LINKÖPINGS UNIVERSITET
Politices kandidatprogrammet
Kurs: Politisk teori II
Kurskod: 733G36
Hemtentamen i politisk teori
Författad av: Julia Fredheim, grupp 1
SYFTE
Denna promemoria syftar till att jämföra olika rättviseteorier med multikulturalism som, i
större utsträckning, utgår ifrån hur samhället är beskaffat idag. Eftersom vi idag lever i ett
mångkulturellt samhälle vore det intressant att se hur dessa traditionella rättviseteorier
förhåller sig till denna.
Med ett övergripande synsätt kan rättviseteorier delas in i två huvudgrupper där den ena
syftar till självägandeskap och rätten till frukterna av ens arbete, den andra bygger på val 1.
Ur den första huvudgruppen kommer därför marxism att studeras. Ur den andra
huvudgruppen kommer socialliberalism och libertarianism att studeras. Dessa ojämlikheter
kommer sedan att argumenteras utifrån ett multikulturellt perspektiv.
SOCIAL JÄMLIKHET I MARXISM
Den marxistiska teorins uppfattning av jämlikhet fokuserar på att skapa den rätta sortens
jämlika sociala förhållanden och se till att människor har en jämlik ställning i samhället. Det
finns två olika aspekter av jämlikhet, dels den ekonomiska och dels den sociala där den förra
inte ska påverka den senare. Man bör alltså ordna samhället så att ens ekonomiska ställning
inte påverkar den privata; rätt till sjukvård, utbildning eller ens sociala status. Det den
socialdemokratiska sociala jämlikheten fokuserar på är att skapa jämlikhet i människors
sociala förhållande mellan varandra, ett exempel på detta är det klasslösa samhället. 2
Den marxistiska teorin uttrycker inte, till skillnad från den socialliberala, något tvång för
omfördelning av resurser i form av beskattning för att kompensera förekomst av ojämlikhet i
rättigheter till världsliga tillgångar. Argumentationen grundar sig i att marxismen anser att
anledningen till att det finns olyckligt lottade beror på de som socialliberalerna skulle
beskatta. Marxismen menar istället att då en människa äger sig själv, äger hon också
frukterna
av
sitt
arbete.
Samhällets
resurser
bör
därför
fördelas
enligt
proportionalitetsprincipen där man får något i proportion till det man bidragit med. 3 I ren
marxistisk teori kritiseras dock detta på grund av att det råder ojämlikhet i naturliga
förmågor, vilket också gör att frukterna av ens arbete blir orättvist 4.
1
Texter s. 221
Kymlicka s.195
3
Texter s. 232
4
Texter s 235
2
1
Den marxistiska argumentationen förutsätter ett visst materiellt överflöd och frivillig
jämlikhet 5. Under denna frivilliga jämlikhet bidrar alla villigt med det de är kapabla till och
frivilligt kompenserar de som inte kan tillgodose sina egna behov. Genom att frivilligt
kompensera andra finns inget tvång i att överge självägarskapet. Snarare hävdar den
marxistiska teorin att då människan i sin natur ser alla som berättigade till en jämlik del av
resurserna är denna fördelning av resurserna endast ett medel att uppnå social jämlikhet på.
DISTRIBUTIV JÄMLIKHET I SOCIALLIBERALISM
Den distributiva jämlikhet är en mer individualistisk uppfattning av jämlikhet där tonvikten
läggs på individers jämlika, privata fördelning av resurser. Den socialliberala distributiva
rättvisan grundar sig i kontrakttänkandet av Rawls och Dworkin. Kontraktet man ingår i kan
liknas vid ett socialt samarbete väljer de principer som kommer att styra fördelningen av
rättigheter och skyldigheter samt hur fördelningen ska ske.
6
Detta sker i ett naturtillstånd
där ingen vet var i samhället man sedan kommer att hamna, vilka förmågor eller handikapp
man kan tänkas ha. Teorin utgår ifrån att människor är rationella och väljer rättviseprinciper
därefter som, då man inte vet om sin position, inte heller kan välja något för att gynna sig
själv. Teorin urskiljer därför principer som, i denna tänkta ursprungsposition, vore rationellt
att välja. 7
I Rawls kontrakt urskiljs två primära varor: 1) Sociala primära varor: distribueras av
samhällsinstitutioner, såsom fri- och rättigheter, makt, möjligheter och inkomst. 2) naturliga
primära varor: hälsa, intelligens, naturliga talanger.
Enligt Rawls behandlar vi människor lika genom att endast ta bort de ojämlikheter som ger
någon nackdelar gentemot andra. Rawls tillåter ojämlikheter i fördelning av resurser så länge
de ger fördelar till alla. I och med detta ser Rawls till de individuella mål individer har med
sitt liv och låter dem bruka sina medel så de når dessa – så länge man inte begränsar någon
annans mål. För att uppnå en jämlik fördelning sätter Rawls upp två principer:
8
”Förta principen: Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter
som är förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora friheter.
5
Texter s 238
Texter s. 274
7
Texter s. 274
8
Kymlicka s. 65
6
2
Andra principen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är både a) rimligtvis kan
väntas vara till allas fördel, och b) är knutna till befattningar och ämbeten som står öppna för alla.”
9
Rawls värderar den första principen högre, vilket leder till att kränkning av den eller
avsaknad av vissa delar i den inte kan kompenseras med hjälp av ett större åtnjutande av
den andra principen.
10
Den första principen är också den som Rawls bygger sin generella
uppfattning om rättvisa på. Differensprincipen kan ses som en princip om inkomstfördelning
mellan olika klasser i samhället. Punkt a) i denna princip uttrycks som en demokratisk
jämlikhet. 11 Naturgivna talanger kan alltså ses som en gemensam tillgång att allokera då de
kan betraktas som oförtjänta 12, 13 . Då ens talanger är slumpmässigt naturgivna så äger man
dem inte explicit varför socialliberalismen i denna bemärkelse tar de avstånd från
självägarskapet och anser att det är rätt att påtvinga hjälp till de mindre lyckligt lottade 14. På
samma sätt är det därför menar socialliberalismen att de som föds under och/eller med
ogynnsamma förhållanden har en legitim rätt till kompensation 15.
LIBERTARIANISMEN
I den liberala ideologin står principen om självägarskap, ägandet av sin egen person och sina
talanger, högt 16. Att erkänna detta självägandeskap är det som gör människor till jämlikar 17.
Den libertarianska teorin om rättvis fördelning grundar sig, likt den marxistiska teorin, i
historia och alltså uppkomsten av fördelningen 18. Enligt den Lockeanska rättsprincipen om
förvärv uppkommer ägande om; det initiala förvärvet är legitimt, om någon blandar sitt
arbete i det på grund av att man med hjälp av sin ansträngning har förädlat det och så länge
detta förvärv inte försämrar situationen för någon annan 19, 20. Nozicks libertarianism menar
att om vi har anskaffat sig något enligt principen om rättmatiga förvärv har man fulla
rättigheter till det. Men då människor har olika naturliga talanger så kommer detta leda till
9
Texter s. 278
Texter s. 279
11
Texter s. 282
12
Texter s. 285
13
Texter s. 284
14
Texter s. 232
15
Kymlicka s. 109
16
Texter s. 231
17
Kymlicka s. 110
18
Texter s. 247
19
Texter s. 263 f.
20
Kymlicka s. 111
10
3
en ojämlik fördelning
21
. Självägarskapet har en central roll i libertarianismen därför
argumenteras omfördelning för att kompensera för någon annans kostnader kränker ens
rättigheter
22
. För att respektera individens rättighet till sina tillgångar finns det gränser för
hur mycket man ska offra av sina tillgångar till fördel för andra.
23
Nozick menar vidare att
individen är ett mål i sig själv och därför inte kan ses som ett medel för att gynna andra då
staten i detta fall skulle kränka rätten till självägarskap.
JÄMFÖRELSE
En av många definitioner på ett mångkulturellt samhälle är att det rymmer mer än en
gemenskap som vill överleva 24. Idag karaktäriseras det moderna samhället av en stor
mångfald och multikulturalism. Denna aspekt har tidigare ignorerats i teorier som skapats
för majoriteten 25 varför denna jämförelse har valts att appliceras med multikulturalism som
teori.
Enligt multikulturalism har den samhälleliga kulturen en central roll för individens frihet och
argumenterar därför att de är berättigade att bibehålla denna. Men motsättningar uppstår
då allas intressen inte kan tillgodoses i en värld med knappa resurser. Därför kan man se det
som att man för att bevara en viss kulturell tillhörighet åsamkar kostnader för majoriteten i
samhället. Om jag nu håller mig till den begränsade definitionen på ett mångkulturellt
samhälle som angavs ovan är målet för varje kulturell gemenskap att överleva. Då skulle en
dessa kostnader legitimeras enligt socialliberalismen för att inte subsidiera resurser skulle
leda till att man annars hindrar en kulturell minoritet att överleva. En libertariansk
argumentation skulle däremot få ett motsatt utfall då de hävdar att individen i sig är ett mål.
Att kompensera för en minoritets kostnad att överleva skulle kränka självägarskapet.
Man skulle kunna argumentera för att bevarandet av kulturella skillnader redan täcks in i
medborgarskapets gemensamma rättigheter och att ytterligare åtgärder för att göra detta
endast är orättvist. Vissa skulle beskattas på bekostnad av andra för att de skulle ha särskilda
rättigheter.
26
Jag håller med Kymlicka när han kritiserar detta argument då även jag anser
21
Kymlicka s. 104
Kymlicka s. 103
23
Kymlicka s. 108
24
Texter s. 367
25
Kymlicka s. 326
26
Texter s. 351
22
4
att gruppspecifika rättigheter behövs för att försöka garantera en jämlikhet för alla. Ett
uppvisande av ett extra stöd eller andra typer av särskilda rättigheter är ett erkännande med
vilket man kan skydda minoriteter från att hamna i majoritetens skugga.
27
Dessa specifika
rättigheter handlar inte om att få fördelar, utan för att de på nytt ska bli jämlika med
majoritetskulturen. 28
Detta
argument
påminner
även
om
det
socialliberala
kontraktstänkandet. Då man i socialt samspel rationellt kommer fram till vilka skyldigheter
och rättigheter som ska gälla, och när det inte är bra nog gör man om kontraktet. Dessa
gruppspecifika rättigheter är enligt liberalegalitär teori accepterbara eftersom de
ojämlikheter rättigheterna ska skydda är just icke-valda ojämlikheter.
29
Motsatsen till dessa gruppspecifika rättigheter är likvärdighetspolitik. För att skapa jämlikhet
bör medborgarna skyddas emot ett skapande eller en uppfattning av att en ”första” och
”andra” klass finns. 30 Principen bakom likvärdighetspolitiken, som återfinns i marxismen, är
att alla människor är lika värda och med denna får alla samma fri- och rättigheter. Ingen får
åtnjuta särartspolitik då den leder till att en viss individ eller grupp blir unik.
I ett liberalt samhälle som ger minoriteter gruppspecifika rättigheter så erkänner det även
dem som inte delar majoritetens bild av normer för ”det goda”
31
. Rawls uttrycker det som
att varje individ har ett eget mål med sitt liv och att vi inte ska hindra andras mål genom att
tillåta ojämlikheter i rättigheter eller resurser. Men ett liberalt försvar till dessa rättigheter är
att individen behöver en egen kultur för att uppnå autonomi och för att själv kunna göra ett
val över vilket liv man vill leva 32.
Rawls första princip om rättvisa syftar till en gruppneutral politik med en formellt jämlik33
rättvisa. Samma fri- och rättigheter gäller alla, alla ska åtnjuta en lika stor del av den och
ingen blir särbehandlad. Även marxismen uttrycker en politik med formell jämlikhet då den
syftar till att skapa ”den rätta” sortens jämlikhet och det klasslösa samhället.
27
Texter s. 352
Texter s. 376
29
Texter s. 353
30
Texter s. 359
31
Texter s. 366
32
Texter s. 367
33
Texter s. 385
28
5
I fråga om Rawls andra princip är den snarare en form av gruppmedveten politik. Detta
undviker att naturliga eller sociala handikapp verkar diskriminerande i samhället, vilka dessa
handikapp är bestäms förvisso av majoritetens normer.
SLUTSATS
Som visats ovan går både likheter och skillnader med multikulturell teori att hitta och till
kanske inte så stor förvåning är socialliberalismen den snarlikaste och libertarianismen den
minst lika. En intressant aspekt jag inte förväntade mig att hitta var just hur många likheter
det fanns vilket, stärker de traditionella teoriernas legitimitet då de fortfarande är
applicerbara på dagens samhälle trots den ökade komplexitet i dessa frågor som
multikulturalismen medfört.
6
