Linköpings universitet – Politisk teori 2 Ht 2013
Individer som
jämlikar
Föds alla människor med samma förutsättningar?
Elisabeth Kindeland –Grupp B
9/25/2013
Individer som jämlikar
- Föds alla människor med samma förutsättningar?
1. Inledning
I naturtillståndet föds vi som jämlikar, man som kvinna, hävdar John Locke i sin bok Andra
avhandlingen om styrelseskicket. Detta har mycket legat till grund till liberalismens syn på
människan. Människan är fri över sin egen person och ingen, stat som individ, får inkräkta på
detta personliga territorium. Ofta får jag höra av omgivningen, till exempel media och bekanta,
att alla människor föds med samma förutsättningar. Det innebär att alla människor har lika
möjligheter att bli till exempel framgångsrika, friidrottare och byggarbetare. Nästa avsnitt handlar
om tre individer som bor i Sverige som inte alls har samma förutsättningar.
Jag hävdar, till skillnad mot John Locke, att alla människor föds med samma värde men inte med
samma förutsättningar. En ideologi som vuxit fram som en mildring av liberalismens till synes
hård människosyn är liberal jämlikhet. En ideologi som starkt vidmakthåller att människan inte
föds jämlika, särskilt man och kvinna är feminismen. Jag anser att alla ska fundera över om vi
alla verkligen har samma förutsättningar i samhället, särskilt efter att ha läst kommande personers
korta livsberättelse.
2. Tre individer i samma stat
Arash Amiri är 19 år, arbetslös och uppvuxen i Rinkeby. Han drabbades av finanskrisen och
förlorade sitt jobb. Arbetsförmedlingen erbjuder bara telefonsäljarbete vilket Arash har testat men
fick då höra ”Sluta ring hit, jävla turk”. Få av hans vänner har jobb och tillsammans försöker de
vara starka men vissa kan inte. De svaga hittar ett enkelt sätt att tjäna pengar på, sedan är de fast i
kriminaliteten. Arash önskar att han hade fokuserat mer på skolan under gymnasiet men hans
pappa gav ett ultimatum. Antingen tar Arash över familjens kiosk eller så säljer han den och han
gjorde sitt val – han tog över butiken. 1
Monica Zsigo arbetar på en bank i Stockholm som försäkringshandläggare och är
rullstolsbunden. När hon fyllde 20 år blev hon fri från omsorgsnämnden och fick bestämma över
sig själv. Trots sitt arbete på banken finns det fortfarande människor som pratar över huvudet på
1
Charlotta Kåks Röshammar, . "Pank och desperat i Rinkeby : utanförskap, del 1." LO-tidningen, Nr. 38, 2009, s.
22-23
Monica vilket får henne känna sig som en hund. Monica menar på att omgivningen har svårt att
skilja på fysiskt och psykiskt handikapp. På grund av okunskap får hon uppleva mycket
missriktad välvilja och får en offerstämpel men det finns ingen anledning till att tycka synd om
henne - Monica är ”förlamad i benen, inte i huvudet”. 2
Thérése Amelie Josephine, också kallad Prinsessan Madeleine föddes 10 juni 1982 och är,
förutom prinsessa, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Prinsessan är den fjärde i
tronföljen i vem som ska bli kung eller drottning i Sverige. Hon har studerat vid universitetet och
arbetar nu med barns rättigheter för World Childhood Foundation. 3
3. Liberalism
3.1 John Locke
John Locke publicerade år 1690 Andra avhandlingen om styrelseskicket. I denna bok skriver
Locke om att människan är av naturen fri. Naturrättigheterna handlar om att människan är fri att
handla över sin egendom och person. Dessa kan endast begränsas hos en person för att en annan
ska få samma rättigheter. Det råder också jämlikhet mellan människor, man som kvinna i detta
naturtillstånd. 4
3.2 Robert Nozick
Termen ”rättvisa i fördelningen” är inte neutral. Inför ordet fördelning antar de
flesta att något ting eller någon mekanism använder en princip eller ett kriterium
för att dela ut en viss mängd av något. I denna process av fördelning av andelar
5
kan något fel ha smugit sig in.
- Robert Nozick
Förespråkare för liberalismen Robert Nozicks rättighetsteori baseras på att alla individer har rätt
till sin egendom. All omfördelning får endast var en omfördelning utefter människors fria vilja.
Nozick anser att all omfördelningsskatt är fel, det förbryter mot människor frihet och den
2
Awiwa Keller. "Jag är sjuk i benen, inte i huvudet" : både personal och barn behöver handledning ; vanligt att
handikappad behandlas som offer." Dagens nyheter, 6 februari 2004
3
Sveriges Kungahus ”Prinsessan Madeleine”
http://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/prinsessanmadeleine.4.1a2467a10ad032dc26800011324.
html - [hämtad 2013-09-18]
4
Ideologierna “John Locke” http://web.comhem.se/~u13115096/Ideologierna/liberalism.html#Liberalismens
grundtankar – [hämtad 2013-09-18]
5
Citat ur Ludvig Beckman, (red.), Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, makt, rättvisa, global
rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism, 2., [utök.] uppl., Liber, Malmö, 2009 s. 244
minimala staten är det enda rätta. Förespråkaren accepterar att människor föds med olika
naturliga förmågor vilket kommer leda till att vissa kommer att vara förmögna medan andra
kommer att svälta, vilket också kan leda till flera generationer. Det är trots detta aldrig rätt att ta
från en annan människa för att gynna en annan människa – detta bryter mot äganderätten.
6
Nozick hävdar att själväganderätten är individens främsta rättighet. Med detta förklarar han att
människan är ägare till sig själv och jorden var ursprungligen utan ägare. Detta gör att man kan
kräva en oproportionerlig del av den jorden om det inte skadar eller försämrar för en annan
individ. 7
3.3 Kritik
Nozick menar är att allt står över själväganderätten, den minimala staten är det bästa för alla. Han
erkänner i sitt citat ovan att det förekommer fel i denna fördelning. Det är inte berättigat att staten
tar inkomstskatt för att jämna ut olikheter. Alla individer får stå för dem själva trots att vissa föds
med till exempel ett handikapp. Detta baseras på att vi i naturtillståndet föds som jämlikar och att
hade vår chans att ta den egendom vi själva ville. Detta naturtillstånd är enligt mig en idealtyp på
hur samhället skulle kunna se ut. Det kan låta rättvist att vi en gång i tiden fick ta vad vi behövde
men det är svårt att kunna rättfärdiga det när det finns människor som svälter medan andra köpa
en skyskrapa. Det är fel att hävda att vi föds jämlikar bara för att vi en gång gjorde det.
Liberalismens människosyn gynnar de människor med naturliga förmågor. Om alla i samhället
skulle tänka så, varje man för en själv, skulle det inte bli hållbart. Individer behöver samhörighet,
det är därför vi har familjen, kollektiv, organisationer men enligt liberalismen känns individen
som en ensam kall själ.
4. Liberal jämlikhet
4.1 John Rawls
John Rawls skriver i sin bok A Theory of Justice, 1971, sina idéer om rättvisa. Han generella
uppfattning om rättvisa är att all egendom, inkomst och grunden för självrespekt är omfördelat
lika så länge det inte ojämlik omfördelning ger fördelar till för de minst gynnade. Med detta
6
Will Kymlicka, , Contemporary political philosophy: an introduction, 2. ed., Oxford University Press, Oxford,
2001 s. 103 ff
7
Ideologierna “Liberalismen” http://web.comhem.se/~u13115096/Ideologierna/liberalism.html#Liberalismens
grundtankar – [hämtad 2013-09-18]
menar han alltså att vi behandlar människor inte genom att ta bort alla ojämlikheter utan bara de
som missgynnar någon.
8
Rawls menar att naturgivna förmågor är oförtjänta och är moraliskt irrelevanta. Ojämlikheterna
behöver inte försvinna men samhället ska se till att de verkar för även de mest missgynnades
fördel. Han fortsätter sitt argument med samhällskontraktsargumentet. Alla individer befinner sig
i ursprungspositionen bakom ”okunnighetens slöja” vilket gör att de inte har kunskap om vilka
förmågor det kommer få eller vilken position de kommer få i samhället. Detta gör att människor
inte kan välja sådant som gynnar henne själv och det blir rättvist. 9
Rawls hävdar att de naturliga talangerna baseras på oskälig tur och människors moral ska inte
baseras på tur. Det är ingen som förtjänar att tjäna på sina naturliga förmågor men det är inte
orättvist om de arbetar för att gynna de sämst ställda i det naturliga lotteriet. 10 Vid
begynnelsessituationen säger Rawls att det finns två principer att välja mellan. Den först
principen säger att jämlikhet behövs vid utdelning av grundläggande rättigheter och skyldigheter.
Den andra är att de ekonomiska och sociala rättigheterna ojämlikheter när det kommer till
auktoritet och välstånd är bara rättvist om det ges kompenserande förmåner åt alla, speciellt de
minst gynnsamma i samhället. 11
4.2 Ronald Dworkin
Ronald Dworkin går tillbaka till naturtillståndet och vill att vi ska tänka oss att vi har en auktion
för naturliga förmågor. Alla människor har lika stor summa att handla för. Om auktionen
fungerar perfekt skulle alla vara nöjda. Så här ser inte verkligheten ut enligt Dworkin. Alla
människor kommer inte få de förmågor de vill ha på denna auktion. Som Rawls menar är vi är
under ”okunnighetens slöja” och att de flesta människor hade valt att betala extra för till exempel
sjukvårdsförsäkring. Inkomstskatt skulle därför vara ett sätt för täcka upp för de som får lida för
sina nackdelar efter auktionen. Detta är ett komplext system men skatten skulle vara istället för
den hypotetiska försäkringen människor köper på auktionen i naturtillståndet. 12
8
Kymlicka, 2001, s. 53 ff
Föreläsning av Jörgen Ödalen “Liberal jämlikhet och social rättvisa” 23 augusti 2013
10
Kymlicka s. 58 f
11
Ludvig Beckman, (red.), 2009, s. 276
12
Kymlicka, 2001, s. 77 ff
9
4.3 Kritik
Liberal jämlikhet har sina grundidéer från liberalismen men har kommit för att mildra synen på
människan. Liberalismen acceptera det faktum att människor föds med olika förutsättningar men
själväganderätten går före utjämnande för de minst gynnsamma. Rawls menar däremot att dessa
naturliga förmågor bara är tursamhet och ingen ska tjäna på dem när det finns människor som
svälter. Människor ska moraliskt arbeta med sina naturliga förmågor för att hjälpa de minst
gynnsamma i samhället. Med Rawls teorier blir mer rättvisa i människosynen. Det kommer alltid
finnas individer som har mer än andra. Rawls menar inte att vi ska ta bort allting för människor
och jämna ut hela samhället men ta bort så pass mycket så att även de sämst ställda ska få en
chans att leva ett värdigt liv. Samhället accepterar ojämlikheterna men låter ingen få svälta –
vilket känns mer humant.
5. Feminism
Förr ansågs kvinnor av filosofer som opassande för det politiska livet men detta har dock nu
avskaffats. Nu har det accepterats att kvinnan ska ses som männen, som fria och jämlika, att de är
kapabla till självbestämmelse, känsla av rättvisa och fria att komma in i allmänheten.
Feministerna anser att ett samhälle skulle vara utan diskriminering om ras och kön inte var
inkluderade i tilldelningen av förmåner. Anhängarna till denna teori anser att det mesta i
samhället är uppbyggt på efter männens fysik som till exempel sport, deras karriärval, deras
objektivitering av konst och så vidare. Kvinnorna är inte i nackdel i samhället bara för samhället
väljer män i tilldelning av arbete utan för att hela samhället favoriserar män i definitionen av
arbete. En kvinna i dagens samhälle måste förlita sig på en manlig inkomst eftersom de måste
vara hemma och ta hand om barnen. Detta leder i sin tur till att flickor i skolan inte jobbar lika
hårt och männen blir överrepresenterade på arbetsmarknaden. De anser att kvinnan alltid är
underordnad mannen i samhället eftersom samhället är byggt för män och av män. 13
5.1 Kritik
Feministerna anser inte att alla människor föds som jämlikar, som liberalismen hävdar.
Kvinnorna är alltid underordnade mannen eftersom samhället är uppbyggt efter mannen. Detta
betyder att kvinnan alltid måste kämpa lite till för att komma någonstans. En kvinna föds inte
13
Kymlicka, 2001, s. 378 ff
med samma förutsättningar som en man, därför är de inte jämlikar. Det är därför svårt att säga att
det inte är rätt att till exempel inkomstskatt som ska gå till förskolor, så att kvinnan ska kunna
arbeta, som mannen. För att man och kvinna ska bli jämlikar, måste vi jämna ut dessa olikheter.
6. Slutsats
Jag valde att först skriva om tre individers liv i början av denna promemoria för att jag ville få
läsaren att fundera över om alla människor faktiskt har samma förutsättningar. Har verkligen
Arash i Rinkeby samma förutsättningar som Prinsessan Madeleine? Har Monica som är
rullstolsbunden samma förutsättningar som en fullt frisk person? Detta kan vara svårt att bevisa
så klart och dessa människor kämpar på med sina liv ändå.
Liberalismen tar själväganderätten före allt annat, det är inte rätt att ta från en annan människa
hur orättvist det än är att människor svälter, det är rättvisa. I ett liberalt samhälle ska vi låta sjuka,
arbetslösa och människor med sämre förutsättningar under icke-humana omständigheter. Jag tror
på att vi måste ha en inkomstskatt för att jämna ut samhället. Med detta sagt anser jag inte att det
inte ska finnas möjligheter för att bli framgångsrik. Jag tror på att människor behöver en morot
för att komma någonstans i livet, vilket gynnar den sociala välfärden. Dock måste samhället
värna om varandra. Det är viktigt att Arash som är arbetslös kan få bidrag så han klarar vardagen
samtidigt som han söker jobb. Ska vi bara låta sådan som Prinsessan Madeleine, som föds in i
förmögenhet och förutsättningar, få en chans i livet?
Detta är ett ständigt problem i dagens politik. Hur mycket ska samhället egentligen hjälpa de som
inte jobbar och är sjuka? Hur mycket skatt är det rätt att ta från människor som varje dag går till
sitt arbete och kämpar för sin lön? Det är ett komplext problem som det kanske inte finns någon
lösning på. Frågan är bara om vi ska arbeta mot ett bättre samhälle som en grupp genom att
hjälpa varandra, eller ska vi låta varje individ stå för en själv?
7. Referenser
Tryckta källor:
Beckman, Ludvig (red.), Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, makt,
rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism, 2., [utök.] uppl., Liber, Malmö, 2009
Keller, Awiwa. "Jag är sjuk i benen, inte i huvudet" : både personal och barn behöver
handledning ; vanligt att handikappad behandlas som offer." Dagens nyheter, 6 februari 2004
Kymlicka, Will, Contemporary political philosophy: an introduction, 2. ed., Oxford University
Press, Oxford, 2001
Kåks, Röshammar, Charlotta. "Pank och desperat i Rinkeby: utanförskap, del 1." LO-tidningen,
Nr. 38, 2009, s. 22-23
Otryckta källor:
Föreläsning av Jörgen Ödalen “Liberal jämlikhet och social rättvisa” 23 augusti 2013
Ideologierna “John Locke”
http://web.comhem.se/~u13115096/Ideologierna/liberalism.html#Liberalismens grundtankar –
[hämtad 2013-09-18]
Ideologierna “Liberalismen”
http://web.comhem.se/~u13115096/Ideologierna/liberalism.html#Liberalismens grundtankar –
[hämtad 2013-09-18]
Sveriges Kungahus ”Prinsessan Madeleine”
http://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/prinsessanmadeleine.4.1a2467a10ad0
32dc26800011324.html - [hämtad 2013-09-18]
