Maj 2015
Ottarp delområde
Remissversion
N
Natur- och kulturmiljöprogram
Ett samarbete mellan
stadsbyggnadsförvaltningen
Kulturförvaltningen
Detta är en del av Natur- och kulturmiljöprogrammet
Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu
och i framtiden. Detta häfte är en del
av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av
14 delområden samt en gemensam
introduktion. Programmet innehåller
en redovisning av de mest värdefulla
natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad.
Sockenindelningen.
Med programmet vill vi
• samla kunskapen om kommunens
värdefulla natur- och kulturmiljöer
i ett dokument för att få en helhetsbild
• få ett bättre underlag för att bevara,
informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer
• uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer
• bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen
uppnås
• få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat.
Programmet är ett av stadens mål enligt
miljöprogram 2010-2015 och är också
ett kunskaps- och planeringsunderlag
för Helsingborgs översiktsplanering.
Enligt bland annat plan- och bygglagen
och miljöbalken är kommunen skyldig
att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och
beslut. Natur- och kulturmiljöprogrammet är ett av flera underlag som
tas fram för att underlätta avvägningen
mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits
fram, som anger de grönområden och
grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen.
Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992)
och Kulturminnesvårdsprogram för
Helsingborgs kommun (Helsingborgs
museum 1991) har utgjort grunden
för det gemensamma Natur- och kulturmiljöprogrammet. Istället för att
uppdatera dessa var för sig, har det
skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att
det ska bli lättare att förstå hur naturen
har påverkat oss människor, och hur vi
människor har påverkat naturen.
Beskrivningarna är indelade i ett antal
delområden. Varje område motsvarar i
princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har
varit viktiga kulturhistoriska gränser.
I slutet av varje delområde finns två
kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden
såsom naturreservat, byggnadsminne
med mera. Det andra kartbladet visar
lokala natur- och kulturmiljöer som
är viktiga tillgångar i den kommunala
planeringen.
Utöver de olika delområdena finns en
längre gemensam introduktion. Den
ger en allmän kunskap om hur tidigare
generationer levt, och hur landskapet
har förändrats under historisk tid. Där
finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning
av värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på
www.helsingborg.se/naturochkultur.
Arbetsgrupp
Mia Jungskär, stadsantikvarie: Kulturförvaltningen
Widar Narvelo kommunekolog,
Birgit Müller layouter,
Christina Andersson kartingenjör,
Eva Fransson projektledare 2010 - 2014,
Ann-Marie Cvitan Trellman: Stadsbyggnadsförvaltningen
Omslagsbild: Buskridå vid Ottarp Foto: Fredrik Bengtsson
Layout: Birgit Müller
Grundlayout: Jonathan Johnsson
Citera oss gärna men ange källan. För åter­användning av hela artiklar, kontakta oss.
Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon 042-10 50 00
2 Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Innehåll
Naturgivna förutsättningar.......................................................................4
Bystruktur och vägnät................................................................................5
Järnvägar.........................................................................................................6
Ottarps kyrkby...............................................................................................7
Bälteberga.......................................................................................................8
Bälteberga gård.................................................................................................8
Bältebergaskogen och Bältebergaravinen med Tjutebäcken.......................9
Tjutebro våtmark..............................................................................................10
Gluggstorp....................................................................................................11
Rönnarp..........................................................................................................12
Videröra..........................................................................................................13
Sammanfattning av befinliga värden och skydd...........................14
Övriga strukturer och värden i landskapet....................................................15
Skyddade natur- och kulturmiljöer.....................................................16
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen......17
Litteratur och digitala källor..................................................................18
Ordförklaringar............................................................................................19
Underlaget till delen Ottarp togs fram under 2010.
Innehåll Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
3
Naturgivna förutsättningar
Betesmark längs dalgången.
Små gårdar ligger utspridda i landskapet.
Ottarp ligger i kommunens sydöstra del. Geologiskt vilar området på
bergrund från Triasperioden med
sandsten, lersandsten och leror (Bälteberga) och från Silurperioden med
lerskiffer (Rönnarp). Vid Ottarp
finns en ovanlig sedimentär bergart
som kallas arkos1 bildad i ökenklimat. Socknen ligger på en platå, den
så kallade helsingborgsryggen, som
når sin höjdpunkt vid Kingelstad,
drygt 80 meter över havet. Landskapet präglas till stor del av Råån som
har bildat en bitvis bred dalgång,
men även tillflödena har skurit djupa
sidoraviner i landskapet. Dalgången
ligger parallellt med Skånes nordvästsydostliga förkastningslinjer. Området saknar sjöar, men förr fanns det
gott om våtmarker, kärr och små
vattendrag som tidvis översvämma-
des. De försvann när den stora utdikningsepoken tog fart i mitten av
1800-talet. Dalgångens sluttningar
har varit särskilt attraktiva för betesdrift och slåtter tack vare det framsilande grundvattnet. Öster om ån är
landskapet svagt böljande.
Strömstare.
Råån präglar landskapet.
Foto: William Lavesson
4 Naturgivna förutsättningar
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Bystruktur och vägnät
Dagens karta har stora likheter med
det ekonomiska kartbladet från
1911. Ottarps socken har behållit
det mönster som blev resultatet av
enskiftet under tidigt 1800-tal och
som följdes av en viss hemmansklyvning.
Före enskiftet var bebyggelsen knuten till de fyra byarna Kingelstad,
Ormastorp, Gluggstorp och Rönnarp. Norra halvan av socknen dominerades av fäladsmarken, där djuren betade, och av Tjutehed. Längst
i norr fanns endast Tjutegården,
cirka 300 meter nordväst om dagens
Rosersberg. Byarna Kingelstad och
Ormastorp mitt i socknen bestod
båda av ett femtontal gårdar. I den
södra delen låg byarna Rönnarp och
Gluggstorp på var sin sida om Råån.
På platsen för Gluggstorps by finns
fortfarande en samlad bebyggelse.
Den kan ge en fingervisning om hur
en tätbebyggd by före skiftet kan
ha sett ut även om det idag endast
finns en gård kvar, Gluggstorp 10:1.
Resten är enfamiljshus, varav några
gatehus från 1800-talet.
rekognosceringskartan från 1810-talet. En annan viktig väg var den som
ledde från Vallåkra längs Råån till
Tågarp. Vägen gick nere i dalgången,
upp förbi Bälteberga och Ottarp för
att åter löpa ner mot vattendraget
och Tågarp. Denna sträckning finns
kvar kring Bälteberga och norrut. Vid
Ottarps prästgård finns spår av den
trädkantade vägen, något närmare
prästgården än dagens sträckning.
Samlad bebyggelse i Gluggstorp.
Före enskiftet var de lokala småvägarna knutna till byarnas lägen. Det
betydde att södra delen av socknen
genomkorsades av ett ganska tätt
nät av mindre vägar, medan norra
delens hedlandskap hade färre vägar. När gårdarna i och med enskiftet flyttade ut i landskapet krävde
det ett vägnät med större täthet.
Det nya, rätlinjiga vägnätet bildade
ett rutmönster kring de två befintliga, korsande genomfartsvägarna.
Allé vid Bälteberga.
Efter enskiftet, då gårdarna flyttade ut
från byarna, förblev fastigheterna förhållandevis små. Socknens kompakta
form har medfört att fastigheterna
bildar ett fyrkantigt mönster. Större
brukningsenheter är Bälteberga i väster och Videröra i öster, som sannolikt
har anor i medeltiden, samt Strömsnäs
i söder och Rosersberg (Bjuvs kommun) i norr.
Det äldre vägnätet i socknen är uppbyggt kring den norr/södergående
Tågarpsvägen som korsas av vägen
mellan Skromberga och Bälteberga.
Dessa två kompletterades av vägnätet
kring Bälteberga gård och Ottarps
kyrkby. Vid Bälteberga finns alléerna
kvar som var markerade på Skånska
Bälteberga gård, ekonomibyggnader.
Bystruktur och vägnät Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
5
Järnvägar
Banvaktsstugan i Ottarp finns fortfarande bevarad.
Ottarps banvaktsstuga.
Sveriges järnvägsmuseum.
Under lång tid genomskars socknen
av två järnvägar. Den ena var linjen
mellan Helsingborg och Billeberga
som invigdes 1865 och som fortfarande är i bruk. Järnvägen drogs
med tanke på de topografiska förutsättningarna. Från Raus löper den
parallellt med Råån till Tågarp, där
den byggdes för att undvika alltför
stora nivåskillnader. Vid Tågarp vek
rälsen av söderut mot Billeberga, där
järnvägen från Landskrona mötte.
Utefter järnvägslinjen byggdes endast en banvaktsstuga i socknen,
norr om Gluggstorps by, men den är
numera riven.
Den andra linjen var järnvägen mellan Landskrona och Billesholm som
togs i drift 1876 och som anlades
främst för att transportera stenkol
till hamnen i Landskrona. Västerifrån drogs järnvägen in i socknen
strax söder om Ottarps kyrkby. Det
fanns tankar på att skapa en gemensam hållplats där de två banorna
korsades vid Ottarps bro, men det
visade sig vara en svår uppgift. Hållplatsen lades istället norr om kyrkan2. Därefter fortsatte järnvägen
mot Tjutebro, där en banvaktsstuga
uppfördes. Längs sträckningen mellan kyrkbyn och Tjutebro byggdes
ännu en banvaktsstuga samt Kingelstads station från 1877, som finns
kvar än idag. Tillsammans med de
fem intilliggande enfamiljshusen bildar stationen ett stationssamhälle i
miniatyr. De båda banvaktsstugorna
i Tjutebro och Ottarp finns också
bevarade trots att linjen mellan
Landskrona och Billesholm lades ner
tidigt och rälsen bröts upp 1960.
Landskrona
stad
Järnvägssträckningen vid sekelskiftet 1900.
Tjutegårdens banvaktsstuga i Tjutebro.
Sveriges järnvägsmuseum.
6 Järnvägar
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarps kyrkby
Namnet Ottarp sägs enligt legenden syfta på ”kämpen” Ottar Belt
från 1000-talet. Från honom fick
också Bälteberga gård sitt namn.
Ottarps kyrkby består idag av samma
strukturer som syns på Skånska rekognosceringskartan med kyrkan, prästgården och klockaregården. Byn tycks
inte ha haft någon annan bebyggelse
än den som varit direkt knuten till
kyrkan och dess administration. Kyrkan ingår idag i Landskrona församling. De äldsta delarna av kyrkan anses
vara från 1100-talet. Under 1800-talet utvidgades den för att rymma den
växande församlingen och 1867 fick
kyrkan den form den har idag.
Nordväst om kyrkan ligger prästgården vars tre byggnader bildar
en öppen fyrkant mot väster. Mangårdsbyggnaden är troligen uppförd
vid mitten av 1700-talet. Längan
på motsatt sida uppfördes 1896 och
fungerar idag som församlingshem.
De två binds samman av en äldre
korsvirkeslänga, med en centralt placerad infartsport. Ottarps prästgård
är den enda kvarvarande prästgården i kommunen som har samma
form som en traditionell skånsk
gård. Boningshuset och ladugården
vetter mot en gemensam gårdsplan
vilket visar att prästen till stor del
också var jordbrukare. Fasaden mot
trädgården som skulle uppfattas från
vägen, har däremot en mer borgerlig
arkitektur. Söder om kyrkan ligger
det mer anspråkslösa klockarebostället. Den nuvarande gården uppfördes vid sekelskiftet 1900 men det
har funnits en gård på samma plats
på 1700- och 1800-talen.
Den gammelmodiga prästgården i
Ottarp kan förklara tillkomsten av
Strömsnäs gård, som ligger cirka en
kilometer sydöst om kyrkbyn. Gården anlades på 1860-talet, av den
dåvarande prästen i Ottarp, som en
modernare gård där arkitekturen
överensstämde med samtidens nya
prästgårdsbyggnader. Prästen lämnade då kyrkbyn och prästgården. Sedan
början av 2000-talet är den privatägd.
Strax sydväst om kyrkbyn, men i
Landskrona kommun, finns en geologiskt intressant lokal med en löst
samanhållen grussten, en så kallad
arkos. Bergarten bildades i ökenklimat för 195 miljoner år sedan. Runt
omkring, i den tidigare betade hagen, finns rester av en rik torrängsflora med bland annat prästkrage,
backsippa och smultronfingerört.
Ottarps prästgård 1952.
Foto: H. Olsson.
Ottarps prästgård 2010.
Ottarps kyrka mot väster, med prästgården uppe till höger.
Foto: William Lavesson.
Ottarps kyrkby Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
7
Bälteberga
Bälteberga gård
Bälteberga omnämns för första
gången i källmaterial från 1300-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden byggdes på 1730-talet i två våningar och har två flyglar. Arkitekt
antas vara fortifikationsbyggmästare G Mochelten. Mittpartiet med
kolonner på den ljusputsade byggnaden tillkom i början av 1800-talet. Gårdens äldre ekonomilängor
är byggda i tegel, korsvirke eller
gråsten. Under 1700-talet anlades
parken som omges av en hög allé
”Fyrkappan”.
Vallåkraskogen
N
Bälteberga gård
n
åå
R
Landskrona stad
Ottarps
kyrka
och stenmurar. Den omnämns av
Linné i samband med hans skånska
resa 1749.
När godset var som störst omfattade det cirka 5 000 tunnland, men
marken styckades av vid mitten av
1800-talet så att det minskade till
cirka 600 tunnland. På 1880-talet
byggdes de stora ekonomibyggnaderna i gult tegel söder om mangården. Tillsammans med de nyare
uthusen i väster, en arbetarelänga
belägen 500 meter sydöst om gården
samt den mindre byggnaden daterad
1753, utgör ekonomibyggnaderna
idag det huvudsakliga byggnadsbeståndet på Bälteberga gods.
Till dessa byggnader kan möjligen
räknas ”Fyrkappan”, det kvadratiska
stenhuset 1,5 kilometer nordväst
om gården med metertjocka gråstensväggar. Huset ligger i dalgången, intill den gamla vägen mellan
Vallåkra och Bälteberga. Husets ursprung och funktion är oklar men
byggnaden finns med på 1811 års
karta. Med ledning av andra liknande byggnader härstammar huset
sannolikt från sekelskiftet 1800.
Bälteberga gårds läge, öster om Råån.
Sbf 2010.
8 Bälteberga gård.
Bälteberga
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Bältebergaskogen och Bältebergaravinen med Tjutebäcken
Strax nordväst om Bälteberga, skär
ett tillflöde till Råån djupt ner i
berggrunden i dalgångens sida. Den
bildar en mäktig bäckravin som tillsammans med kringliggande ädellövskog har mycket stora naturvärden. Skogen med bäckraviner som
klär Råådalens norra sluttning, hör
till de mest värdefulla i Helsingborg. Ädellövskogen består bland
annat av bokskog och en betad ekhage som skapar förutsättningar för
många fåglar, insekter och smådäggdjur. Skogen på den södra sluttningen består av bland-ädellövskog med
bok, ask, ek, fågelbär, hassel och
avenbok. Dalgångens blandning av
våtmark, betesmark och skog lockar
en rad häckande fågelarter såsom
ormvråk, bivråk, sparvhök, duvhök,
korp och sommargylling. Det finns
också kungsfiskare, strömstare, häger, rödbena, mindre hackspett och
grönsångare. Alla förekommer inte
årligen. Den rika floran består bland
annat av hålnunneört, blåsippa,
gulsippa, hässleklocka och ramslök.
Dalgången är också rik på fjärilar
och insekter. Ett långsmalt parti
strax norr om dalgången är förvärvat av Naturvårdsverket och här
finns spår av kanaler till en gammal
vattenmölla.
leva. Den omgivande skogen har en
värdefull variation av olika trädslag
och en hel del död ved som är viktig
för många organismer. Nere i bäckravinen ligger fallna stammar som
berikar artrikedomen och ger ett
orört intryck.
De betade hagmarkerna öster om
skogen, som hyser bland annat rapunkelklocka, har stort värde för
landskapsbilden med vackra utblickar mot Ottarp. Askvårtlaven
har här en av sina få växtplatser i
södra Sverige och flera andra sällsynta lavar har påträffats, bland
annat stor knopplav, jaguarfläck,
orangepudrad klotterlav och glansfläck. Även molluskfaunan och
svampfloran är rik i ravinen och i
den kringliggande ädellövskogen.
Markernas historiska koppling till
Bälteberga gård har bidragit till att
de har brukats med lång kontinuitet och att området har skonats från
exploatering, vilket har gynnat utvecklingen mot hög artrikedom.
Havsöring.
Betesmark.
Tjutebäcken sträcker sig mellan Råån
genom Bältebergaravinen och norrut
till Tjutebro, där den sedan fortsätter
in i Svalövs kommun. Tjutebäcken
är det näst längsta biflödet till Råån.
Bäcken är lekplats för havsöring och
bottenfaunan har höga naturvärden.
Bältebergaravinen har branta skärningar i lerskiffer i de så kallade
Kågerödslagren3, som saknar motsvarighet i landet. Den branta ravinen är klädd med tät ädellövskog,
som skapar ett speciellt lokalklimat
kring bäcken där många sällsynta
lavar och mossor har kunnat över-
Vid Bälteberga, nordvästra delen.
Bälteberga Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
9
Tjutebro våtmark
Våtmark med Tjutebäcken till vänster i trädridån.
År 1992 anlade staden den första
av en lång rad våtmarker, i syfte att
skapa kvävefällor och för att gynna
flora och fauna. Våtmarken vid Tjutebro innehåller flera olika åtgärder,
som uppsamlande damm, översvämningskanal, översilning och flack
bäckkant (odlingsfri skyddszon). Vid
kraftig nederbörd kommer stora vattenmängder från åkrarna uppströms.
Strömsnäs har också anlagts våtmarker efter 1992. Sammanlagt finns
fyra anlagda våtmarker, varav Tjutebro våtmark är den största.
Marken som tidigare var åker har
blivit betesmark, och dammen används vintertid för skridskoåkning.
Växt- och djurliv trivs i det småskaliga odlingslandskapet i Råådalen.
Försök med återutsättning av stork
har gjorts under senare år. Mellan
Vallåkra och Bälteberga samt vid
Ormvråk. Foto: Mårten Müller.
N
Bjuvs kommun
Tju
t
eb
äc
ke
n
gen
svä
arp
Tåg
Tjutebro våtmark vid Tjutebäcken. Sbf 2010.
10 Bälteberga
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Gluggstorp
Längs järnvägen vid Gluggstorp
finns en mind-re naturbetesmark
som har bestått tack vare att den
inte blivit konstgödslad eller markbearbetad. Den är tämligen blockrik och med översilande vatten på
några ställen. Troligen skapades
den i samband med att inlandsisen
smälte av material från en moränvall som isen skjutit samman. Vegetationstypen är extremrikkärr och
floran är rik. Bland annat förekommer vildlin, klasefibbla, plattsäv,
näbbstarr, slåtterblomma, tätört,
gullviva och stor bockrot. Området
var slåttermark under 1700-talet
och är idag en unik rest av gamla
kulturmarker. För flera av växterna
är det flera mil till nästa lokal. Området är känsligt för slitage på grund
av den värdefulla floran. Öster om
Gluggstorp finns fortsättningen av
den blockrika marken med en annan flora, bland annat torräng med
jordtistel och spåtistel men även bestånd med den sällsynta kärrnävan.
Naturbetesmarken är en unik rest av
gamla kulturmarker.
Backsippa.
Kärrnäva.
Klasefibbla.
Gullviva.
Betesmarken breder ut sig längs järnvägen vid Gluggstorp.
Gluggstorp
Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
11
Rönnarp
Monumentet på höjden.
Rönnarps by utskiftades, men kvar
av de gamla utmarkerna ligger Rönnarps bjär som är en vacker kulle
med betad hagmark. Vegetationen
är ljunghed och torräng. Betet har
gjort att intressanta växter såsom
svinrot och jordtistel förekommer
samt att det är en av de två sista lokalerna för backsippa i kommunen.
Höjden och den intilliggande Rönnarpsbäcken är geologiskt värdefulla med förekomst av lerskifferberggrund. Från höjden är utsikten
vidsträckt över det omkringliggande slättlandskapet och Rååns väl
markerade åfåra. På toppen av kullen står ett monument till minne av
ett medeltida slag.
En bit norr om den gamla byn finns
ett nerlagt stenbrott. Stenbrytningen skedde öppet och platsen är idag
värdefull som demonstrationslokal
för geologi. Genomskärningarna i
berget visar flera olika bergarter. I
Rönnarps stenbrott finns bland annat
silurisk lerskiffer, cirka 400 miljoner år gammal, som delvis bränts av
uppträngande diabas. Denna magmatiska bergart trängde fram under
en geologiskt orolig tid i Skåne, då
vulkaner (Jällabjär, Allarps berg,
Rallate med flera) bildades i landskapet för 150 miljoner år sedan.
Vy från Rönnarps bjär.
12 Rönnarp
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Videröra
Vid Videröra finns en 25 hektar stor
skogsdunge, belägen i det helt öppna
åkerlandskapet som präglar kommunens sydöstra del. Enligt Skånska
rekognosceringskartan från 1810 var
det slåtteräng där skogen nu finns.
Mellan Bårslöv och Videröra finns
ingen skog på en sträcka av en mil,
vilket gör platsen värdefull. Bok dominerar bland trädslagen och där
finns även alkärr. En del mindre vanliga växter som stagg har påträffats.
Dungen är viktig för viltet och för
landskapsbilden och används även
för rek­reation.
Bjuvs
kommun
N
Videröraskogen mot väster.
Videröra
gård
Skogen vid Videröra. Sbf 2010.
Videröra gård, en av många gårdar i landskapet.
Videröra
Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
13
Sammanfattning av befintliga värden och skydd
Brofundament vid Tjutebro.
Kingelstad station.
Ottarps kyrka.
14 Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
Rååns dalgång är av riksintresse för
både natur- och kulturmiljön (N45
och M:K10). Hela området är påverkat
av människan under lång tid genom
bete, slåtter och lövtäkt och många
av de arter som finns är beroende av
viss skötsel. I riksintresset ingår fornlämningsbeståndet, kulturlandskapet
med bebyggelsen i och ovan dalgången.
Det omfattar också Ottarps kyrkby
samt Bälteberga herrgårdsanläggning
med park, allékantade uppfarter samt
omgivande odlingslandskap. Bebyggelsemiljöerna inom riksintresseområdet
karaktäriseras som särskilt värdefulla i
enlighet med MB 4 och PBL 8:13. Riksintresset för naturmiljön sträcker sig genom hela dalgången och i områden som
Bältebergaskogen och Bältebergaravinen med Tjutebäcken, Gluggstorpskärret och Rönnarps bjär. I översiktsplanen
för Helsingborg 2010 sammanfaller
riksintresseavgränsningen med ett så
kallat storområde, vilket enligt MB 3:2
betecknas som obetydligt påverkat av
exploatering. Övriga skydd: Riksintresse MB 3:6, biotopskydd MB 7:11,
särskilt känsligt område från ekologisk
synpunkt MB 3:3, landskapsbildsskydd
före detta NVL 19 samt strandskydd
MB 7:13–15. Högsta naturvärde, klass
1, med hänvisning till botaniska, geologiska och hydrologiska värden samt
landskapsbild, naturgeografi, kulturmiljö, riksintresse, zoologi, friluftsliv/
rekreation och ekologiskt viktigt/känsligt.
Spåren av järnvägen i landskapet i
form av järnvägssträckningar och
järnvägsbebyggelse är värdefulla. Den
kraftiga vallen som skjuter ut tvärs
över ådalen och brofundamenten i
Tjutebro tillsammans med kringliggande bebyggelse, är de enda kvarvarande minnena av järnvägslinjen mellan Landskrona och Billesholm inom
kommunen. Det byggnadshistoriska
värdet som är knutet till dessa anläggningar förstärks av den sällsynta
förekomsten av stationsbyggnader och
annan järnvägsbebyggelse. Banvakts-
stugorna i Tjutebro och Ottarp har ett
stort kulturhistoriskt värde. Värdet är
särskilt knutet till de nätta volymerna
och placeringen vid de numera rivna
spåren, PBL 8:17 ska särskilt uppmärksammas. Kingelstad station och
den härtill anslutande bebyggelsen
omfattas av PBL 8:13 och 8:17.
Bälteberga gods är en av kommunens
äldsta herrgårdar med tillhörande
stora jordarealer. Gården har både
byggnadshistoriskt och arkitektoniskt
värde, som understryks av det ålderdomliga och trädkantade vägnätet.
Helhetsmiljön med ekonomibyggnader, trädgård samt äldre träd är av
värde. Bälteberga herrgårdsanläggning
omfattas av PBL 8:13. Detta gäller
även stenhuset Fyrkappan som visar
ett ålderdomligt byggnadsskick. Miljön ingår i riksintresset Rååns dalgång,
men bör även skyddas i detaljplan/
områdesbestämmelser. De kringliggande markerna och spåren av äldre
gränsmarkeringar är viktiga för att
sätta godset i ett sammanhang.
Bältebergaskogen är en ädellövskog med
bäckraviner samt betesmark i Rååns
dalgång. Kågerödsformationen i Tjutebäcken är en unik bergart. Bäcken har
ett relativt grönt förlopp med höga naturvärden, till exempel häcklokal för
forsärla och strömstare samt öringlek.
Större delen av Bältebergaskogen ligger
i Ottarpsområdet och mindre delar i
Fjärestad och Kvistofta.
Bältebergaravinen är klassad som ett
Natura 2000-område (Habitatdirektivet SE 043 0176) och är av riksintresse4
för både naturvården och kulturmiljön,
MB 4:8. Utmed Råån och Tjutebäcken
råder även strandskydd (100 m på ömse
sidor om vattendragen) och utmed hela
dalgången råder även skydd för landskapsbilden. Ravinens mest värdefulla
del avsattes 1998 som skogligt biotopskydd enligt miljöbalken och består av
gammal ädellövskog med bok, alm, ask
och lind. Växt- och djurlivet är artrikt.
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Övriga strukturer och
värden i landskapet
Ravinen är en av de finaste lavlokalerna
i västra Skåne. Hela området är påverkat av människan under lång tid genom
bete, slåtter och lövtäkt och många av
de arter som finns är beroende av viss
skötsel.
Rönnarps bjär och Gluggstorpskärret har
höga natur- och kulturvärden och ingår
i riksintresseområdet för både naturoch kulturmiljö, Rååns dalgång, MB
3:6. Miljöerna är del av det äldre kulturlandskapet och är viktiga för landskapsbilden och för sin artrikedom. De
är beroende av fortsatt hävd.
Rönnarps stenbrott ligger i riksintresseområde för naturmiljön, MB 3:4 och
är ett fem hektar stort område som är
av geologiskt intresse. Platsen bör säkerställas som studieobjekt. Östra delen av brottet ligger i Svalövs kommun.
Naturvärdet är klassat som högt, klass
3, geologi. Värdet är hotat på grund av
pågående deponiverksamhet.
Videröra är ett 25 hektar stort skogsområde beläget i det öppna jordbrukslandskapet. Bokskog dominerar. Dungen har betydelse för landskapsbilden,
för ovanliga växter såsom stagg och är
en tillflyktsort för djur. Naturvärdet är
klassat som högt, klass 3, botanik, friluftsliv, landskapsbild och zoologi.
Ottarps kyrkby är den mest autentiska kyrkbyn i kommunen från tiden
innan enskiftet. Prästgården är den
enda i kommunen av kringbyggd typ
och dessutom en av Skånes äldsta.
Som helhet har Ottarps kyrkby ett
stort samhällshistoriskt värde samtidigt som de enskilda byggnaderna
på ett pedagogiskt vis illustrerar ett
ålderdomligt byggnadsskick. Miljön
omfattas av PBL 8:13 och KML 4
och ligger i riksintresseområde för
natur- och kulturmiljö, MB 3:6.
Prästgården
Rå
Kyrkan
ån
N
-Enskiftets utspridda fastighetsstruktur som har samhälls- och
odlingshistoriskt värde.
-De fem kvarvarande gårdarna i
Ormastorp som visar kontinuitet sen före enskiftet.
-Vägnätet med en äldre ryggrad
kompletterad av ett rutnät av
enskiftets småvägar.
-
Strukturen med oansenliga
vägbyar som byggdes upp under 1800-talet. Dessa byar har
ett stort samhälls- och socialhistoriskt värde, då de vittnar
om den växande gruppen obesuttna människor som med
1800-talet kom att befolka
landsbygden.
-Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar
och alléer i odlingslandskapet är
skyddade genom biotopskyddet i
miljöbalken 7:11. Det innebär att
det krävs tillstånd av länsstyrelsen
som tillsynsmyndighet för att ta
bort eller på annat sätt påverka
kulturelementen i det öppna odlingslandskapet och av skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i
skogsmark. Objekten är inte utmärkta på kartorna.
-Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen
om kulturminnen med mera.
För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se.
-Ansvaret för att skydda och
vårda våra natur- och kulturmiljöer delas av alla, såväl enskilda som myndigheter.
Landskrona stad
Ottarps kyrkby. Sbf 2010.
Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
15
Skyddade natur- och kulturmiljöer
För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 § redovisas inte på kartan)
N
Teckenförklaring
Natura 2000
I detaljplan kulturskyddad bebyggelse,
länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010
Biotopskydd
Strandskydd
Riksintresse Naturvård
Riksintresse Kulturmiljövård
Landskapsbildsskydd
16 Skyddade natur- och kulturmiljöer
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen
N
Objekt-idNamn
1401Bältebergaskogen
1402
Ormastorp
1403Tjutebäcken med våtmarker
1404Spår o järnvägsbebyggelse
1405Fastighetsstruktur
1406Videröra
1407Rönnarps stenbrott
1408
Ottarps kyrkby
1409Bälteberga gods
1410Gluggstorpskärret
1411Rönnarpsbjär
Natur- och kulturmiljöprogram
Teckenförklaring
Högsta naturvärde, klass 1
Högt naturvärde, klass 3
Högsta naturvärde, klass 1 och värdefull kulturmiljö
Värdefull kulturmiljö
Värdefull struktur i landskapet
Ottarp
Lokala natur- och kulturvärden
att förstärka i planeringen
17
Litteratur och digitala källor
Bälteberga 1:3; Vårdplan bebyggelse
2007-2008; Landsantikvarien i Skåne 2008:32.
Skötselplan över gårdens natur- och
kulturvärden; Landsantikvarien i
Skåne, Levande landskap 2006.
Gullander B, Linné i Skåne. Stockholm 1975.
Holst/Perborn, Ottarps kyrka. Faktablad.
Helsingborg 1979.
Kjellberg S T, Slott och herresäten i
Sverige. Skåne. Första bandet. Malmö 1966.
Upmark G, Belteberga. Ur Svenska
slott och herresäten vid 1900-talets
början. Stockholm 1909.
Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Naturvårdsplan för Helsingborgs
kommun, 1992.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Ängs- och hagmarksinventering, december 1999.
Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning, Helsingborgs raviner och dalar
-ett urval, 2009.
Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan 2010.
www.helsingborg.se/
Lantmäteriets hemsida, Historiska
kartor.
www.lantmateriet.se/
Länsstyrelsen i Skånes hemsida,
Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer,
Helsingborgs kommun.
www.lansstyrelsen.se/skane
Riksantikvarieämbetets hemsida,
Fornsök - fornlämningsregistret.
www.raa.se/
Landskapsvy från Rönnarps bjär.
18 Litteratur och digitala källor
Ottarp
Natur- och kulturmiljöprogram
Ordförklaringar
1 (Sid 4). Arkos är en sedimentär
bergart som består av vittringsgrus
som kittats samman till en bergart.
Arkos används också som benämning på en sandsten som innehåller
mer än 25 % fältspat (Lundegårdh P
och Brood K, 1998. Stenar och fossil. Andra upplagan. Norstedts Natur).
2 (Sid 6). Norra Skånes tidning
1886-05-20 s. 2, www.kb.se.
3 (Sid 9). Kågerödslagren består
av sandstenar och lerlager av olika
struktur och färg. Lagren bildades
under ökenliknande klimat för mer
än hundra miljoner år sedan.
4 (Sid 14). Riksintresseområde Rå-
åns dalgång: M:K10 och N45.
Birgit Müller
Silverblåvinge.
Illustrationer: Peter Elfman.
Foton: Fredrik Bengtsson, Mia Jungskär, Widar
Narvelo, Birgit Müller.
Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf).
Ordförklaringar
Natur- och kulturmiljöprogram
Ottarp
19
Har Du synpunkter kontakta:
Helsingborg kontaktcenter
·Telefon: 042-10 50 00
·Adress: Stortorget 17
· Postadress SE-251 89 Helsingborg
·Mail: [email protected]
· Web: helsingborg.se/naturochkultur
Birgit Müller
Ottarp
