En kartläggning av symtomkluster hos patienter med

En kartläggning av
symtomkluster hos patienter med
lungcancer
- En litteraturstudie
A review of symptom clusters in patients with lung cancer
- A literature study
Sofia Andersson
Sofia Jonsson
Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15hp
Handledare: Cecilia Olsson
Examinerande lärare: Maria Larsson
Datum: 2015-03-27
SAMMANFATTNING
Titel:
En kartläggning av symtomkluster hos patienter med lungcancer - En
litteraturstudie
A review of symptom clusters in patients with lung cancer - A literature
study
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution:
Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare:
Sofia Andersson & Sofia Jonsson
Handledare:
Cecilia Olsson
Sidor:
34
Nyckelord:
Lungcancer, Symtomkluster!
!
!
!
!
!
!
Introduktion:
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt den
!
!
cancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,
!
som
påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var
! kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middleatt
!
range
theory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie
!
som
följde
Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes i
!
litteratursökningen.
Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tolv artiklar klarade
!
!
kvalitetsgranskningen
samt svarade mot studiens syfte. Databearbetningen utgick från en
!
deduktiv ansats och fyra teman identifierades. Resultat: Resultatet består av 18
!
symtomkluster,
där fatigue framkom vara ett centralt symtom. De teman som påvisades var
!
fatigue
och andning, fatigue och stämningsläge, fatigue och nutrition samt fatigue och
!
smärta.
Resultatet visar att symtom kan påverkas och uppkomma till följd av sjukdom och
!
behandling
såväl som av varandra. Slutsats: Patienter med lungcancer har en komplicerad
!
symtombild. Förekomsten av symtomkluster har en stor inverkan på det dagliga livet då det
medför begräsningar. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om symtomkluster för att
tidigt kunna identifiera effektiva omvårdnadsinterventioner för att öka välbefinnandet hos
patienter med lungcancer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ............................................................................................................ 4
Lungcancer ................................................................................................................................ 4
Behandlingar och biverkningar ................................................................................................. 5
Symtom och symtomteori ......................................................................................................... 5
Sjuksköterskans roll .................................................................................................................. 7
Syfte .......................................................................................................................................... 8
METOD ............................................................................................................................ 9
Litteratursökning ....................................................................................................................... 9
Urval ....................................................................................................................................... 10
Databearbetning ...................................................................................................................... 11
Etiska överväganden ............................................................................................................... 12
RESULTAT .................................................................................................................... 13
Fatigue och andning ................................................................................................................ 15
Fatigue och stämningsläge ...................................................................................................... 16
Fatigue och nutrition ............................................................................................................... 17
Fatigue och smärta .................................................................................................................. 18
DISKUSSION ................................................................................................................ 19
Resultatdiskussion ................................................................................................................... 19
Metoddiskussion ..................................................................................................................... 21
Klinisk betydelse ..................................................................................................................... 23
Förslag till fortsatt forskning .................................................................................................. 23
Slutsats .................................................................................................................................... 23
REFERENSLISTA ......................................................................................................... 24
Bilaga 1. Artikelmatris
Bilaga 2. Wolters Kluwer Health tillstånd för återgivelse av Figur 1
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
INTRODUKTION
Cancer är ett begrepp som innefattar flera hundra olika sjukdomar och innebär att celler
börjar växa okontrollerat och bildar tumörer. Maligna tumörer kan växa samman in i
närliggande vävnad och sedan sprida sig vidare via lymfsystemet och blodomloppet.
Primärtumören kan också bilda metastaser (Socialstyrelsen 2014). Patienter med
lungcancer har oftast en komplicerad symtombild eftersom de upplever många symtom
samtidigt (Wang 2008). Flera av de upplevda symtomen har en direkt relation till
varandra. Symtom som har en relation kan benämnas som ett symtomkluster (Kim et al.
2005). Lungcancer har blivit en allt vanligare sjukdom och är en stor orsak bakom
onödig och för tidig död. År 2000 dog över en miljon människor världen över till följd
av lungcancer och siffran beräknas stiga, framför allt i mindre utvecklade länder.
Lungcancer har identifierats som en betydande hälsofråga att konfrontera såväl
utveckling- som industriländer (World Health Organization [WHO] 2004).
!
Lungcancer
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige hos män och den fjärde
vanligaste hos kvinnor samt den cancerform med högst mortalitet (Socialstyrelsen
2014). I Sverige dör cirka 3500 personer årligen till följd av lungcancer (Socialstyrelsen
2011). Lungcancer förekommer något oftare hos män än hos kvinnor men har sedan
1980-talet ökat kraftigt hos kvinnor samtidigt som insjuknandet hos män har minskat
(WHO 2003; Socialstyrelsen 2014). Vanligt förekommande symtom och tecken vid
tidpunkten för diagnos av lungcancer kan vara hosta, viktnedgång, dyspné, obehag i
bröstet, blodiga upphostningar och en upplevelse av svaghet (Beckles et al. 2003).
Tobaksrökning är den ledande orsaken till att drabbas av lungcancer samtidigt som
passiv rökning, inandning av radon, kontakt med asbest samt luftföroreningar ses som
en ökad riskfaktor (WHO 2003; Raaschou-Nielsen et al. 2013; Langevin et al. 2015).
Majoriteten av de som diagnostiseras med lungcancer är omkring 70 år och ett stort
antal har redan en långt gången sjukdom samt komorbiditet där den bakomliggande
orsaken är rökning. Komorbiditet medför en minskad möjlighet att genomgå en kurativ
behandling (Socialstyrelsen 2011; Sun & Krouse 2014).
Ett första steg i diagnostiken är lungröntgen, som visar om det förekommer förändringar
på lungorna (Beckles et al. 2003; Socialstyrelsen 2011). För vidare utredning görs en
datortomografi (DT) av lungor samt övre del av buk. Det ger en tydligare bild av
lungorna samt området däremellan och kan påvisa en eventuell spridning. Ytterligare
hjälp i utredningen är blod- och vävnadsprover. PET-DT (positronemissionstomografi)
är också en undersökningsmetod som bidrar till diagnostiseringen. Undersökningen
utförs med hjälp av det radioaktiva ämnet fluorodeoxyglucose och visar en tydligare
bild över tumörområdet (Socialstyrelsen 2011). Lungcancer delas in i två huvudtyper,
småcellig som utgör cirka 15 procent respektive icke-småcellig som står för cirka 85
procent. Småcellig lungcancer kännetecknas av en snabb tumörtillväxt.
Överlevnadstiden är kort, endast några få procent överlever fem år. Icke-småcellig
lungcancer delas in adenocarcinom samt! skivepitelcancer och har inte en lika snabb
spridning som småcellig lungcancer (Socialstyrelsen 2011; Langevin et al. 2015).
!
!
!4!
Behandlingar och biverkningar
Behandling av lungcancer sker med kirurgi, cytostatika- och/eller strålbehandling i
kurativt eller palliativt syfte (Wang et al. 2008). Cytostatika ges ofta som en
tilläggsbehandling efter ett kirurgiskt ingrepp men också i kombination med strålning så
kallad radiokemoterapi. Kombinationsbehandling medför en ökad risk för biverkningar
(Socialstyrelsen 2011; Bennett & White 2013). Cytostatika angriper cancerceller men
också friska celler det leder till biverkningar som till exempel håravfall, illamående och
ångest (Mollaoğlu & Erdoğan 2014). Behandling med kirurgi görs med syfte att
avlägsna samtliga cancerceller vilket medför att frisk vävnad som omger tumören kan
avlägsnas. Behandling med kirurgi är inte genomförbart om tumören har ett sådant läge
att den inte helt går att avlägsna, om den har spridit sig eller om patienten redan har ett
allmäntillstånd som omöjliggör operation (Molina et al. 2009; Bennett & White 2013).
Biverkningar efter en kirurgibehandling så som smärta i bröstkorg och axlar samt en
ökad upplevelse av dyspné är vanligt förekommande den första tiden efter en operation
(Balduyck et al. 2007). Strålbehandling av tumören påverkar cancercellers arvsmassa
vilket resulterar i att cellen dör. Friska celler påverkas också av strålningen men deras
förmåga att reparera sig är högre än tumörcellernas. Vanligt förekommande
biverkningar av strålbehandling är hudreaktion i strålfältet, illamående och kräkning,
irriterade slemhinnor samt sveda i mun och svalg (Güleser et al. 2012). Patienter med
lungcancer upplever en stor symtombörda med en mängd olika symtom som kan
uppträda samtidigt och tillsammans (Wang et al. 2008). Vanliga symtom vid lungcancer
är fatigue, smärta, dyspné, sömnlöshet, illamående, kräkningar, nedstämdhet, ångest och
aptitlöshet (Degner & Sloan 1995; Wang et al. 2008). Fatigue är en vanlig och ihållande
biverkning av cancer och dess behandling. Det innebär en känsla av trötthet som skiljer
sig från den vanliga tröttheten då tillståndet inte går att vila sig ur. Fatigue medför
nedsatt koncentrationsförmåga samt förmåga att utföra dagliga aktiviteter (Stasi et al.
2003). Symtomen kan vara relaterade till sjukdom, behandling och/eller uppkomma till
följd av varandra. Symtom relaterat till behandling kan många gånger förvärra
upplevelsen av sjukdomsorsakade symtom (Cooley 2000). Det påverkar patienten såväl
psykiskt, fysiskt som socialt (Miaskowsk et al. 2004).
Symtom och symtomteori
Symtom är en subjektiv upplevelse hos patienten av förändring i normal funktion
(Hegyvary 1993). Lenz et al. (1997) beskriver en symtomteori avsedd att vägleda såväl
forskning som klinisk praxis. Teorin består av tre huvudkomponenter: symtomet
individen upplever, de påverkande omständigheter som orsakar eller påverkar
symtomets karaktär och konsekvenserna av symtomupplevelsen. Symtom kan
uppkomma enskild eller tillsammans som följd av varandra eller till följd av yttre
påverkan. Symtom som upplevs samtidigt påverkar ofta varandra och kan ge en större
samt starkare upplevelse. Varje symtom kan beskrivas och upplevas flerdimensionellt.
Intensity, timing, distress och quality är dimensioner som Lenz et al. (1997) beskriver
påverkar symtomupplevelsen. De olika dimensionerna kan särskiljas från varandra men
är också relaterade till varandra. Till dimensionen intensity räknas mängd, styrka och
svårighetsgrad. Dimensionen används ofta i utvärdering och analysering av patienters
upplevelse av ett specifikt symtom. Dimensionen timing innebär att symtom kan vara
återkommande och variera i frekvens eller vara ihållande men variera i styrka.
!
!
!5!
Tidsdimensionen kan också innebära sambandet mellan upplevelsen av symtom och
särskilda aktiviteter till exempel om patienter vid matsituationer upplever illamående. I
dimensionen distress beskrivs till vilken grad patienten besväras av ett visst symtom
och är den dimension som mest bidrar till livskvalitén. Dimensionen quality beskriver
hur symtomet framträder hos patienten, till exempel kan smärta beskrivas som en
bultande känsla. Dimensionen innefattar också patienters upplevelse av interventioner,
till exempel om vila minskar patienters upplevelse av trötthet. Ytterligare en faktor som
kan påverka patientens förmåga att beskriva upplevelser är hur skickligt patienten
uttrycker sig språkligt. Har patienten en lång erfarenhet av symtomet påverkar det också
patientens förmåga att beskriva sin upplevelse (Lenz et al. 1997).
Det finns tre identifierade komponenter som påverkar de ovanstående dimensionerna av
symtom. Det är psychologic factors, physiologic factors och situational factors.
Psychologic factors påverkas av patientens psykiska tillstånd, humör och reaktion till
följd av sjukdom. Physiologic factors omfattas av patientens kroppsliga funktion och
situational factors patientens sociala och fysiska miljö (Lenz et al. 1997). Ovanstående
komponenter kan ge en enskild påverkan likväl som en påverkan på varandra (Lenz et
al. 1997). Slutligen beskriver Lenz et al. (1997) performance. Det handlar om hur
symtomet framträder och det utfall eller den effekten som symtom ger, och påverkar i
sin tur psychologic factors, physiologic factors och situational factors.
Figur 1. The middle-range theory of unpleasant symptoms (Lenz et al. 1997, s. 17). Återgiven
med tillstånd av Wolters Kluwer Health, INC. License Terms And Conditions.
!
!
!6!
Två eller fler samtida symtom som relateras till varandra antigen genom att de delar en
gemensam bakomliggande faktor till exempel en operation eller att de verkar
katalyserande definieras som ett symtomkluster (Kim et al. 2005). Dodd et al. (2001a)
definierar symtomkluster som tre eller flera samtidiga symtom som är kopplade till
varandra och som uppträder samtidigt.
Sjuksköterskans roll
Vid sjukdom är det viktigt att se till hela patienten och dess kontext. En cancerdiagnos
påverkar såväl patientens sociala, psykiska som kroppsliga tillstånd. Patienter med
cancer drabbas av många olika symtom. Sjuksköterskan ansvarar för tillämpning av
omvårdnadsinterventioner för att öka patientens välbefinnande (Bruun Lorentsen &
Grov 2011). Sjuksköterskans roll består till stor del av att identifiera, bedöma och
behandla patienters upplevda symtom. I identifieringen av patienters symtomupplevelse
ingår observation av patientens psykiska, fysiska och sociala tillstånd, vid förändringar
prioritera och värdera behov av interventioner (Brilowski & Wendler 2005). Det är av
vikt att sjuksköterskan har en förståelse för symtom, dess dimensioner och hur de är
relaterade till varandra för tidig identifiering av effektiva omvårdnadsinterventioner för
att tillgodose den komplexa patientens behov (Kim et al. 2005). Genom att se på
patienten ur ett holistiskt perspektiv ökar förutsättningen för att patientens basala och
specifika behov tillgodoses. Genom att ta tillvara på individens unika förutsättningar
främjas patientens hälsa och välbefinnande (Socialstyrelsen 2005). För en god
omvårdnad krävs en bra relation mellan vårdare och patient som bygger på tillit och
förståelse (Brilowski & Wendler 2005). I sjuksköterskans profession ingår att lindra
lidande, förebygga sjukdom, återställa och främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening
[SSF] 2007) samt ta tillvara på det friska (Socialstyrelsen 2005).
!
!
!7!
Problemformulering
Lungcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Att drabbas av cancer påverkar
såväl patientens sociala, psykiska som kroppsliga tillstånd. Patienter med lungcancer
har ofta en komplicerad symtombild och upplever flera samtidigt förekommande
symtom, vissa symtom relaterade till sjukdom andra till behandling. Det är
betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om symtom som kan förekomma i
symtomkluster, för att effektivisera omvårdnadsinterventioner som åtgärdar fler än ett
symtom. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskap om de symtomkluster som
kan drabba patienter med lungcancer för att kunna ge omvårdnad av god kvalité. En
kartläggning av symtomkluster utifrån Lenz et al. (1997) symtomteori ger en ökad
förståelse av patienter med lungcancers symtombild. Kartläggningen kan hjälpa
sjuksköterskan att tidigt identifiera symtom och behov samt rikta
omvårdnadsinterventioner för att möta och stötta patienter med lungcancer och dess
komplicerade symtombild.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga symtomkluster hos patienter med
lungcancer, med utgångspunkt i Lenz et al. (1997) symtomteori The middle-range
theory of unpleasant symptoms.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!8!
METOD
Metoden som har tillämpats för studien är en litteraturstudie. En litteraturstudie belyser
och sammanställer kunskapsläget inom ett specifikt område. Det sker genom kritisk
granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar (Forsberg & Wengström
2013). Polit och Beck (2012) niostegsmodell har legat till grund för litteraturstudien, se
figur 2.
Steg 1
Utforma syfte och
frågeställning.
Steg 2
Välja databaser,
sökstratergi och nyckelord.
Steg 3
Databassökningen
genomförs, dokumenteras
och material identifieras.
Steg 6
Sortera information från
material.
Steg 5
Valt material läses.
Steg 4
Material granskas utifrån
relevans och lämplighet.
Steg 7
Kritiskt granska material.
Steg 8
Material analyseras och
struktureras.
Steg 9
Dra slutsatser utifrån
sammanställd data samt
kritsikt summera.
Figur 2. Polit och Beck (2012, s. 96) niostegsmodell, fri översättning.
Litteratursökning
I steg 1 utformas syfte och frågeställning (Polit & Beck 2012).
I steg 2 väljs databaser, sökstrategi och nyckelord (Polit & Beck 2012). I
litteraturstudien användes databaserna CINAHL och PubMed för att söka och
identifiera material. Databasen CINAHL är inriktad mot omvårdnad och PubMed är
huvudsakligen inriktad mot medicin samt innehåller artiklar inom omvårdad (Forsberg
& Wengström 2013). Nyckelord som identifierades mot studiens syfte var lungcancer
och symtomkluster. Utifrån nyckelorden identifierades sökorden Lung neoplasms, lung
cancer och symptom cluster.
I steg 3 genomförs sökning i databaser (Polit & Beck 2012). I CINAHL användes
Major Headings (MH) termen ”Lung neoplasms”, där till gjordes en fritextsökning med
begreppen lung cancer och symptom* cluster*. Trunkering (*) används för att inkludera
samtliga ändelser av valt begrepp (Forsberg & Wengström 2013). För att inte gå miste
om viktiga artiklar inom valt område användes lung cancer och lung neoplasms som
sökord. Samma tillvägagångsätt användes vid sökning i PubMed, där användes Medical
Subject Headings (MeSH) istället för Major Headning. Sökningen i CINAHL redovisas
i tabell 1 och sökningar i PubMed redovisas i tabell 2.
!
!
!9!
Tabell 1. Sökning i CINAHL 2015-01-24.
Sök
Sökord
Antal träffar Urval 1
S1
Lung
Neoplasms
(MH)
7753
S2
Lung cancer 8025
S3
Symptom*
cluster*
1458
S4
S1 OR S2
10534
S5
S1 OR S2
AND S3
31
27
Urval 2
Urval 3
9
9
Urval 2
Urval 3
3
3
Tabell 2. Sökning i PubMed 2015-01-24.
Sök
Sökord
Antal träffar Urval 1
S1
Lung
Neoplasms
(MeSH)
62305
S2
Lung cancer 6249
S3
Symptom*
cluster*
100628
S4
S1 OR S2
100582
S5
S1 OR S2
AND S3
63
37 (21)
() = Varav externa dubbletter.
Urval
I steg 4 granskas materialet utifrån relevans och lämplighet (Polit & Beck 2012). Totalt
granskades 94 artiklar utifrån titel och abstract. Det resulterade i 43 artiklar till urval 1
efter att externa dubbletter tagits bort. För en överensstämmelse mellan studiens syfte
och material användes inklusions- respektive exklusionskriterier. Inklusionskriterier var
artiklar skrivna på engelska, svenska eller norska samt artiklar som var peer reviewed
och publicerade under tiden 2004-01-01 – 2014-12-31. Sökningen genomfördes 201501-24 och tidsspannet ställdes in manuellt. Studier gjorda på både män och kvinnor
!
!
10!
!
inkluderades samt studier på endast män eller kvinnor över 18 år. Peer reviewed innebär
att artikeln kritiskt har granskats av oberoende experter inom området (Polit & Beck
2012). I sökningen exkluderades reviewartiklar och fallstudier som endast studerat ett
patientfall. I en reviewartikel har kunskap inom ett specifikt område redan
sammanställts (Forsberg & Wengström 2013).
I steg 5 och 6 sker urval 2. Här läses materialet och resultatdel granskas mot syftet för
litteraturstudien (Polit & Beck 2012). Artiklarnas metod och resultat lästes, artiklar som
inte svarade mot syftet exkluderades samt artiklar som inkluderade andra
cancerdiagnoser än lungcancer. Därefter återstod tolv artiklar till urval 2. Artiklarna
granskades först individuellt och sedan gemensamt ett flertal gånger, därefter
sammanställdes data.
I steg 7 sker urval 3 (Polit & Beck 2012). Materialet granskades kritiskt mot
granskningsmallarna ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”
och ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” i Polit och Beck
(2012). Samtliga artiklar från urval 2 uppfyllde kvalitetskraven och redovisas i en
artikelmatris, se bilaga 1. Artikelmatrisen innehåller information om författare, år, titel,
tidskrift, syfte, metod samt huvudresultat. Tio av artiklarna var studier gjorda med
kvantitativ metod och i två av artiklarna användes kvalitativ metod.
Databearbetning
I steg 8 analyseras och struktureras materialet (Polit & Beck 2012). Enligt Forsberg och
Wengström (2013) handlar analysarbetet om att dela upp data i mindre delar för att
enskilt studera dem och därefter sätta ihop delarna på ett nytt sätt. Varje artikel
tilldelades ett nummer som användes för att identifiera vilken post-it-lapp som hörde till
vilken artikel. Först sammanställdes alla studiernas identifierade och påvisade
symtomkluster på post-it lappar, sedan sorterades symtomklustren in i teman med
gemensamma nämnare. Databearbetningen resulterade i 18 symtomkluster som delades
in i fyra teman. Fatigue sågs som ett centralt symtom som teman organiserades utifrån
tillsammans med symtom relaterade till andning, nutrition, stämningsläge och smärta.
När temana var identifierade analyserades artiklar och dess symtomkluster deduktivt
med utgångspunkt i Lenz et al. (1997) symtomteori The middle-range theory of
unpleasant symptoms. Meningsbärande enheter i texten som bedömdes som
betydelsefulla för studiens syfte markerades med överstrykningspennor. De markerade
texterna gjordes därefter om till korta meningar som sammanfattades på post-it-lappar.
Genom att data analyserades deduktivt beskrivs studiernas resultat utifrån identifierbara
delar i Lenz et al. (1997) symtomteori.
I steg 9 sammanställs och redovisa litteraturstudiens resultat och diskussion i löpande
text, citat samt figurer (Polit & Beck 2012).
!
!
11!
!
Etiska överväganden
Enligt Polit och Beck (2012) samt Forsberg och Wengström (2013) bör etiska
ställningstaganden uppmärksammas innan litteraturstudien påbörjas. Forsberg och
Wengström (2013) menar att det är etiskt korrekt att redovisa alla resultat som svarar
mot studiens syfte oavsett hypotes. I litteraturstudien är samtliga artiklar etisk
granskade. Enligt Forsberg och Wenström (2013) bör forskningsstudier antingen fått
tillstånd av en etisk kommitté alternativt bör forskarna tagit ställning till etiska
överväganden (Forsberg & Wengström 2013). För att stärka trovärdighet i en
litteraturstudie bör varje steg i vald metod redovisas för att studien ska kunna upprepas
(Vetenskapsrådet 2015). I litteraturstudien har metoden stegvis redovisats i löpande text
samt i tabellform. I litteraturstudien ska riktlinjer från Vetenskapsrådet (2015) följas
angående fusk, plagiering, förfalskning och ohelighet. För att bevara neutralitet i
litteraturstudiens resultat har materialet först läst separat av var och en och sedan
tillsammans för att undvika egna åsikter i tolkningen av texterna. Litteraturstudien har
valt att i första hand använda primärkällor eftersom det finns en riska att
andrahandskällor felaktigt återgett primärkällans data. För att minska risken för
feltolkningar av text har engelskt-svenskt lexikon används.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
12!
!
RESULTAT
Till grund för litteraturstudiens resultat ligger tolv vetenskapliga artiklar. Tio artiklar
bestod av studier av kvantitativ metod och två av kvalitativ metod. Ur dataanalysen
framkom 18 symtomkluster som har organiserats utifrån fatigue som visade sig vara ett
centralt symtom. Resultatet har delats in i fyra teman av symtomkluster i relation till
fatigue och andning, fatigue och stämningsläge, fatigue och nutrition samt fatigue och
smärta. Samtliga teman analyserades och beskrivs utifrån Lenz et al. (1997). I studierna
studerades symtomkluster utifrån olika perspektiv; med fokus på symtomkluster
relaterat till behandling, vissa utifrån specifik behandling (Chan et al. 2005; Wang et al.
2006; Chan et al. 2013 & Lin et al. 2013), med fokus på symtomklusters inverkan på
det dagliga livet (Fox & Lyon 2006; Hoffman et al. 2007; Molassiotis et al. 2010 &
Maguire et al. 2014) eller med fokus enbart på identifieringen av symtomkluster (Gift et
al. 2004; Henoch et al. 2009; Brown et al. 2011 & Cheville et al. 2011a). Samtliga
symtomkluster beskrev den komplicerade symtombilden som upplevs av patienter med
lungcancer och resultatet visar att symtom kan påverkas och uppkomma till följda av
sjukdom och behandling såväl som av varandra. Symtom och symtomkluster visade sig
ha stor påverkan på det dagliga livet då de medför nedsatt förmåga att utföra dagliga
aktiviteter. De identifierade symtomklustren presenteras i figur 3 och resultatet beskrivs
i löpande text tillsammans med beskrivande citat.
!
!
13!
!
Fatigue &
Andning
Fatigue &
Stämningsläge
• Fatigue, hosta, & dyspné (Molassiotis et al. 2010)
• Fatigue, hosta & dyspné (Cheville et al. 2011a)
• Fatigue, hosta, andfåddhet & smärta (Maguire et al. 2014)
• Hosta, & dyspné (Henoch et al. 2009)
• Hosta, dyspné, minnessvårigheter, dommningar & nedstämdhet (Wang et al. 2006)
• Fatigue, & depression (Fox & Lyon 2006)
• Fatigue, ångest & andfåddhet (Chan et al. 2005)
• Fatigeu, ångest & andfåddhet (Chan et al. 2013)
• Störd sömn, depression, oro & koncentration (Henoch et al. 2009)
Fatigue &
Nutrition
• Fatigue, nedsatt aptit, illamående, smärta & tarmpåverkan (förstoppning & diarré) (Henoch et al. 2009)
• Fatigue, nedsatt aptit, illamående, kräkning, svaghet, viktnedgång & förändrad smak (Gift et al. 2004)
• Fatigue, nedsatt aptit, muntorrhet, stöd sömn, dåsighet & ångest (Wang et al. 2006)
• Fatiuge, anorexia, hosta & dyspné (Brown et al. 2011)
• Fatigue, anorexia , hosta, dyspné & smärta (Brown et al. 2011)
• Illamående & kräkning (Wang et al. 2006)
Fatigue &
Smärta
• Fatigue, smärta & störd sömn (Hoffman et al. 2007)
• Fatigue, smärta, störd sömn & oro/ångest (Lin et al. 2013)
• Smärta & halsont (Wang et al. 2006)
Figur 3. Figuren visar symtomkluster indelat efter teman.
!
!
! 14!
Patienter med lungcancer har en komplicerad symtombild (Molassiotis et al. 2010;
Maguire et al. 2014) som kan beskrivas som en ond cirkel (Maguire et al. 2014).
I could sleep, I mean even if I get up, havemy breakfast, get washed and dressed and sit
down I fall asleep again, fall asleep in the car, I think I’ve got sleepy sickness.
[laughter] . but having said that you see I can be up quite a few times during the night,
so I’m no [not] really getting a proper sleep through the night, you know wi’ the, eh .
up to go to the toilet, through the night. You take your Frusemide, you don’t take the
Frusemide your legs aw [all] swell up, it’s a vicious circle aint it [isn’t it], but eh.
(Maguire et al. 2014, s. 313)
Fatigue och andning
I artiklarna återfanns fem symtomkluster relaterat till andning. Symtomklustret fatigue,
hosta och andningspåverkan återfanns i tre av studierna (Molassiotis et al. 2010;
Cheville et al. 2011a; Maguire et al. 2014) och en studie (Maguire et al. 2014)
inkluderades dessutom smärta i symtomklustret. Ett symtomkluster som endast
inkluderade hosta och dyspné återfanns (Henoch et al. 2009) samt ett symtomkluster
bestående av hosta, dyspné, minnessvårigheter, domningar och nedstämdhet (Wang et
al. 2006).
Upplevelsen av symtom kan påverkas av andra symtom samt av aktiviteter (Molassiotis
et al. 2010; Cheville et al. 2011a; Maguire et al. 2014). Hosta kan öka upplevelsen av
dyspné (Molassiotis et al. 2010) och kan leda till sömnstörningar (Molassiotis et al.
2010; Maguire et al. 2014). Dessutom visade sig hosta en tendens att öka vid sängläge
(Molassiotis et al. 2010). Sömnstörningarna som uppkommer till följd av hostan kan
medföra fysisk utmattning som i sin tur leder till fatigue (Molassiotis et al. 2010). Den
intensiva hostan kan leda till smärta (Molassiotis et al. 2010; Cheville et al. 2011a;
Maguire et al. 2014) och det finns rapporterade fall där patienter har hostat så intensivt
att revben gått av (Molassiotis et al. 2010). Smärta är ytterligare en faktor som kan leda
till sömnstörningar. Långvariga sömnstörningar kan öka upplevelsen av fatigue och
minskar på så sätt välbefinnandet (Molassiotis et al. 2010).
I början av behandling försöker många patienter fortsätta med dagliga aktiviteter och
ignorera känslan av trötthet. Det medför en ytterligare försämring av fatigue
(Molassiotis et al. 2010). Fatigue (Molassiotis et al. 2010) och upplevelsen av flera
samtidiga symtom (Maguire et al. 2014) leder i sin tur till långa perioder av inaktivitet
och låg livskvalité på grund av nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter
(Molassiotis et al. 2010; Maguire et al. 2014). Det kan resultera i att patienter blir
uttråkade, frustrerade och deprimerade (Molassiotis et al. 2010). Den höga förekomsten
av symtom och påverkan på de dagliga aktiviteterna bidrar till svårigheter att känna igen
sin kropp då den inte längre fungerar som tidigare (Maguire et al. 2014).
Mild fysisk aktivitet exempelvis en promenad kan lindra hosta samtidigt som aktivitet
och höga temperaturer är bidragande för uppkomsten av dyspné (Molassiotis et al.
2010). Hosta kan orsaka dyspné (Molassiotis et al. 2010; Cheville et al. 2011a), likväl
som dyspné kan orsak hosta (Molassiotis et al. 2010). Förekomsten av hosta och dyspné
!
!
15!
!
(Molassiotis et al. 2010; Maguire et al. 2014) samt den oväntade svårighetsgraden av
symtom (Molassiotis et al. 2010) ökar upplevelsen av ångest genom att medföra en
känsla av kvävning (Molassiotis et al. 2010; Maguire et al. 2014). Hosta är också
förknippat med ångest i sociala situationer, då hostan dra till sig uppmärksamhet och
kan upplevas som pinsamt vilket kan leda till ångest (Molassiotis et al. 2010; Maguire
et al. 2014). I en longitudinell studie har det visat sig att symtomklustret fatigue, hosta
och dyspné fortfarande har en påverkan på det dagliga livet upp till fem år efter diagnos
(Cheville et al. 2011a). Den upplevda svårighetsgraden av symtomen i symtomklustret
fatigue, hosta och dyspné varierar mellan individer. Det finns ingen enhetlig bild av
vilket det besvärligaste symtomet är (Henoch et al. 2009; Molassiotis et al. 2010;
Cheville et al. 2011a). Symtomklustret hade en högre rapportering hos män än hos
kvinnor, hos de som var aktiva rökare samt genomgått strål- och eller
kirurgiskbehandling och en lägre förekomst hos de patienter som var gifta. En högre
dödlighet sågs hos patienter med närvaro av symtomklustret fatigue, hosta och dyspné i
jämförelse med patienter utan närvaro av symtomklustret (Cheville et al. 2011a). I
Wang et al. (2006) studie sågs inget samband mellan symtomen i symtomklustrets
svårighetsgrad och radiokemoterapi, däremot tenderade patienterna att vänja sig vid
symtomen och utvecklar egna strategier för att hantera dem.
Fatigue och stämningsläge
I artiklarna påvisades fyra symtomkluster som inkluderade fatigue och/eller störd sömn
samt stämningspåverkan. Två symtomkluster bestod av fatigue, ångest och andfåddhet
(Chan et al. 2005; Chan et al. 2013) och två symtomkluster omfattades av depression
samt fatigue eller störd sömn, symtomklustren var fatigue och depression (Fox & Lyon
2006) samt symtomklustret störd sömn, depression, oro och koncentrations påverkan
(Henoch et al. 2009).
Symtomklustret fatigue, ångest och andfåddhet sågs förekomma i samband med
strålbehandling. Fatigue och andfåddhet förekom såväl före som efter behandling
samtidigt som ångest vanligtvis avtog efter behandlingen (Chan et al. 2013). Enligt
Chan et al. (2005) kan upplevelsen av symtomen påverkas av vilken stråldos som ges.
Symtom kan också påverkas av varandra. Depression kan upplevas öka i svårighetsgrad
vid nedsatt aptit, fatigue och störd sömn, och depression kan minska förmågan att
koncentrera sig samt bidra till störd sömn (Henoch et al. 2009). Fox och Lyon (2006)
beskriver att symtomklustret fatigue och depression har en direkt påverkan på det
dagliga livet. I en demografisk jämförelse sågs ingen skillnad mellan ålder, mental
status och behandling i förhållande till livskvalité (Chan et al 2005). Symtomet fatigue
förekom hos samtliga deltagare (Fox & Lyon 2006; Chan et al. 2013) och depression
hos 98 procent av deltagarna (Fox & Lyon 2006). Fatigue var dessutom det symtom
som upplevdes som svårast (Fox & Lyon 2006; Chan et al. 2013) tillsammans med
ångest (Chan et al. 2013). Emellertid upplevdes depression (Fox & Lyon 2006) och
andfåddhet (Chan et al. 2013) ha en låg svårighetsgrad (Fox & Lyon 2006; Chan et al.
2013).
!
!
16!
!
Fatigue och nutrition
Fem symtomkluster som alla inkluderade fatigue och nutritionspåverkan påvisades
varav två symtomkluster inkluderade illamående. Det första symtomklustret bestod av
fatigue, nedsatt aptit, muntorrhet, stöd sömn, dåsighet och ångest (Wang et al. 2006).
Det andra av fatigue, nedsatt aptit, illamående, smärta samt tarmpåverkan, som
förstoppning eller diarré (Henoch et al. 2009) och det tredje bestod av symtomen
fatigue, nedsatt aptit, illamående, kräkning, svaghet, viktnedgång samt förändrad smak
(Gift et al. 2004). Två symtomkluster som inkluderade fatigue, anorexia, hosta och
dyspné identifierades, var av ett dessutom inkluderade smärta (Brown et al. 2011).
Ytterligare ett symtomkluster framkom och innefattade symtomen illamående och
kräkning (Wang et al. 2006).
Patienter som rapporterar förekomsten av symtomklustren tenderar att uppleva en högre
svårighetsgrad av enskilda symtom (Gift et al. 2004; Brown et al. 2011). Behandling
med radiokemoterapi har en ökande effekt på samtliga symtom i symtomklustren och
efter avslutat behandling avtog symtomen (Wang et al. 2006). Den ökade
symtomupplevelsen sågs ge upphov till begräsningar i det vardagliga livet, vilket kan
innebära nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter, arbeta, utföra rörelser och delta i
sociala sammanhang. Det i sin tur påverkar hur situationer upplevs, allmäntillstånd samt
förmåga att uppskatta livet (Gift et al. 2004; Wang et al. 2006; Brown et al. 2011).
Fatigue var ett av de mest rapporterade symtom (Gift et al. 2004). Det var även det
symtom som orsakade störst begräsningar i det dagliga livet (Gift et al. 2004; Brown et
al. 2011) tillsammans med symtomen svaghet, kräkningar (Wang et al. 2006) samt
dyspné (Brown et al. 2011). Oavsett svårighetsgrad hade symtomen fatigue, illamående,
kräkning, dåsighet och ångest en konstant påverkan på det dagliga livet (Wang et al.
2006). Två symtom som sågs öka upplevelsen av fatigue var depression och dyspné
(Henoch et al. 2009). Symtom påverkas av varandra, nedsatt aptit kunde vara en
konsekvens av fatigue, störd söm, depression och hosta. Nedsatt aptit och fatigue kunde
även leda till illamående samtidigt som fatigue och illamående förstärkte upplevelsen av
smärta och tarmpåverkan. Smärta kunde dessutom vara en bidragande faktor till
förstoppning och/eller diarré (Henoch et al. 2009).
Ytterligare faktorer som påverkar upplevelsen av symtomens svårighetsgrad i
symtomklustret fatigue, anorexia, hosta och dyspné är nedstämdhet, samtidiga
sjukdomar, sjukdomens betydelse, ålder samt tid sedan diagnos och behandling. En
kortare tid sedan diagnos kopplas ihop med en högre rapportering av symtom (Brown et
al. 2011). Ingen skillnad i upplevelsen av begränsningar kunde ses mellan män och
kvinnor (Gift et al. 2004). Däremot sågs att patienter med metastaserad lungcancer
rapporterade en lägre svårighetsgrad av samtliga symtom i symtomklustret fatigue,
anorexia, hosta, dyspné och smärta med undantag för hosta som upplevdes ha en högre
svårighetsgrad än hos patienterna utan metastaser (Brown et al. 2011).
!
!
!
!
!
!
!
17!
!
Fatigue och smärta
Tre symtomkluster relaterat till fatigue och smärta påvisades. Två symtomkluster
inkluderade fatigue, smärta och störd sömn (Hoffman et al. 2007; Lin et al. 2013), ett
symtomkluster (Lin et al. 2013) inkluderade dessutom oro. Det tredje symtomkluster
som identifierades var smärta och halsont (Wang et al. 2006). Symtoms intensitet och
förekomst kan skilja sig mellan olika behandlingsformer. Hos de som genomgått
kirurgisk behandling var fatigue och smärta två av de vanligast förekommande
symtomen, smärta rapporterades av samtliga och fatigue av närmare 94 procent av
deltagarna (Lin et al. 2013). Upplevelsen av symtomklustret smärta och halsont
förändrades under radiokemoterapi där smärtans intensitet ökade under pågående
behandling och avtog efter behandling (Wang et al. (2006). Hos de som genomgått
cytostatikabehandling sågs däremot en lägre förekomst av smärta (69%) samtidigt som
fatigue (97%) hade en högre förekomst (Hoffman et al. 2007). Störd sömn upplevdes
hos såväl patienter som genomgick cytostatika som kirurgisk behandling (Hoffman et
al. 2007; Lin et al. 2013) och kvinnor besvärades i större utsträckning av störd sömn i
jämförelse med män (Hoffman et al. 2007). Förekomst av symtomklustret fatigue,
smärta, störd sömn och oro/ångest (Lin et al. 2013) samt symtomklustret smärta och
halsont (Wang et al. 2006) påverkar livskvalitén negativt hos patienter med lungcancer
då symtomen medför en nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter som leder till
begränsningar i det dagliga livet. Att uppleva flera symtom samtidigt medför en
försämrad upplevd livskvalité (Lin et al. 2013), enligt Wang et al. (2006) finns en
liknande koppling mellan svårighetsgrad av symtom och livskvalité. Inkomst,
utbildning och sysselsättning var ytterligare faktorer som visade sig påverka livskvalitén
(Lin et al. 2013).
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
18!
!
DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga symtomkluster hos patienter med
lungcancer med utgångspunkt i Lenz et al. (1997) symtomteori The middle-range theory
of unpleasant symptoms. I litteraturstudiens resultat framkom fyra teman, fatigue och
andning, fatigue och stämningsläge, fatigue och nutrition samt fatigue och smärta.
Litteraturstudiens resultat visar på en komplicerad symtombild där symtomklustren
uppkommer till följ av såväl sjukdom, behandling som av tidigare upplevda symtom.
Symtomklustren visade sig ha en stor inverkan på patienternas dagliga liv. Lenz et al.
(1997) symtomteori har gett resultatet en enhetlig inriktning genom att alla
symtomkluster analyserats utifrån lika förutsättningar.
Resultatdiskussion
Fatigue & andning: Ett symtomkluster med andning i fokus påvisades i
litteraturstudiens resultat. Det framgick att hosta är ett centralt symtom vilket kan
medföra många andra symtom så som dyspné, fatigue, smärta, sömnstörningar,
kvävningskänsla och ångest. Det i sin tur leder till nedsatt förmåga att utföra dagliga
aktiviteter och på så sätt påverka livskvalitén negativ. Aktaz et al. (2010) bekräftar
existensen av symtomklustret hosta och dyspné samtidigt som Cheville et al. (2011b)
menar att fatigue, dyspné och hosta bildar ett symtomkluster. I Cheville at al. (2011b)
studie beskrivs och styrks att symtomen har en inverkan på det dagliga livet samt att
patienter med närvaro av symtomklustret har en kortare överlevnad. I studien tydliggörs
behovet av vidare forskning avseende symtomkluster fatigue i relation till andning för
att tillgodose patienters behov av interventioner.
Fatigue & stämningsläge: Litteraturstudiens resultat visade på förekomsten av ett
symtomkluster där stämningsläge var i fokus. Symtomen fatigue, andfåddhet och ångest
hade en hög förekomst i samband med och efter behandling. Däremot minskade
förekomsten av ångest efter behandling. Cheng och Lee (2011) samt Thomas et al.
(2014) beskriver att depression kan uppstå som ett enskilt symtom eller som reaktion av
ett annat symtom, diagnos eller behandling. Ho et al. (2013) beskriver att ångest och
depression kan uppkomma till följd av behandling och diagnos eftersom det kan
upplevas som ett hot om en osäker framtid. Det gör att symtomet förenas med flera
olika symtom.
Fatigue & nutrition: I litteraturstudiens resultat framkom att nedsatt aptit påverkar och
påverkas av flera olika faktorer. Farhangfar et al. (2014) undersökte hur symtom kan
påverka nutrition hos patienter med cancer i hals- och nackområdet. I studien beskrivs
att symtom som muntorrhet, smärta och anorexia kan leda till nedsatt aptit. Samma
symtom visade sig i litteraturstudiens resultat vara vanligt förekommande hos patienter
med lungcancer. Användning av nutritions rehabiliteringsprogram har visat sig minska
upplevelsen av smärta och svaghet som i sin tur resulterar i förbättring av dyspné,
anorexia, sömnlöshet och depression hos patienter med cancer i hals -nackområdet
(Eades et al. 2013). Eftersom samma symtom ses hos patienter med lungcancer skulle
det vara intressant att se om liknande effekt kan uppnås hos de patienterna. !
!
!
19!
!
Fatigue & smärta: Litteraturstudiens resultat påvisade förekomsten av symtomkluster
där smärta var ett centralt symtom. Två studier i resultatet menar att fatigue, smärta och
störd sömn bildar ett symtomkluster. Det finns dock en delad mening om symtomet oro
tillhör symtomklustret. I Wang et al. (2006) studie som ingår i litteraturstudiens resultat
beskrivs att symtomen fatigue och störd sömn inte ingår i symtomklustret smärta och
halsont. En orsak till att ovanstående studier har identifierat olika symtomkluster kan
vara på grund av att studier har använt sig av olika definitioner och instrument i sina
bedömningar. Samtidigt beskriver Cheng och Lee (2011) att samtliga symtom fatigue,
smärta, störd sömn och depression kan ingå i symtomklustret. Vilket visar på att
avseende symtomklustret fatigue och smärta med tillhörande symtom saknar i dagsläget
konsensus och mer klargörande forskning behövs.
I samtliga teman i litteraturstudiens resultat förekommer flera symtom i olika kluster.
Orsaken kan vara att det i forskning om symtomkluster används flera olika instrument,
det beror på att det inte finns något specifikt instrument vid bedömning av
symtomkluster (Aktaz et al. 2010). Symtomkluster är ett förhållandevis nytt begrepp
(Kim et al. 2005) och det finns olika definitioner av vad ett symtomkluster är (Dodd et
al. 2001a; Kim et al. 2005). Forskare måste bestämma definitionen av symtomkluster
och dess ursprung. Kriterier för symtomkluster bör definieras och vidare behövs
lämpliga bedömningsinstrument utformas utifrån kriterierna (Kim et al. 2005) och på så
sätt stärka symtomklusters reliabilitet och validitet (Aktaz et al. 2010). En annan möjlig
orsak till den begränsade mängd forskning gällande symtomkluster hos patienter med
lungcancer kan enligt Socialstyrelsen (2011) bero på att det är en svår grupp att studera
eftersom sjukdomen är fortskridande och har en dålig prognos.
Patienter med lungcancer har en komplicerad symtombild som kan framställas som en
ond cirkel samt medför begräsningar i det dagliga livet. Wang et al. (2008) påvisar
symtomklusters negativa inverkan på livskvalitén hos patienter med lungcancer. Den
komplicerade symtombilden minskar patienternas förmåga att fungera i det dagliga livet
så som i arbete och allmänna aktiviteter. Symtomkluster kan avslöja underliggande
dimensioner av symtom och ge insikt om bakomliggande mekanismer vid
symtomkluster (Wang et al. 2008).
En kartläggning av symtomkluster hos patienter med lungcancer kan vara användbar för
sjuksköterskan i bedömning av patientens omvårdnadsbehov. Det kan vara svårt för
sjuksköterskan att möta och tillgodo se den komplexa patientens behov (Chan et al.
2011). Chan et al. (2011) bekräftar den komplicerade symtombilden och beskriver att
det i nuläget finns en bristande kunskap om hantering av symtomkluster vid lungcancer.
Sjuksköterskan behöver en utvecklad kunskap om symtomkluster då behandling av
enskilda symtom inte är tillräcklig då symtom ofta uppträder i kluster (Dodd et al.
2001b). Att sjuksköterskan har kunskap om symtomkluster är av stor vikt då
symtomkluster är vanligt förekommande hos många olika patientkategorier, framförallt
hos patienter med cancer (Kim et al. 2005). Kunskapen är nödvändig för att kunna
bedöma och utveckla effektiva åtgärder (Chan et al. 2011). Genom att sjuksköterskan
har kunskap om symtomkluster kan behov tillgodoses med färre och effektivare
omvårdnadsåtgärder. På så vis främjas hälsa och minskas lidande hos patienten. Det
möjliggör dessutom för en heltäckande, effektiv samt kostnadseffektiv vård av hög
!
!
20!
!
kvalitet (Kim et al. 2005). Ett av sjukvårdens mål är att erbjuda en individanpassad vård
(Socialstyrelsen 2011). Det är nödvändigt att sjuksköterskan har ett personcentrerat
förhållningsätt där individen står i centrum och inkluderas i vården för att tillgodose
individens specifika behov. Vården står inför en stor utmaning vad gäller
personcentrerad vård. Trots att en stor andel av vårdpersonalen anser sig arbeta utifrån
ett personcentrerat förhållningssätt görs det i en mycket liten omfattning. En vanlig
förklaring till det bristande förhållningsättet är tidsbrist (Ekman et al. 2011). Ekman et
al. (2011) menar att personcentrerad vård inte är ett förhållningsätt som ska tillämpas i
mån av tid utan ett väl genomgånget och systematiskt arbetssätt som byggs upp av
planering och integrering.
Trots att syftet med litteraturstudien var att kartlägga symtomkluster förekommer
beskrivning av enskilda symtom. Det beror på att ett flertal av studierna som ingår i
litteraturstudiens resultat lyfter ut och beskriver enskilda symtom ur de påvisade
symtomklustren
Symtomklustren analyserades deduktiv utifrån symtomteorin och på så vis fått
litteraturstudiens resultat i en enhetlig inriktning. Trots det har inte alla komponenter i
Lenz et al. (1997) symtomteori kunnat identifierat i de olika temana. I temat fatigue och
andning samt i temat fatigue och nutrition beskrivs samtliga komponenter i Lenz et al.
(1997) symtomteori: pysiologic, psychological och situational factors, dimensionerna
intensity, timing, distress och quality samt performence. I temat fatigue och
stämningsläge beskrivs följande komponenter: psychological och situational factors,
dimensionerna intensity, timing, disress och quality samt performence och i temat
fatigue och smärta beskrivs situational factors, dimensionerna intensity, timing, disress
och quality samt performence. Det förtydligar ytterligare att studierna i litteraturstudiens
resultat saknar en enhetlig inriktning vad gäller tolkning av symtomkluster.
Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga symtomkluster vid lungcancer.
Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få ett brett utbud av artiklar. En
sökning genomfördes i PsycINFO med samma kombination av sökord och kriterier,
dock återfanns inga ytterligare artiklar. Artiklar skrivna på andra språk än engelska,
svenska och norska exkluderades. Genom att exkludera artiklar på andra språk finns en
risk för att litteraturstudien gått miste om för ämnet relevant forskning. Engelska,
svenska och norska är språk som behärskas av författarna det gör att risk för
feltolkningar minimerades. I litteraturstudien användes artiklar publicerade mellan
2004-01-01 – 2014-12-31. Eftersom sökningen genomfördes 2015-01-24 har en
eftersökning gjorts på artiklar publicerade mellan 2014-12-31 och 2015-01-24 där inga
ytterligare artiklar återfanns.
Till urval 1 lästes artiklarnas titel och abstrakt, processen kan ha medfört att relevant
forskning utlämnats om abstrakt inte tydligt återgav artikelns innehåll. Till urval 2
granskades artiklarnas resultatdel mot litteraturstudiens syfte. Studier som fokuserade
på flera cancerdiagnoser exkluderades eftersom lungcancer inte tydligt gick att skilja
från övriga cancerdiagnoser i resultatet. Artiklarna granskades först separat för att ge
!
!
21!
!
plats för individuell bedömning och sedan gemensamt för att minska risken för felaktig
tolkning.
Materialet granskades kritiskt mot granskningsmallarna ”Guide to an Overall Critique
of a Qualitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative
Research Report” i Polit och Beck (2012). Genom att kvalitets granska artiklarna
säkerställs en god kvalité, som i sin tur styrker litteraturstudiens trovärdighet. Efter den
slutliga granskningen återstod samtliga tolv artiklar från urval 2. Tio av de artiklar som
inkluderats i litteraturstudiens resultat var studier med kvantitativ metod och två studier
med kvalitativ metod. Resultatet i litteraturstudien kan stärkts i kombinationen av
kvalitativ och kvantitativ metod i artiklarna. Litteraturstudiens resultat kunde stärkts
ytterligare om fler studier hade varit av kvalitativ metod. I studier av kvalitativ metod
kan patienterna ge en mer ingående beskrivning av sin upplevelse av symtomen samt
hur dessa eventuellt korrelerar med andra symtom (Forsberg & Wengström 2013).
Studierna har gjorts i fyra olika länder, USA (n=6), Kina (n=3), Storbritannien (n=2)
och Sverige (n=1). Studier gjorda i flera olika länder kan ha påverkat resultatet,
eftersom vården ser olika ut beroende på var man lever. USA och Kina är två länder
med många invånare där det förekommer stora socioekonomiska skillnader, det kan
påverka vilken vård som tillhandahållits i kontrast mot Sverige där vård inte är en
ekonomisk fråga för patienten. En styrka med artiklar från olika länder är att
litteraturstudien fått ett resultat som har en överförbarhet.
Två studier gjorda av samma författare identifierades, Chan et al. (2005) respektive
Chan et al. (2013). Det kan ses som en styrka eftersom författarna har en stor kunskap
inom området. Genom att samma författare förekommer i flera studier finns det en risk
att studiernas resultat kan vara vinklat, risken minimeras dock om det förekommer flera
forskare i studierna.! I litteraturstudiens resultat ingår studien Brown et al. (2011) där
deltagarna erhållet en ersättning $25 per intervju. Litteraturstudien valde att inkludera
artikeln då summan inte kan betraktas som särskilt betydande i förhållande till diagnos,
eftersom ersättningen inte kan påverka sjukdomens utfall. En svaghet i resultatet kan
vara att ett stort bortfall har skett i Molaris et al. (2010), Brown et al. (2011), Chevill et
al. (2011a) och Chan et al. (2013). En rimlig orsak kan vara den korta överlevnadstiden
som förekommer hos patienter med lungcancer, vilket gör att det är en svår patientgrupp
att forska på. Artiklarna som användes i litteraturstudiens resultat lästes igenom ett
flertal gånger, därefter lyftes bärande meningar ut ur resultatet. Genom att
litteraturstudien utgått ifrån The middle-range theory of unpleasant symptoms har
resultatet fått en enhetlig inriktning trots att det förekom en spridning i artiklarnas
fokus. Resultatartiklarna gav en bred bild av symtomkluster vid lungcancer som kan öka
litteraturstudiens trovärdighet. En ytterligare aspekt är att relevant forskning kan ha
uteslutits genom den deduktiva utgångspunkten. Studierna som ingår i litteraturstudien
har inte en enhetlig inriktning. Studiernas brist på fokusering kan bero på att
symtomkluster är ett förhållandevis nytt begrepp (Kim et al. 2005) och det finns olika
definitioner av vad ett symtomkluster är (Dodd et al. 2001a; Kim et al. 2005). Då valt
forskningsområde är relativt outforskat har litteraturstudien inkluderat samtliga
definitioner av symtomkluster. Det kan göra att litteraturstudiens resultat kan ha
påverkas av vilken definition av symtomkluster som används i studierna.
!
!
22!
!
Litteraturstudien medger att det kan finnas fler sätt att dela in de påvisade
symtomklustren utefter teman.
!
Klinisk betydelse
Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och även den cancerformen
med högst mortalitet. Patienter med lungcancer har ofta en komplicerad symtombild
och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap inom ämnet. Litteraturstudiens
resultat belyser symtomkluster som kan förekomma hos patienter med lungcancer, hur
symtomen påverkar och utlöses av varandra samt hur de upplevs av patienten. Att
uppmärksamma symtom som förekommer i kluster vid lungcancer kan öka
möjligheterna att tidigt identifiera symtom och behov för att kunna sätta in rätt
omvårdnadsinterventioner. Litteraturstudien bidrar till aktuell kunskap om förekomsten
av symtomkluster hos patienter med lungcancer. Genom att sjuksköterskan har kunskap
om ämnet kan vården förbättras och tidiga omvårdnadsinterventioner kan minska och
förebygga upplevelsen av obehagliga symtom.
Förslag till fortsatt forskning
Ur litteraturstudien framkom fyra olika teman av symtomkluster som kan förekomma
hos patienter med lungcancer. Framtida forskning behöver tydlighet göra definitionen
av ett symtomkluster. Ett förslag till framtida forskning är att studera hur och om
symtom påverkas av varandra i symtomkluster. Flera av studierna som ingår i
litteraturstudiens bygger på studier av kvantitativ metod, ytterligare studier genomförda
med kvalitativ metod kan ge en större insikt i relationen mellan upplevelsen av samtida
symtom.
I litteraturstudien framkom det att forskning om specifika bedömningsinstrument mot
lungcancer och symtomkluster saknas. Till framtida forskning skulle det vara av
intresse att studera och eventuellt utveckla bedömningsinstrument för bedömning av
symtomkluster samt kartlägga effektiva omvårdnadsinterventioner.
Med sjuksköterskan i fokus skulle det vara av intresse att studera sjuksköterskans
kunskap relaterat till symtomkluster, och eventuellt vilken kunskap som saknas
gentemot symtoms komplexitet.
Slutsats
Lungcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna att drabbas av och patienter med
lungcancer har en komplicerad symtombild. Förekomsten av symtomkluster har en stor
inverkan på det dagliga livet då det medför begräsningar. Det är viktigt att
sjuksköterskan har kunskap om symtomkluster hos patienter med lungcancer för att
tidigt kunna identifiera effektiva omvårdnadsåtgärder som tillgodoser mer än ett behov.
Kunskapen kan bidra till ett ökat välbefinnandet hos patienter med lungcancer.
!
!
!
23!
!
REFERENSLISTA
* Artiklar som ingår i litteraturstudien.
Aktaz, A., Walsh, D. & Rybicki, L. (2010). Symptom clusters: myth or reality?
Palliative Medicine, 24 (4), 373-385.
Balduyck, B., Hendriks, J., Lauwers, P. & Van Schil, P. (2007). Quality of life
evolution after lung cancer surgery: A prospective study in 100 patients. Lung
Cancer, 2007 (56), 423-431.
Beckles, M. A., Spiro, S. G., Colice, G. L. & Rudd, R. M. (2003). Initial evaluation of
the patient with lung cancer: symptoms, signs, laboratory tests, and
paraneoplastic syndromes. Chest, 123 (1), 97-105.
Bennett, A. & White, J. (2013). Improving care and quality of life for patients with lung
cancer. Nursing Standard, 28 (9), 50-58.
Brilowski, G. A. & Wendler. M. C. (2005). An evolutionary concept analysis of caring.
Journal of Advanced Nursing, 50 (6), 641-650.
* Brown, J. K., Cooley, M. E., Chernecky, C. & Sarna, L. (2011). A symptom cluster
and sentinel symptom experienced by women with lung cancer. Oncology
Nursing Forum, 38 (6), 425-435.
Bruun Lorentsen, V. & Grov, E-K. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdom. I
Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2.
Stockholm: Liber. s. 401-437.
* Chan, C. W. H., Richardson, A. & Richardson, J. (2005). A study to assess the
existence of the symptom cluster of breathlessness, fatigue and anxiety in
patients with advanced lung cancer. European Journal of Oncology Nursing. 9
(4), 325- 333.
Chan, C. W. H., Richardson, A. & Richardson, J. (2011). Managing Symptoms in
Patients with Advanced Lung Cancer During Radiotherapy: Results of a
Psychoeducational Randomized Controlled Trial. Journal of Pain and Symptom
Management, 41 (2), 347-357.
* Chan, C. W. H., Richardson, A. & Richardson, J. (2013). An investigation of a
symptom cluster in Chinese patients with lung cancer receiving radiotherapy.
Contemporary Nurse, 45 (2), 164-173.
Cheng, K. K. F. & Lee. D. T. F (2011). Effects of pain, fatigue, insomnia, and mood
disturbance on functional status and quality of life of elderly patients with
cancer. Critical Reviews in Oncology/Hematology, 78 (11), 127-137.
* Cheville, A. L., Novotny, P. J., Sloan, J. A., Basford, J. R., Wampfler, J. A., Garces,
Y. I., Jatoi, A. & Yang, P. (2011a). Fatigue, dyspnea, and cough comprise a
persistent symptom cluster up to five years after diagnosis with lung cancer.
Journal of Pain and Symptom Management, 42 (2), 202-212.
Cheville, A. L., Novotny, P. J., Sloan, J. A., Basford, J. R., Wampfler, J. A., Garces, Y.
I., Jatoi, A. & Yang, P. (2011b). The value of a symptom cluster of fatigue,
dyspnea, and cough in predicting clinical outcomes in lung cancer survivors.
Journal of Pain and Symptom Management, 42 (2), 213-221.
Cooley, M. E. (2000). Symptoms in Adults with Lung Cancer: A Systematic Research
Review. Journal of Pain and Symptom Management, 19 (2), 137-153.
Degner, L. F. & Sloan, J. (1995). Symptom distress in newly diagnosed ambulatory
cancer patients and as a predictor of survival in lung cancer. Journal of Pain and
Symptom Management, 10 (6), 423-431.
!
!
24!
!
Dodd, M., Janson, S., Facione, N., Faucett, J., Froelicher, E. S., Humphreys, J., Lee, K.,
Miaskowski, C., Puntillo, K., Rankin, S. & Taylor, D. (2001a). Advancing the
science of symptom management. Journal of Advanced Nursing, 33 (5), 668676.
Dodd M. J., Miaskowski C. & Paul S. M. (2001b). Symptom clusters and their effect on
the functional status of patients with cancer. Oncology Nursing Forum, 28 (3),
465–470.
Eades, M., Murphy, J., Carney, S., Amdouni, S., Lemoignan, J., & Jelowicki, M.,
Nadler, M., Chasen, M. & Gagnon, B. (2013) Effect of an interdisciplinary
rehabilitation program on quality of life in patients with head and neck cancer:
review of clinical experience. Head Neck, 35 (3), 343–349.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J.,
Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I. L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson,
L. E., Rosén, H., Rydmark, M., Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered
care--ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10
(4), 248-251.
Farhangfar, A., Makarewicz, M., Ghosh, S., Jha, N., Scrimger, R., Gramlich, L. &
Baracos, V. (2014). Nutrition impact symptoms in a population cohort of head
and neck cancer patients: Multivariate regression analysis of symptoms on oral
intake, weight loss and survival. Oral Oncology, 50 (9), 877-883.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur
& Kultur.
* Fox, S. W. & Lyon, D. E. (2006). Symptom clusters and quality of life in survivors of
lung cancer. Oncology Nursing Forum, 33 (5), 931-936.
*Gift, A. G., Jablonski, A., Stommel, M. & Given, C. W. (2004). Symptom clusters in
elderly patients with lung cancer. Oncology Nursing Forum. 31 (2), 203-210.
Güleser, G. N., Taşci, S. & Kaplan, B. (2012). The experience of symptoms and
information needs of cancer patients undergoing radiotherapy. Journal of
Cancer Education, 27 (1), 46-53.
* Henoch, I., Ploner, A. & Tishelman, C. (2009). Increasing stringency in symptom
cluster research: A methodological exploration of symptom clusters in patients
with inoperable lung cancer. Oncology Nursing Forum, 36 (6), 283-292.
Hegyvary, S. T. (1993). Patient care outcomes related to management of symptoms.
Annual Review of Nursing Research, 11 (1993), 145-168.
Ho, S. S., So. W. K., Leung, D. Y., Lai, E. T. & Chan, C. W. (2013). Anxiety,
depression and quality of life in Chinese women with breast cancer during and
after treatment: a comparative evaluation. European Journal of Oncology
Nursing, 17 (6), 877-822.
* Hoffman, A. J., Given, B. A., von Eye, A., Gift, A. G. & Given, C. W. (2007).
Relationships among pain, fatigue, insomnia, and gender in persons with lung
cancer. Oncology nursing forum, 34 (4), 785-792.
Kim, H. J., McGuire, D. B., Tulman, L. & Barsevick, A. M. (2005). Symptom clusters:
concept analysis and clinical implications for cancer nursing. Cancer Nurs, 28
(4), 270-282.
Langevin, S. M., Kratzke, R. A.& Kelsey, K. T. (2015). Epigenetics of lung cancer.
Translational Research, 165 (1) 74-90.
* Lin, S., Chen, Y., Yang, L. & Zhou, J. (2013). Pain, fatigue, disturbed sleep and
!
!
25!
!
distress comprised a symptom cluster that related to quality of life and
functional status of lung cancer surgery patients. Journal of Clinical Nursing, 22
(9/10), 1281-1290.
Lenz, E. R., Pugh, L. C., Milligan, R. A., Gift, A. & Suppe, F. (1997). The Middle‐
Range Theory of Unpleasant Symptoms: An Update. Advances in Nursing
Science, 19 (3), 14-27.
Miaskowski, C., Dodd, M, & Lee K. (2004). Symptom clusters: the new frontier in
symptom management research. Journal of the National Cancer Institute, 2004
(32), 187-21.
*Maguire, R., Stoddart, K., Flowers, P., McPhelim, J. & Kearney, N. (2014). An
interpretative phenomenological analysis of the lived experience of multiple
concurrent symptoms in patients with lung cancer: a contribution to the study of
symptom clusters. European Journal of Oncology Nursing, 18 (2014), 310-315.
*Molassiotis, A., Lowe, M., Blackhall, F. & Lorigan, P. (2010). A qualitative
exploration of a respiratory distress symptom cluster in lung cancer: cough,
breathlessness and fatigue. Lung Cancer: An International Journal for Lung
Cancer and other thoracic malignancies, 71 (2011), 94-102.
Molina, J. R., Yang, P., Cassivi, S. D., Schild, S. E. & Adjei, A. A. (2009). Non–Small
Cell Lung Cancer: Epidemiology, Risk Factors, Treatment, and Survivorship.
Mayo Clinic Proceedings, 83 (5), 584-594.
Mollaoğlu, M. & Erdoğan, G. (2014). Effect on symptom control of structured
information given to patients receiving chemotherapy. European Journal of
Oncology Nursing, 18 (1), 78-84.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: J. B. Lippincott Company.
Raaschou-Nielsen, O., Andersen, Z.J., Beelen, R., Samoli, E., Stafoggia, M.,
Weinmayr, G. et al. (2013). Air pollution and lung cancer incidence in 17
European cohorts: prospective analyses from the European Study of Cohorts for
Air Pollution Effects (ESCAPE). Lancet Oncology, 14 (9), 813-22.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011: stöd för styrning
och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2014). Cancerincidens i Sverige 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stasi, R., Abriani, L., Beccaglia, P., Terzoli, E. & Amadori, S., (2003). Cancer-related
fatigue. Cancer, 98 (9), 1786-1801.
Sun, V. & Krouse, R.S. (2014). Palliative Surgery: Incendence and Outcomes. Seminars
in Oncology Nursing, 30 (4), 234-241.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Thomas, B.C., Waller, A., Malhi, R.L., Fung, T., Carlson, L.E., Groff, S.L. & Bultz,
B.D. (2014). A longitudinal analysis of symptom clusters in cancer patients and
their sociodemographic predictors. Journal of Pain and Symptom Management,
47 (3), 566-578.
Vetenskapsrådet (2015). Oredlighet i forskningen. [Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.htm
l [2015-01-27].
* Wang, X. S., Fairclough, D. L., Liao, Z., Komaki, R., Chang, J. Y., Mobley, G. M. &
!
!
26!
!
Cleeland, C.S. (2006). Longitudinal study of the relationship between
chemoradiation therapy for non–small-cell lung cancer and patient symptoms.
Journal of clinical oncology, 24 (27), 4485-4491.
Wang, S-Y., Tsai, C-M., Chen, B-C., Lin, C-H. & Lin, C-C. (2008). Symptom Clusters
and Relationships to Symptom Interference with Daily Life in Taiwanese Lung
Cancer Patients. Journal of Pain and Symptom Management, 35 (3), 258-266.
World Health Organization [WHO] (2003). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.iarc.fr/en/publications/pdfsonline/wcr/2003/WorldCancerReport.pdf [2015-02-19].
World Health Organization [WHO] (2004). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://whqlibdoc.who.int/publications/2004/9241592524.pdf?ua=1 [2015-03-08]
!
!
27!
!
Bilaga 1. Artikelmatris
!
Författare,
Titel & tidskrift
årtal & land
Brown, J. K.,
Cooley, M. E.,
Chernecky, C. &
Sarna, L.
A symptom cluster
and sentinel symptom
experienced by
women with lung
cancer.
2011
USA
Chan, C.W. H.,
Richardson, A. &
Richardson, J.
2005
Kina
Oncology Nursing
Forum.
A study to assess the
existence of the
symptom cluster of
breathlessness, fatigue
and anxiety in patients
with advanced lung
cancer.
European Journal of
Oncology Nursing.
!
Syfte
Metod
Huvudresultat
Att beskriva förekomst och
svårighetsgrad av symtom och
symtomkluster hos kvinnor med
icke- småcellig lungcancer,
beskriva demografiska och
kliniska samband samt vad eller
vilket symtom som ligger till
grund för symtomklustret.
Kvantitativ.
Prospektiv sambandsstudie.
Bedömningsinstrumenten LCSS(Lungcancer Symptom Scale) och SQQ(Syptom Query Quastionnaire) används.
Urval: 313 kvinnor med diagnos ickesmåcellig lungcancer från 5 olika kliniker i
USA tillfrågades var av 231 valde att delta.
Av de uppfyllde 196 kvinnor kriterierna
för att delta i studien.
Bortfall: 35
Att undersöka om andfåddhet,
fatigue och ångest upplevs
samtidigt hos patienter med
lungcancer samt undersöka om
symtomen bildar ett
symtomkluster. Ett annat syfte
var att undersöka förekomst,
intensitet, samband och
demografiska mönster av
symtom samt undersöka
förändringar över tid.
Kvantitativ.
Longitudinell småskalig studie.
Bedömningsinstrumentet VAS- (Visual
Analogue Scale) används vid tre tillfällen,
1 dag innan behandling sedan vid 3 och 6
veckor efter påbörjad strålbehandling
Urval: Bekvämlighetsurval hos patienter
med lungcancer som genomgår en palliativ
strålbehandling. 27 patienter rekryterades
var av 24 patienter genomförde studien.
Bortfall: 3
Ett symtomkluster bestående av
fatigue, dyspné, anorexia, hosta och
smärta identifierades. De vanligaste
rapporterade symtomen var fatigue,
dyspné, nedsatt aptit, hosta och
smärta. Trötthet och dyspné var de
symtom som upplevdes som svårast
och smärta identifierades som det
symtom som låg till grund för
symtomklustret. 98 procent av
kvinnorna upplevde tre eller flera
samtidiga symtom de senaste
dagarna.
Samband mellan symtomen kunde
ses vid samtliga tre mättillfällen.
Sambandet mellan symtomen var
som starkast vid mättillfälle 2 och 3.
Symtomen andfåddhet, fatigue och
ångest identifierades som ett
symtomkluster. Symtomens
intensitet sågs variera över tid och ett
negativt samband fanns mellan
stråldos och upplevelsen av symtom.
!
!
!
!
!
Författare,
årtal & land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Chan, C. W. H.,
Richardson, A. &
Richardson, J.
An investigation of a
symptom cluster in
Chinese patients with
lung cancer
receiving
radiotherapy.
Att undersöka förekomsten av
symtomklustret andfåddhet,
fatigue och ångest hos kinesiska
patienter med lungcancer som
genomgår palliativ
strålbehandling.
Kvantitativ.
Prospektiv lognitudinell studie.
Bedömningsinstrumenten VAS- (Visual
Analogue Scale), PES- (Piper Fatigue
Scale) och STAI- (State-Trait Anxiety
Inventory)
användes vid fyra mättillfällen, 1 dag
innan behandling sedan 3, 6 och 12 veckor
efter påbörjad strålbehandling.
Urval: Bekvämlighetsurval från tidigare
studie med patienter diagnostiserade med
lungcancer som genomgår palliativ
strålbehandling på ett offentligt sjukhus i
Honkong. 255 patienter tillfrågades, 140
stycken påbörjade studien och 102
patienter genomförde studien.
Bortfall: 38
Kvantitativ.
Longitudinell tvärsnitts studie.
Bedömningsinstrumenten LCSS- (The
Lung Cancer Symptom Scale), VAS(Visual Analogue Scal) och LASA(Linear Analog Self-Assessment)
användes.
Urval: Deltagarna rekryterades genom en
databas för cancerforskning. Deltagarna
fick svara på ett frågeformulär sex
månader efter diagnos och därefter en gång
per år. 3262 patienter tillfrågades, 2500
tackade ja till att delta och 2405 patienter
genomförde studien.
Bortfall: 95
Symtomen andfåddhet, fatigue och
ångest identifierades som ett
symtomkluster. Symtomens
intensitet och förekomst sågs variera
över tid.
2013
Kina
Contemporary Nurse.
Cheville, A. L.,
Novotny, P. J.,
Sloan, J. A.,
Basford, J. R.,
Wampfler, J. A.,
Garces, Y. I.,
Jatoi, A. & Yang,
P.
2011
Fatigue, dyspnea, and
cough comprise
a persistent symptom
cluster up to five years
after diagnosis with
lung cancer.
Att beskriva symtomkluster hos
patienter med lungcancer upp
till fem år efter diagnos,
undersöka dess förekomst över
tid samt identifiera faktorer som
påverkar symtomklusters
utveckling och utfall.
Journal of Pain and
Symptom
Management.
USA
!
!
!
!
!
Ett symtomkluster bestående av
fatigue, hosta och dyspné
identifierades. Symtomklustret sågs
förekomma varje år med liknande
frekvens. Förekomsten av
symtomklustret var vanligare hos
män, aktiva rökare samt hos strålsamt kirurgibehandlade patienter.
Förekomst av symtomklustret ökade
risken för att dö, framför allt de
första åren efter diagnos.
!
Författare,
årtal & land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Fox, S. W. &
Lyon, D. E.
Symptom clusters and
quality of life
in survivors of lung
cancer.
Undersöka förekomst och
intensitet av depression, fatigue
och smärta hos överlevande
personer med lungcancer samt
att undersöka om ett
symtomkluster existerade och
hur det påverkar livskvalité.
Kvantitativ.
Sambandsstudie på sekundär dataanalys.
Bedömningsinstrumenten Short-Form 36
Health Status Survey (SF-36) och The Fox
Simple QOL Scale (FSQOLS) användes.
Urval: Deltagarna rekryterades genom en
internetbaserad stödgrupp. 51 personer
genomförde studien.
Bortfall: 0.
Kvantitativ.
Tvärsnittsstudie på en sekundär
dataanalys.
Bedömningsinstrumenten Physical
Symptom Experience tool och Short-Form
36 Health Status Survey (SF-36) användes.
Urval: 220 patienter inkluderades i
studien.
Bortfall: 0
Depression, smärta och fatigue var
vanligt rapporterade symtom varav
fatigue var det symtom som
upplevdes ha högst intensitet. Ett
symtomkluster bildades av
symtomen depression och fatigue
som sågs ha ett nära samband med
minskad livskvalité.
2006
USA
Oncology Nursing
Forum.
Gift, A. G.,
Jablonski, A.,
Stommel, M. &
Given, C. W.
Symptom clusters in
elderly patients with
lung cancer.
2004
Att identifiera förekomst och
intensitet av symtom samt
identifiera symtomkluster hos
patienter med lungcancer.
Oncology Nursing
Forum.
USA
!
!
!
!
!
Ett symtomkluster bildades av
fatigue, illamående, kräkningar,
svaghet, nedsatt aptit, viktnedgång
och förändrad smak. Fatigue var det
mest rapporterade symtomet
samtidigt som kräkning var det
symtom som upplevdes ha högst
intensitet. Patienter som genomgått
strål- och cytostatikabehandling
rapporterade en högre förekomst av
symtom än de som behandlads
kirurgiskt. Upplevelsen av symtoms
intensitet ökade med antal upplevda
symtom. En hög förekomst av
symtom och en hög symtom
intensitet påverkade det dagliga livet
negativt
!
Författare,
årtal & land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Henoch, I.,
Ploner, A. &
Tishelman, C.
Increasing stringency
in symptom cluster
research: A
methodological
exploration of
symptom clusters in
patients with
inoperable lung
cancer.
Att undersöka förekomsten av
symtomkluster hos en homogen
grupp av patienter med
lungcancer som ej går att
operera nära diagnos samt att
undersöka om symtomkluster
bedöms lika när de undersöks
med olika
bedömningsinstrument och
analysmetoder.
Kvantitativ.
Tvärsnittsstudie på en sekundär
dataanalys.
Bedömningsinstrumenten Symptom
Distress Scale (SDS), European
Organisation
for Research and Treatment of Cancer
(EORTC) QLQC30, EORTC LC13
användes.
Urval: 400 inkluderades i studien.
Bortfall: 0.
Att undersöka sambandet
mellan smärta, fatigue samt
störd sömn och kön tillsammans
med ålder, andra sjukdomar
samt stadie av cancer hos
patienter nyligen diagnostiserad
med lungcancer som behandlats
med stålning.
Kvantitativ.
Sekundär dataanalys från en singleblinded, randomiserad kontrollerad studie.
Bedömningsinstrumenten Cancer
Symptom Experience
Inventory och Comorbidity Questionnaire
användes.
Urval: 80 patienter som nyligen
diagnostiserats med lungcancer och som
på börjat cytostatikabehandling.
Bortfall: 0
Tre symtomkluster identifierades
existera efter att ha undersökts med
olika bedömningsinstrument och
analysmetoder. Det första
symtomklustret var smärta,
illamående och tarmpåverkan
(förstoppning eller diarré), nedsatt
aptit och fatigue, det andra
symtomklustret var depression,
koncentration, sömnlöshet och oro
och det tredje symtomklustret var
hosta och dyspné.
Ett symtomkluster bestående av
smärta, fatigue och störd sömn
identifierades. Trötthet och smärta
var de mest frekventa symtomen.
Symtomupplevelsen påverkades inte
av ålder eller kön.
2009
Sverige
Hoffman, A. J.,
Given, B. A., von
Eye, A., Gift, A.
G. & Given, C.
W.
2007
Oncology Nursing
Forum.
Relationships among
pain, fatigue,
insomnia, and gender
in persons with lung
cancer.
Oncology nursing
forum.
USA
!
!
!
!
!
!
Författare,
årtal & land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Lin, S., Chen, Y.,
Yang, L. &
Zhou, J.
Pain, fatigue,
disturbed sleep and
distress comprised a
symptom
cluster that related to
quality of life and
functional status of
lung cancer surgery
patients.
Att undersöka det vanligaste
symtomklustret hos patienter
med lungcancer som genomgått
kirurgisk behandling samt att
utvärdera sambandet mellan
symtomkluster och patientens
sjukdomsutfall, inklusive
påverkan på dagliga aktiviteter
och livskvalité.
Kvantitativ.
Beskrivande tvärsnittsstudie.
Bedömningsinstrumenten M.D. Anderson
Symptom Inventory (MDASI), Karnofsky
Performance Scale (KPS) och Quality of
Life Instruments
for Cancer Patients – Lung Cancer
(QLICP-LU) användes.
Urval: 145 patienter som genomgått
kirurgiskbehandling.
Bortfall: 0.
Ett symtomkluster av symtomen
smärta, fatigue, störd sömn och
oro/ångest identifierades. Symtomen
påverkar livskvalitén negativ då de
medför en nedsatt förmåga att utföra
dagliga aktiviteter som leder till
begränsningar i det dagliga livet.
Utforska upplevelsen av flera
samtidiga symtom hos patienter
med avancerad lungcancer samt
att bidra till förståelsen av
upplevelsen av symtomkluster.
Kvalitativ.
Prospektiv studie med en fenomenologisk
ansats.
Data samlades in genom ostrukturerad
intervju och utgick från frågan ”vad
innebär cancer för dig?” Intervjuerna
genomfördes vid 2 tillfällen med 3-5
veckor emellan och pågick mellan 45 -70
minuter.
Urval: 10 deltagare rekryterades på en
avdelning av sjuksköterskor på ett sjukhus
i Scottland, kriterierna var diagnos
lungcancer samt upplevde tre eller fler
samtida symtom. Sju personer genomförde
hela studien
Bortfall: 3.
Ett symtomkluster som inkluderade
fatigue, hosta, andfåddhet och smärta
identifierades. Deltagarna
identifierade samband mellan de
upplevda symtomen framför allt
mellan symtomen hosta och
andfåddhet kopplades till ångest då
det medförde en rädsla för döden.
Nedsatt fysisk aktivitet och social
funktion förknippade ofta med
upplevelsen av flera samtliga
symtom speciellt när symtomen hade
en hög svårighetsgrad.
2013
Kina
Maguire, R.,
Stoddart, K.,
Flowers, P.,
McPhelim, J. &
Kearney, N.
2014
Storbritannien
Journal of Clinical
Nursing
An interpretative
phenomenological
analysis of the lived
experience of multiple
concurrent symptoms
in patients with lung
cancer: a contribution
to the study of
symptom clusters.
European Journal of
Oncology Nursing
!
!
!
!
!
!
Författare,
årtal & land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Molassiotis, A.,
Lowe, M.,
Blackhall, F. &
Lorigan, P.
A qualitative
exploration of a
respiratory distress
symptom cluster in
lungcancer: cough,
breathlessness and
fatigue.
Att undersöka
symtomupplevelsen hos
patienter med lungcancer under
en ettårsperiod från både
patientens och vårdgivarens
perspektiv. Ett annat syfte var
att beskriva sambanden mellan
symtom samt utforska
sambanden mellan olika
luftvägssymtom som upplevs av
patienter med lungcancer.
Kvalitativ.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes
med patienter och dess vårdgivare vid fyra
tidpunkter. Den första intervjun gjordes i
början av behandlingen och därefter efter
tre, sex och tolv månader.
Urval: Patienter på ett sjukhus i England
med kriterierna diagnostiserad med
lungcancer, en förväntad överlevnad på
över 3 månader samt behandlats med
cytostatika eller strålning. 62 patienter
tillfrågades 19 gav sitt samtycke varav17
patienterna genomgick en första intervju.
44 intervjuer genomfördes och endast 4
deltagare genomförde samtliga 4
intervjuer.
Bortfall: 15
Ett symtomkluster som inkluderade
fatigue, hosta och dyspné
identifierades. Hosta ansågs vara det
svåraste symtomet då symtomet
ökade upplevelsen av dyspné och
fatigue samt medförde smärta och
ångest. Förekomsten av flera
samtidiga symtom minskade
patienternas livskvalité på grund av
nedsatt förmåga att utföra vardagliga
aktiviteter.
2010
Storbritannien
Lung Cancer: An
International Journal
for Lung Cancer and
other thoracic
malignancies.
!
!
!
!
!
!
Författare,
årtal & land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Wang, X. S.,
Fairclough, D.
L., Liao, Z.,
Komaki, R.,
Chang, J. Y.,
Mobley, G. M.
& Cleeland, C.
S.
Longitudinal study
of the relationship
between
chemoradiation
therapy for non–
small-cell lung
cancer
and patient
symptoms.
Att kartlägga utvecklingen av
symtom och påverkan på den
funktionella förmågan hos
patienter som genomgår en
kombination av cytostatikaoch strålbehandling.
Kvantitativ.
Longitudinell prospektiv studie.
Bedömningsinstrumentet M.D.
Anderson Symptom Inventory
(MDASI) användes vid två
mättillfällen.
Urval: 64 patienter som diagnostiserats
med icke småcellig lungcancer och var
planerade för kurativ behandling.
Bortfall: 0.
Fyra symtomkluster med olika
utvecklingsmönster identifierade
under tiden för behandling. Det
första symtomklustret var ångest,
fatigue, störd sömn, nedsatt aptit,
dåsighet och muntorrhet det andra
var smärta och halsont det tredje
var dyspné, hosta,
minnessvårigheter, domningar
och nedstämdhet. Det sista
symtomklustret var kräkningar
och illamående. Flera av
symtomen ökade under tiden för
behandlingen men avtog efter
behandlingen. Flera samtidiga
symtom hade en negativ inverkan
på det dagliga livet på grund av
nedsatt förmåga att utföra dagliga
aktiviteter.
2006
USA
Journal of clinical
oncology
!
!
!
!
!
!
!
Bilaga 2. Wolters Kluwer Health tillstånd för återgivelse av Figur 1.
WOLTERS KLUWER HEALTH, INC. LICENSE
TERMS AND CONDITIONS
Apr 27, 2015
This Agreement between Sofia Andersson ("You") and Wolters Kluwer Health, Inc.
("Wolters Kluwer Health, Inc.") consists of your license details and the terms and conditions
provided by Wolters Kluwer Health, Inc. and Copyright Clearance Center.
License Number 3617110801244
License date Apr 27, 2015
Licensed Content Publisher Wolters Kluwer Health, Inc.
Licensed Content Publication Advances in Nursing Science
Licensed Content Title The MiddleRange
Theory of Unpleasant Symptoms: An Update
Licensed Content Author Elizabeth R. Lenz, Linda C. Pugh, Renee A. Milligan, et al
Licensed Content Date Jan 1, 1997
Licensed Content Volume
Number
19
Licensed Content Issue
Number
3
Type of Use Dissertation/Thesis
Requestor type Individual
Portion Figures/table/illustration
Number of
figures/tables/illustrations
1
Figures/tables/illustrations
used
Figure 2. Updated version of the middle‐range theory of unpleasant
symptoms.
Author of this Wolters
Kluwer article
No
Title of your thesis /
dissertation
En kartläggning av symtomkluster hos patienter med lungcancer
Expected completion date May 2015
Estimated size(pages) 33
Requestor Location ------------Attn: --------------Billing Type Invoice
Billing Address -----------Attn: ---------------Total 0.00 USD
Terms and Conditions
Terms and conditions Wolters Kluwer Health
!
!
!!
!!
1. Transfer of License: Wolters Kluwer hereby grants you a nonexclusive
license to
reproduce this material for this purpose, and for no other use, subject to the conditions
herein
2. Credit Line: A credit line will be prominently placed, wherever the material is reused and
include: the author(s), title of article, title of journal, volume number, issue number and
inclusive pages.
Where a journal is being published by a learned society, the details of that society
must be included in the credit line.
i. for Open access journals:The following statement needs to be added when
reprinting the material in Open Access journals only: ‘promotional and commercial
use of the material in print, digital or mobile device format is prohibited without the
permission from the publisher Wolters Kluwer Health. Please contact
[email protected] for further information
3. Exceptions: In case of Disease Colon Rectum, Plastic Reconstructive Surgery, The
Green Journal, Critical care Medicine, Pediatric Critical Care Medicine, the
American Heart Publications, the American Academy of Neurology the following
guideline applies: no drug/ trade name or logo can be included in the same page as the
material reused.
4. Translations: When requesting a permission to translate a full text article, Wolters
Kluwer/ Lippincott Williams & Wilkins request to receive the pdf of the translated
document. This disclaimer should be added at all times:
Wolters Kluwer Health and its Societies take no responsibility for the accuracy of
the translation from the published English original and are not liable for any
errors which may occur.
5. Warranties The requestor warrants that the material shall not be used in any manner
which may be considered derogatory to the title, content, or authors of the material, or to
Wolters Kluwer
6. Indemnity: You hereby indemnify and hold harmless Wolters Kluwer and their respective
officers, directors, employees and agents, from and against any and all claims, costs,
proceeding or demands arising out of your unauthorised use of the Licensed Material.
7. Geographical Scope: Permission granted is valid worldwide in the English language and
the languages specified in your original request
8. Wolters Kluwer cannot supply the requestor with the original artwork or a “clean copy.”
9. Permission is valid if the borrowed material is original to a Wolters Kluwer imprint
(LippincottRaven
Publishers, Williams &Wilkins, Lea & Febiger, Harwal, Rapid Science,
Little Brown & Company, Harper & Row Medical, American Journal of Nursing Co, and
Urban & Schwarzenberg)
10. Termination of contract: If you opt not to use the material requested above please
notify RightsLink or Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins within 90 days
of
the original invoice date.
11. This permission does not apply to images that are credited to publications other than
Wolters Kluwer journals. For images credited to nonWolters
Kluwer Health journal
publications, you will need to obtain permission from the journal referenced in the figure or
table legend or credit line before making any use of image(s) or table(s)
12. Third party material: Adaptations are protected by copyright, so if you would like to
reuse material that we have adapted from another source, you will need not only our
!
!
!!
!!
permission, but the permission of the rights holder of the original material. Similarly, if you
want to reuse an adaptation of original LWW content that appears in another publishers
work, you will need our permission and that of the next publisher. The adaptation should
be credited as follows: Adapted with permission from Wolters Kluwer Health: Book author,
title, year of publication or Journal name, article author, title, reference citation, year of
publication.
13. Altering or modifying material: Please note that modification of text within figures or
fulltext
article is strictly forbidden.
14. Please note that articles in the aheadof–
print stage of publication can be cited and the
content may be reused
by including the date of access and the unique DOI number. Any
final changes in manuscripts will be made at the time of print publication and will be
reflected in the final electronic issue. Disclaimer: Articles appearing in the Published
Aheadof–
Print section have been peerreviewed
and accepted for publication in the relevant
journal and posted online before print publication. Articles appearing as publish ahead–ofprint
may contain statements, opinions, and information that have errors in facts, figures,
or interpretation. Accordingly, Lippincott Williams & Wilkins, the editors and authors and
their respective employees are not responsible or liable for the use of any such inaccurate
or misleading data, opinion or information contained in the articles in this section.
15. Duration of the license:
i. Permission is granted for a onetime
use only within 12 months from the date of this
invoice. Rights herein do not apply to future reproductions, editors, revisions, or
other derivative works. Once the 12month
term has expired, permission to renew
must be submitted in writing.
ii. For content reused in another journal or book, in print or electronic format, the
license is onetime
use and lasts for the 1st edition of a book or for the life of the
edition in case of journals.
iii. If your Permission Request is for use on a website (which is not a journal or a book),
internet, intranet, or any publicly accessible site, you agree to remove the material
from such site after 12 months or else renew your permission request.
16. Contingent on payment: While you may exercise the rights licensed immediately upon
issuance of the license at the end of the licensing process for the transaction, provided that
you have disclosed complete and accurate details of your proposed use, no license is finally
effective unless and until full payment is received from you (either by publisher or by CCC)
as provided in CCC's Billing and Payment terms and conditions. If full payment is not
received on a timely basis, then any license preliminarily granted shall be deemed
automatically revoked and shall be void as if never granted. Further, in the event that you
breach any of these terms and conditions or any of CCC's Billing and Payment terms and
conditions, the license is automatically revoked and shall be void as if never granted. Use
of materials as described in a revoked license, as well as any use of the materials beyond
the scope of an unrevoked license, may constitute copyright infringement and publisher
reserves the right to take any and all action to protect its copyright in the materials.
17. Waived permission fee: If the permission fee for the requested use of our material has
!
!
!!
!!
been waived in this instance, please be advised that your future requests for Wolters
Kluwer materials may attract a fee on another occasion. Please always check with the
Wolters Kluwer Permissions Team if in doubt [email protected]
For Books only:
18. 1. Permission is granted for a one time use only. Rights herein do not apply to future
reproductions, editions, revisions, or other derivative works.
SPECIAL CASES:
1. For STM Signatories only, as agreed as part of the STM Guidelines
Any permission granted for a particular edition will apply also to subsequent editions and for
editions in other languages, provided such editions are for the work as a whole in situ and
does not involve the separate exploitation of the permitted illustrations or excerpts.
Please click here to view the STM guidelines.
v1.11
Questions? [email protected] or +18552393415
(toll free in the US) or
+19786462777.
Gratis licenses (referencing $0 in the Total field) are free. Please retain this printable
license for your reference. No payment is required.
!
!
!
!!
!!