Tvärförbindelse Södertörn

SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING (SKB)
Tvärförbindelse Södertörn
Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län
Vägplan - Val av lokaliseringsalternativ, 2016-10-14
Projektnummer: 145326
Trafikverket
Postadress: 172 90 Sundbyberg
E-post: [email protected]
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Social konsekvensbeskrivning
Författare: Sarah Isaksson & Martin Menke
Granskare: Mari Kågström & Ylva Preutz Papantoni
Kartor: Martin Menke & Karl-Martin Calestam
Layout och illustrationer: Line Rydén & Elin Norman
Dokumentdatum: 2016-10-14
Chaos-ID: 0N140004
Kontaktperson: Marie Westin, Trafikverket
2
3
“
Det övergripande syftet är att undersöka om och hur den planerade vägen och fortsatt planeringsprocess
kan stärka sociala värden och rättvisa genom att förhindra eller mildra negativa sociala konsekvenser.
Sammanfattning
Trafikverket ska planera och bygga
Tvärförbindelse Södertörn, en ny väg
från E4/E20 till väg 73. Vägen ska binda
samman de regionala stadskärnorna
Kungens kurva-Skärholmen,
Flemingsberg och Haninge centrum. En
sammanhållen lösning för en ny väg tvärs
över Södertörn skapar förutsättningar
för smidigare arbetspendling, regional
utveckling och säkrare transporter
för människor och gods i södra
Stockholmsregionen. I planeringen ingår
också komplettering av regional gångoch cykelväg mellan stadskärnorna.
En social konsekvensbeskrivning (SKB)
har genomförts med syfte att lyfta
det sociala perspektivet i planering
av Tvärförbindelse Södertörn och
förhindra eller mildra negativa sociala
konsekvenser. SKBn är organiserad kring
tre centrala begrepp:
•Delaktighet
•
Trygghet och hälsa
•
Ett fungerande vardagsliv
som anses bör beaktas för att skapa ett frågorna förankrats tidigt minimerar
socialt hållbart samhälle för såväl dagens risk för oro bland närboende och
som framtida generationer.
därmed även risk för större omtag
under senare skeden. SKBn ska på
så sätt ge allmänheten förståelse för
de konsekvenser som ett projekt
medför och är i likhet med en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ett
underlag för beslut.
SKBn innehåller även en social
konsekvens­bedömning av de tre
korridorer som utreds.
En SKB är ett verktyg som möjliggör
och systematiserar diskussion av
sociala frågor, samt ett sätt att tillämpa
social hållbarhet, i planeringsprojekt.
Dessa tre begrepp motsvarar de värden Planeringsprocesser där de sociala
Vidare slår de transportpolitiska målen
samt de nationella folkhälsomålen och
Folkhälsomyndighetens riktlinjer för arbete
med hälsokonsekvensbedömningar fast
att särskild hänsyn ska tas till känsliga
grupper för att kunna möjliggöra en
god hälsa på lika villkor i samhället.
Sammanvägningen av resultatet från den
sociala konsekvensbedömningen med mer
traditionella MKB-aspekter (såsom buller)
bedöms vara i linje med dessa mål och
riktlinjer, eftersom det ger nya perspektiv
som tydligt belyser rättvisefrågor. SKBarbetet ger en mer nyanserad bild av hur
människor påverkas mot bakgrund av att
vissa grupper i samhället är mer känsliga
för störningar och därav kräver särskild
hänsyn.
SAMMANFATTNING 4
Metod
För att kunna avgöra de sociala värden
som bör beaktas har litteratur, statistik
och dialog med allmänheten under
samråd använts för inhämtning av
information och data. Litteraturstudien
syftar främst till att studera regional och
kommunal planering för utveckling av
utredningsområdet. Den statistik som
inhämtats har använts för att kartlägga
utredningsområdets socioekonomiska
status. Trots att statistiken är generell
så är det ändå möjligt att genom denna
ändå dra slutsatser om de grupper som
lever och vistas i området. Uppsökande
dialoger har genomförts i syfte att nå ett
större antal målgrupper som vanligtvis
inte deltar på samråd och samla in fler
synpunkter till samrådsprocessen.
Dialogerna har på så sätt stärkt
möjligheten att inhämta information om
vardagsnära behov och önskemål.
Sammanfattade slutsatser
Idag saknar Stockholmsregionen bra
vägförbindelser i tvärled söder om Södra
Länken. Inom utredningsområdet finns
i dagsläget inget regionalt cykelstråk
mellan Huddinge och Haninges
centrumområden. Tvärförbindelse
5
SAMMANFATTNING
Södertörn med regionalt cykelstråk
skulle därför skapa bättre möjligheter
för arbetspendling med både bil och
cykel även utanför utredningsområdet,
såsom till Södertälje och Nynäshamn.
Tvärförbindelsen skapar även möjlighet
för exploatering i form av både nya
arbetsplatser och bostäder i regionen.
Den ökade framkomlighet som
tvärförbindelsen bidrar till mellan de
regionala stadskärnorna är en viktig del
för att kunna genomföra både regionala
utvecklingsplaner och kommunala
översiktsplaner.
att också personer som bor i områden
med socioekonomiskt lägre status ska
ta del av de positiva konsekvenserna av
vägen är kollektivtrafiken samt gång- och
cykelvägarnas utformning högst relevant.
Att förlägga vägen i tunnel ger mindre
störningar på boendemiljön än vad väg
i ytläge gör och är därför att föredra ur
ett socialt perspektiv. Inom korridorerna
utreds eventuella tunnelösningar på vissa
delsträckor. Inom korridorerna utreds
eventuella tunnellösningar på vissa
delsträckor, framförallt för områden med
utpekade riksintressen för naturmiljö
och friluftsliv. Ur ett socialt perspektiv
Tvärförbindelsen kan däremot skapa
barriärer lokalt och kan i vissa lägen minska hade det varit mer positivt om tunnlarna
istället hade byggts i anslutning till
tillgängligheten när vägen går i ytläge.
områden med lägre socioekonomisk
Främst ökar tillgängligheten för de som
status, såsom Fittja samt mellan Jordbro
använder bil och pendlar mellan de tre
kommuner som vägen går igenom, eller för och Handen. Tidiga bullerutredningar
som genomförts visar att störningar
de som pendlar längre sträckor. Rådande
sociala strukturer inom utredningsområdet för boendemiljön i flera fall drabbar
områden med socioekonomisk låg status
visar att förhållanden mellan exempelvis
eftersom vägen går i ytläge genom dessa
inkomst, utbildningsnivå, och bilinnehav
områden. Dessa områden har generellt
skiljer sig mycket åt mellan områden.
Varför det går att argumentera för att den en hög befolkningstäthet, vilket innebär
att många människor kan komma att
ökade tillgängligheten vägen ger främst
kommer att vara till nytta för de områden påverkas. I Fittja är det exempelvis hög
bebyggelse i närheten av föreslagen
där människor har tillgång till bil. För
korridor, vilket betyder att skärmar inte
kommer att fungera som enda åtgärd.
Sammanfattningsvis visar SKBn att det
finns en risk för att de områden som i
störst utsträckning kan komma att ta del
av vägens negativa konsekvenser, såsom
ökat buller, även kan komma att använda
vägen i minst utsträckning, eftersom dessa
områden generellt har låg biltillgång.
Därför är satsningen på kollektivtrafik via
vägen en mycket viktig fråga för att minska
denna sociala risk.
Uppsökande dialog
I arbetet med SKB har uppsökande
dialoger genomförts. Dialogerna har
medfört att Trafikverket har nått fler
människor och nya målgrupper, vilket
gjort att fler synpunkter har inkommit till
samrådsprocessen och på så sätt stärkt
möjligheten att inhämta information om
vardagsnära behov och önskemål, vilket
är centralt i planeringsprocessen men
som är ett område som ofta får kritik för
att det hanteras bristfälligt.
Val av korridor
De regionala kollektivtrafikresorna
förbättras med tvärförbindelsen oavsett
val av korridor. En snabb förbindelse
mellan de regionala stadskärnorna
skapas genom en stombusslinje med
endast ett fåtal stopp utmed sträckan.
Stombusslinjen kommer troligen att
få hållplatser i Skärholmen, Kungens
kurva, Flemingsberg och Haninge
centrum. Eventuellt kan någon mer
hållplats tillkomma utmed vägen. Bättre
kollektivtrafik gynnar både de som bor
nära hållplatser i utredningsområdet
samt befolkningen i hela regionen. En
förbättrad kollektivtrafik är en viktig
komponent för att underlätta vardagslivet
för den del av befolkningen som av olika
anledningar inte kan, eller inte vill,
använda sig av bil för sina resor.
korridoren kan kontaktytorna mellan
Flemingsberg och Huddinge centrum,
Solgård med flera på norra sidan samt
koppling till natur och rekreationsområdet
i Flemingsbergsviken stärkas. Mellersta
korridoren skapar även en anslutning till
Riksten vilket är positivt eftersom det ökar
deras tillgänglighet regionalt.
Slutsatsen är att Mellersta korridoren
bedöms bäst uppfylla projektmålen ur
ett socialt perspektiv. En trafikplats vid
södra Flemingsberg bedöms inte åsamka
samma barriäreffekt som en trafikplats
i korsningen mellan Tvärförbindelse
Södertörn och väg 226 Huddingevägen
eftersom den i Flemingsberg kan byggas
där färre människor bor. Flemingsberg är
utpekad regional stadskärna som bedöms
ha svårt att utvecklas sammanhållen
med en stor trafikplats. Med Mellersta
SAMMANFATTNING 6
7
SAMMANFATTNING
Innehållsförteckning
1. Introduktion
10
2.Syfte14
2.1 Mål
2.2 Social hållbarhet
2.3 Avgränsning
2.4 Metod
14
16
20
20
3. Utredningsområde
24
3.1 Tvärförbindelse Södertörn
3.2 Socioekonomisk indelning
24
28
4. Delaktighet i planeringsprocessen
36
4.1 Samrådsaktiviteter samråd 1
4.2 Samrådsaktiviteter samråd 2
36
38
5. Sociala konsekvenser
44
5.1 Ett fungerande vardagsliv
5.2 Trygghet och hälsa
5.3 Konsekvenser av delsträckor
44
48
52
6. Slutsatser
64
6.1 Sammanfattade rekommendationer för fortsatt arbete
70
Ord och begrepp
72
Referenser
76
INNEHÅLL
8
Läsanvisning
SKBn är indelad i fem huvudkapitel:
226
Glömsta
73
Flemingsberg
Tullinge
Visättra
HUDDINGE
Gladö
kvarn
Vidja
259
SYFTE
I kapitlet presenteras SKBns syfte, metod,
avgränsning och de styrande dokument
som delvis utgör ramarna för SKB-arbetet.
Kapitlet förklarar även begreppet social
hållbarhet och hur det använts för att
avgränsa SKBn.
UTREDNINGSOMRÅDE
I detta kapitel ges en bakgrund till projekt
Tvärförbindelse Södertörn. Kapitlet
beskriver även utredningsområdets
socioekonomiska status.
FLEMINGSBERG
Flemingsberg
Visättra
HUDDINGE
FLEMINGSBERGSSKOGEN
Gladö
kvarn
259
9 INNEHÅLL
DELAKTIGHET
I kapitlet beskrivs hur planerings­
processen för tvärförbindelsen skapar
delaktighet genom samråd och dialog
med allmänheten.
SOCIALA KONSEKVENSER
I kapitlet konsekvensbedöms
Tvärförbindelse Södertörn utifrån
lokal och regional påverkan på ettHanden
Albyberg
fungerande vardagsliv och trygghet.
Även korridorernas delsträckor
konsekvensbedöms.
226
Glömsta
FLEMINGSBERG
Flemingsberg
Länna
HUDDINGE
Vidja
259
HANINGE C
Handen
Albyberg
Ådran
Jordbro
73
0
1
2
3
4
SLUTSATSER
Kapitlet presenterar slutsatser och
rekommendationer för fortsatt arbete.
I denna del finns även en ordlista och
rapportens referenslista.
1. Introduktion
Stockholmsregionen är en av de snabbast
växande regionerna i Europa, men
transportinfrastrukturen i den södra
delen av regionen har inte byggts
ut i samma takt som regiondelens
befolkningsstillväxt och utveckling i
övrigt. För att kunna möta behoven från
en växande region planerar Trafikverket
därför en förstärkning av vägnätet i form
av en ny trafikled i Södertörn mellan väg
E4/E20 och väg 73 som fått arbetsnamnet
”Tvärförbindelse Södertörn”, vilket är
det namn som kommer användas även i
denna rapport, se Figur 1.
Infrastrukturnätet inom Södertörn är
särskilt bristfälligt i öst-västlig riktning,
där varken vägnätet, eller strukturen
för kollektivtrafiken, är utformade för
att klara stora flöden av trafikanter och
resenärer på ett effektivt sätt. Resultatet
blir att en del av godstrafiken, bilisterna
och kollektivtrafikresenärerna som
ska färdas i öst-västlig riktning genom
Södertörn istället blir tvungna att åka
via Stockholms södra förorter och
därmed belastar vägar och tåg närmare
innerstaden. Inte heller för cyklisterna
är förbindelserna genom Södertörn
tillräckliga. Utmed vissa sträckor längs
väg 259 saknas cykelbana och långa
sträckor saknar även vägren, samtidigt
som trafikmängderna är stora.
I Stockholms län är målsättningen att
uppnå en regional struktur med ett
starkt regioncentrum i Stockholms
innerstad och med regionala stadskärnor
i en ring runt centrum. För Södertörn
är det särskilt viktigt att knyta ihop de
tre regionala stadskärnorna Kungens
kurva-Skärholmen, Flemingsberg och
Haninge centrum för att stärka deras
utvecklingspotential (1).
samhällslivet. För att bryta den här
utvecklingen måste förutsättningar
skapas för att utveckla sammanhållning,
trygghet och tillit, samt att skapa
välbefinnande och livschanser (2). En
social konsekvensbeskrivning (SKB) tas
fram för att lyfta det sociala perspektivet
inom Tvärförbindelse Södertörn och
därmed förhindra eller mildra negativa
sociala konsekvenser.
Stockholms län är en ekonomisk motor
i Sverige. Med flera universitet och
högskolor är det också en kraft för
innovativa lösningar. Men inom länet
finns stora socioekonomiska skillnader
mellan kommuner och stadsdelar. Denna
ojämlikhet tenderar att växa i många
länder och är främst påtaglig i större
städer. Skillnaderna handlar bland
annat om andelen sysselsatta i arbete,
utbildning och inkomstnivå.
Men skillnaderna gäller även hälsa,
trygghet, tillit och deltagande i
INTRODUKTION 10
KUNGENS KURVA
SKÄRHOLMEN
E4 E20
Vårby
STOCKHOLM
226
Fittja
Eriksberg
73
Glömsta
Alby
Huddinge
Albysjön
FLEMINGSBERG
TYRESÖ
257
Tullinge
Tullingesjön
Visättra
Länna
HUDDINGE
226
Orlången
Gladö
kvarn
Vidja
259
BOTKYRKA
Kvarnsjön
Hacksjön
Gladö
industriområde
Lissmasjön Lissma
Granby
HANINGE C
Handen
Rudan
Ådran
Albyberg
Paradiset
Ådran
Öran
Dåntorp
Jordbro
73
257
HANINGE
Västerhaninge
Tungelsta
Utredningsområde
11 INTRODUKTION
0
1
2
3
4
5
km
2016-06-28 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
CG40_översiktskarta utromr_A3_2sp
Figur 1. Utredningsområdet inom Södertörn
med de regionala stadskärnorna Kungens
kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Haninge
centrum.
226
Glömsta
73
Flemingsberg
Tullinge
Visättra
HUDDINGE
Gladö
kvarn
Vidja
259
12
SYFTE
I kapitlet presenteras SKBns syfte, metod, avgränsning och de
styrande dokument som delvis utgör ramarna för SKB-arbetet.
Kapitlet förklarar även begreppet social hållbarhet och hur det
använts för att avgränsa SKBn.
13
2. Syfte
2.1 Mål
SKB-arbetet belyser globala, nationella
och projektspecifika mål och
konventioner som kopplar till social
hållbarhet och som Trafikverket måste
förhålla sig till. Dessa inkluderar de
nationella transportpolitiska målen (20),
nationella målet för jämställdhetspolitik
(21), Sveriges folkhälsomål (22), FN:s
En SKB har genomförts med syfte att lyfta barnkonvention (Figur 2) (23) samt de
projektmål som ska vara vägledande för
det sociala perspektivet i planering av
Tvärförbindelse Södertörn och förhindra val av lokaliseringsalternativ. Regional
eller mildra negativa samt stärka positiva utvecklingsplan för Stockholmsregionen
(RUFS) beskriver strategier för
sociala konsekvenser genom att:
• analysera och beskriva sociala kon- utvecklingen i Stockholmsregionen,
vilka bland annat är kopplade till
sekvenser av projektet i stort
sammanhållning och tillgänglighet
• specifikt analysera
på regionnivå (3). SKBn utreder även
alternativskiljande konsekvenser
måluppfyllelse för projektmålen som togs
mellan olika sträckningsalternativ
fram i samband med åtgärdsvalsstudien
• ge rekommendationer inför
(1) (se Figur 3).
kommande planering.
En social konsekvensbeskrivning
(SKB) är ett verktyg som möjliggör
och systematiserar värdeskapande
inom sociala frågor och ett sätt
att tillämpa social hållbarhet i
samhällsplaneringsprojekt.
Ändamålet med Tvärförbindelse
Södertörn är en förbättrad vägförbindelse
för motorfordon och cykel som ger
förutsättningar för säkra, effektiva och
hållbara resor och transporter över
Södertörn från E4/E20 till riksväg 73 via
Flemingsberg.
Tvärförbindelsen ska stärka sambanden
mellan de regionala stadskärnorna
Kungens kurva-Skärholmen,
Flemingsberg och Haninge centrum så att
förutsättningarna för regional utveckling
förbättras.
Tvärförbindelsen ska möjliggöra effektiv
och pålitlig kollektivtrafik med god
framkomlighet i alla trafiksituationer.
Figur 2. Sveriges folkhälsomål och
Barnkonventionen.
SYFTE 14
Mål och styrande dokument vägledande för SKBn
FN:s barnkonvention
Ta hänsyn till trygghets- och tillgänglighetsaspekter för barn samt att det bästa för barnen ska tas i beaktande
under planering och byggande.
Nationella målet för jämställdhetspolitiken
Nationella transportpolitiska målen
GLOBALA OCH
NATIONELLA
MÅLKONVENTIONER
Hålla breda dialoger med jämn representation av kvinnor och män från olika socioekonomiska grupper, utländsk
bakgrund och ålder, tillgänglig väg för alla samt både mäns och kvinnors resande ska underlättas.
Sveriges folkhälsomål
Sveriges folkhälsomål handlar om god hälsa på lika villkor och belyser bland annat vikten av delaktighet och
inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer.
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS)
REGIONALA
STYRANDE
DOKUMENT
RUFS understryker bland annat vikten av en öppen och tillgänglig region med god livsmiljö samt att det är viktigt
att stärka sammanhållningen mellan och inom områden i regionen, vilket kan appliceras på arbetet med
Tvärförbindelse Södertörn.
Funktionsmål
PROJEKTMÅL
Förbättra tillgängligheten för kollektivtrafik och cykel.
Förbättra tillgängligheten för bil till och mellan Södertörns regionala stadskärnor samt förbättra kapaciteten till angränsande huvudvägar samt att avlasta
vägnätet in mot Stockholms centrala delar.
Figur 3. Vägledande mål och styrande dokument.
15 SYFTE
Hänsynsmål
För att skapa en god boendemiljö ska vägen utformas
så att negativ påverkan av buller, luftföroreningar och
barriärer begränsas.
Vägförbindelsen ska förbättra trafiksäkerheten för
samtliga trafikanter.
2.2 Social hållbarhet
Hållbar utveckling innebär att säkerställa
att jordens ekosystem upprätthålls, vilka
utgör förutsättningarna eller planetens
måsten för att vi människor ska kunna
leva på jorden. Hållbar utveckling
handlar även om människors universella
behov av bland annat trygghet,
väl­befinnande och samhörighet för att
alla ska ha ett drägligt liv (10). De
sociala aspekterna i hållbarhetsbegreppet
är därmed i centrum för samhällets och
världens framtida utveckling, men får inte
ske på bekostnad av naturen och jordens
upp­rätthållande ekosystem. Definitionen
av social hållbarhet är inte vedertagen
men kan ses som samhällets förmåga
att stå emot katastrofer som drabbar
befolkningen och att lösa de problem som
invånarna hamnar i, exempelvis genom
ett fungerande välfärdssystem. Social
hållbarhet kan även jämställas med en
känsla av välbefinnande genom att en
möjlighet till självförverkligande finns.
Självförverkligande handlar om
mänsklig strävan som en förutsättning för
ett gott liv. Självförverkligande kan i sin
tur definieras vidare i tre begrepp som
tillsammans utgör en definition av social
hållbarhet; delaktighet, ett fungerande
vardagsliv samt trygghet och hälsa. Utöver
dessa tre begrepp finns social rättvisa
som spänner över alla de tre begreppen
och handlar om att resurser ska vara
någorlunda rättvist fördelat i samhället.
Social rättvisa påverkar hela vårt
samhälle eftersom den ofta styr var
människor bor men även människors
självkänsla. I förlängningen påverkar den
även inkomstnivå, bilinnehav och vilka
arbetsplatser som är möjliga (2). Se
begreppen och hur de hänger ihop i
Figur 4. Begreppen och hur de används
för att avgränsa SKB-arbetet beskrivs i
följande avsnitt.
SYFTE 16
Ett fungerande vardagsliv
Samhällets resurser fördelas så att
alla kan förverkliga sina liv genom
exempelvis utbildning, arbete och
boende
+
SJÄLVFÖRVERKLIGANDE
Samhörighet
Delaktighet i
samhällsutvecklingen
skapar tillsammans
SOCIAL RÄTTVISA
En rättvis fördelning av livets goda
Trygghet och hälsa
Människors
behov av trygghet
säkerställs
SOCIAL HÅLLBARHET
Figur 4. Centrala begrepp som tillsammans utgör social hållbarhet (2).
17 SYFTE
Delaktighet
Delaktighet i samhället handlar om att
känna sig som en del av samhället och en
känsla av att kunna påverka sin vardag.
Planeringsprocessen kan bidra till
delaktighet genom att säkerställa att alla
grupper inkluderas i samråd och dialoger
med allmänheten. Det är också viktigt
att öka transparensen och insynen för
allmän­heten under planerings­processen.
Aktiviteter under samråd ska skapa
förutsättningar för att få in synpunkter
från kvinnor och män, i brett åldersspann
och från olika socioekonomiska och
kulturella grupper, samt barn och unga
(11).
Ett brett deltagande i samråd stärker
Trafikverkets kunskap om utrednings­
området samtidigt som det skapar lokal
sammanhållning, deltagande och
engagemang. SKBn utreder möjligheten
för en bred representation i samråd.
Ett fungerande vardagsliv
Ett fungerande vardagsliv handlar om
att människor snabbt och enkelt ska
kunna ta sig till och emellan skola, arbete,
service och fritidsaktiviteter. Människor
brukar vilja ha en balans i livet mellan
fritid och arbete för att känna att de
utvecklas och mår bra. Möjligheten till
denna balans måste vara lika för alla
grupper, därför är det viktigt att studera
begreppet utifrån ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv (12).
SKBn utreder vägens påverkan på
tillgänglighet mellan målpunkter och
områden och om vägen skapar hinder
för områden att växa samman eller
människor att röra sig mellan områden.
Fokus kommer även vara på om alla
kan ta del av de sociala nyttorna med
tvärförbindelsen och vilka som drabbas
av tvärförbindelsens sociala onyttor,
både utifrån lokalt och regionalt
perspektiv.
Trygghet och hälsa
Trygghet ses i denna SKB som en del i
ett hälsoperspektiv. Otrygghet påverkar
hälsan negativt medan trygghet är
positivt för hälsan. Det är viktigt att
analysera trygghet och hälsa utifrån
olika perspektiv eftersom att människor
känner sig mer eller mindre otrygga.
Kvinnor tenderar att vara mer otrygga än
män och undviker i större utsträckning
att vistas i eller använda otrygga
miljöer (13). Otrygghet är det som mest
begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i
stadsmiljön, vilket i sin tur även begränsar
kvinnors valmöjligheter i fråga om arbete,
nöjen, samhälleligt engagemang, bostäder
och transportmedel. Om resan till och
från arbetet upplevs trygg innebär det
bättre förutsättningar för rörlighet vilket
ger större chans till karriärutveckling
och ekonomisk självständighet som i sin
tur kan leda till ökade möjligheter för en
jämnare arbetsfördelning i hemmet och i
arbetslivet (13).
SYFTE 18
För att minimera risken att utsättas för
våld väljer kvinnor ofta olika strategier för
att öka sin egen trygghet. Strategierna
kan vara både medvetna och omedvetna.
Kvinnors strategier får ofta konkreta
konsekvenser för deras rörelsemönster
och därmed även deras rörelsefrihet. Det
kan handla om att gå omvägar runt parken
istället för att välja den snabbaste vägen
genom den, på grund av att vägen inte
känns trygg. Andra strategier är att klä sig
som en man, prata i mobiltelefon, eller ha
något i handen som kan användas som
vapen, exempelvis nycklar. Rädslan för att
utsättas för våld finns i alla samhällsklasser,
men vilken tillgång till ekonomiska och
sociala resurser som kvinnor har påverkar
deras val av strategier för att hantera
rädslan (14).
Barn och unga är en annan viktig grupp
att ta hänsyn till. Saker som kan påverka
barns upplevelse av trygghet generellt är
exempelvis dålig belysning, stökig och
skräpig miljö, våld eller fara, nya och
främmande inslag eller människor som
bryter mot sociala normer och beter sig
annorlunda (15, 16). Även hälsoaspekter
som buller påverkar upplevelsen av
trygghet.
19 SYFTE
Socialstyrelsen menar att buller
påverkar möjlighet till koncentration
samt minnes- och inlärningsförmåga.
Den som utsätts för buller får sämre
koncentrationsförmåga samt riskerar
att drabbas av trötthet. Barn är
mer känsliga mot buller än vuxna
eftersom deras inlärning försämras av
bullerstörningar. Särskilt utsatta barn
är de med hörselnedsättning, läs- och
skrivsvårigheter, ADHD samt barn med
annat modersmål än det som talas i
klassrummet (17).
SKBn utreder trygghet, hos de som
behöver korsa eller befinner sig i
närheten av vägen och om vägen kan bli
en lokal barriär för rörelsemönster.
LÄSHÄNVISNING Social hållbarhet
Skillnadernas Stockholm skriven av
Kommissionen för ett socialt hållbart
Stockholm (2015)
Analys av införande av krav på
social konsekvensbeskrivning i
infrastrukturplanering skriven av
Trivector Traffic (2015)
Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv, Verktyg för
samhällsbyggare skriven av
Mikael Almén (2015)
Kön i trafiken skriven an Sveriges
kommuner och landsting (SKL) (2013)
Social konsekvensbeskrivning,
Spårväg Syd, Flemingsberg-Älvsjö
skriven av Trafikförvaltningen (SL)
2.3(2015)
Avgränsning
2.3 Avgränsningar
SKBn avgränsas geografiskt till vägens
funktionella utbredning. Det betyder att
de regionala konsekvenserna geografiskt
sträcker sig bortom utredningsområdet,
se Figur 5. SKBn omfattar endast
vägens driftskede, inte byggskedet.
Konsekvensbedömningarna av vägen
avgränsas till nuläget; det vill säga
scenariot om bil-, gång- och cykelväg
hade tillförts till utredningsområdet
idag. Avgränsningen görs för att minska
osäkerheter. Statistik och fakta om
bostadsområden ger en nulägesanalys
men områdenas karaktär kan ändras
drastiskt över tid, efter bland annat
politiska och ekonomiska förändringar
både på lokal och på global nivå.
Detaljutformning av tvärförbindelsen har
inte studeras i detta skede.
lokalisering för Tvärförbindelse Södertörn inom akustik, trafik, luftkvalitet samt
är påverkan på människors vardagsliv,
rekreation och friluftsliv, för att lyfta ett
trygghet och hälsa.
socialt perspektiv under planeringen.
2.4 Metod
Flera aktiviteter har genomförts för att
samla in information, utreda potentiella
konsekvenser och föreslå åtgärder för att
förhindra eller begränsa negativa sociala
konsekvenser av vägen. För att utreda
hur de boende påverkas av en plan eller
ett projekt genomförs vanligtvis dialoger
med boende i berörda områden. Ofta
genomförs också särskilda dialoger med
barn. I det här skedet har sådana dialoger
inte genomförts då utredningarna än så
länge befinner sig på en övergripande
nivå. Analysen har istället utgått från
tidigare forskning samt platsbesök i
området. Betydande rapporter som
kan nämnas är Analys av införande av
SKBn har fotgängares och cyklisters pers- krav på social konsekvensbeskrivning i
pektiv utifrån hur tryggt det är att röra sig i infrastrukturplaneringen (7), Skillnadernas
närheten av vägen och på gång- och cykel- Stockholm (2) och Betydelsen av social
vägen. Trafiksäkerhet för Tvärförbindelse konsekvensbeskrivning: att sia om en
Södertörn utreds inom arbetet med
hållbar framtid (18).
miljökonsekvens­beskrivningen, och behandlas inte enskilt i SKBn. De sociala
Under SKB-arbetet har diskussioner
aspekter som har betydelse för val av
förts med andra expertområden; främst
Bedömningar av konsekvenser utifrån
ett områdes socioekonomiska status
De tre korridorerna är bedömda
gentemot varandra utifrån deras
påverkan på utredningsområdets sociala
kvalitéer. Genom statistik och litteratur
har utredningsområdet delats in i
områden som kategoriserats efter låg,
måttlig och hög socioekonomisk status.
Om detta går att läsa mer i avsnitt 3.2.
Eftersom rättviseperspektivet i en SKB
är högst central bedöms negativa sociala
konsekvenser på områden med låg
socioekonomisk status som allvarligare
än om de sker i områden med hög
socioekonomisk status.
Det är viktigt att understryka att påverkan
i stor utsträckning även beror av vägens
utformning, och om den går i tunnel eller
i ytläge. Konsekvenser som bedöms som
negativa i detta skede kan därför komma
att bedömas annorlunda när vägens
utformning är bestämd.
SYFTE 20
Figur 5. Utredningsområdets lokalisering i
Stockholmsområdet och de tre korridorerna för
val av lokalisering.
21 SYFTE
22