Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 1
HESHET
Typfall 1
35-årig kvinna, icke rökare. Förskolelärare, tre egna barn. Arbetar heltid.
Inhalationssteriod behandlad astma sedan några år, i övrigt frisk. Söker på vårdcentralen p.g.a.
heshet. De senaste två åren lätt för att bli hes i samband med övre luftvägsinfektion.. Hesheten
sitter kvar länge efter att övriga symtom släppt. Senaste halvåret upplevt att rösten inte håller
som tidigare. Blir trött i halsen fram på dagen, blir värre allt eftersom arbetsveckan lider.
Bättre under ledigheter. Kan inte sjunga längre.
Anamnes, differentialdiagnos och behandling.
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
1
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 1:
HESHET
Typfall 2
54-årig försäljare. Haft ventrikel ulcus för 15 år sedan, enbart medicinering. Sista åren inga
större bekymmer i från magen. Lätt att få sura uppstötningar. Röker 15-20 cigaretter/dag
sedan 20-års ålder. Måttliga alkoholvanor.
I samband med luftvägsinfektion för två år sedan varit hes i 4-6 veckor. Fick antibiotika. Blev
bra när semestern började.
Nu insjuknat för två månader sedan i ”förkylning”. Snuvan gick över efter tre veckor, men
han är fortfarande ordentligt hes. Han har inte varit sjukskriven. Han tycker möjligen att
rösten blir något bättre när han vilar den. Han har måttlig rethosta. Han har egentligen inga
smärtor. Han har inga sväljningsbesvär.
Anamnes, differentialdiagnos och behandling.
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
2
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 3:
HESHET
Typfall 3
65-årig man. Sista året lätt andfådd vid ansträngning. Har alltid lite rethosta, lätt blivit hes i
samband med infektioner. Arbetar i skogsindustri, pensionerad sedan 2 år p.g.a.
andningsbesvären som tolkats som kronisk bronkit. Röker 1 paket cigaretter om dagen, mera
förut. Måttliga alkoholvanor. Sökt på vårdcentralen för en månad sedan, tycker det blivit
tyngre att andas sedan några månader – framförallt nattetid har det blivit försämring. Blivit
mera konstant hes. Vid besöket på vårdcentralen för anstaltas om lungröntgen som visade lätt
emfysem, ungefär som vid tidigare undersökning. Patienten fick ordinerat Bricanyl. Söker nu
igen, tycker inte alls det blivit bättre, snarare tyngre att andas nattetid, måste ibland sitta uppe,
hes.
Differentialdiagnos?
Åtgärder på ds-mottagningen?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
3
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 1:
HESHET
Typfall 4:
7-årig pojke remitteras av skolläkaren/skolsköterskan p.g.a. heshet. I övrigt helt frisk. Är
tredje av fyra i syskonskara. Tycker om att spela fotboll, överhuvud tagit mycket aktiv. Hes,
sedan några år, troligen i samband med dagisstarten. Föräldrarna upplever inte att han är
speciellt hes, ” man har väl vant sig”, och pojken själv är helt obekymrad. Pojkens lärare och
talpedagog vill ha det undersökt.
Anamnes, differentialdiagnos och behandling.
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
4
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 2:
HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN
Typfall 1
Aktuellt: snart 2 – årig flicka remitteras från BVC för misstänkt försenad språkutveckling.
Patienten skickad p.g.a. moderns enträgna begäran. I remissen anges att barnet är piggt och
vaket samt normalt motoriskt utvecklat, och inremitterande undrar om hörselnedsättning
finns.
Vilka frågor skulle du ställa till mamman alt. pappan för att komplettera anamnesen?
Hur kan man undersöka flickans hörsel?
Om hörselnedsättning konstateras, vilka möjliga orsaker kan finnas?
Vilka habiliteringsåtgärder kan bli aktuella?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
5
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 2:
HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN
Typfall 2
Aktuellt: 5-årig gosse som är otit barn och som efter en övre luftvägsinfektion men inte pcbehandlad otit, har klagat över lockkänsla i öronen. Lockkänslan kvarstår efter två månader.
Enligt läraren och modern är han inte lika uppmärksam som vanligt.
Vilka frågor skulle du ställa till föräldrarna för att komplettera anamnesen?
Sannolika otoscopi och tympanometrifynd?
Hur kan man undersöka pojkens hörsel?
Om patologisk öronstatus och/eller hörselnedsättning konstateras, vilka möjliga orsaker kan
finnas?
Vilka åtgärder kan bli aktuella?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
6
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 3:
ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA
Typfall 1
18-årig man, som för närvarande gör värnplikt.
Har haft flera halsflussar som yngre, dock inte de sista två åren.
Insjuknat för en vecka sedan med ont i halsen och feber. Han var sjukskriven på förbandet i
tre dagar. Han kände sig sedan ganska frisk. Insjuknade igen för en dag sedan och kommer nu
åter med ont i halsen. Han har kraftiga smärtor till vänster i halsen. Han har ont i vänster öra.
Han känner sig tjock i halsen. Han har endast med svårighet kunnat förtära flytande kost sista
dygnet. Han har fått feber, 39 grader. Han talar grötigt.
Troligt fynd vid ÖNH status?
Trolig diagnos?
Differentialdiagnoser?
Behandling?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
7
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 3:
ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA
Typfall 2
49-årig kvinna, läkemedelsrepresentant, gift, två vuxna barn.
Tidigare i stort sett frisk. Röker ca.15 cigaretter/dag.
Aktuellt: sedan minst ½ år haft ”ont i halsen”. Hon tycker att det sitter något i svalget, hon
måste harkla sig, framför allt på morgonen. Även när hon pratar i sin yrkesutövning
återkommer detta behov av harkling. Hon kan få ner all mat. Hon har inte magrat.
Differentialdiagnoser?
Handläggning?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
8
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 3:
ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA
Typfall 3
68-årig man. Tidigare vägarbetare, nu pensionerad. Långvarigt alkoholmissbruk. Kommer till
ds - mottagningen på initiativ av anhörig som tycker att mannen sett sjuk ut och gått ner i vikt
sista månaderna. Viktnedgång ca.10 kg på fyra månader. Förnekar först sväljningsbesvär men
vid närmare diskussion framkommer att han bara får ner flytande, fast föda gör ont vid
sväljning och fastnar.
Differentialdiagnoser?
Utredning?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
9
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 3:
ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA
Typfall 4
45-årig lantbrukare. Sedan 3 år tillbaka slem-klumpkänsla i svalget samt sväljningsbesvär.
Efter måltider och även nattetid av och till svidande värk bakom sternum med utstrålning till
ryggen. Vaknar av besvären och upplever av och till även hjärtklappning och lufthunger. Har
svårt att svälja fast föda medan flytande går bättre. Besväras av sura uppstötningar med
halsbränna, speciellt vid framåtböjningar. Ibland besvärande hicka.
Differentialdiagnoser?
Utredning?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
10
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 3:
ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA
Typfall 5
75-årig pensionär, tidigare arbetet som generaldirektör. I stort sett frisk sedan tidigare. Röker
pipa sedan minst 40 år. Ett paket tobak i veckan f.n. I några års tid haft sväljningsbesvär.
Större bitar har lätt fastnat, när han ”ulkar” kommer de upp igen och han kan åter svälja. Sista
½ året progress av besvären. Efter en stunds ätande blir det ofta total stopp och det händer att
han sedan får upp odigererad föda i munnen. Minskat 5-6 kg sista månaderna.
Differentialdiagnoser?
Åtgärder hos distriktsläkaren?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
11
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 4:
KNÖL PÅ HALSEN
NÄSBLÖDNING
Typfall 1
23-årig man, tidigare i stort sett frisk.
Har i några månaders tid märkt en liten knöl i medellinjen på halsen alldeles över
struphuvudet. Den har inte gjort ont. Den har säkert tilltagit i storlek sedan han upptäckte den
i samband med rakning.
Trolig diagnos!
Differentialdiagnoser?
Utredning
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
12
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 4:
KNÖL PÅ HALS
NÄSBLÖDNING
Typfall 2
62-årig affärsföreståndare. Tidigare i stort sett frisk. Ej rökare.
I några månader märkt en knöl under vänster käkvinkel. Den har långsamt tilltagit i storlek.
Han har ingen värk, inga andra symtom
Differentialdiagnoser?
Utredning?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
13
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 4:
KNÖL PÅ HALS
NÄSBLÖDNING
Typfall 3
Mamma som besöker BVC-mottagning med sin 2 månader gamla dotter. Påpekar att det varje
dag blir några droppar vätska på huden, motsvarande området ovanför höger nyckelben nära
”mitten”. Det ser nästan ut som det finns en liten öppning där. Barnet är för övrigt friskt.
Diagnos och åtgärder?
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
14
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
SEMINARIUM 4:
KNÖL PÅ HALSEN
NÄSBLÖDNING
Typfall 4
55-årig lärare. I stort sett tidigare frisk. Haft en tandrotsinfektion för en vecka sedan.
Behandlad hos tandläkare. Nu värker inte tanden längre.
Varit lite förkyld en vecka. Idag på morgonen fått en kraftig näsblödning höger sida. Den
stoppade med hjälp av bomullssudd. Har gått till skolan och utfört sitt arbete.
I kväll åter blödning samma sida. Denna gång har den inte stoppat med bomullssudd. Han har
nu blött ett par timmar och kommer till vårdcentralen
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
15
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
Något om innerörats vätskor
Per-G Lundquist
Hinnlabyrinten i innerörat med sina sinnesceller för förmedling av hörsel- och balansintryck
är unik i flera avseenden. Den ligger djupt förborgad i pars petrosa av temporalbenet omfluten
av och utfylld av vätska.
Den vätska som omger labyrinten och står i kontakt med mellanörat via stigbygel, ovala
fönstret och det runda fönstret, benämns perilymfa. Den vätska som finns i labyrinten kallas
endolymfa. Den yttre vätskan, perilymfan, kan betraktas som ett ultrafiltrat av blodet och
bildas genom diffusion. Även här finns sannolikt sekretoriska områden som bidrar till
perilymfans specifitet men som antytts ovan har denna vätska en helt normal extracellulär
fördelning av sina joner. Endolymfan är en unik kroppsvätska. Ingenstans, utom i en del
körtelsekret, finns en cirkulerande extracellulära vätska med utomordentligt hög halt av
kaliumjoner och låg halt av natriumjoner. Detta inversa förhållande, som anses vara av största
vikt för sinnescellernas funktion, kan ej upprättas utan en aktiv omsättning av K+, Na+ i
innerörat.
Runt sinnesepitelytorna finns också sekretoriska epitel, som i analogi med morfologiskt
liknande cellslag i exempelvis njurar och ciliarkropp, anses secernera endolymfa. I ductus
cochlearis, i snäckan, utgörs hela den laterala väggen den s.k. Stria Vascularis av sådana
celler.
I den vestibulära delen av labyrinten finns motsvarande celler som i form av en sekretorisk
zon omsluter sinnesepitelytorna. Resorbtionen av endolymfan och dess metaboliska produkter
sker sannolikt i saccus endolymphaticus, en blint slutande säckliknande del av hinnlabyrinten
och som genomsätter temporalbenet via en smal benkanal och mynnar på hjärnskålens insida i
bakre skallgropen vid sinus sigmoideus och via ett rikt kapillärplexus har sitt avflöde i detta
område.
När det gäller energiomsättningen i innerörat sker omsättningen i endolymfan sannolikt ej
denna väg utan snabbare, lokalt i sinnescellernas omedelbara närhet. Man kan säga att
endolymfatiska cirkulationen är ”dynamisk”, dvs. ett longitudinellt flöde mot saccus
endolymphaticus för avlägsnande av sönderfallande celler och andra tunga metaboliter samt
ett radiärt, dvs. lokalt flöde för energiomsättning i varje del av labyrinten, där sekretoriska
epitel och sinnesepitel finns.
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
16
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
Något om Örats Anatomi och Fysiologi
Ett föreläsningssammandrag
P-G Lundquist
Ytteröra: Stomme av oregelbundet elastiskt brosk 0,5-1mm tjockt täckt hud på båda sidor som
ligger tätt emot perichondriet medför risk för förkalkningar i samband med trauma, blomkåls
öra. Enstaka hår och talgkörtlar finns.
Yttre hörselgången, meatus acusticus externus: Ovalt rör med i yttre tredjedelen broskstomme
och i inre 2 tredjedelarna benstomme. Perichondrium respektive periost, subkutant lager
saknas, svagt förhornad hud utan papiller. Rikligt med hår och talgkörtlar i broskdelen. I övre
väggen av benigna kanalen dit. Vax eller cerumen, brunt vaxartat sekret från talg och
apokrina vaxkörtlar. Hörselgångens form ofta svagt S-formad, rättas lättast ut genom lyftning
bakåt uppåt.
Trumhinna: Oval skiva 8x 10 mm i diameter, ytterst hud, tjocklek 50µ därefter radiärt
bindvävsskikt sedan cirkulärt. Innerst slemhinna från mellanörat med tunt kubiskt epitel
centralt infästning av hammarskaftet. Övre delen av trumhinnan pars flaccida med sparsam
bindvävsstomme övriga pars tensa.
Mellanöra: Platt lådformat hålrum lateralt begränsat av trumhinnan medialt av promontorium
framåt nedåt örontrumpeten uppåt bakåt antrum processus mastoideus. Mucosan är delvis
cilieförande respirationsvägssepitel rikt kärlförsörjt.
Hörselben: Malleus, Incus och Stapes – atypiska ben saknande epifyser. Färdigutvecklade i
fosterperioden.
Örontrumpeten: Närmast mellanörat ben, nedre 2 tredjedelarna brosk i form av vertikal skiva
på den mediala sidan delvis övergripande lateralt upptill. Mot pharynx rikligt bägarceller och
blandade körtlar.
Vårtutskottet: Processus mastoideus. Hos den vuxne så gott som helt bildat av luftförande
celler som står i förbindelse med varandra och mot en framåt uppåt liggande hålighet antrum,
öppnande sig mot mellanörats bakre övre begränsning delvis begränsat av städet.
Taket i mellanörat: Tegmen tympani. Direkt an emot mellersta skallgropen. Atticus den del
där hammaren och incus ligger infästade.
Botten i mellanörat: Nära bulbus vena jugularis. Främre inre väggen carotis interna. Mediala
väggen i övrigt det runda fönstret respektive ovala fönstret med stigbygelplatta.
Innerörat: Den egentliga hinnlabyrinten med pars vestibularis, balansdelen. Utriculus den
stora säcken med upptill två ampuller den horisontella, med sin ensamma båggång och den
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
17
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
främre vertikala ampullen med sin båggång, förenad med en bakåt nedifrån kommande
vertikal båggång i ett gemensamt crus.
Från utriculus en liten gång förenande sig med dito från Sacculus till ductus och senare
Saccus Endolymphaticus löpande i aqueductus vestibuli där saccus endo-lymphaticus
genomsätter temporalbenet och ligger i en dura duplicatur i bakre skallgropen delvis
sammanlödd med sinus sigmoideus. Från sacculus en lite gång, ductus reniens förenade detta
system med hörseldelen pars cochlearis.
Jämviktsorganet: I utriculus och sacculus två ytor täckta av kalkkristaller(aragonit) i gelatins
grundsubstans de s.k. otoliterna. Dessa två ytor, maculae, känner gravitation. I de tre
ampullerna sadelformade cristor med gelatinösa cupulae pendlande rörelsen av vätskan i
båggångarna.
Fysiologisk huvudprincip: Alla sinnesceller i labyrinten ger stimulering vid deras
sinneshårsrörelse i riktning med kinocilien. Specifik orientering i ampuller så att horisontella
stimuleras vid rörelse i riktning mot utriculus och de båda vertikala ifrån Macula utriculi och
sacculi har komplicerad uppbyggnad med skiftande orientering
Hörselorganet: Cochlean, en spiralformigt vriden kanal i innerörat med en triangulär säck,
ductus cochlearis, med basyta bildande ett elastiskt membran och den yttre väggen utgörande
stria vascularis med ”njurliknande” epitel av betydelse för örats energiomsättning. Övre ytan i
säcken Réissnér´s membran tunn diffusionsbarriär mellan vätskan och säcken, endolymfa och
den omgivande perilymfan. Vätskerummet ovanför säcken scala vestibuli i förbindelse med
ovala fönstret den undre scala tympani i förbindelse med det runda fönstret. Dessa två hålrum
förenade upptill då ductus cochlearis slutar blint. Det Cortiska organet, stomme av
stödjeceller stående på basilarmembranet med ”stolliknande” stödjeceller där yttre och inre
hårcellerna är stödda. 3 á 4 rader av yttre hårceller och en rad av inre hårceller finns,
sträckande sig över hela det cortiska organets längd. Drygt 3000 inre och c.a.20000 yttre
hårceller i var snäcka. Alla hårceller orienterade med platsen för den avstötta kinociliens
centralkropp liggande perifert vettande mot stria vascularis. Radiär avböjning av håren i
riktning lateralt perifert ger stimulation, jämför von Békésy.
Grov fysiologi: Ljudtrycksvariationerna i hörselgången sätter trumhinnan i rörelse maximal
amplitud c.a 0,1 mm överföring via hörselbenen till betydligt mindre ovala fönstret ger större
tryck per ytenhet motsvarande förlust av energi luft till vätska. I stort sett samma
rörelseamplitud som trumhinnan. Tryckvågen fortplantas genom peri- och endolymfan.
Genom interferens i de olika vätskerummen maximal rörelse av basilarmembranet för höga
frekvenser närmast mellanörat och får låga frekvenser i snäckans topp. Denna frekvenslokalisation är basprincip, vid låga frekvenser svänger dock hela membranet och vid mycket
höga dämpas det ut snabbt. Nervkoden således helt känd. Basilarmymbranets upp och
nedsvängande rörelser överföres till sinneshåren som rör sig radiärt genom excentricitet i
infästning av hårcellerna jämfört med täckande membranet, membrana tectoria, som stöder
mot hårens toppar.
Innerörats vätskor: Endolymfa kroppsunik genom mycket hög halt kalium, perilymfa mer lik
ultrafiltratat av blod och står delvis i förbindelse med liquorrummet genom akveduktus
cochleae. Endolymfan bildas dels i stria vascularis dels av sekretoriska epitel runt alla
sinnesepitelytor i den vestibulära delen av labyrinten. Energimetabolism delvis anaurobt
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
18
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
genom diffusion från endolymfan delvis på vanligt sätt. Energiomsättning sker lokalt runt alla
sinnescellerna. Tunga metaboliter degenererande celler m.m. bortförs sannolikt genom
långsam vätsketömning dels från den vestibulära dels från den cochleära delen till saccus
endolymfaticus där phagocytos och återresorbtion av kalium kan ske.
Ototoxiska antibiotika: Kanamycin, Neomycin, Streptomycin, Gentamycin utsöndras aktivt
till innerörats endolymfa och ger irreversibla skador vid ofta kortvarig användning speciellt
vid njurinsufficiens. Örondroppar såsom Cambison, Otosporin, Codelsol, Decadron med
Neomycin, Neo-cortef, Sofradex, får inte användas.
Innervation av ytteröra och hörselgång: N. auricularis magna (C3) ytterörats baksida framför
allt. N.auriculotemporalis från trigeminus, dels främre övre delen av ytterörat, dels
hörselgången och trumhinnan. Gren från vagus via facialiskanalen ut genom foramen
stylomastoideum till golvet av yttre hörselgången och dess bakre övergång i ytterörat.
Mellanörat övervägande innerverat från nervus tympanicus från glossopharyngeus (10).
Trumhinnans insida kan dock även vara delvis innerverad av vagus.
Artiell kärlförsörjning ytteröra hörselgång via arteria temporalis och arteria maxillaris.
Mellanöra dels ändförgreningar av arteria stylomastoidea, dels pharyngica ascendens samt
ibland från arteria meningica media vener motsvarande.
Motorisk innervation musculus stapedius via facialis, musculus tensore tympani via nervus
mandubularis från trigemenus.
Facialis anatomi: se lämpliga anatomiböcker
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
19
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
Något om ”örats embryologi”
Per-G Lundquist
Hörsel och balansorganet differentieras från tre källor.
Inneröra från otocysten
Mellanöra bakre delen av första gälfickan
Yttre delen dvs. ytteröra och hörselgång kommer från bakre delen av första gälbågen
Inneröra: Både fylogenetiskt och ontogeniteskt uppkommer innerörat tidigast. Mellanöre- och
ytteröredelen uppträder ej förrän hos amfibier och högre djurarter. Vid 18:e dagen uppträder
en ektoderm förtjockning vid rombencefalon: En omvandling sker senare till vätskefylld
otocyst. Denna differentieras i en främre del som kommer att bilda saccus och ductus
cochlearis samt en bakre del bildande utriculus och båggångsapparat jämte saccus
endolymfaticus. Från bakre undre delen av otocysten frånskiljes en del ektodermala celler och
bildar dels ganglion spirale, dels ganglion vestibulare.
Specifik utveckling: Saccus endolymfaticus avknoppas från utriculusdelen av otocysten
ungefär vid 30:e dagen. Något senare uppkommer en fåra i otocysten, vilken delar densamma
i två delar, utriculus och sacculus. Utriculusdelen differentieras ytterligare i båggångarna som
är färdiga vid 50:e dagen.
Sacculus avsnör ductus cochlearis som till en början är rak, men under tillväxten vrids och vid
den 70:e dagen är spiralvriden 2,5 varv. Fram till 6:e månaden tillväxer sedan hinnlabyrinten i
storlek. Hinnlabyrinten är inbäddad i mesenchym som vid 5:e veckan omvandlas till brosk
och som vid 8:e veckan blir ben. Mellan denna beniga del och hinnlabyrinten uppluckras
mesenchymet och bildar det perilymfatiska rummet som inte är helt utvecklat förrän vid 3:e
månaden.
Sinnesceller: Under 2:a till 3.e månaden differentieras sinnescellerna i vestibularapparaten
och ytterligare 1-2 månader senare bildas de inre och yttre hårcellerna i ductus cochlearis
Cortiska organ.
Mellanöra: Utbildas genom utbuktning från framtarmen, recessus tubo, tympanica, från den
1:a gälfickan. Detta sker vid 3 veckor. Detta utskotts proximala del bildar örontrumpeten, den
distala mellanörat. Denna recess, senare mellanöra, växer ut mot ett ektodermalt inbuktande
rör, utgörande yttre hörselgången och möter denna vid 6:e månaden. Mötesplatsen bildar
således trumhinnan.
Hörselben: Dessa utbildas från gälbrosket från de två första gälbågarna. Från den andra bågen.
Reicherts brosk, bildas stapes och från den första bågen, Meckels brosk, bildas incus och
malleus. Genom tillväxt av mellanörerecessen bäddas hörselbenen in i mesenchym som vid
8:e månaden omvandlas till slemhinna och vid partus luftförande mellanöra.
Ytteröra: Yttre hörselgången bildas av bakre delen av första gälbågen, som bildar fåra som
växer inåt som rör i riktning mot mellanörat. Detta sker under 3.e till 6.e månaden. Om
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
20
Hälsouniversitetet
Linköping
Avd för Oto-Rhino-Laryngologi
ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7
ektodermal platta kvarstår mot trumhinnan bildas ingen komplett hörselgång. Trumhinnan
bildas vid förbindelsen mellan yttre hörselgångs- resp mellanöredelen.
Aurikeln: Små tuberkler uppkommer vid bakre delen av första gälbågen, dels från den
mandibulära-, dels från tungbenssidan. Tragus + främre delen av helix från mandibelsidan,
resten från tungbenssidan. Missbildningar av ytterörat ofta förekommande tillsammans med
störning i mandibelns utveckling
090911G:\RC\Öronkliniken Linköping\Studentinformation\Introduktionsinformation läkarprogrammet T7 Seminarium.doc
21
