Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
1 (12)
Efraim, 55 år, är frisk och äter inga mediciner. Tidigare under dagen drabbades han av en så
kraftig högersidig näsblödning att du som underläkare med ett års ÖNH-erfarenhet inte
klarade av att få stopp på den när Efraim sökte vård i morse. Din bakjour fick sätta en
klassisk tamponad bestående av en stor rullad kompress, som kilades fast i
epifarynxingången med ett kraftigt drag i snöre riktat framåt, samt tamponerade med
tygremsa i båda näsborrarna framifrån. Det slutade blöda efter detta och du lade in Efraim på
avdelningen. Blodprover har varit helt normala.
På eftermiddagsronden är Efraim blödningsfri men smärtpåverkad av allt material som sitter
fast i näsan. Han har klagat över en hörselnedsättning på höger sida, som uppkom strax
efter ni åtgärdade näsblödningen. Avdelningssköterskan har på eget initiativ redan fixat med
ett audiogram enligt bilden.
Fråga 1 (4p)
A) Vilken typ av hörselnedsättning har patienten? (1p)
B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p)
C) Vad borde man ha gjort för att snabbare ha diagnostiserat orsaken till
hörselnedsättningen? Motivera ditt svar! (1p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
2
Figuren visar effekterna av en infusion av noradrenalin resp adrenalin på hjärtfrekvens och
blodtryck.
Fråga 2 (4p)
A) Vilka receptorer påverkar respektive substans huvudsakligen? (1p)
B) Förklara varför de två katekolaminerna ger olika effekt på hjärtat. (3p).
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
3
Pernilla, 38 år, mångårig rökare, inkommer till sjukhus pga. tilltagande svullnad av ansikte,
armar och övre bål sedan en tid. Hon har även haft besvär med ökande andfåddhet, hosta
och lite blod i upphostningarna.
Bilderna visar patientens utseende vid inkomst till sjukhus samt hennes normala utseende en
vecka senare då man givit behandling.
Fråga 3 (4p)
A) Vilken grundsjukdom torde patienten ha? (1p)
B) Hur benämns komplikationen som patienten hade vid inkomsten och som illustreras?
(1p)
C) Redogör för patofysiologin bakom svullnaden (2p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
4
Mats, 52 år, genomgår utredning pga. kliniska fynd talande för gastroenterologisk sjukdom.
Som ett led i utredningen genomförs endoskopiska undersökningar. Biopsier tas för
histopatologisk undersökning.
De visade histologiska preparaten härrör från biopsier som är tagna vid en av de
endoskopiska undersökningarna. Biopsierna är tagna med endast två centimeters avstånd i
oro-anal riktning. Biopsi a) är tagen något mer proximalt (oralt) än biopsi b).
I preparat a) ses inflammation. I preparat b) ses normalfynd. Även makroskopiskt sågs
inflammation (erosioner och rodnad) motsvarande a) medan de makroskopiska fynden
motsvarande b) var normala.
Fråga 4 (5p)
A) Var är biopsierna tagna? Motivera! (1p)
B) Vilken sjukdom rör det sig mest sannolikt om? (1p)
C) Ange tre tänkbara bakomliggande faktorer som kan bidra till uppkomsten av denna
sjukdom (3p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
5
Henrik blev 58 år gammal. Han insjuknade vid 52 års ålder i en snabbt progredierande
demenssjukdom, Alzheimers sjukdom.
Den övre bilden visar ett foto av Henriks hjärna i samband med obduktion. Som jämförelse
ser du nedtill ett foto av en hjärna från en frisk jämngammal person.
Fråga 5 (4p)
A) Vilket patologiskt fenomen illustreras av den övre bilden? (1p)
B) Redogör kort (punktvis) för tre cellulära skeenden (mekanismer) som ligger bakom
degenerationen på cellulär nivå vid Alzheimers sjukdom (3p).
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
6
En äldre kvinna besväras av värk. Inget trauma framkommer i anamnesen.
Röntgenundersökning genomförs och etiologin till patientens värk kan fastslås (v g se bild).
Det framkommer också att patienten sedan flera år tillbaka står på peroral medicinering. Den
aktiva substansens strukturformel visas också. Detta är den enda medicinen hon tar och den
bedöms starkt ha bidragit till fynden på röntgenbilden.
Fråga 6 (5p)
A) Vad visar röntgenbilden?(1p)
B) Vilken medicinering står patienten på? (preparatgrupp räcker; namn på enskild
substans behöver ej anges). (1p)
C) Vilka av medicinens (bi)effekter har starkt bidragit till att fynden på röntgenbilden
uppkommit? (3p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
7
Fetma orsakas av såväl genetiska faktorer som faktorer relaterade till livsstilen men också av
interaktionen mellan dem. Nya studier har visat att den ökade risken för fetma delvis kan
bero på genetiska varianter (s.k. SNP´s) i den s.k. FTO-genen.
Fråga 7 (5p)
A) Vad menas med en SNP? (1p)
B) Vilka konsekvenser kan en SNP ge upphov till hos genprodukten (proteinet)? (4p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
8
En 62-årig man införs till akutmottagningen after att ha kört av vägen. Fronten på bilen var
kraftigt intryckt och han klagar över svår bröstsmärta. Blodtrycket är 85/55 mmHg.
Pulsen palperas ”tunn” och varierar i styrka med andningen. Man gör ett akut ultraljud av
hjärtat och registrerar detta inflöde från vänster förmak till kammare, över mitralisklaffen.
Fråga 8 (5p)
A) Vad har mannen drabbats av och hur kan detta ha uppkommit? (2p)
B) Förklara variationen i pulskvalitet och mitralisinflöde (3p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
9
Christer, 32 år, har i tre års tid haft behov av att mer frekvent tömma tarmen. Avföringen är
också lösare än den tidigare har varit.
Vid undersökning av Christer noterar läkaren bl a att Christers hud är gulfärgad. Provtagning
genomförs och några av provsvaren framgår nedan.
P-Bilirubin 82 (< 26 µmol/L)
P-ALP 9,2 (0,6-1,8 µkat/L)
P-ALAT 1,5 (<1,2 µkat/L)
P-ASAT 0,92 (< 0,76 µkat/L)
P-GT 10,4 (<1,4 µkat/L)
Christer genomgår sedermera ERCP. Multipla oregelbundenheter ses i gallvägarna, vilka
omväxlande är förträngda och dilaterade (v g se bild).
Fråga 9 (4p)
A) Vilken sjukdom illustreras? (1p)
B) Redogör för den/de mest sannolika mekanismerna till Christers frekventa
tarmtömningar och lösa avföring. (3p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
10
I Annas släkt finns flera fall av bröst- och ovarialcancer och här visas en del av släktträdet.
Misstanke om ärftlig mutation i BRCA1-genen har också kunnat bekräftas.
Fråga 10 (5p)
A) Vilken typ av ärftlighet uppvisar släktträdet (pedigreen) och vad är utmärkande för
denna typ av ärftlighet? (2p)
B) BRCA1-genen är exempel på en tumörsuppressorgen. På vilka sätt kan en
tumörsuppressorgen motverka utveckling av tumörer? (3p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
11
En patient uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande svårigheter med att röra det ena
benet.
Vid neurologisk undersökning framkommer en tydligt nedsatt kraft i hela det vänstra benet.
Utöver detta framkommer också patologisk sensibilitet enl. den visade bilden.
Fråga 11 (5p)
A) Ungefär på vilken nivå (segment) tror du skadan sitter? Ange också ev. sidolokalisation.
(1p)
B) Beskriv orsaken till att olika typer av känsel är nedsatt på vänster resp. höger ben genom
att kortfattat beskriva hur dessa känselmodaliteter fortleds från hud till hjärnbark. Rita gärna.
(4p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20
Läkarprogrammet, stadiumIII
KOD
12(12)
Ulla, 39 år, är tidigare väsentligen frisk. Hon söker på vårdcentralen för en hudförändring på
vänster ben. Hon har haft förändringen i ett halvår och den kliar lite.
Under sommarhalvåret bor Ulla i sin sommarstuga och hudförändringen uppstod då. Hon är
oroad av förändringen, som dessutom är i vägen när hon rakar benen, och vill absolut ha
den borttagen.
När du inspekterar förändringen känner du dig ganska säker på diagnosen. På Ullas begäran
excideras hudförändringen. Vid histologisk undersökning (bilden nere till vänster) är
utseendet typiskt och din ursprungliga diagnos bekräftas. På bilden nere till höger markeras
en cell, som har har gett förändringen ett av dess två namn.
Fråga 12 (3p)
A) Vilken hudförändring har Ulla? (1p)
B) Hur benämns den markerade cellen? (1p)
C) Hur anser man att hudförändringen uppkommer? (1p)
