Helsingborg och Stockholm var först med att testa Bostad först.
Efter utvärderingar har liknande program permanentats eller
fått fortsatt stöd i båda städerna. Sammanlagt drivs projekt, eller
är på väg att startas, i 13 kommuner.
Text Ossian Grahn
Projekt som
lever vidare
A
rne Kristiansen, lektor på
socialhögskolan vid Lunds
universitet, har följt Bostad
först-projektet i Helsingborg sedan starten 2010.
Redan i samband med en utvärdering
2013 konstaterade han att försöket
var lyckat: Av de 19 personer som hade
fått bostad var tre stycken uppsagda
från sina lägenheter. Över 80 procent
bodde kvar, merparten av dem hade en
lång historik av hemlöshet, missbruk
och psykisk ohälsa. I skrivande stund
är 97 procent av de före detta hemlösa
som har fått lägenhet genom Bostad
först i Helsingborg kvarboende.
Samtidigt utgör programmet med
37 lägenheter blott en liten del av
stadens bostadssociala program som
omfattar cirka 800 boendeplatser.
– Bostad först är en liten strimma
av helheten och det ser likadant ut i
andra kommuner som har liknande
8
Arne Kristiansen
verksamhet. Varför satsar man inte
större nu när det finns tydliga resultat
att peka på?, säger Arne Kristiansen.
Om inte annat tycker Kristiansen
att de ekonomiska aspekterna borde
väga över till Bostad försts fördel i en
tid då kommunernas resurser är strikt
begränsade. I Helsingborg arbetar ett
team på tre anställda med programmet. Kostnaden utslagen per lägen-
het blir 120 kronor per dygn. Andra
varianter av boende för hemlösa som
kommunen ansvarar för kostar mellan 700 och 1 100 kronor, bland annat
beroende på att de är betydligt personalintensivare att hålla i drift.
– Vi är fast förankrade i tankar om
att lösningen på hemlöshet handlar
om härbärgen eller andra tillfälliga
boenden och att de hemlösa måste
disciplineras och behandlas innan de
kan komma ifråga för en egen bostad.
Men Bostad först utmanar hela den
traditionella synen på hemlöshet och
de ineffektiva boendeverksamheter
som byggts upp.
Enligt Arne Kristiansen riskerar
trappstegsmodellen att stjäla fokus
från kärnverksamheten – att rehabilitera och ge hjälp att leva i ett eget
boende.
– Socialarbetarna måste lägga en
stor del av arbetstiden på att ordna
Alkohol & Narkotika Nr 4/2015
FOTO: JOI GRINDE
med bostäder och administration, då
räcker inte utrymmet till rehabiliteringsarbetet som naturligtvis är viktigast.
Men Arne Kristiansen menar att det
också finns starka ekonomiska intressen som motverkar att Bostad först får
större spridning. Att bostadsbristen
och människors utsatthet gynnar allt
från banker, privata fastighetsägare och
välfärdsbranschens entreprenörer till
enskilda villa- och bostadsrättsägare.
– Tyvärr betraktas bostaden idag
snarare som en investering än som en
rättighet. Ett överskott på bostäder
skulle välta hela systemet.
Efter fem år med Bostad först står
det dock klart att konceptet har fått
fäste. Sammanlagt drivs Bostad först,
Alkohol & Narkotika Nr 4/2015
eller är på väg att startas, i 13 kommuner från Malmö i söder till Luleå i norr.
Huvudmän och omfattning varierar. På
vissa orter är det frivilligorganisationer
som ansvarar för driften, i andra är det
kommunens socialtjänst.
I Stockholm, som startade Bostad först
samtidigt som Helsingborg 2010, är det
socialförvaltningen, Svenska bostäder
och Stadsmissionen som gemensamt
bär ansvaret. En första utvärdering
visade att av de 21 personer som fått boende är 72 procent kvar i projektet och
62 procent bor fortfarande i sin första
lägenhet. 17 procent har fått ett vanligt
förstahandskontrakt. Samtidigt konstaterar socialförvaltningen att resultaten,
trots att en positiv förändring är märkbar, inte är entydiga vad gäller rehabilitering och missbruk. De som givits en
bostad inom projektets ramar har fått
fler klagomål riktade mot sig än andra
hyresgäster och deras boendemiljö har
inte alltid bedömts vara trygg.
Men Arne Kristiansen tycker inte
att störningar och friktion nödvändigtvis behöver vara ett tecken på att något
har gått fel.
– Istället kan information om sådant
tyda på att konceptet fungerar som det
är tänkt. Klienterna vågar berätta om
problem och händelser för sina stödpersoner då de inte riskerar att förlora sin
bostad så länge de följer de regler som
gäller alla hyresgäster.
9
