bidragsberoende utanförskap Arbetsmarknad social segregation

Ohälsotal
Bostadsmarknad
Levnadsförhållanden
Arbetsmarknad
social
segregation
ekonomisk
segregation
Social historia
utanförskap
bidragsberoende
Avhysning
Trångboddhet
Bostadsförsörjning
Ekonomisk Ohälsa
Social
oro
kriminalitet
Hemlöshet
Arbetslöshet
Bostadsbrist
Befolkningsökning
Segregation
Anhöriginvandring
skyddsbehov
Social Ohälsa
Gråzonsproblematik
komplexiteten
Koordineringsbehov
Droganvändning
En hög utvecklingstakt i vår omgivning
Det krävs nya innovativa lösningar !
Vad kommer att hända ?
• Socialtjänstens nya grupper – nya
utmaningar ? (+ ca 40%)
• Försörjningsstöd den nya A-kassan ?
(50 % är arbetslösa)
• Vår integration – gör vi rätt ?
Trender vi ser i verksamheter
Ökade krav på
kvarboende
Ökad fysisk &
psykisk ohälsa
Ökad segregering &
trångboddhet
Ökande sociala
skillnader
Ökad konflikt mellan
specialisering och
helhetssyn
Ökad social
utslagning/missbruk
Kommun
Ohälso
tal
Socio eko
nyckeltal
Bistånd
långv.
Bistånd
mkt.
Långvar
BF
%
Barn/
bistånd
Kostn
/ Inv.
AVH
ans/Ä
Barn
AVH
antal
barn
Hultsfred
36,9 9
25,5
19,9
+8,2
8,0
603
2
3
Ö
Högsby
39,3 9
19,4
12,5
+20,3
10,9
1160
0
0
B
Kalmar
26,2 4
34,6
21,2
-1,3
8,0
1118
7
11
U
Nybro
35,6 7
18,5
8,4
+20,1
4,6
350
5
10
B
Oskarshamn
33,2 2
30,4
19,5
+5,4
5,4
809
3
6
B
Västervik
28,0 7
31,5
19,9
+1,8
7,4
1303 1
1
B
Finnspång
26,4 4
27,5
16,3
+3,6
7,7
946
17
U
Linköping
20,6 3
37,1
25,8
+5
16,5
1516 3
4
U
Mjölby
28,9 4
32,1
21,7
+3,7
6,9
1131
2
3
U
Motala
41,9 7
32,5
18,1
+14,4
5,8
886
2
2
U
Norrköping
27,8 9
31,0
18,1
+4
11,8
1773 22
48
U
Valdemarsvik
35,0 8
18,9
9,5
+14,2
2,5
274
0
U
1
Sjuk, arbetsskada, rehab – penning, sjuk/aktivitetspenning.
Från 1 - 8 parametrar
2
8
0
Bakgrundsmått som belyser faktorer som påverkar bistånd
3
10 – 12 månader
Vakansgrad hyresrätter
Hemlösa
Inflytt- etablering
Anhöriginvandring
Externa aktörer
AF/ Lotsar
3
1
Stödboenden
2
Reguljär marknad
- rörelse
Verksamhets
Lägenheter
Skyddade
boenden
Sattelit
Lägenheter
Hemlöshet 2009-2013
Hemlösa och öppet hemlösa personer 2009-2013
700
582
600
500
403
347
400
480
463
300
200
100
8
8
5
7
2
2009
2010
2011
2012
2013
0
Öppet hemlösa
Totalt antal
Hemlöshetsundersökningen har genomförts varje år sedan 1993 i Norrköping
per Capita
Boendesituation
Boendesituation
2009
2010
2011
2012
2013
300
250
200
150
100
50
182
183
190
202
252
47
45
52
57
41
10
24
17
29
33
61
89
134
119
160
8
8
5
7
2
39
54
43
66
0
Boende+stödboende
HVB och familjehemsvård
Andra hand och inneboende
Kompisboende
Öppet hemlös
Annat alternativ
94
Hyresrätten är särskilt viktig för ”svaga hushåll”
En relativt hög andel av befolkningen i Norrköping är hänvisade till Hyresrätten
som boendeallternativ
I andelen som är hänvisad till hyresrätt finns en allt större andel som är
hänvisad till segment tre inom hyresrätten
Segment 1: Nyproducerade lägenheter
Segment 2: Centralt beläget – ombyggnation – renovering
Segment 3: Boende i billigare och äldre lägenheter byggda före 1975
CSB mars 2014
- 4 276 Lägenheter
- 2 909 Lägenheter
- 2 889 Lägenheter
- 2 619 Lägenheter
- 3 101 Lägenheter
- 13 049 Lägenheter
-3 223 Lägenheter
- 3 943 Lägenheter
Ohälsotal per person (16 - 64 år) per delområde och procentuellt mot befolkning.
Vidare signifikant för dessa områden är:
• En hög andel fattiga barn
• En hög andel anmälda brott där den misstänkte varit folkbokförd i delområde och
hög andel lagförda ungdomar
• Var femte 15 – 19 åring i ett av delområdena har begått brott (Nationellt högst)
• En ökande trångboddhet
• En högre andel arbetslösa
• Större andel skadegörelse
• Ökad social oro och rasism
Hemlöshet - Bostadsförsörjning
• De sociala nämndernas behov av boendelösningar ökar på hemmaplan
• Bostadsbristen är akut – förvärrad situation de närmaste åren
• Ökad social och ekonomisk segregering och tydlig segmentering i boendekategorier
• Höjda trösklar på bostadsmarknaden – Etableringshinder,
fördelningsprinciper samt retableringshinder genererar nya grupper
• Ökad komplexitet
• Ökade skyddsbehov
• Ökad gråzonsproblematik
• Fastighetsägarnas prioritering av bostadsförsörjning till kommunen drabbar
”reguljära” hyresgäster
Ökade kostnader för kommunens socialtjänst
• Ökade kostnader för särlösningar av boende
• Ökade kostnader för onödiga externa placeringar
• Ökade kostnader för resurser som läggs på rena bostadsärenden
• Ökade kostnader för stödboenden
• Ökad social och psykisk ohälsa och behov av insatser
• Ökad hemlöshet
• Ökade kostnader för ekonomiskt bistånd
• Allt fler som inte är självförsörjande
Analys vräkningsförebyggande arbete 2014 - 2015
• Ökad ekonomisk och social ohälsa
• Ökad trångboddhet
• Ökande andel äldre i ”åldersrelaterade” avhysningsansökningar
• Ökande andel personer mellan 18 – 25 år med diagnoser och LSS
insatser
• Ökande antal utomnordiska i avhysningsansökningar
• Minskad toleransnivå och ökad grad av rättsingripanden
Kostnadsutveckling särlösningar
1800000
1 650 000
1600000
1 480 000
1400000
1200000
1 109 000
1000000
830 000
800000
0
2013
2012
200000
2011
400000
2010
600000
1. Vilka bostadssociala utmaningar ser vi ?
Ska socialtjänsten vara fastighetsägare ?
2. Hur upplever vi omvärldsutvecklingen ?
Vad händer hur påverkar det oss ?
3. Finns det gränser för kommunens och
socialtjänsten ansvar ?