Utvecklingsgeografi
John Östh
Upplägg
• Globala mönster
– Indelningar
– Organisationer och mål
– Indikatorer och behovet
– Framtiden
• Lokala mönster
– Flyktings- och invandringsfrågor
• Diskussion
Globala mönster
indelning
• Nord-Syd
• Tre (fyra världar) Baradung/Indonesien, 1955
– Första (Kalla krigets västvärld)
– Andra (Kalla krigets östblock –
COMECON/Warszawapakt)
– Tredje (utvecklingsländer)
• Fjärde världen (minst utvecklade länder), 2003 UNESCO
• Utvecklingsländer/utvecklade länder
– U-länder/I-länder
Nord-Syd
Första, andra och tredje världen
Least developed countries
Fjärde världen
Globala mönster
Organisationer
• Internationella utvecklingsorganisationer
– International
• Under kontroll av stater (exempel)
– UN, World Bank, IMF, European Development Fund (EUF)
• Icke-statliga (NGO, INGO) (exempel)
– Röda korset, Läkare utan gränser, men även ILO, m.fl.
– National
• Statliga (exempel)
– USAID (United States Agency for International Development)
– SIDA
• Icke-statliga (exempel)
– Svenska Afghanistankommittén
– SKM
Globala mönster
organisationer
• Individ-/företagsinstatser
– Privatpersoner
• Bill Gates, m.fl.
• Live aid/Band aid, Bob Geldof (1985 Etiopien)
– Företag
• Direkt, Företag satsar resurser
• Indirekt, “5% av intäkterna går till…”
– Lösa sammanslutningar, alternativa bistånd
• Wikipedia (exempel)
• Open source (exempel)
Globala mönster
Organisationer
• Sidas utvecklingsarbete kategoriseras som:
– Humanitärt bistånd (vid kriser)
– långsiktigt utvecklingssamarbete (Långsiktigt arbete)
• Arbete organiseras:
– Bilateralt, mellan Sverige och annan stat. Utförare är
svenska biståndsorganisationer, SKM, Lutherhjälpen,
Erikshjälpen, Afrikagrupperna, etc.
– Multilateralt, i samarbete med internationella
organisationer. Framförallt med UNDP, UNICEF, WHO,
EU
Globala mönster
Organisationer
SIDAs (2007ff) länder med fortsatt biståndssamarbete
Långsiktiga
Konfliktländer
Reformarbete
Utfasningsarbete
Burkina Faso
Burundi
Albanien
Botswana
Etiopien
DR Kongo
Bosnien-Hercegovina
Namibia
Kenya
Liberia
Geogien
Sydafrika
Mali
Sierra Leone
Kosovo
Indien
Moçambique
Somalia
Makedonien
Indonesien
Rwanda
Sudan
Moldavien
Kina
Tanzania
Afganistan
Serbien
Vietnam
Uganda
Östtimor
Turkiet
Zambia
Irak
Ukraina
Bangladesh
Västbanken-Gaza
Vitryssland
Kambodja
Colombia
Bolivia
Guatemala
Globala mönster
Mål
• Milleniemålen, (milleniedeklarationen, FN, september
2000, målen skall utvärderas 2015)
–
–
–
–
–
–
Att extrem fattigdom och svält ska utrotas
Att alla barn ska gå i skolan
Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas
Att minska barnadödligheten
Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra
sjukdomar
– Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
– Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
• Se tex. http://www.millenniemalen.nu
Globala mönster
Mål (Parisdeklarationen 2005)
Joint progress toward enhanced Aid Effectiveness
Ownership - Developing countries set their own strategies for poverty reduction,
improve their institutions and tackle corruption.
Alignment - Donor countries align behind these objectives and use local systems.
Harmonisation - Donor countries coordinate, simplify procedures and share
information to avoid duplication.
Results - Developing countries and donors shift focus to development results and
results get measured.
Mutual Accountability - Donors and partners are accountable for development
results.
Källa: OECD
Globala mönster
Mål (Accra 2008, uppf. Paris)
An Agenda to Accelerate Progress
Predictability – donors will provide 3-5 year forward information on their
planned aid to partner countries.
Country systems – partner country systems will be used to deliver aid as
the first option, rather than donor systems.
Conditionality – donors will switch from reliance on prescriptive conditions
about how and when aid money is spent to conditions based on the
developing country’s own development objectives.
Untying – donors will relax restrictions that prevent developing countries
from buying the goods and services they need from whomever and
wherever they can get the best quality at the lowest price.
Indikatorer och behov
• Indikatorer på utvecklingsgrad
– HDI, värde mellan 0-1 (tabell visar topp 31, 2011)
• Life expectancy (förväntad livslängd)
• GDP (BNP)
• Utbildning (kombination av läskunnighet och andel i
skola)
Indikatorer och behov
HDI i de minst utvecklade länderna
2007, Diffen visar utveckling från tidigare mätning
Indikatorer och behov
HDI i de minst utvecklade länderna
2011, Diffen visar utveckling från tidigare mätning
Indikatorer och behov
HDI
Indikatorer och behov
PPP
• Purchasing power parity, vad kan man köpa för en $?
(ofta Geary-Khamis dollar/the international dollar)
• Big Mac-index (The Economist)
Indikatorer och behov
• Andra indikatorer inkluderar
•
•
•
•
BNP, BNI (GDP, GNI)
Andel av nationell budget på försvar, hälsa, etc
Demografiska mått (NMR, IMR, LE etc)
Socioekonomiska mått (Jämställdhet, läskunnighet)
– Gapminder visar på relationerna
Indikatorer och behov
• Varför är vissa länder fattiga?
– Korruption
– Extremt sned fördelning mellan rika och fattiga –
självförstärkande
– Osjälvständighet, konflikter, totalitarism
– “Moderniseringen” pågår men processen startade
sent
Indikatorer och behov
• Vilka är de primära behoven
1. Mat, trygghet, vila, hälsa
2. Framtidstro, skola/utbildning, arbete/ekonomi
• Vilken är vägen – en historisk exposé?
– Ursprungligen via kolonialism
– Post-kolonial tid, Myrdal ~ det går att skapa
utvecklade centrum överallt – utvecklingen
sprider sig, “Trickle down effects”
– Nu, olika vägar, samarbete
Framtiden
• Kommer globaliseringen att förändra världen?
• Kommer nationalstaternas betydelse att
minskas och vår syn på utveckling I länder att
ersättas med komplexa globala
utvecklingsmönster?
• Eller…
Lokala perspektiv
Flyktings- och invandringsfrågor
• Ett utvecklingshot utgörs av flyktingströmmar
från konflikter/klimat eller liknande.
– För avsändarregionen, det är de friska, välutbildade
unga som oftast flyr först. Lokala strukturer bryts
sönder
– För mottagarregionen, i många grannregioner i ex.
Afrika utgör flyktingströmmar en miljökatastrof, ökar
brott och ohälsa, förhindrar utbildning och bidrar ofta
till att försvåra relationerna mellan de båda länderna
– konflikter tenderar även att spilla över
• De flyktingströmmar som når västvärlden är en
“västanfläkt”
Lokala perspektiv
Flyktings- och invandringsfrågor
• I den utvecklade världen innebär (flykting-)
invandring att skillnaderna mellan utvecklade och
utvecklande regioner består
– Globalt (exempel)
• Brain drain (-?)
• Retribution (+)
• Kulturellt och ekonomiskt utbyte (+)
– Lokalt (Exempel)
• Dual labour market (-)
• Segregation (-)
• “Terrorism” (-)
Diskussion
• Kommer Afrika komma ikapp och om ja hur?
• Vilka kanaler skall användas för att hjälpa
– Microlån?
– Kvinnoutbildning?
• Konflikter är kanske den främsta orsaken till
avstannande utveckling – finns det någon
lösning?
• Hur ser världen ut då du går i pension?
