Erasmus+
Strategi för mångfald och inkludering
på ungdomsområdet
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för utbildning och kultur
December 2014
Innehåll
1. Inledning ..................................................................................................... 3
2. Bakgrund .................................................................................................... 4
2.1 Vidareutveckling av strategin för inkludering i programmet Aktiv ungdom ........ 4
2.2 Politiskt sammanhang ............................................................................... 5
3. Syftet med strategin för mångfald och inkludering ............................................. 6
4. Definitioner .................................................................................................. 7
4.1 Ungdomar med färre möjligheter ................................................................ 7
4.2 Projekt för inkludering och mångfald ........................................................... 8
4.3 Varför mångfald? ..................................................................................... 8
5. Projekt för inkludering och mångfald i Erasmus+ ............................................... 9
5.1 Stödfunktioner för inkludering och mångfald på ungdomsområdet inom
Erasmus+..................................................................................................... 9
5.2 Olika aktörers åtgärder ........................................................................... 11
Bilaga I: Praktiska riktlinjer för arbete med inkludering och mångfald i Erasmus+ på
ungdomsområdet – nycklar till framgång ........................................................... 16
Bilaga II: God praxis – exempel på inkluderingsprojekt ........................................ 20
Bilaga III: Social inkludering i programmet Aktiv ungdom 2007-2013 .................... 23
December 2014
2
1. Inledning
Ungdomar har drabbats särskilt hårt av den ekonomiska krisen 2008 och dess
efterdyningar. För närvarande är ett ökande antal ungdomar långtidsarbetslösa, och
utsätts för diskriminering, social utestängning och fattigdom eller riskerar att bli
socioekonomiskt marginaliserade.
Europeiska unionen vidtar aktiva åtgärder för att motverka detta genom att hjälpa
några av de mest sårbara människorna i samhället, nämligen de ungdomar som har
färre möjligheter i förhållande till sina jämnåriga.
Riktade åtgärder för ungdomar med färre möjligheter har länge varit en hörnsten i
Europeiska
unionens
arbete
på
ungdomsområdet,
framför
allt
genom
projektfinansiering till organisationer som arbetar inom detta. Mellan 2007 och 2013
nådde EU-programmet Aktiv ungdom (i Sverige även kallat Ung och Aktiv i Europa)
framgångsrika resultat vad gäller social inkludering, vilket framgår av siffrorna i
bilaga III. Arbetet med social inkludering inom programmet Aktiv ungdom stöddes av
den strategi för inkludering som lanserades år 2007.
För att uppnå ännu bättre resultat genom insatser med fokus på ungdomar med färre
möjligheter och se till att Erasmus+ ger en positiv reaktion vid mångfald inom
ungdomsområdet presenteras här en reviderad strategi. I den rättsliga grunden för
Erasmus+ anges följande: ”När programmet genomförs, bland annat med avseende
på valet av deltagare [...] ska kommissionen och medlemsstaterna ägna särskild
uppmärksamhet åt att främja den sociala integreringen och deltagandet av personer
med särskilda behov eller färre möjligheter”.1
Nedan följer en strategi för att uppfylla dessa målsättningar. Det är en strategi för
både inkludering och mångfald – båda är lika viktiga och ingen av dem kan behandlas
isolerat. Strategin bygger på de resultat som har uppnåtts genom den tidigare
strategin för inkludering med beaktande av synpunkter från nationella programkontor
och yrkesverksamma inom området.
Europeiska kommissionen har tillsammans med SALTO Inclusion (resurscentret för
inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret för kulturell mångfald)
organiserat ett intensivt samråd med berörda parter och experter. Baserat på detta
samråd infördes två nya element:
Mångfald: det ska inte bara hänvisas till inkludering, utan även genomgående till
mångfald i alla dess former. Detta säkerställer ett dubbelt fokus – inte bara på att
inkludera ungdomar men också på att stärka den kunskap, de färdigheter och det
beteende som krävs för att acceptera, stödja och främja skillnaderna i samhället
fullt ut.
Praktisk vägledning: yrkesverksamma inom området framhåller behovet av att
göra information om åtgärder för inkludering och mångfald mer tillgänglig och
användarvänlig. Detta råd har i första hand omsatts i praktiken genom bilaga I,
där det finns mer ändamålsenliga kriterier för hur projekt för inkludering och
mångfald blir framgångsrika. Bidragsmottagare, programkontor och experter kan
använda bilagan som allmänna riktlinjer för att förbättra kvaliteten på projekt för
1
I artikel 11.1.a i den rättsliga grunden för Erasmus+ anges att programmet ska ha följande särskilda mål: ”Att förbättra
unga människors nyckelkompetenser och färdigheter, även för unga människor med färre möjligheter, och unga
människors deltagande i Europas demokratiska liv och på arbetsmarknaden, deras aktiva medborgarskap, interkulturella
dialog, sociala integrering och solidaritet, särskilt genom bättre möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för unga
människor, de som är aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare, och genom närmare
kopplingar mellan ungdomsområdet och arbetslivet.” En indikator för utvärderingen av programmet är dessutom antalet
deltagare med särskilda behov eller färre möjligheter.
December 2014
3
inkludering och mångfald. Strategin för inkludering och mångfald, och särskilt den
praktiska vägledningen som den innehåller, kommer också att spridas genom
kanaler och format såsom audio/video, publikationer, webben, sociala media etc.
2. Bakgrund
2.1 Vidareutveckling av
Aktiv ungdom
strategin för inkludering i programmet
Strategin för inkludering i det tidigare EU-programmet för ungdomar, Aktiv ungdom,
hjälpte till att säkerställa att olika projekt för social inkludering fick ett starkt stöd.
Under hela programmets löptid var nästan 24 % av deltagarna i Aktiv ungdom
ungdomar med färre möjligheter (bilaga III). De projekt i vilka ungdomarna var
delaktiga medförde positiva resultat både för de deltagande organisationerna och för
deltagarna själva samt för samhället runtomkring.
I strategin för inkludering inom programmet Aktiv ungdom underströks vikten av
ungdomsprojekt för inkludering av ungdomar med färre möjligheter. Strategin bidrog
till att integrera inkludering i programmet Aktiv ungdom. I utvärderingen efter halva
löptiden (2011)2 av Aktiv ungdom framhölls att tonvikten på social inkludering var en
unik del av programmet. I den utvärderande rapporten föreslås även ökad inkludering
av ungdomar med färre möjligheter genom att ytterligare uppmuntra
ungdomsorganisationer att rikta in sig på denna grupp. Det nya programmet
Erasmus+ erbjuder en möjlighet att fortsätta och ytterligare stärka detta viktiga
arbete genom en strategi för mångfald och inkludering i kapitlet om ungdomar i
Erasmus+.
Varför inkludering och mångfald? I den tidigare strategin för inkludering låg fokus på
att inkludera ungdomar med färre möjligheter i projekt inom programmet
Aktiv ungdom och i samhället i allmänhet. Det är viktigt att nå ut till dessa
underprivilegierade grupper, men detta i sig är inte tillräckligt. Det är också viktigt att
ge ungdomar och ungdomsarbetare den kompetens som krävs för att framgångsrikt
hantera och stödja mångfald. Detta kommer att bidra till en positiv samverkan mellan
olika grupper för inkludering, oberoende av om ungdomarna har en
funktionsnedsättning eller inte, eller vad de har för etniskt ursprung, religion,
sexualitet, hudfärg, socioekonomisk bakgrund, utseende, utbildningsnivå, vilket språk
de talar etc. Om positiva reaktioner på mångfald främjas, kommer detta i slutänden
att gynna ungdomar med färre möjligheter och deras inkludering i samhället.
Genom att inkludera alla säkerställer man att alla ungdomar kan delta, medan fokus
på mångfald säkerställer att alla kan delta på sina egna villkor, genom att erkänna
värdet av olika normer, övertygelser, attityder och livserfarenheter. Ungdomsprojekt
inom Erasmus+ är perfekta verktyg för inkludering, samtidigt som ungdomar (och
ungdomsarbetare eller ungdomsledare) genom dessa projekt utbildas att hantera
mångfald på ett positivt och respektfullt sätt.
Översynen av denna strategi har gjorts genom en samrådsprocess i form av två
rundabordssamtal med yrkesverksamma inom området år 2014 samt konsultationer
med anställda vid nationella programkontor med kompetens inom området. Processen
koordinerades av Europeiska kommissionen tillsammans med SALTO Inclusion
(resurscentret för inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret för kulturell
mångfald).
2
Utvärdering
efter
halva
löptiden
content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52011DC0220
av
programmet
Aktiv ungdom:
http://eur-lex.europa.eu/legal-
December 2014
4
2.2 Politiskt sammanhang
Genom sina politiska beslut försöker EU möjliggöra social inkludering av personer med
mindre gynnad bakgrund. De europeiska värdegrunderna handlar om att välkomna ett
Europa fullt av olikheter och se till att alla har möjligheten att delta.
Genom att följa inriktningen i Erasmus+, ska programmet bidra till att uppnå politiska
målsättningar i likhet med dem som fastställts i de förnyade ramarna för det
europeiska samarbetet på ungdomsområdet (EU:s ungdomsstrategi3). EU:s
ungdomsstrategi för åren 2010–2018 innehåller åtta handlingsområden. Social
integration utgör ett av dem. I EU:s ungdomsrapport 20124 rekommenderades särskilt
fokus på social integration i EU:s ungdomsstrategi under den följande treårsperioden
(2013–2015).
Mot denna bakgrund har social inkludering prioriterats av ordförandeskapstrion Irland,
Litauen och Grekland, vilket har lett fram till tre slutsatser från rådet5 och även en
resolution från rådet6 i ämnet. Vart och ett av länderna i ordförandeskapstrion väljer
en särskild prioritering som sitt bidrag till det allmänna ämnet social inkludering,
nämligen högkvalitativt ungdomsarbete, ökade möjligheter för ungdomar som varken
arbetar eller studerar (NEET) och ungt företagande. En av rådets slutsatser under det
litauiska ordförandeskapet handlar om förbättrad social integration av ungdomar som
varken arbetar eller studerar, och där framhålls att programmet Erasmus+ bör
användas för att nå ut till ungdomar med färre möjligheter, särskilt sådana som
varken arbetar eller studerar. Dessutom framhäver valet att fokusera på social
integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund (rådets slutsatser
under det cypriotiska ordförandeskapet år 20127), ytterligare det faktum att
inkludering av ungdomar med färre möjligheter bör anses hänga samman med en
strävan efter mångfald.
Social inkludering var därför även det övergripande prioriterade temaområdet under
den tredje omgången av den strukturerade dialogen mellan ungdomar och
beslutsfattare, från januari 2013 till juni 2014.
Arbetet med inkludering och mångfald under Erasmus+ passar även in under den
bredare ramen för strategin Europa 20208 som har till syfte att generera smart och
hållbar tillväxt för alla i EU. Strategin Europa 2020 har en tydlig social dimension som
kommer till uttryck i dess övergripande mål att hjälpa 20 miljoner människor att
undvika risken för fattigdom och social utestängning fram till år 2020. Ett av
huvudinitiativen i EU 2020 för att stödja detta mål är Europeiska plattformen mot
fattigdom och social utestängning, i vilken de åtgärder som måste vidtas både på
nationell nivå och på unionsnivå fastställs.
3
EU:s ungdomsstrategi: http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/?qid=1390996863108&uri=CELEX%3A32009G1219%2801%29
4
EU:s ungdomsrapport: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52012XG1220%2801%29
5
Under det irländska ordförandeskapet (januari-juni 2013): Rådets slutsatser om det högkvalitativa ungdomsarbetets
bidrag till ungdomars utveckling, välbefinnande och sociala integration
Under det litauiska ordförandeskapet (juli-december 2013): Rådets slutsatser om förbättrad social integration av ungdomar
som varken arbetar eller studerar
Under det grekiska ordförandeskapet (januari-juni 2014): Rådets slutsatser om främjande av ungt företagande för
ungdomars sociala delaktighet
6
Resolution från rådet om översikten av den strukturerade dialogen omfattande social integration av ungdomar
7
Under det cypriotiska ordförandeskapet (juli-december 2012): Rådets slutsatser om deltagande och social integration av
ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund
8
Europa 2020: http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm
December 2014
5
3. Syftet med strategin för mångfald och inkludering
Nedan ges en överblick av de mål som ska uppnås med strategin för mångfald och
inkludering. Mot bakgrund av konsultationerna med experter inom området framhölls
en rad behov för att öka antalet projekt för inkludering och mångfald på
ungdomsområdet inom Erasmus+ samt förbättra kvaliteten på dessa.
1. Skapa gemensam förståelse för ungdomar som uppfattas ha färre möjligheter
och upprätta en enhetlig ram för att stödja rättvisa och inkludering inom Erasmus+.
2. Öka engagemanget för inkludering och mångfald från olika aktörer i Erasmus+
Aktiv ungdom.
3. Främja Erasmus+ Aktiv ungdom som ett redskap för att arbeta med ungdomar
med färre möjligheter och aktivt nå ut till mindre gynnade grupper.
4. Minska hindren för ungdomar med färre möjligheter att delta i programmet och
hjälpa sökande att undanröja hinder.
5. Stödja arrangörer vid utvecklingen av högklassiga projekt som omfattar eller
gynnar ungdomar med färre möjligheter (t.ex. tillhandahållande av utbildning,
verktyg, finansiering, handledning och så vidare).
6. Vid behov skapa kopplingar till andra initiativ som gynnar ungdomar med färre
möjligheter – både genom samarbete med andra sektorer (ett integrerat,
sektorsövergripande tillvägagångssätt) och genom ungdomspolitik och projekt på
lokal, nationell och internationell nivå.
7. Investera i interkulturella och sociala färdigheter för ungdomar och
ungdomsarbetare samt i deras kompetens att hantera och arbeta med mångfald i alla
dess former.
8. Ge ökat erkännande för erfarenheter och färdigheter som förvärvats av ungdomar
med färre möjligheter inom ramen för Erasmus+ och bland ungdomsarbetare som
arbetar med dem.
9. Säkerställa att fokuseringen på inkludering och mångfald förekommer på alla
stadier vid handläggningen av Erasmus+ Aktiv ungdom, inbegripet främjande
åtgärder, stöd till sökande, val av projekt samt utvärdering och spridning av
projektresultat.
Var och en av dessa målsättningar bör ha en positiv inverkan på ungdomar med färre
möjligheter. På detta sätt kan Erasmus+ generera fler positiva förändringar på
ungdomsområdet för mindre gynnade grupper i samhället.
Syftet med denna strategi är att möta de ovanstående målen genom att synliggöra
det stöd som finns tillgängligt, de inblandade aktörerna, de åtgärder som har vidtagits
samt de definitioner och koncept som bildar den underliggande strukturen.
December 2014
6
4. Definitioner
4.1 Ungdomar med färre möjligheter
Projekt för inkludering och mångfald ska ha positiv inverkan på den situation i vilken
ungdomar med färre möjligheter befinner sig. Detta handlar om ungdomar som är
mindre gynnade än sina jämnåriga, eftersom de blir utestängda på grund av en eller
flera faktorer och hinder som anges nedan.
Följande situationer hindrar ofta ungdomar från att delta i arbetslivet, formell och
informell utbildning, gränsöverskridande rörlighet, den demokratiska processen och
samhället i stort:
Funktionsnedsättning (dvs. deltagare med särskilda behov): personer med
psykiska (oligofreni, kognitiva störningar, inlärningssvårigheter), fysiska,
sensoriska eller andra funktionsnedsättningar.
Hälsoproblem: ungdomar med kroniska hälsoproblem, allvarliga sjukdomar eller
mental ohälsa etc.
Pedagogiska svårigheter: ungdomar med inlärningssvårigheter, elever som
hoppar av skolan, personer med låga kvalifikationer, unga personer med dåliga
skolresultat etc.
Kulturella skillnader: invandrare, flyktingar eller barn till invandrare eller
flyktingar, ungdomar som tillhör en nationell eller etnisk minoritet, ungdomar med
svårigheter i fråga om språkanpassning och kulturell inkludering etc.
Ekonomiska hinder: ungdomar med låg levnadsstandard, låg inkomst,
bidragsberoende, ungdomar som är långtidsarbetslösa eller fattiga, ungdomar som
är hemlösa, skuldsatta eller har ekonomiska problem etc.
Sociala hinder: ungdomar som drabbas av diskriminering på grund av kön, ålder,
etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning och så vidare, ungdomar
med begränsad social kompetens eller riskbeteenden, ungdomar i utsatt ställning,
(f.d.) brottslingar, (f.d.) narkotika- eller alkoholmissbrukare, unga och/eller
ensamstående föräldrar, föräldralösa etc.
Geografiska hinder: ungdomar från avlägset belägna områden eller
landsbygdsområden, ungdomar som är bosatta på små öar eller i ytterområden,
ungdomar från problemområden i städer, ungdomar från områden med sämre
infrastruktur (begränsad kollektivtrafik, dåliga anläggningar) etc.
För att undvika stigmatisering och utpekande fokuserar denna definition medvetet på
den situation som ungdomar befinner sig i. Förteckningen är inte uttömmande utan
ger en fingervisning om de typer av utestängning som det är frågan om. Några
målgrupper för denna strategi, såsom exempelvis ungdomar som varken arbetar eller
studerar (NEET), befinner sig samtidigt i flera av de situationer som anges ovan.
Orsakerna till missgynnandet kan vara många och lösningarna likaså. Det är viktigt att
notera att missgynnandet är relativt, eftersom inte alla situationer som anges ovan
automatiskt leder till färre möjligheter än vad jämnåriga har (inte alla människor från
minoriteter diskrimineras, personer med en funktionsnedsättning missgynnas inte
nödvändigtvis om miljön är anpassad, och så vidare). Risken för utestängning på
grund av olika faktorer och hinder varierar beroende på land och situation.
December 2014
7
Förutom de faktorer som beror på situationen finns det även ett antal absoluta
faktorer för utestängning. När människors grundläggande rättigheter kränks
missgynnas de alltid oberoende hur vanlig denna situation är i ett särskilt
sammanhang (till exempel gäller detta för alla hemlösa och fattiga). Grupper som
drabbas av utestängning på grund av dessa absoluta faktorer ska särskilt
uppmärksammas.
4.2 Projekt för inkludering och mångfald
När det hänvisas till projekt för inkludering och mångfald på ungdomsområdet
inom ramen för Erasmus+ avses projekt som
antingen aktivt
involverar
ungdomar med
färre möjligheter
individanpassade förberedelser, stöd och uppföljning åt dem), och/eller
(genom
tar upp sådana frågor som rör inkludering och mångfald och som i slutänden
gynnar ungdomar med färre möjligheter (även om de inte är direkt delaktiga i
projektet).
4.3 Varför mångfald?
I denna strategi avser mångfald olikheter av alla slag. Vissa typer av mångfald är mer
uppenbara än andra, såsom etnicitet, religion, kultur och språk. Men mångfald
sträcker sig längre än så. Mångfalden omfattar även olika förmågor eller
funktionshinder,
utbildningsnivåer,
social
bakgrund,
ekonomisk
situation,
hälsotillstånd, den plats från vilken en person kommer – såsom beskrivs i definitionen
av ungdomar med färre möjligheter.
Europeiska unionen är ett bra exempel på att människor med olika bakgrund och olika
erfarenheter har slutit sig samman, vilket även framgår av EU:s motto ”förenade i
mångfalden”. Som en följd av ökad invandring till, och inom, Europa ökar rasismen
och den etniska och religiösa stereotypiseringen i många länder. En kraftfull strategi
som välkomnar mångfald bland människor kan användas för att utmana och hantera
dessa frågor.
Strategin för mångfald och inkludering välkomnar och hyllar mångfald så att olikheter
blir något positivt att dra lärdom av istället för att medföra negativ konkurrens och
fördomar. Ungdomar och ungdomsarbetare ska ha den kompetens som krävs för att
hantera och arbeta med mångfald. Detta kommer att främja ett positivt samspel
mellan människor från alla samhällsskikt och i slutändan förbättra situationen för
ungdomar med färre möjligheter.
December 2014
8
5. Projekt för inkludering och mångfald i Erasmus+
5.1 Stödfunktioner för inkludering och mångfald på ungdomsområdet
inom Erasmus+
För att uppnå de syften som fastställs i denna strategi har Erasmus+ Aktiv ungdom ett
antal funktioner som hjälper projektansvariga att möjliggöra social inkludering genom
att inkludera ungdomar med färre möjligheter och bidra till mångfald i samhället.
Enkla och särskilt användbara projektformat
Flera projektformat är relativt lättillgängliga för förstagångsdeltagare och grupper som
fokuserar på inkludering. Förteckningen nedan innehåller exempel som är bra att
känna till och som kan inspirera både nykomlingar och erfarna användare av
programmet att eventuellt ta sig an projekt som är inriktade på inkludering och
mångfald9.
Ungdomsutbyten erbjuder en internationell erfarenhet i en trygg grupp och det
krävs endast en partnerorganisation. Eftersom ungdomsutbyten endast pågår
under en kort tid är de lämpliga för unga med färre möjligheter. Då
ungdomsutbytet utgör ett tillfälle för kortfristig inlärning kan det också utgöra en
bra plattform för att diskutera och lära sig mer om frågor som rör inkludering och
mångfald.
Europeisk volontärtjänst (EVS) pågår normalt sett i två till tolv månader, men
för EVS-aktiviteter som inbegriper ungdomar med färre möjligheter (och gruppEVS) är kortare perioder tillåtna, från två veckor och uppåt.
Internationella ungdomsinitiativ, inom ramen för ett strategiskt partnerskap,
gör det möjligt för informella grupper av ungdomar från minst två länder att
hantera utmaningar som de har stött på i sina samhällen. Projektet kan utformas
och skötas av ungdomarna själva.
Erasmus+ har även ett antal projekttyper på ungdomsområdet som gör det möjligt för
ungdomsarbetare att förbättra sina färdigheter och sin kompetens vad gäller
inkludering och mångfald. I ett större sammanhang finns det även projektformat som
har i syfte att stödja nya partnerskap och påverka praxis och politik på
ungdomsområdet.
Kompetensutveckling och nätverkande gör det möjligt för ungdomsarbetare
och ungdomsledare att utbyta och förvärva yrkeskompetens för att arbeta med
inkludering och mångfald.
Strategiskt partnerskap är ett nytt format som har införts under Erasmus+ och
har i syfte att stödja projekt som utvecklar innovativa metoder och idéer.
Intressenter, såsom ungdomsorganisationer, experter inom relevanta områden
(hälsa, rättvisa, sysselsättning etc.), utbildningsinstitutioner och många andra kan
gå samman för att uppmärksamma och hitta lösningar på de situationer som
ungdomar med färre möjligheter ställs inför.
En strukturerad dialog gör det möjligt för organisationer att arrangera nationella
eller internationella möten för att ha kontakt med beslutsfattare, se till att
9
Ansökningsprocessen gör det möjligt för sökande att strategiskt kombinera flera aktiviteter (ungdomsutbyten, Europeisk
volontärtjänst EVS, kurser) inom en ansökan.
December 2014
9
ungdomar med
inkludering.
färre
möjligheter
blir
hörda
och/eller
fokusera
på
temat
Extra stöd
Ungdomar med färre möjligheter behöver ofta bara lite mer stöd för att bygga upp ett
internationellt projekt. Det finns flera finansieringsmöjligheter under Erasmus+ för
detta ändamål.
Förberedande besök: Dessa förberedande besök hjälper till att bygga upp tillit,
förståelse och ett gediget samarbete mellan organisationer. Ungdomar kan följa
med på besöket för att bli fullt delaktiga i projektets utformning.
Ytterligare gruppledare: I programhandledningen föreskrivs ett minsta antal
gruppledare men inte något högsta antal per nationell grupp. Det är möjligt att ta
med sig fler ledare än föreskrivet för ett projekt för inkludering och mångfald.
Mentorskap: Det kan vara en bra idé att fundera över om unga deltagare med
färre möjligheter skulle kunna dra nytta av stöd från en mentor, till exempel
genom förstärkt mentorskap under Europeisk volontärtjänst.
Erkännande: Varje deltagare i ett projekt på ungdomsområdet som ingår i
Erasmus+ har rätt till ett Youthpass. Detta är mer än bara ett certifikat.
Ungdomsarbetare kan använda Youthpass för att hjälpa ungdomar att reflektera
över sin inlärning och träna dem i att presentera den kompetens de har förvärvat.
Dessa färdigheter, utöver certifikatet i sig, kan vara till särskild hjälp för ungdomar
med färre möjligheter såsom ungdomar som varken arbetar eller studerar och som
försöker få ett jobb.
Språkstöd: Organisationer kan ansöka om ytterligare finansiering eller tillgång till
språkstöd då de är uppkopplade mot Internet vid språkutbildning i samband med
längre rörlighetsprogram för ungdomar (med en varaktighet på över två månader).
Öppna ansökningar
Projekt måste utvärderas innan de kan godkännas och detta tar tid. Vissa ungdomar
med färre möjligheter lever ett mycket oroligt liv och det är svårt att hålla kvar dem
inom projektet medan de sökande väntar på beslutet om att bidrag beviljas.
Det är möjligt att ansöka om projektbidrag utan att ha valt ut deltagare i förväg. Det
krävs dock att profilen för de ungdomar som skulle kunna dra nytta av projektet
specificeras och den sökande ska tillhandahålla de garantier som krävs för att denna
typ av deltagare kommer att väljas ut när projektet har godkänts. Det slutgiltiga
programmet kan sedan anpassas för att uppfylla de behov som de utvalda
ungdomarna med färre möjligheter har, men utan att ändra syftet och utformningen
av det godkända projektet.
Extra finansiering tillgänglig för inkludering och mångfald
Två budgetposter i projekt inom Erasmus+ på ungdomsområdet vänder sig till
ungdomar med färre möjligheter. Detta bör göra det möjligt att inbegripa personer
med särskilda behov i ett projekt och att täcka extraordinära kostnader för inkludering
och mångfald.
Stöd för särskilda behov (på grund av funktionsnedsättning eller hälsotillstånd):
Erasmus+ kan finansiera 100 % av kostnaderna i syfte att göra det möjligt för
personer med en funktionsnedsättning eller med kroniska sjukdomar att delta i ett
projekt. Detta kan handla om kostnaderna för en personlig assistent, hyra av
December 2014
10
hjälpmedel, extra sjukvård eller försäkring på grund av projektet (d.v.s. något som
inte ingår i den berörda personens vanliga omsorg eller vård).
Extraordinära kostnader (orsakade av andra faktorer för utestängning): liksom
vid särskilda behov finansierar Erasmus+ även extraordinära kostnader som
uppkommer vid ledningen av ett rörlighetsprojekt avsett för ungdomar med färre
möjligheter, utöver det normala stödet till organisationen. Detta extraordinära stöd
kan täcka handledare och mentorer samt sådant som behövs för att resa
utomlands, såsom kostnader för visum, reseförsäkring, översättning/tolkning etc.
Det krävs att projektansvariga förklarar och motiverar dessa kostnader i
ansökningsformuläret och visar att de aktuella personerna annars inte kommer att
kunna delta. Om det klart framgår att dessa kostnader är nödvändiga för att
genomföra projektet kan upp till 100 % av de faktiska kostnaderna inkluderas i stödet
under dessa båda poster. Kostnader som täcks på annat sätt (till exempel genom stöd
för rese- och organisationskostnader) och vissa andra kostnader (exempelvis ränta på
banklån) kan inte täckas genom dessa budgetposter.
Finansiering genom Erasmus+ är inte avsedd att täcka 100 % av de totala
projektkostnaderna, men projekt för inkludering och mångfald kräver ofta mer
personal och ekonomiska resurser. Därför ska de nationella programkontoren hjälpa
projektansvariga att hitta en möjlig samfinansiering (eller samla in egna medel).
Nationella programkontor kan hjälpa till med kontakterna till andra offentliga, privata
eller frivilliga organisationer som eventuellt kan erbjuda ytterligare resurser för att
stödja inkludering och mångfald inom internationella rörlighetsprojekt.
5.2 Olika aktörers åtgärder
Europeiska kommissionen, de nationella programkontoren och SALTO-resurscentren är
gemensamt ansvariga för att säkerställa att projekt som har erhållit stöd under
Erasmus+ på ungdomsområdet är så inkluderande som möjligt och inbegriper en
grupp med många olika typer av bidragsmottagare och deltagare.
För att stödja genomförandet av strategin ska en styrgrupp upprättas för strategin
för mångfald och inkludering. Gruppen kommer att bestå av medlemmar från
kommissionen, de nationella programkontoren och relevanta SALTO resurscenter.
Stödmottagande organisationer och andra relevanta aktörer inom området kan också
delta.
Styrgruppen ska granska de uppnådda framstegen enligt strategin för inkludering och
mångfald, justera den efter behov och vidta användbara åtgärder för att främja
inkludering och mångfald i programmet.
Nationella programkontor kommer att stödja styrgruppen i dess arbete genom att ge
nödvändig information. Kommissionen och relevanta SALTO-resurscenter kommer att
koordinera och stödja anordnandet av styrgruppens möten och kommer att stimulera
utbytet av information och virtuellt samarbete mellan medlemmarna.
Expertis på området
De nationella programkontoren bidrar med den expertis som behövs för att arbeta
med inkludering och mångfald. Detta kan göras genom att anställa personal med
bakgrund från eller expertis om inkludering och mångfald, utbilda anställda om
relevanta ämnen avseende inkludering och mångfald eller samarbeta med externa
parter som är specialiserade på inkludering och mångfald.
December 2014
11
Även de nationella programkontoren inom Erasmus+ ska utse minst en ansvarig
person för inkludering och mångfald. Denna person ska koordinera arbetet för
inkludering och mångfald i det nationella programkontoret och kommunicera med de
andra nationella programkontoren, kommissionen och SALTO-resurscentren i denna
fråga. Dessutom ska all personal på de nationella programkontoren känna till strategin
för inkludering och mångfald och genomföra den i alla centrala åtgärder.
Det är även viktigt att projektutvärderare och urvalskommittéer har aktuell
kännedom om inkludering och mångfald. De ska vara uppmärksamma på särdragen i
projekt för inkludering och mångfald och känna till vilket extra stöd som behövs.
Urvalskommittéerna ska känna till strategin för mångfald och inkludering, särskilt de
nycklar till framgång som anges i bilaga I. Dessa punkter utgör en bra grund för
bedömningen av ansökningar för projekt avseende inkludering och mångfald.
Proportionalitetsbegreppet är även centralt för urvalsprocessen. För att säkerställa en
rättvis bedömning är principen nämligen att sakkunniga vederbörligen ska beakta
skillnaderna i karaktär och omfattning för de föreslagna projekten, med hänsyn till de
deltagande organisationernas erfarenhet och kapacitet.
SALTO Inclusion (resurscentret för inkludering) och SALTO Cultural Diversity
(resurscentret för kulturell mångfald) kommer att organisera utbildnings- och
nätverksevenemang för de ansvariga personerna för inkludering och mångfald
vid de nationella programkontoren för att hantera relevanta frågor som rör inkludering
och mångfald.
Ett strategiskt arbete
Nationella programkontor kommer att hantera alla hinder och situationer som anges i
definitionen av ungdomar med färre möjligheter, utan att utestänga någon särskild
målgrupp. Det rekommenderas att en nationell strategi för inkludering och
mångfald10 tas fram, baserad på den särskilda situationen i det berörda landet.
Dessutom ska nationella strategin kopplas till strategin för mångfald och inkludering.
Nationella programkontor kan besluta om att fokusera strategiskt på en eller flera av
faktorerna för utestängning. Programkontoret ska kommunicera sin nationella strategi
offentligt och vara öppen med förfarandet för godkännande av projekt för inkludering
och mångfald.
Baserat på de särskilda behoven på nationellt plan ska varje nationellt programkontor
fastställa en handlingsplan (från grunden eller baserad på existerande initiativ under
Aktiv ungdom) för att stödja inkludering och mångfald. Nationella programkontor
uppmuntras även att inrätta nationella arbetsgrupper för inkludering och mångfald för
att hjälpa till att genomföra denna strategi för mångfald och inkludering.
Nationella programkontor uppmanas även skapa kontakter till andra parter,
program och strategier för att säkerställa att sektorsövergripande partnerskap och
samarbete kan äga rum inom området för inkludering och mångfald. Självklara
partner skulle vara kollegor inom andra Erasmus+ utbildningsområden som också
arbetar med rättvisa och inkludering. Nationella programkontor kan hjälpa
stödmottagare att hitta andra eller ytterligare finansieringsmöjligheter för att
genomföra sina projekt för inkludering och mångfald. Europeiska socialfonden (ESF) är
ett aktuellt exempel. Partnerskap med bemanningsföretag eller center för
kompetensutveckling skulle kunna öka ungdomars chanser på arbetsmarknaden.
Bästa praxis ska dokumenteras och spridas till andra parter.
10
Publikationen ”Shaping Inclusion” om utformningen av inkluderingsarbetet, offentliggjord av SALTO-resurscentret för
inkludering, hjälper nationella programkontor att genom olika steg bygga upp en sammanhängande och effektiv nationell
strategi för inkludering för att nå ut till en mångfald av målgrupper, se: www.SALTO-YOUTH.net/ShapingInclusion/
December 2014
12
Nå ut till rätt målgrupp
De nationella programkontoren kommer att övervaka vilka typer av grupper med
färre möjligheter som söker och vilka grupper som är svåra att nå. Den nationella
strategin för mångfald och inkludering ska uppmuntra till särskilda insatser för att nå
ut till underrepresenterade grupper med färre möjligheter.
Europeiska kommissionen, de nationella programkontoren och SALTO-resurscentren
ska utveckla kommunikationsmaterial och kampanjer som är anpassade till
särskilda målgrupper. Dessa ska visa värdet av internationella projekt för ungdomar
med färre möjligheter. Kommunikationsverktygen ska vara utformade på ett klart och
enkelt språk. Dessutom ska de vara dynamiska och tilltalande för målgruppen.
Europeiska kommissionen, SALTO-resurscentren och de nationella programkontoren
ska säkerställa att inkludering och mångfald anges som ett viktigt inslag i alla
relevanta dokument som utarbetas för att genomföra programmet.
Nationella programkontor uppmanas att samarbeta med organisationer eller
nyckelpersoner som har kontakt med särskilda kategorier av ungdomar med färre
möjligheter. Genom dessa informationsförmedlare eller förebilder i gemenskapen kan
de nationella programkontoren nå ut till ett större antal grupper än genom sina
traditionella kanaler.
Kommunikationsinsatserna ska fokusera på den möjliga påverkan på livssituationen
för ungdomar med färre möjligheter. Ett ungdomsprojekt ska presenteras som en
utbildningsmetod i en långsiktig strategi för ungdomar med färre möjligheter – och
inte ett engångsprojekt.
Stödja de inblandade aktörerna
Nationella programkontor ska tillhandahålla systematiskt och skräddarsytt stöd till
anordnare av projekt för inkludering och mångfald under alla stadier av projektet. Det
är särskilt viktigt att stödja nya deltagare och missgynnade målgrupper i syfte att
avlägsna hinder så att de kan delta fullt ut i programmet11. Om programkontoren inte
har kapaciteten att göra det själva kan de skapa ett system med
informationsförmedlare, handledare, projektbesök, konsultation via telefon, sociala
media eller e-post etc. Nationella programkontor ska avsätta tillräckligt med personal
och ekonomiska resurser för detta.
Nationella programkontor och SALTO-resurscentren ska organisera utbildning och
nätverkande samt visa goda exempel för organisationer som arbetar med
inkludering och mångfald både på nationell och på internationell nivå. De ska även ta
fram ett erbjudande om lätt inträde till programmet för nya deltagare för att ge dem
ett smakprov på den potential som Erasmus+ Aktiv ungdom har för inkludering och
mångfald. Det är viktigt med utbildning om inkludering och mångfald för vanliga
ungdomsarbetare (för dem som inte särskilt arbetar med inkludering och mångfald).
Nationella programkontor kan använda sina utbildnings- och samarbetsåtgärder
(Training and Cooperation Activities, TCA) för detta.
De nationella programkontorens och SALTO-resurscentrens utbildningsutbud ska göras
tillgängliga på Internet på adressen www.SALTO-YOUTH.net/training/. Utbildningarna
ska vara tillgängliga och anpassade till alla olika grupper som behöver inkluderas
(t.ex. tillgänglig mötesplats/tillgängligt material, särskild kost, utrymmen för bön,
barnpassning för ensamstående föräldrar, personliga assistenter, extraordinära
kostnader, teckenspråkstolkar och så vidare).
11
Erasmus+ programhandledning.
December 2014
13
Nationella programkontor och SALTO-resurscenter rekommenderas använda och
främja de tillgängliga verktygen för inkludering och mångfald som har utvecklats
av SALTO-resurscentren, kommissionen och de nationella programkontoren. I
förekommande fall kan materialet översättas eller anpassas till särskilda målgrupper.
Verktyg ska också finnas tillgängliga för människor med nedsatt syn. Nationella
programkontor och projektanordnare uppmanas även bidra till det webbaserade
materialet för inkludering och mångfald12.
Dokumentering av resultaten
Projekt för inkludering och mångfald ska dokumenteras och synliggöras för att andra
ska kunna lära av dem eller för att inspirera till nya projekt. Nationella programkontor
och SALTO-resurscenter uppmuntras tillhandahålla sådana möjligheter.
Den rättsliga grunden för Erasmus+ omfattar indikatorer för genomförandet av
programmet. En av dessa indikatorer är ”antalet deltagare med särskilda behov och
färre möjligheter”. För att kunna följa upp denna och andra indikatorer samt
säkerställa både kvaliteten och kvantiteten när det gäller inkludering och mångfald,
krävs det en kontinuerlig insats för att veta huruvida det inom programmet sker några
framsteg för inkludering och mångfald.
De nationella programkontoren ska föra statistik om
antalet ungdomar med färre möjligheter som deltog i olika Aktiv ungdom-projekt
inom Erasmus+ och även korrigera siffrorna i enlighet med det slutgiltiga antalet
ungdomar med färre möjligheter som deltagit i projekten,
antalet Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+ som rör inkludering och mångfald
enligt en uppdelning per nyckelåtgärd och typ av aktivitet, och
antalet projekt där ungdomar med färre möjligheter deltog enligt en uppdelning
per nyckelåtgärd och typ av aktivitet.
Det är viktigt att statistiken om projekt för inkludering och mångfald är så pålitlig
som möjligt:
Nationella programkontor ska säkerställa att de inlämnade ansökningarna om
projekt för inkludering och mångfald verkligen gäller den typen av projekt.
Man kommer att ta hjälp av it-verktyg som är avsedda att ta fram uppgifter om
inkludering och mångfald,för att få tillförlitliga uppgifter, och verktygen ska
utvecklas och förbättras när så behövs.
Förutom kvantiteten kommer även kvaliteten på projekt för inkludering och
mångfald och projektens inflytande på ungdomar med färre möjligheter att
omfattas av utvärderingen.
Nationella programkontor uppmuntras att dela med sig av bra projekt för
inkludering och mångfald till nätverket och föreslå att de tas in i SALTO:s databas
om god praxis (www.SALTO-YOUTH.net/GoodPractices/). Det behövs även forskning
om de långsiktiga effekterna och framgångshistorier om ungdomar med färre
möjligheter som har deltagit i Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+.
Förbättringar
Nationella programkontor följer upp hanteringen av projekt för inkludering och
mångfald på nära håll. De ska hålla ögon och öron öppna för att kartlägga de hinder
som organisationer för inkludering och mångfald möter när de utformar
rörlighetsprojekt för ungdomar med färre möjligheter. Programkontoren ska
12
Några tillgängliga verktyg:
Handböcker för inkludering inom ungdomsarbete: www.SALTO-YOUTH.net/InclusionForAll/
Publikationer om kulturell mångfald: http://www.SALTO-YOUTH.net/PublicationsCulturalDiversity/
Verktygslåda med metoder och övningar: www.SALTO-YOUTH.net/Toolbox/
Otlas partnersökning: www.SALTO-YOUTH.net/Otlas/
Exempel på god praxis: www.SALTO-YOUTH.net/GoodPractices/
December 2014
14
rapportera dessa hinder till styrgruppen för inkludering och mångfald och till
kommissionen, så att hindren kan tacklas som del av de fortlöpande förbättringarna
vid programmets genomförande.
Tillsammans med SALTO-resurscentret för inkludering och SALTO-resurscentret för
kulturell mångfald ska kommissionen säkerställa att personalen från de nationella
programkontoren erhåller utbildning om frågor som rör inkludering och mångfald och
träffas regelbundet för att utbyta god praxis, dela med sig av idéer och ge
återkoppling om inkludering och mångfald.
Kommissionen, SALTO-resurscentret för kulturell mångfald och SALTO-resurscentret
för inkludering ska ha ett nära samarbete för att fortsätta med framstegen och
intensifiera arbetet för inkludering och mångfald.
December 2014
15
Bilaga I: Praktiska riktlinjer för arbete med inkludering
och mångfald i Erasmus+ på ungdomsområdet –
nycklar till framgång
Inom internationella ungdomsprojekt är det tradition att arbeta med inkludering
mångfald. Under åren har ett antal framgångskriterier för projekt för inkludering
mångfald samlats in. Dessa kriterier har i syfte att tjäna som en guide
organisationer för att de ska kunna förbättra kvaliteten på sina projekt och
nationella programkontor för att de ska kunna utvärdera dessa projekt.
och
och
för
för
Följande nycklar till framgång är avsedda för att stödja sökande och andra målgrupper
för Erasmus+13 vid genomförandet av strategin för mångfald och inkludering.
Nå ut till målgruppen
Ungdomsorganisationer och andra intressenter uppmanas att medvetet nå ut till och
minska hindren för olika målgrupper. Detta bidrar till att en organisation verkligen blir
välkomnande för minoriteter och ungdomar från alla olika samhällsskikt.
Hur lockande är aktiviteten?: Gör organisationerna en medveten ansträngning för
att attrahera och nå ut till olika målgrupper? Vad gör organisationen för att få med
ungdomar med färre möjligheter?
Vad finns det för hinder?: Hur undanröjer det aktuella projektet hindren för diverse
målgruppers deltagande? På vilket sätt tillgodoser projektet olika ungdomars
behov? Görs de extra insatser (rättvisa åtgärder) som krävs för att säkerställa lika
möjligheter för alla?
Unga i fokus
Ett ungdomsprojekt är inte enbart till för ungdomar, utan ska även utformas, eller
ännu hellre drivas, av dem. Även om vi använder det europeiska begreppet
”ungdomar med färre möjligheter”, ska projekten grundas på ungdomars styrkor och
deras aktiva deltagande.
Behovsbaserat: Är projektet för inkludering och mångfald utformat omkring
ungdomars behov, intressen och önskemål? Har organisationen genomfört en
behovsanalys? Hur vet organisationen vad ungdomar verkligen vill?
Verkligt deltagande: Inbegrips ungdomarna i projektutformningen? Kan de styra,
utföra olika uppgifter och ta initiativ? Får de möjlighet att använda sin kompetens
och utvecklas inom denna process? Uppmuntrar ungdomsarbetarna alla ungdomar
att delta?
Skräddarsytt: Är projektet anpassat till ungdomarnas kompetens och tidigare
erfarenheter? Är metoderna lämpliga för deras ålder, bakgrund, religion och så
vidare? Hur skapar projektet en balans mellan tryggheten hos det välkända och
nya utmaningar?
Stödjande tillvägagångssätt: Vilket stöd föreskrivs i projektet för ungdomar med
färre möjligheter? Hur tillgodoser gruppen särskilda behov? Är de extraordinära
kostnaderna rimliga? Är ungdomsarbetarna kvalificerade för att hantera särskilda
behov och känsliga saker i gruppen? Hur är programmet anpassat så att alla är
inkluderade?
Social dimension: Hjälper programmet alla att umgås och hitta sin plats i gruppen
eller projektet? Hur hanteras stereotyper om olika utestängda grupper inom ramen
för projektet? Är projektet roligt utan att tappa utbildningsperspektivet?
13
Nycklarna till framgång ska vara till hjälp vid utformningen och utvärderingen av projekt för inkludering och mångfald.
Samtliga villkor för de olika projekten som kan genomföras under de centrala åtgärderna i Erasmus+ fastställs i
programhandledningen för Erasmus+ eller i särskilda förslagsinfordringar, vilka utgör grunden för godkännandet av
ansökan. Åtgärder som hänför sig till inkludering och mångfald samt ekonomiska incitament är klart definierade i
programhandledningen.
December 2014
16
Riskbedömning och krishantering: Har ungdomsarbetarna en klar bild inte bara av
nyttan, utan även av de potentiella riskerna gällande saker som kan gå snett när
man arbetar med denna målgrupp? Finns det system för hur man reagerar i en
eventuell nödsituation?
Hantera olika typer av mångfald
Mångfalden ökar alltmer i vårt samhälle. Människor från olika länder, bakgrunder och
situationer samverkar dagligen och denna verklighet ska avspeglas i ett
ungdomsprojekt. Detta ska särskilt uppmärksammas av de organisationer som arbetar
med genomförandet av aktiviteterna.
Förberedelser: Hur är såväl ungdomarna som gruppen förberedda för mötet och
frågor som rör inkludering/utestängning under projektet? Fokuserar projektet på
gemensamma intressen snarare än på skillnader?
Blandade grupper: Blandas ungdomar med olika bakgrund (socioekonomisk,
utbildningsmässig, kulturell, religiös, geografisk, funktionsnedsättningar, sexuell
läggning, kön etc.) i projektet? Kan man dra några lärdomar av denna mångfald?
Homogena grupper: Undantagsvis och i motiverade fall (t.ex. när det är fråga om
känsliga ämnen, såsom identitet, våld, personlig utveckling) kan det vara till nytta
att endast arbeta med en viss målgrupp (en särskild invandrargrupp,
homosexuella ungdomar, tjejgrupper och så vidare). Är det i förekommande fall
motiverat och gynnsamt att arbeta med en homogen grupp?
Social och interkulturell kompetens: Utnyttjas projektet för att de berörda
personerna ska lära sig att hantera olikheter i ordets vidaste bemärkelse? Är
projektet avsett att främja mångfald och motverka intolerans och diskriminering?
Hur hanteras tabun?
Språkstöd: Hur kan organisationerna förbereda ungdomarna för att kommunicera
över kulturgränserna? Vilka metoder föreskrivs i programmet för att göra det
möjligt för ungdomar att samverka trots språkliga hinder? Vilken typ av språkstöd
är tillgängligt?
Reflektion och paus: Föreskrivs det tillräckligt med andrum i projektet för sårbara
ungdomar? Finns det tillfällen i projektet när ungdomarna (ensamma eller
tillsammans) kan reflektera över det som händer och vad de lär sig?
Ungdomsarbetare från grupper som ska främja inkludering: Består gruppen av
ungdomsarbetare av personer med olika bakgrund precis som gruppen av
deltagare? Förstår ungdomsarbetarna behoven hos de målgrupper de arbetar
med? Tillhandahåller de särskilt stöd och föregår med gott exempel?
Icke-formell inlärning
Icke-formell inlärning avser frivillig inlärning utanför formella miljöer och strukturer
som till exempel skolor eller universitet. Ungdomsprojekt omfattar icke-formell
inlärning. Projekten är ett intressant sätt att förvärva kompetens och livskunskaper.
De kan vara särskilt värdefulla för ungdomar som riskerar att inte få erforderliga
kunskaper vid formell inlärning, som har hoppat av skolan eller är arbetslösa, varvid
förvärvandet av nya färdigheter kan öka deras chanser att få ett jobb.
Tydliga målsättningar: Även om projektet är icke-formellt ska det ha tydliga och
realistiska målsättningar. Är metoderna lämpade för att uppnå målsättningarna?
Presenteras projektet till ungdomarna på ett sätt som är relevant och begripligt för
dem? Är de förväntade resultaten konkreta för ungdomarna? Vad får de ut av
projektet?
Attraktiva metoder: Ungdomar deltar frivilligt i icke-formell inlärning. Är
metoderna inriktade på inlärning och är de deltagarinriktade? Kan man på detta
sätt få ungdomarna att bli engagerade och tillåts de att pröva nya saker?
Lärande av varandra: Betraktas ungdomarna som en källa för inlärning? Hur
uppmuntras samtliga ungdomar inom projektet att komma fram till egna lösningar
på utmaningar och arbeta tillsammans för att uppnå sitt mål?
December 2014
17
Enkelhet: Är projektet tydligt, enkelt och tillräckligt konkret för ungdomarna? Hur
ska de generella målen omvandlas till genomförbara åtgärder? Är projektet
tillgängligt för alla som är inblandade i det?
Dokumentering av inlärning: Finns det tid och utrymme för ungdomar att
reflektera över sin inlärning? Hur hjälper ungdomsarbetarna ungdomarna att bli
medvetna om sin inlärning? Hur lär de sig att presentera det som de lärt sig?
(Youthpass14)
Nöjesaspekten: Hur säkerställer arrangörerna att projektet är attraktivt och
spännande för ungdomarna?
Med blicken på de långsiktiga effekterna
Att utforma och anordna projekt för inkludering och mångfald innebär även att hålla
ett öga på de långsiktiga effekterna, nämligen att förbättra livsvillkoren för ungdomar
med färre möjligheter. Ett projekt ska ses som en del av en långsiktig process för
social förändring, för ungdomarna och för samhället de lever i.
En bredare process: Utgör projektet för ungdomar med färre möjligheter en del av
en process före och efter det faktiska projektet eller utgör det ett enskilt
evenemang? Hur säkerställer organisatörerna att ungdomarna följs upp efter
projektet?
Stegvis metod: Har arrangörerna ett strategiskt tillvägagångssätt för ungdomar
med färre möjligheter för att få till stånd en positiv förändring? Hur skapar
arrangörerna en väg för ungdomar till ett bättre liv – och hur passar internationell
rörlighet in i detta? Är ungdomarna förberedda för projektet?
Motiverande erfarenhet: Tar man hänsyn till ungdomarnas kompetens i projektet
och har det till syfte att utveckla deras potential, snarare än att fokusera på brister
och problem? Hur får ungdomarna uppskattning för sitt engagemang och sina
prestationer i projektet? Hur motiveras de i projektet?
Uppföljning: Vad händer med ungdomarna efter projektet? Planerar organisationen
att fortsätta arbetet (utanför projektet)? Följer organisationen upp ungdomarnas
utveckling och guidar dem till nästa steg i deras livsomställning?
Spridning och användning: Kommunicerar arrangörerna tydligt vilka konkreta och
mindre konkreta resultat projektet har gett? Hur planerar arrangörerna att andra
organisationer och ungdomar ska kunna dra nytta av dessa projektresultat?
Hjälper de andra att genomföra liknande aktiviteter?15
14
Mer information om Youthpass: https://www.youthpass.eu/en/youthpass/
Hitta fler idéer om hur påverkan och synligheten av ditt projekt kan öka i Making Waves – www.SALTOYOUTH.net/MakingWaves/
15
December 2014
18
Helhetssyn och samarbete
Ungdomar (och ungdomsarbetare) är inte avskilda från omvärlden. För att ett projekt
ska bli framgångsrikt är det viktigt att det ingår i ett större sammanhang och har
anknytning till omvärlden. Ett projekt kan ha betydligt större påverkan om man
arbetar tillsammans med relevanta intressenter.
Helhetssyn: Hur bygger partner som deltar i projektet broar till andra som har
kontakt med samma ungdomar (familj, jämnåriga, hälso- och sjukvård,
arbetsförmedlingen, skolan och så vidare)? Vilken typ av samarbete planeras, hur
kompletterar partnerna varandra?
Solida partnerskap: Är det så att organisationerna och de individuella
ungdomsarbetare som är engagerade i projektet känner varandra och litar på
varandra? Har de utvecklat en uppsättning gemensamma målsättningar, koncept
och arbetsmetoder? Är de medvetna om varandras styrkor och olikheter?
Projekt för strategiska partnerskap: Planeras innovativa idéer och lösningar inom
projektet? Är berörda intressenter involverade, särskilt experter inom olika
områden som kan bidra med sina kunskaper?
Utbildning: Har ungdomsarbetarna/övrig delaktig personal genomgått utbildning
med särskild fokus på inkludering och mångfald?
Professionalitet och engagemang: Tar parterna projekt för inkludering och
mångfald på allvar? Är de medvetna om vilket engagemang och vilken kompetens
som krävs för att få ut så mycket som möjligt av projekten? Är all delaktig
personal medveten om vad de gör?
December 2014
19
Bilaga II: God praxis – exempel på inkluderingsprojekt
Följande projekt tillhör det urval som utgör god praxis och som publicerats i en
särskild databas16 förvaltad av SALTO-resurscentret för inkludering.
Syftet med denna databas är att påverka genom att utvärdera projektresultat och
stimulera skapandet av idéer och möjligheter inom Erasmus+. Nationella
programkontor väljer ut exempel från sina bästa projekt och lämnar dessa till SALTOresurscentret för inkludering.
Ämnena för de projekt som anges nedan är inkludering och kulturell mångfald.
Titel: ”No shell on the shelf: a tool of promoting social inclusion”
Kurs på Cypern
I projektet fördes deltagare från Italien, Portugal, Spanien och Cypern samman.
Deltagarna var intresserade av att förvärva den kunskap och utveckla de färdigheter
som krävs för att skapa en grupp för ett så kallat levande bibliotek (Living Library) i
sina länder. Ett levande bibliotek är ett möte mellan människor med alla möjliga
bakgrunder och från alla samhällsskikt i en trygg och öppen miljö, i syfte att motverka
stereotyper och främja förståelse. Den cypriotiska levande bibliotek-gruppen hade
redan erfarenhet av att skapa fem levande bibliotek och kunde därför dela med sig av
sina erfarenheter till de andra deltagarna.
I ett första steg erhöll deltagarna information om mänskliga rättigheter och social
inkludering. Detta följdes av en introduktion till konceptet levande bibliotek och
utbildning för att utveckla ett sådant. I projektets sista steg engagerades deltagarna
aktivt vid upprättandet av ett bibliotek. De hade chansen att omsätta de teoretiska
kunskaper som de förvärvat i praktiken och själva skapa levande bibliotek som
kommer att ge framtida möjligheter att mötas, ifrågasätta stereotyper och bidra till
förståelse och tolerans för andra.
https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/no-shell-on-the-shelf-a-toolof-promoting-social-inclusion.188/
Projektet erhöll det europeiska priset ”Karl den stores ungdomspris” 2012.
Titel: "The Magic of Integration (del II): Overcoming obstacles”
Ungdomsutbyte i Tyskland
En grupp ungdomar både med och utan funktionshinder i åldrarna 13 till 23 år från
Spanien och Tyskland blev under en veckas tid utsatta för hinder som personer med
funktionshinder möter när de försöker förflytta sig runt i stadens centrum. Genom att
använda rullstolar eller genom att låtsas vara blinda eller döva försökte de utföra
uppgifter såsom shopping, besöka olika kontor etc. De besökte även företag där några
av de tyska deltagarna med funktionshinder arbetade.
Ett möte anordnades mellan ungdomarna och politiker i staden Kassel för att diskutera
funktionshindrades behov i offentliga utrymmen och höra mer om de insatser som
görs av den offentliga förvaltningen i Kassel i detta avseende. Diskussionen avslutades
med en tävling i staden för att deltagarna rent konkret skulle få se några av de
16
https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/
December 2014
20
positiva resultaten från dessa insatser, och för att göra dem medvetna om några av
de kvarvarande utmaningarna. Under projektet användes cirkusmetoder och
deltagarna arbetade tillsammans för att lära sig cirkuskonster som clowner och
akrobater. I slutet av veckan hölls en offentlig presentation av resultaten inför
90 åskådare.
https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/the-magic-of-inkluderingpart-ii-overcoming-obstacles.131/
Titel: ”Roma short-term EVS”
Europeisk volontärtjänst i Förenade kungariket
Detta projekt inom Europeisk volontärtjänst gav ungerska ungdomar med romsk
bakgrund möjlighet att delta i ett volontärprojekt i Förenade kungariket. Projektet var
utformat så att de inte krävdes några engelskkunskaper i förväg (eftersom avsaknad
av kunskaper i olika språk kan utgöra ett hinder mot deltagande).
De unga volontärerna tillbringande en månad av sin volontärtjänst i Wales. Under de
första två veckorna fick de engelskundervisning. De tillbringade även tid med att
utveckla idéer om hur de kunde utbyta information om sin romska bakgrund med
andra.
Efter denna inledande förberedelse tillbringade volontärerna de sista två veckorna i ett
projekt med tio andra volontärer från hela världen. Under detta projekt hade
volontärerna med romsk bakgrund många, både formella och informella, möjligheter
att dela med sig av sitt romska arv och sin kultur.
Under sin vistelse hade
volontärerna även chansen att komma i kontakt med walesiska organisationer som
arbetar med romska barn som lever i Wales. Samverkan med dessa organisationer
gav volontärerna möjlighet att vidareutveckla sin kompetens i kommunikation och
ledarskap.
https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/roma-short-term-evs.172/
Titel: ”Apple”
Europeisk volontärtjänst i Estland
Under ett tre veckor långt volontärtjänstprojekt fick en grupp på sex volontärer från
Spanien, Frankrike, Finland och Lettland med blandade bakgrunder (mental
funktionsnedsättning, tidigare drogmissbruk, inlärningssvårigheter, bakgrund från
landsbygden och från ett barnhem) chansen att få en inspirerande upplevelse och
prova på olika volontärjobb.
De första dagarna av projektet hjälpte stödpersonerna volontärerna att komma till
rätta och de fick språkstöd och psykologiskt stöd. Därefter deltog volontärerna i en tre
dagar lång introduktionsutbildning som fokuserade på teambuilding, kommunikation,
risk- och krishantering och kulturutbyte.
Under projektet besökte de flera lokala organisationer där de gjorde en dags ”lokal
volontärtjänst”, vilket utgjorde en av inlärningsmetoderna. Dessutom samlade de
material för sina avslutande presentationer. Volontärerna besökte bland annat en
förskola och en återvinningscentral. Det förekom samverkan med organisationens
lokala frivilliga. I slutet av projektet presenterade volontärerna även sina hemländer
inför en publik på 60 ungdomar. De deltog även i ett informationsevenemang för
Europeisk volontärtjänst och tillhandahöll information om volontärverksamhet.
December 2014
21
https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/apple.170/
Titel: ”Queer your mind”
Internationellt ungdomsinitiativ i Sverige
Detta ettåriga projekt hade till syfte att öka kunskapen hos ungdomar från Belgien,
Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen om
frågor som könsneutralitet, heterosexualitet som norm, homosexualitet som teori och
brytandet av normer. Dessutom försökte projektet utforska hur dessa idéer kan
genomföras i deltagarnas livssituation. Deltagarna begrundade aktivt de mekanismer
som leder till diskriminering och hur dessa kan förändras.
Efter en veckas utbildning och studiebesök i Stockholm, reste deltagarna tillbaka till
sina lokala ungdomsgrupper och samhällen för att dela med sig av sina nyförvärvade
kunskaper och färdigheter till andra människor. Metoderna för att dela med sig av
denna kunskap bestod i att organisera workshops och evenemang. Projektet
utmanade deltagarnas åsikter om ojämlikhet och diskriminering för att de skulle
kunna bli mer aktiva medborgare som uppskattar mångfald och uppmuntrar andra
människor att göra samma sak.
https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/queer-your-mind.214/
December 2014
22
Bilaga III: Social inkludering i programmet Aktiv
ungdom 2007-2013
Inkludering – en programprioritet
En av de permanenta prioriteringarna i programmet Aktiv ungdom var ”inkludering av
ungdomar med färre möjligheter”. Under programmets löptid hade i genomsnitt
47,3 % av arrangörerna för de understödda projekten identifierat att aktiviteterna i
deras projekt hörde till denna prioritering.
Uppgifter om antalet projekt per år medan programmet genomfördes är inkluderade i
följande diagram, jämfört med andelen projekt som hade prioriteringen ”inkludering
av ungdomar med färre möjligheter”.
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2007
2008
2009
2010
Projects with the inclusion of ypwfo as priority
Diagram 1: Den totala
inkluderingsprojekt.
andelen
projekt
under
Projects with the inclusion of ypwfo as priority
Total number of projects
Aktiv
2011
2012
2013
Total number of projects
ungdom
och
det
totala
antalet
Projekt med inkludering av ungdomar med färre
möjligheter som prioritet
Totala antalet projekt
December 2014
23
Ge alla möjlighet att delta
Antalet ungdomar med färre möjligheter ökade nästan varje år. I de relevanta
åtgärderna17 i programmet Aktiv ungdom deltog totalt sett nästan 800 000 ungdomar,
av vilka nästan 200 000 var ungdomar med färre möjligheter.
Andelen deltagare som utgjordes av ungdomar med färre möjligheter ökade under
löptiden för programmet Aktiv ungdom såsom visas i diagrammet nedan.
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Diagram 2: Ungdomar med färre möjligheter som andel av deltagarna i relevanta åtgärder under
programmet Aktiv ungdom 2007–2013.
17
Åtgärder som involverade ungdomar med färre möjligheter: Ungdomsutbyten, demokratiprojekt för ungdomar, Europeisk
volontärtjänst, samarbete med de angränsande partnerländerna i Europeiska unionen och möten mellan ungdomar och
ansvariga för ungdomspolitiken. Ungdomsinitiativ ingick inte i denna presentation.
December 2014
24
Vid ansökan om stöd till ett projekt ombads sökande organisationer som planerade att
involvera ungdomar med färre möjligheter att identifiera de hinder som ungdomarna
står inför. De berörda organisationerna kunde uppge ett flertal hinder. Bland de
projekt som omfattade ungdomar med färre möjligheter och för vilka stöd beviljades
under Aktiv ungdom var frekvensen för olika hinder följande:
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Diagram 3: Hinder som identifierats av projektsökande.
Cultural differences
Disability
Economic Obstacles
Educational Difficulties
Geographical Obstacles
Health Problems
Social Obstacles
Kulturella skillnader
Funktionsnedsättningar
Ekonomiska hinder
Inlärningssvårigheter
Geografiska hinder
Hälsoproblem
Sociala hinder
December 2014
25
