Linda Jensen

Linda Jensen
Beteendevetare
[email protected]
facebook.com/vilseiklassen
vilseiklassen.wordpress.com
VILSE I KLASSEN
– om inkludering & andra fallgropar
Linda Jensen
Beteendevetare
SYNVÄNDOR




En diagnos är ingen stämpel.
Särskild undervisningsgrupp är ingen nödlösning.
Hemmasittare är skolstrejkare för bättre arbetsvillkor
Barn gör rätt om de kan. Eleven är inte problemet.
EN DIAGNOS ÄR INGEN
STÄMPEL
DET ÄR EN KARTA
Har alla barn rätt till sin diagnos?
närsynthet
astma
depression
cancer
laktosintolerans
hörselnedsättning
psoriasis
ADHD
dyslexi
dyskalkyli
diabetes
autism
Hur ser vi på autism & ADHD?
ELEV MED AUTISM/ADHD
Nedsatt funktion:
ELEV MED NÄRSYNTHET
Nedsatt funktion:
syn
Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com
Organisation
Tidsuppfattning
Tidsplanering
Föreställningsförmåga
Initiativförmåga och igångsättning
Riktad uppmärksamhet och avledbarhet
Stresstålighet och ångest
Koncentration
Intelligens och särbegåvning
Rädsla
Kognitiv flexibilitet
Autism med ojämn begåvningsprofil
Prestationsångest
Mental uthållighet
Långtidsminne
Samarbetsförmåga och kravkänslighe
Motivation
Korttids- och arbetsminne
Självkänsla
Inre belöning
Förståelse och tolkning av information
Förmåga att läsa av sociala situatione
Automatisering och motorik
Hörförståelse – auditiv perception
Mentaliseringsförmåga
Skrivförmåga
Läsförståelse
Känsla av ett eget jag ,
Perception
Ordavkodning och taluppfattning
medvetenhet om sina behov
Balans- och rörelsesinne
Bearbetningshastighet
Kommunikation av känslor och behov
Orienteringsförmåga eller lokalsinne
Problemlösning
Icke-verbal kommunikation
Energi och sömn
Beslutsförmåga
Ömsesidig kommunikation
Övervakning av handlingar
Central koherens
Språk och tal
Känsloreglering
Automatisering och information
Lekförmåga
Impulskontroll
Generalisering
Aktivitetsreglering – hyperaktivitet och hypoaktivitet
Föreställningsförmåga
Planering och prioritering
VEM SÄGER DIAGNOS ÄR
DÅLIGT?
 specialpedagogisk litteratur
 läkare, psykologer utan ny
forskning
 expressen
VEM SÄGER DIAGNOS ÄR
VIKTIGT?
 eleverna själva
 föräldrarna
 autismspecialisterna som
arbetar med dessa elever
Varför är en diagnos viktig?
MEDICINSKT STÖD
 centralstimulantia
 melatonin
PEDAGOGISKT STÖD
 kompenserande
skolmiljö
 navigeringsstöd
 energivård
 kompenserande
pedagogik
PREVENTION
 tilläggsdiagnoser
 mobbning
 riskbeteenden
FÖRKLARING
 namn på svårigheter
= är inte korkad, elak
= är inte dålig förälder
 rätt förståelse,
bemötande, förväntningar
SAMHÄLLSSTÖD
 LSS
 vårdbidrag
 BUP, BUH
– föräldrastöd, kurser, IBT,
bildstöd, tyngdtäcke,
kostråd, läkemedelsrådgivning, sjukgymnastik...
UNDVIKA FEL METODER
uppfostran/pedagogik
metodtaket =
skuldbeläggande
Linda Jensen, Vilse i klassen
Mål: Diagnos före skolstart






Viktigaste behov fastställda vid skolstart.
Viktigaste anpassningar på plats från början.
Inte behöva misslyckas innan stöd.
Rätt förväntningar & bemötande direkt.
Undvika negativt samspelsmönster.
Undvika psykisk ohälsa & tilläggsdiagnoser.
Största problemen
Inte att för många får diagnos
 Utan att de kommer för sent
 Framförallt på flickor
 Flickorna är för lugna och för sociala
(i förhållande till hur många tror ADHD och
autism yttrar sig)

Identifiera elever med diagnos
Skolsköterskan viktig roll att fånga dessa
elever för att de ska uppnå bästa
utveckling och inte krascha på högstadiet.
 Remiss till BUP.

Underlätta att berätta för föräldrar




Se upp: normaliseringsbehov.
”Det är vanligt med adhd och autism.”
Se, efterfråga & bekräfta svårigheter även
hemma: sömn, perception, rutinbunden,
sitta still, motorik, följa instruktioner, lek ...
Ge konkreta exempel på styrkor och
svårigheter, samt åtgärder.
9 av 10 flickor hade ingen diagnos
Svenny Kopp följde upp flickor med skolproblem
 9 av 10 hade inte fått NPF-diagnos trots stora
funktionshinder och autism/adhd
 Istället gav BUP diagnoserna: depression,
familjerelationsproblem eller ospecifika
anpassningsproblem
= fel diagnos eller följddiagnos p.g.a. oupptäckt
autism/adhd

Fånga de osynliga eleverna!
 Flickor med autism
 Flickor med adhd
 Flickor/pojkar med adhd utan hyperaktivitet
Typiska varningssignaler
 Diffusa skol- och samspelsproblem, ingen hyperaktivitet
 Svårstartade, dagdrömmande, oroliga, sömnsvårigheter
 Klarar sig i skolan, kraschar hemma eller på högstadiet
ADHD utan hyperaktivitet (ADD)
är inte en halv diagnos
Både de med och utan hyperaktivitet har får LÅG
hjärnaktivitet (dopamin, noradrenalin, theta-vågor).
 En lågaktiv hjärna väcks av nya intryck (och får svårt
att behålla fokus på en sak).
 Hyperaktivitet = lösning, eleven aktiverar hjärnan
själv ... säg därför inte ”sitt still”.
 De utan hyperaktivitet behöver samma stöd som de
med hyperaktivitet, plus starthjälp & mer tid.

SÄRSKILD
UNDERVISNINGSGRUPP ÄR
INGEN NÖDLÖSNING
Våga välja SU!

Vad säger:
◦ ... skollagen?
◦ ... Skolinspektionen?
◦ ... lärarna?
◦ ... eleverna och föräldrarna?
◦ ... forskningen vs ideologin?
jmf särskola!

Inkludering eller marginalisering? SU ingen B-lösning

Bäst för eleven och minst begränsande – Inkludering, SU eller Flexteam?

SU: perceptionsproblematik/stora behov samma

Hur gör Finland? Stöd innan eleven misslyckas. 30 % specialpedagogiskt
stöd i varje årskull (20% i Sverige). 6% SU (1.5 % Sverige).
Vid samtliga granskade verksamheterna bedömer Skolinspektionen att
enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp innebär
att eleverna får ett förstärkt särskilt stöd och
att deras skolsituation förbättras.
– Skolinspektionen (2014)
Många normalbegåvade med AST [autismspektrumtillstånd]
klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få
undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter
att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid.
– Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket 2014)
HEMMASITTARE ÄR
SKOLSTREJKARE FÖR BÄTTRE
ARBETSVILLKOR
Skolplikt vs Skolvägran

1 av 10 med autism
hemmasittare/årskull = bristande
stöd

Förebygg med goda relationer.

Tidig upptäckt. Tidiga åtgärder.

Lyssna på eleven & föräldrarna.
Varför hemma? Vad behöver eleven
från skolan?

> 40% av 1700

Vill inte till en skola som inte är
tillräckligt anpassad för att orka.

För höga krav märks: frysa, fly, fäkta.
Vägra! Kan bli utbränd.
Är det organisatoriska, pedagogiska
eller sociala insatser som behövs?

Flexibla lösningar. Möt eleven där
denne är.

Autismkompetens! Specialped coach.

Alla vill till skolan. Inget skuldkrig!

Samverka. Föräldragrupp.


Skolvägran sund reaktion.

Alla parter måste ta ansvar för
skolvägran!

Vanligt: orosanmälan för skolplikt.
Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com
Ge mer stöd

Gör skolan det som behövs
för att eleven ska orka:
◦
◦
◦
◦



kompenserande miljö,
energivård,
navigeringsstöd och
kompenserande pedagogik?
En skola eleven vill & kan
komma till?
Dags för särskilt stöd?
Socialt stöd?
Hantera övergångar och
motivation:
◦ Hur kan morgnar underlättas?
◦ Vad kan locka till skolan?
◦ Får eleven göra det de är bra
på eller bara öva på det de är
sämst?
◦ Utnyttjas specialintressen
(eller förbjuds de)?
BARN GÖR RÄTT OM DE KAN
ELEVEN ÄR INTE PROBLEMET
Problemet är inte problemet
att eleven rymmer, spottar, vägrar är inte problemet
Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com
Vad är utmanande situationer?












Många intryck. Lärare som förbjuder tuggummi & keps.
Ögonkontakt. Jag kan inte lyssna samtidigt.
Beröring.
Tillsägelser. Tillsägelser. Tillsägelser.
Vuxna som tror att konsekvenser hjälper. Jag vill göra rätt, men kan ju inte.
Vuxna som blir arga. Känslan smittar mig.
Vuxna som ska förklara när jag spårat ur. Hjälp mig upp på ett spår!
Att skriva. Allt fokus läggs på att styra handen. Då kan jag inte tänka. Ge
mig en dator!
Samspel. Läsa av andra. Börja ett samtal eller en lek. Hålla en tråd.
Vänta. Övergångar.
Hålla koll. Var är mina vantar? Var är min väska?
Vuxna som inte tror på min diagnos.
Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com
Utmanande reaktioner
Förbered!!!!
 Låta vara. Egenkontroll först. Sen prata/lösa.
 Korta meningar. Lägga spår. Reträttplats.

Tillrättavisningar & konsekvenser hjälper inte.
 ”Barn gör rätt om de kan” vs ”Barn gör rätt om
de vill”

VI MÅSTE PRATA MER OM
DET SOM FUNKAR
Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com
Inkludering – mer än att stoppa in
alla i samma klass







Acceptans
Trygghet
Självkänsla, psykisk hälsa
Orka skolan
Samarbete, delaktighet, inflytande
Tillgänglighet
Utveckling av skolfärdigheter
Linda Jensen, Vilse i klassen, bemyrails.com
Omvänd inkludering – principer






Situationerna ska anpassas. Inte eleverna.
Anpassningar är norm. Görs på verksamhets- och gruppnivå:
 Kompenserande skolmiljö
 Navigeringsstöd
 Kompenserande pedagogik.
+ Energivård
Anpassningar gör proaktivt, innan elever misslyckas.
Inkludering = ständigt pågående process, alltid på agendan.
Inkludering = något alla gör alltid.
Arbeta med outvecklade skolfärdigheter.
TACK!
Jag finns bland utställarna.
Kom och ställ frågor.
Titta i böckerna.
Förbeställ ”Vilse i klassen”.



[email protected]
facebook.com/vilseiklassen
vilseiklassen.wordpress.com
Linda Jensen
Kan man mäta diagnoserna?
Autism

Många gener inblandade

Överaktivt signalsystem

ADHD

Neurofeedback > theta-vågar
(Låg vakenhetsgrad/försömn)
< Oxytocin

3 dopamin-gener identifierade

Extra dendriter

Signalsystem

Låg-gradig inflammation

Antikroppar?
◦ Dopamin/Noradrenalin
◦ Låg inre belöning

Hjärnanområden olika stora

Inflammation (80% > risk astma)
Ny forskning
Läkemedel som inverkar på dendriter
 Lymfkärl motorväg in till hjärnan
 ADHD innebär styrproblem = ställa in
kikarsiktet vs kikarskärpan
 Koppling till inflammation
 Oxytocin!

Framgångsfaktorer inkludering









Värdegrund – Olikheter är en resurs. Låga resultat beror inte på
eleverna, utan på undervisningen. Elever gör rätt om de kan.
Samsyn. Gemensamma mål som edstjärna i arbetet.
Höga förväntningar. Tro varje elev kan lyckas. Höga förväntningar på
lärare.
Inkludering på agendan. Inkludering är en process och något som görs
dagligen av alla. I varje beslut, lektionsplanering & möte.
Lärarna anpassar sig – inte elever med funktionsnedsättning.
Forskningsbaserade arbetssätt.
Elevhälsan som hub – tillgänglig och använd.
Samarbete med föräldrar.
Kontinuitet & systematiskt arbete. Överlämning. Analys & utvärdering.