DNA-test - Total PLUS

DNA-test - Total PLUS
Kalle Svensson
DEMO_FS
BREV
Bäste herr Svensson,
Ditt test inkom till oss 01/09/2014 och blev därefter utvärderat på vårt laboratorium
enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 kvalitetsstandard. Resultatet blev sedan
bedömt av två helt oberoende genetiker och molekylärbiologer och personligen
godkänt av mig som laboratorieföreståndare. Efter detta sammanställde vi din
personliga rapport. Den vill jag härmed förmedla i önskat utförande.
Jag tackar för ditt förtroende och hoppas att du är nöjd med vår service. Om du har
några synpunkter tveka inte att meddela oss. Det är det ända sättet vi ständigt kan
förbättra vår service.
Jag hoppas att analysen motsvarar dina förväntningar.
Med vänliga hälsningar,
Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.
Ansvarig för laboratoriet
DNA-test - Total PLUS
Personligt analysresultat av:
Kalle Svensson | Födelsedatum: 01/01/1985
Beställningsnummer:
DEMO_FS
Denna rapport innehåller personlig, genetisk data och ska behandlas
konfidentiellt.
Index
Ev. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet.
ALLMÄN INFORMATION
Hur gener påverkar vår hälsa
1
FARMAKOGENETIK
Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin)
4
HIV Sensor (HIV Resistens)
26
GYNEKOLOGI
Breast Health Sensor (Bröstcancer)
$*$
ANDROLIGI
Prostate Health Sensor (Prostatacancer)
32
HJÄRTKRETSLOPP
DNA-test - Hjärta/Kärl
44
Thrombo Sensor (Trombos)
60
Hypertension Sensor (Högt blodtryck)
68
ÄMNESOMSÄTTNING
Toxo Sensor (Avgiftning)
75
Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)
90
Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer)
100
Iron Sensor (hemokromatos)
108
MOTION
Bone Health Sensor (Osteoporos)
113
Joint Sensor (Reumatoid Arthrit)
122
MATSMÄLTNING
Glutenintolerans
129
Lactos Sensor (Laktosintolerans)
134
IBD Sensor (Morbus Crohn)
139
OPHTALMOLOGI
Glaucoma Sensor (grön starr)
146
AMD Sensor (Syndegeneration)
151
ODONTOLOGI
Periodontitis Sensor (Parondontit)
158
ANNAN
Hormonersättningsterapi (HRT)
$*$
ALLMÄN INFORMATION
Tekniska detaljer
173
Litteraturhänvisning
175
GENETIK
Hur gener påverkar vår hälsa
Den mänskliga kroppen består av cirka 50 biljoner enskilda celler. I cellen
finns en cellkärna som innehåller kromosomer. En kromosom består av en
smal sammanlindad tråd, den s.k. DNA-dubbelhelixen.
Kromosom
Celler
Kroppen (50 biljoner
celler)
DNA dubbelhilix
Laktasgen (LCT)
A = frisk
G = risk
DNA, den genetiska koden,
är
kroppens
byggplan.
Denna genetiska kod består
hos varje individ av 3,2
miljarder molekyler som var
och en representeras av en
bokstav. Ungefär 1 % av
denna kod bildar det vi
kallar gener. En gen är en
instruktion för kroppen och
har i de flesta fall en
bestämd funktion. Det finns
t.ex. gener vars funktion är
att instruera kroppen hur
den
tillverkar
blått
färgämne som ger blå ögon.
Andra gener talar om hur
kroppen ska bryta ner
näringsämnen och medicin i
tarmen, och hur de sedan
ska tas upp och fördelas ut.
Trombosgen (FV)
Våra gener är inte helt felfria. Varje individ bär på olika gendefekter och genvariationer som
påverkar vår hälsa, de flesta förändringar ger dock ingen effekt. Dessa
genvariationer kallas för polymorfer och förekommer mycket ofta. I den genetiska koden
uttrycks de mestadels av enkla avvikelser, vilket gör dem lätta att identifiera. Fysiskt kan de
innebära ett försvagat immunsystem, ökad risk för hjärtinfarkt eller ge oss sämre syn.
Sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.
Polymorfer kan som sagt påverka vår hälsa. Detta betyder dock inte att de helt säkert kommer
att få en sjukdom att bryta ut, utan att de medför en ökad risk att insjukna. Om sjukdom bryter
ut kan bero på yttre faktorer i miljön samt livsstil. T.ex. om en person inte tål laktos p.g.a. en
Sida 1 av 185
genvariation är den personen helt frisk så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först
vid viss miljöpåverkan – i det här fallet laktosupptagning via kosten. Detta gäller även för andra
sjukdomar. Är t.ex. genen som reglerar upptagningen av järn defekt, ökar risken för järnbrist
och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanske t.o.m. kan
hindra den att bryta ut.
Experter uppskattar att varje människa bär på cirka 2000 gendefekter eller genvariationer,
vilka tillsammans påverkar hälsan och kroppen. I många fall kan detta leda till sjukdomar.
En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener, s.k. mutationer. I sällsynta fall kan
det få positiva följder men i de flesta fall stör denna genfunktion och påverkar vår hälsa
negativt. Den mest kända orsaken till gendefekt i media är radioaktivitet, radioaktiv strålning
tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod.
Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är exempelvis ämnet kol som förekommer i
bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener vilket kan medföra tarmcancer
och andra former av cancer. Även solens UV-strålning skadar våra gener, vilket kan leda till
sjukdomar som hudcancer.
Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för resten av livet. Men
den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid
befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman.
Tillsammans skapar de en ny människa med egenskaper från båda föräldrarna. Men med dessa
gener överförs även gendefekter. T.ex. att en polymorf som orsakar hjärtinfarkt, överförs från
pappan till sonen och vidare till barnbarnet och som i varje generation kan ge upphov till
sjukdomen. Det är slumpen som avgör om en gendefekt går i arv, t.ex. kan det hända att vissa
av barnbarnen bär på denna defekt och andra inte.
Varje människa är unik och varje individ har olika nedärvda hälsosvagheter. Tack vare de
senaste teknologiska framstegen är det idag möjligt att undersöka generna och få reda på vilka
hälsorisker eventuella gendefekter för med sig. Med denna vetskap kan man sedan vidta
förebyggande åtgärder och i många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa
steg inom preventiv medicinering och hälsovård.
Sida 2 av 185
Översikt av behandlingsbehov
Områden, som här är markerade med röd text, bör du diskutera med din läkare. De andra områdena
visar inga genetiska egendomligheter eller risker och fordrar ingen särskild behandling.
Pharmaco Sensor
Behandlingsbehov
▲
HIV Resistance Sensor
Behandlingsbehov
▲
Prostate Health Sensor
Normal
▲
Cardiovascular Sensor
Behandlingsbehov
▲
Thrombo Sensor
Behandlingsbehov
▲
Hypertonia Sensor
Behandlingsbehov
▲
Toxo Sensor
Behandlingsbehov
▲
Diabetes Sensor
Normal
▲
Alzheimer Sensor
Behandlingsbehov
▲
Iron Sensor
Behandlingsbehov
▲
Bone Health Sensor
Normal
▲
Joint Sensor
Normal
▲
Gluten Sensor
Normal
▲
Lactose Sensor
Normal
▲
IBD Sensor
Normal
▲
Glaucoma Sensor
Normal
▲
AMD Sensor
Behandlingsbehov
▲
Periodontitis Sensor
Behandlingsbehov
▲
Sida 3 av 185
DNA-test - Effektiv medicinering
Undvika biverkningar och förbättra behandlingsresultatet
FARMAKOGENETIK
Hur mediciner påverkar vår kropp.
Varje människa reagerar individuellt på läkemedel. Somliga drar stor nytta av medicinsk behandling,
och för andra kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer med t.o.m. dödliga
konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av patienterna svårartade biverkningar och ca 0,4% dör
till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femte vanligaste dödsorsaken i västvärlden
och en stor del av fallen kan härledas till nedärvda gendefekter samt interaktioner mellan vissa
läkemedel.
Läkemedlets väg genom vår kropp.
Medicin intas
Mediciner visar
Verkan/effekt
Enzym-gen
Medicinen förbereds
för nedbrytning genom
enzym
När läkemedlet tas, per oralt
eller injektion, når den först
blodomloppet, där de flesta
medicinerna gör sin verkan.
Därefter
registreras
medicinen av ett enzym och
förbereds för nedbrytning i
blodomloppet,
varvid
de
flesta medicinerna förlorar
sin verkan. Det deaktiverade
läkemedlet filtreras därpå av
njurarnas hjälp ut ur blodet
och filtreras slutligen ut i
urinen.
Medicinen stöts ut i
urinen
Sida 5 av 185
Långtidsverkande läkemedelsbehandling
Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre period och
skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.
Intag
Medicin i blodet
Medicinens verkningsområde
0h
8h
16 h
24 h
32 h
Tid (timmar)
På det här viset stannar medicinen i rätt koncentration och ger dess avsedda verkan.
Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning
Tyvärr bär många människor
på en defekt i en av sina
enzym-producerande gener,
som är avgörande i denna
process.
Medicin intas
Mediciner visar
Verkan/effekt
Enzym-gen
Medicinen filtreras inte
ut i blodomloppet
Medicinen tas fortfarande
upp i blodbanan och har sin
effekt, men enzymer bryter
inte ner det och läkemedlet
stannar betydligt längre i
kroppen.
Det
är
vid
engångsintag knappast ett
problem, men om medicinen
tas 3 ggr dagligen, stiger
koncentrationen i blodet allt
högre,
tills
toxiska
biverkningar blir följden.
Sida 6 av 185
Problemet vid upprepat intag av ett läkemedel när det finns en gendefekt
I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början av medicineringen på rätt nivå.
Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar allt starkare
blodförtunnande resp. antikoaguleringstendenser, tills okontrollerbara blödningar blir följden.
Genetiska defekter saktar ner
nedbrytningen av medicin
Giftig koncentration
Biverkningar
Intag
Medicin i blodet
Medicinens verkningsområde
0h
8h
16 h
Tid (timmar)
24 h
32 h
Det betyder, att 20 % av populationen som bär på en genetisk defekt, behöver en betydligt lägre dos
av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.
Sida 7 av 185
S.k. "prodrugs", förstadiet till aktiv medicin
Många mediciner, s.k. "prodrugs"
intas i en inaktiv form och
aktiveras först av enzymerna i
kroppen. Exempel på sådana
mediciner
är
det
cancerbehandlande läkemedlet
tamoxifen
och
det
smärtlindrande kodeinet. När
man tar en sådan medicin, når
den i sin inaktiva form in i
blodomloppet,
där
den
omvandlas till aktiv form genom
enzymer och får sin önskade
verkan. Smärtmedlet kodein
omvandlas på det här viset till
morfin,
som
verkar
smärtlindrande.
Medicin intas
Enzym-gen
Medicinen aktiveras
av enzym
Mediciner visar
Verkan/effekt
Medicinen stöts ut i
urinen
Medicin intas
Mediciner visar
ingen effekt
Enzym-gen
Medicinen aktiveras
inte
Är
däremot
enzymgenen
defekt, kan inte kroppen
omvandla läkemedlet till
aktiv form och blir därigenom
verkningslös,
förutom
eventuella biverkningar. I
kodeinets fall, finns där ingen
smärtlindring
utan
man
måste
välja
ett
annat
läkemedel. I tamoxifenets
fall, ett läkemedel som
förebygger uppkomsten av
bröstcancer, är emellertid
medicinens felande verkan
inte märkbar förrän cancern
utvecklas.
Medicinen filtreras
inte ut i blodomloppet
Sida 8 av 185
Doseringsanvisningar för läkaren
Denna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos olika läkemedel, som kan vara
relevant vid en optimal dosering. Man får ta i beaktande, att denna information inte kan ersätta en
professionell åsikt och ansvar för rätt dosering. Med detta i beaktande, indikerar den här
genanalysen följande dosering som lämplig för denna genetiska profil:
Rekommenderad dos: ~100%
Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterande
genvariationer. Dosera medicinen som vanligt.
Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc.
Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos
medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat.
Bara om det är absolut nödvändigt, rekommenderar vi att börja behandlingen med en mindre dos
under sträng övervakning.
Rekommenderad dos: 0%
Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos
medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat.
Bara om det är absolut nödvändigt, rekommenderar vi att börja behandlingen med en mindre dos
under sträng övervakning.
Sida 9 av 185
FARMAKOGENETIK
Farmakogenetiska gener
Följande gener och polymorfismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olika mediciner.
Analysen kom till följande resultat:
Farmakogenetik
Medicin-Kategori 1
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
Cytochrome P-450 2D6
2549 A/del (Allele*3)
Aktiv
snabb
Cytochrome P-450 2D6
1846 G/A (Allele*4)
Aktiv
snabb
Cytochrome P-450 2D6
1707 T/del (Allele*6)
Aktiv
snabb
Cytochrome P-450 2D6
2935 A/C (Allele*7)
begränsad
begränsad
Cytochrome P-450 2D6
1758 G/T (Alle.*8/14)
Aktiv
snabb
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Medicin-Kategori 2
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
Cytochrome P-450 2C9
Arg144Cys (Allele*2)
Aktiv
snabb
Cytochrome P-450 2C9
Ile359Leu (Allele*3)
Aktiv
snabb
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Medicin-Kategori 3
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
Cytochrome P-450 2C19
681 G/A (Allele*2)
Aktiv
snabb
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Medicin-Kategori 4
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
NAT2
G191A
Normal
Normal
NAT2
C282T
Normal
Normal
NAT2
T341C
Normal
Normal
NAT2
C481T
Normal
Normal
NAT2
G590A
begränsad
begränsad
NAT2
A803G
Normal
Normal
NAT2
G857A
begränsad
begränsad
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Sida 10 av 185
Medicin-Kategori 5
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
Cytochrome P-450 3A4
rs28371759 (Allele*18)
begränsad
begränsad
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Medicin-Kategori 7
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
Cytochrome P-450 2E1
rs72559710 (Allele*2)
begränsad
begränsad
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Medicin-Kategori 8
Polymorphism
Genens tillstånd
Nedbrytning av medicin
Cytochrome P-450 1A2
rs2069514 (*1C)
Aktiv
snabb
Cytochrome P-450 1A2
rs762551 (*1F)
Aktiv
mycket snabb
ULTRA RAPID METABOLIZER
EXTENSIVE METABOLIZER
INTERMEDIATE METABOLIZER
POOR METABOLIZER
Ditt resultat
Genetiska variationer
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
NOS1AP
rs10494366
T>G
T/T
-
-
-
-
VKORC
rs9923231
C>T
C/C
-
-
-
-
FÖRKLARING: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta ned särskilda
mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandla och bryta ned
mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissa mediciner.
Sida 11 av 185
FARMAKOGENETIK
Effekt av relevanta läkemedel
Mediciner mot epilepsi (antikonvulsivum)
Mediciner för behandling
av epilepsi
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
diazepam (FDA!)
troligt starkare
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
mephenytoin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
phenobarbital
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
phenytoin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
primidone
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
retigabine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
zonisamide
Normal
~25%
Ofta
~20%
Byte önskvärt
Hostdämpande (antitussivum)
Mediciner mot hosta
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
dextromethorphan (FDA!)
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Allergimedicin (antihistamin)
Mediciner för behandling
mot allergiska reaktioner
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
astemizol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
klorfenamin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
salmeterol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
terfenadin
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
teofyllin
troligt starkare
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
zileuton
Normal
~117%
Normal
~120%
Ej nödvändig
Aptithämmare (anorektikum)
Aptithämmare
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
dexfenfluramin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 12 av 185
Immunsuppressiva
Mediciner för
motarbetande av
immunsystemet
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
ciclosporin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sirolimus
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tacrolimus
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Läkemedel mot hyperaktivitet (amfetamin)
Mediciner för behandling
av hyperaktivitet och
narkiolepsi
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amfetamin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
atomoxetin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Övriga mediciner
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
carisoprodol (FDA!)
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
cevimeline
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
klorzoxazon
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Övriga
cisaprid
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
dexlansoprazole (FDA!)
Normal
~150%
Ofta
~160%
Byte önskvärt
finasterid
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
modafinil (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
progesteron
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
riluzole
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
sildenafil
Normal
~60%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
tadalafil
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tetrabenazin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tizanidine
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
tolterodine (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 13 av 185
Hormoner
könshormoner
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
bikalutamid
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
estradiol
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
ethinylestradiol
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
testosteron
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
toremifene
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Mediciner för behandling
av magsår
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
esomeprazol (FDA!)
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
lansoprazol (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
omeprazole (FDA!)
Normal
~85%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
pantoprazol (FDA!)
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
rabeprazol (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Magsyrehämmare
Mediciner mot psykoser (antipsykotika/neuroleptika)
Mediciner för behandling
av psykoser
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
aripiprazol (FDA!)
Normal
~95%
Normal
~100%
Ej nödvändig
klorpromazin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
clobazam (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
clozapine (FDA!)
Normal
~110%
Normal
~120%
Ej nödvändig
escitalopram
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
haloperidol
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
iloperidone (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
olanzapin
Normal
~150%
Ofta
~160%
Byte önskvärt
perfenazin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
pimozid (FDA!)
Normal
~105%
Normal
~100%
Ej nödvändig
quetiapin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
remoxiprid
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
risperidon (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tioridazin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
ziprasidon
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
zuklopentixol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 14 av 185
Antidepressiva
Mediciner för behandling
av klinisk depression
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
agomelatin
Normal
~190%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
amitriptylin
troligt starkare
~95%
Normal
~100%
Ej nödvändig
buspiron
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
citalopram
Normal
~95%
Normal
~100%
Ej nödvändig
klomipramin
Normal
~108%
Normal
~100%
Ej nödvändig
cyklobensaprin
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
desipramin
Normal
~120%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
diazepam
troligt starkare
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
doxepin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
duloxetin
Normal
~150%
Ofta
~160%
Byte önskvärt
fluoxetin
Normal
~95%
Normal
~100%
Ej nödvändig
fluvoxamin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
imipramin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
mianserin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
minaprine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
mirtazapin
Normal
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
moklobemid
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
nefazodon
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
norfluoxetin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
nortriptylin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paroxetin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
protriptylin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
reboxetin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sertralin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
trazodon
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
trimipramin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
valproicacid
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
venlafaxin (FDA!)
troligt starkare
~97%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 15 av 185
Mediciner mot infektioner (antibiotika etc.)
Mediciner för behandling
av bakteriella- och
svampinfektioner
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
caspofungin
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
clarithromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
dapsone
Normal
~25%
Ofta
~20%
Byte önskvärt
erytromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
indinavir
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
isoniazid (FDA!)
Ingen/svag
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
itraconazole
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ketoconazol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nelfinavir
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nevirapin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
proguanil
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
pyrazinamid (FDA!)
Ingen/svag
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
rifampin (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
ritonavir
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
saquinavir
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sulfadiazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
sulfamethazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
sulfapyridine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
telitromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
terbinafine (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
vorikonazol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sömnmedel och lugnande
medel
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
flunitrazapam
Normal
~82%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
hexobarbital
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
melatonin
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
methylphenobarbital
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
midazolam
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nitrazepam
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
promethazine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
triazolam
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
zaleplon
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
zolpidem
Normal
~84%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
zopiclone
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
Sömnmedel (Hypnotikum)
Sida 16 av 185
Resetabletter (antiemetikum)
Medicin mot kräkningar
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
aprepitant
Normal
~70%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
dolasetron
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
domperidon
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
metoklopramid
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Cancermediciner (bl.a. Kemoterapi)
Mediciner för
cancerbehandling och
prevention
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
anastrozole
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
cyclophosphamide
troligt starkare
~83%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
docetaxel
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
doxorubicin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
erlotinib
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
etoposide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
gefitinib
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ifosfamide
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
imatinib
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nilutamide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paclitaxel
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sorafenib
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sunitinib
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tamoxifen (FDA!)
troligt starkare
~98%
Normal
~100%
Ej nödvändig
temsirolimus
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
teniposide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
vemurafenib
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
vinblastine
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
vincristine
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
vindesine
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans)
Mediciner för behandling
av blodpropp
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
clopidogrel
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
prasugrel
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
r-warfarin (FDA!)
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
s-warfarin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
5-7mg/dag
Ej nödvändig
ticagrelor
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 17 av 185
Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare)
Mediciner för behandling
av blodtryck
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
alprenolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
carvedilol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
cilostazol
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
debrisoquine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
eplerenone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydralazine (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
isosorbide-dinitrate (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
metoprolol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
nebivolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
perhexiline
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
propranolol (FDA!)
Normal
~110%
Normal
~120%
Ej nödvändig
s-metoprolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
timolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum)
Mediciner för behandling
av störningar i hjärtrytmen
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amiodarone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
dronedarone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
encainide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
flecainide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
mexiletine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
procainamide
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
propafenone (FDA!)
troligt starkare
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
quinidine (FDA!)
Normal
~83%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
sparteine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Kolesterolsänkande medicin (statiner)
Mediciner för
kolesterolsänkning
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
atorvastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
cerivastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
lescol
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lovastatin
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Sida 18 av 185
Inflammations-hämmare (Antireumatikum)
Mediciner för behandling
av ledbesvär
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
aceclofenac
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
budesonide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
celecoxib
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
dexamethasone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
diclofenac
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
flurbiprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
hydrocortisone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ibuprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
indomethacin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
lornoxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
meloxicam
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
naproxen
Normal
~150%
Ofta
~160%
Byte önskvärt
piroxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
sulfasalazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
suprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tenoxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Blodtrycksmediciner (antihypertensivum)
Mediciner för behandling
av blodtryck
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amlodipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
atacand
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
bosentan
Normal
~78%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
kandesartan
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
diltiazem
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
felodipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
irbesartan
Normal
~98%
Normal
~100%
Ej nödvändig
lerkanidipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
losartan
troligt starkare
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nifedipin
Normal
~67%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nisoldipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nitrendipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
verapamil
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 19 av 185
Diabetesmediciner (Antidiabetikum)
Mediciner mot Diabetes
Typ 2
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amaryl
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
chlorpropamide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
diabeta
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
glibenclamide
Normal
~55%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
glimepiride
Något svagare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
glipizide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
nateglinide
Normal
~85%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
phenformin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
rosiglitazone
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
starlix
Normal
~85%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
tolbutamide
Något svagare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Mediciner mot Alzheimer
Mediciner för behandling
av Alzheimer
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
donepezil
Normal
~60%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
galantamine (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tacrine
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
Sida 20 av 185
Smärtlindring (analgetikum)
Smärtlindring
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
alfentanil
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
buprenorfin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
kodein (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
enfluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fentanyl
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
halotan
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydrokodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
isofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
levacetylmethadol
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
lidokain
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
metadon
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
metoxifluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
oxikodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paracetamol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fenacetin
Normal
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
ropivakain
Normal
~170%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
sevofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tramadol (FDA!)
troligt starkare
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
zolmitriptan
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att
sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 21 av 185
VETENSKAP
Pharmaco Sensor
CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6
Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesom-sättningen
av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp. Allelen.
AE
Gentyp
GF
URM
9%
X
Sannolik effekt
Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser
EM
70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
16%
Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
5%
Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723.
Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996 Oct,6(5):417-21.
CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9
Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska och endogena
substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
EM
77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
21%
Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
2%
Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)
Sida 22 av 185
VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231)
Vitamin K-epoxidreduktase (VKOR) är ett membranprotein i ER (endoplasmatiskt retikulum), som medverkar i bildningen av blodkoaguleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindras genom defekter i
VKORC-genen.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
C/C
40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin
C/T
40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin
T/T
20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin
Litteratur
Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation. 2007 Nov
27,116(22):2563-70
Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50.
International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009 Feb
19,360(8):753-64.
CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19
Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxidativa metabolismen av diverse mediciner som antidepressiva, neuroleptika,
lugnande medel och protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6. Defekter i CYP2C19-genen
kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
EM
69% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
28% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
3%
Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65.
Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014 Feb,28(2):133-41.
NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase)
Arylamin-N-acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom acetylering. Så
omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändrad enzymatisk
aktivitet av NAT2-proteinet.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
EM
45% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
30% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
25% Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5.
Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013
Aug,79(2):288-93.
Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani
Sida 23 av 185
CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4
Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens
egna substanser.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
EM
96% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
3%
Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
1%
Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr
14,9(4):e94885.
Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.
Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human liver microsomes. J
Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.
CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1
Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens
egna substanser.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
EM
97% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
2%
Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
1%
Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect Genet Evol. 2014
Jun,24:34-40.
De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan 25,88:536-41.
Sida 24 av 185
CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2
CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett hemprotein-enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättningsprocesser. Det omsätter diverse
xenobiotika som koffein, aflatoxin B1 och mediciner som paracetamol.
AE
Gentyp
GF
X
URM
14%
Sannolik effekt
Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser
EM
53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt
Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade
IM
28% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta
enzym, blir knappast aktiverade
PM
5%
Läkemedel som metaboliseras av detta enzym bryts ned mycket långsamt
Prodrugs som aktiveras av detta enzym, är inte aktiverade
Litteratur
Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact.
2014,29(1):29-36.
NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366)
Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide
syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en
förhöjd risk för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektiv
dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektiv
dödskvoten med denna medicin är högre
G/T
44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv
medicinen Glimepirid är effektiv
G/G
26% medicinen Glibenclamid är mindre effektiv
dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv
Litteratur
Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun
15,55(24):2745-52.
Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J Physiol Pathophysiol
Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.
Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users of sulfonylurea.
Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 25 av 185
DNA-test - HIV-resistens
Bedömning av infektionsrisk och optimerad behandling
FARMAKOGENETIK
HIV- Human Immundeficiens-viruset
Humant immunbristvirus, även kallat HIV-virus, har sedan 1980-talet fått en vidsträckt
spridning och hittills infekterat ca. 34 milj. människor. Sjukdomen löper mestadels åratal
till årtionden utan märkbara symptom, tills slutligen immunsystemet blir så begränsat, att
andra infektioner kan tränga in i kroppen och slutligen leda till döden.
Ett virus kan beskrivas som en egen
avbildningsmaskin. Den består oftast av ett par
få gener, som är omgivna av en proteinkapsel.
Ytan på denna kapsel har egenskapen att binda
sig vid bestämda element, s.k. receptorer, på
särskilda celler på kroppen och sedan förflytta
sina gener till det inre av cellen. Där kopieras
generna alltefter virusets art och byggs under
sådana omständigheter även in i cellens genom.
Den infekterade cellen kan sedan inte skilja sina
egna gener från virusets gener och aktiverar
dessa. Virusgenerna har då olika funktioner.
Många av generna producerar byggstenarna till
proteinkapseln,
medan
andra
kopierar
virusgenerna och förflyttar dem till de nya
tomma kapslarna. Det nya viruset lämnar sen
cellerna och infekterar nya celler, där cykeln
börjar på nytt.
Eftersom varje virus behöver bestämda
receptorer på cellerna för att tränga in i dem,
infekterar varje virusform alltid endast
bestämda celler. Vid HIV är det immunsystemets
celler. Receptorerna, som HIV-viruset då behöver
för att tränga in är : CD4- och CCR5-receptorer.
För var och en av dessa receptorer finns det en
mänsklig gen, som förklarar för cellen, hur
receptorn skall byggas. Ca. 20% av befolkningen
har en genetisk variation i en av CR5-generna
(CCR5delta32) och producerar därför bara ca.
hälften av CCR5-receptorerna. Detta leder till en
mindre angreppsyta för viruset och sänker
sannolikheten för en infektion betydligt. Ca. 1%
av befolkningen har denna mutation i båda
CCR5-generna och är därigenom nästan helt HIVresistent.
finns det redan en medicin (Maraviroc), som
blockerar CCR5-receptorerna. Andra mediciner
mot HIV försöker blockera avbildningen av
virusgenerna eller ingripa i virusets cykel på
andra vägar. Utan medicinterapi får infektionen
med HIV efter flera år eller årtionden mestadels
dödlig utgång. Men med medicinterapi liknar
däremot en HIV-infektion en kronisk sjukdom,
där de flesta infekterade redan idag har en
normal medellivslängd på över 70 år. Därför är
en effektiv terapi i fallet av en infektion av stor
betydelse.
P.g.a. genetiska skillnader i generna, som
omvandlar medicinerna i kroppen, är det möjligt
att bestämda mediciner antingen inte blir aktivt
verksamma eller bryts ned för långsamt och
leder till överdosering vid regelbundet intag.
Därför är en genetisk anpassning av
omvandlingsförmågan
hos
HIV-relevanta
mediciner till den optimala terapin av stor
betydelse.
Då CCR5 är så väsentlig för infektionen av HIV,
Sida 27 av 185
FARMAKOGENETIK
Relevanta gener vid HIV
En analys av HIV-relevanta gener möjliggör för det första bestämningen av infektionsrisken för HIV,
bedömningen av sjukdomens förlopp och optimeringen av den medicinska behandlingen. Då det
utöver HIV finns ytterligare talrika andra smittsamma sexuella sjukdomar, är en HIV-resistens
ingalunda att förstå så, att skydd inte skulle vara nödvändigt vid könsumgänge. Oberoende av det
genetiska anlaget för HIV-resistens rekommenderar vi användningen av kondom vid riskabelt
könsumgänge.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
CCR5
rs333
G>del
G/G
-
-
-
RISK
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
P.g.a. din genetiska profil producerar dina celler de CCR5-receptorer, som viruset behöver för att
kunna tränga in i cellerna. Din infektionsrisk vid en viruskontakt motsvarar därför den hos den
allmänna befolkningen.
Risken för en HIV-infektion vid viruskontakt
PRAKTISKT UTESLUTEN
MINDRE TROLIG
NORMALT
▲
Sida 28 av 185
FARMAKOGENETIK
Prevention och vård
En analys av HIV-relevanta gener möjliggör bestämning av infektionsrisk för HIV,
bedömning av sjukdomens förlopp och optimering av medicinsk behandling. Då det utöver
HIV finns talrika andra smittsamma sexuella sjukdomar, är en HIV-resistens ingalunda att
tolka så att skydd inte skulle vara nödvändigt vid könsumgänge. Oberoende av det
genetiska anlaget för HIV-resistens rekommenderas användning av kondom vid riskabelt
könsumgänge.
P.g.a. din genetiska profil producerar dina celler de CCR5-receptorer, som viruset behöver för att
kunna tränga in i cellerna. Din infektionsrisk vid en viruskontakt motsvarar därför den hos den
allmänna befolkningen.
Sida 29 av 185
FARMAKOGENETIK
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på den medicin som kommer ifråga vid HIV och besläktade
sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att
välja korrekt dos.
Mediciner mot infektioner (antibiotika etc.)
Mediciner för behandling
av bakteriella- och
svampinfektioner
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
caspofungin
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
clarithromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
dapsone
Normal
~25%
Ofta
~20%
Byte önskvärt
erytromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
indinavir
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
isoniazid (FDA!)
Ingen/svag
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
itraconazole
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ketoconazol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nelfinavir
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nevirapin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
proguanil
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
pyrazinamid (FDA!)
Ingen/svag
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
rifampin (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
ritonavir
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
saquinavir
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sulfadiazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
sulfamethazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
sulfapyridine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
telitromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
terbinafine (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
vorikonazol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att
sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 30 av 185
VETENSKAP
HIV Sensor (HIV Resistens)
CCR5 - chemokine (C-C motif) receptor 5 (gene/pseudogene) (rs333)
Chemokinreceptorn CCR5 är utbredd i leukocyter och leukoplaster och spelar en viktig roll i ett antal immunologiska processer. Även vid
sexuella överföring av HIV är CCR5 en viktig mottagare (co-receptor), genom att den gör det möjligt för HIV-viruset att docka an på
cellerna. Det har visats att den s.k. CCR5-delta32 mutationen påverkar såväl infektionsrisken av HIV, liksom även sjukdomens förlopp.
AE
Gentyp
X
G/G
GF
Sannolik effekt
90% Normal risk för HIV-infektion vid viruskontakt
G/DEL
9%
Låg risk för HIV-infektion (CCR5 HIV-varianten) vid viruskontakt långsamt sjukdomsförlopp
DEL/DEL
1%
Praktiskt taget ingen risk för en HIV-infektion vid viruskontakt (CCR5 HIV-varianten)
normal risk för en HIV-infektion av CCR5 oberoende av HIV-varianten.
Litteratur
Huang et al. The role of a mutant CCR5 allele in HIV-1 transmission and disease progression. Nat Med. 1996 Nov:2(11):1240-3.
Fellay et al. NIAID Center for HIV/AIDS Vaccine Immunology (CHAVI). Common genetic variation and the control of HIV-1 in humans. PLoS Genet. 2009
Dec:5(12)
Hütter et al. Coregulation of HIV-1 dependency factors in individuals heterozygous to the CCR5-delta32 deletion. AIDS Res Ther. 2013 Nov 18:10(1):26.
Agrawal et al. CCR5Delta32 protein expression and stability are critical for resistance to human immunodeficiency virus type 1 in vivo. J Virol. 2007
Aug:81(15):8041-9
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 31 av 185
DNA-test - Prostatacancer
Effektiv prevention och behandling av prostatacancer
ANDROLOGI
Prostata
Prostatan är en könskörtel hos mannen och producerar en del av sädesvätskan. Den ligger
under urinblåsan, omger början av urinröret och liknar i storlek och form en kastanj. Den
består av flera körtlar som producerar ett sekret som vid ejakulation avges in i urinröret, där
det blandas med spermierna och uppfyller en viktig funktion för fortplantningen. Tyvärr är
prostatan förknippad med en rad delvis dödliga sjukdomar, varför den hos män som regel
efter 45-års åldern årligen undersöks.
Den godartade prostatahyperplasin (BPH) är en
godartad förstoring av prostatan, utlöst av en
onormala ökningen av speciella celler.
Sjukdomen förekommer mycket ofta och
utvecklas som regel i medelåldern och vid högre
ålder. Risken att lida av prostataförstoring är
beroende av gener och livsstil och gäller ca.
10-20% i åldersgrupperna 50-59 år och ca.
25-35% i åldern från 60-69 år. I motsats till
prostatacancer utvecklas symptomen hos
prostataförstoring mycket snabbt. Smärtor vid
vattenkastning är typiska, upprepad försvårad
och utdragen urinering samt vattenkastning
med hjälp av bukpress. Om tömningen av
urinblåsan hindras, kan det i svåra fall t.o.m.
leda till livshotande blockering av njurarna. Om
man får diagnosen prostataförstoring, blir den
beroende på tillstånd antingen behandlad
medicinskt, eller förminskad operativt med hjälp
av laser. Det bästa valet är och förblir emellertid
förebyggande vård. Eftersom den godartade
förstoringen av prostatan är nära förbunden
med ett samspel mellan gener och livsstil, kan en
modifierad livsstil hos genetiskt predisponerade
människor kraftigt sänka sjukdomsrisken.
Prostatacancer hör till mannens vanligaste
cancersjukdomar, som knappt 3 av 100 män i
Tyskland
dör
av.
I
motsats
till
prostataförstoringen
förlöper
sjukdomens
tidiga stadium utan märkbara symptom, varför
den vanligtvis först observeras vid ett senare
skede genom besvär som tömningsstörningar av
urinblåsan,
bensmärtor,
viktförlust
och
blodbrist. Om man får diagnosen först, när
symptom börjat uppträda, har ofta redan
metastaser, en utbredning av cancern, hunnit
bildas, huvudsakligen i de näraliggande
lymfkärlen eller i skelettet.
I tidigt stadie är prostatacancer nästan alltid
utan symptom. Huvudsakligen yttrar sig
besvären vid framskridet carcinom p.g.a. blockad
av urinavgång. Det är möjligt att det yttrar sig i
en fördröjd början, en svag stråle, efterdropp
eller avbrott i urinstrålen vid vattenkastning.
Ofta stannar också rester av urin i kvar i blåsan.
Ofta märks ökad eller övervägande nattetid
uppkommen urinträngning, återkommande
vattenkastning av små urinmängder, försvårad
vattenkastning
eller
smärtor
vid
vattenkastning. Genom tryckskador på nerver i
korsryggen kan det i sällsynta fall också
förekomma erektionsstörningar. Synligt blod i
urin eller ejakuleringen är däremot sällsynt, men
desto betydelsefullare.
Besvär kan i framskridet stadium huvudsakligen
förorsakas av tumörspridning i andra vävnader,
medan den ursprungliga tumören inte utlöser
några besvär.
Allra oftast handlar det här om smärtor på
ryggraden och bäckenet. Benmetastaser är i de
flesta fall den mest utpräglade sjukdomen.
Dessa är också den vanligaste dödsorsaken, som
utlöses av prostatacancer. Det framskridna
stadiet åtföljs även ofta av blodbrist och
ofrivillig viktförlust.
En behandling med hopp om läkning är endast
möjlig, om cancern ännu inte brett ut sig, varför
en tidig diagnos är avgörande för en effektiv
Sida 33 av 185
behandling. Därför finns det i många europeiska
länder
en
rutinundersökning
gällande
förebyggande vård, där män från 45-års ålder
årligen
undersöks
för
prostatacancer.
Terapeutiska alternativ är operation med
fullständigt
avlägsnande
av
prostatan,
strålbehandling, hormonterapi och i många fall
kemoterapi.
Blir cancern behandlad i rätt tid och före
utbredningen till andra vävnader, ligger
läkningschansen på ca. 90%. Efter utbredningen
ligger det 5-åriga överlevnadstalet bara vid ca.
35%, varför den tidiga diagnosen är så
avgörande. Uppskattningsvis dör ca. 20% av
insjuknade i prostatacancer. Trots att
prostatacancer är en åldersbetingad företeelse,
utlöses uppskattningsvis hälften av fallen
genom variationer i flera gener. Nu är det
möjligt, att testa dessa gener och låta
bestämma den personliga risken långt innan
prostatacancern inträffar. Är risken tydligt
förhöjd, kan man förebygga uppkomsten av
sjukdomen med ett förebyggande vårdprogram.
Dessutom kan man med ett tidigare och
intensivare observationsprogram i god tid
fastställa möjliga sjukliga förändringar och ev.
behandla dem i god tid. Härigenom kan man i de
flesta fall förhindra allvarliga och oangenäma
konsekvenser.
Sida 34 av 185
ANDROLOGI
Relevanta gener vid prostata
Inom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer och sänker risken för
prostatacancer endast måttligt, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa
genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen av de relevanta
genetiska variationerna kom till följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
TCF2
rs4430796
G>A
G/G
1
-
-
-
LOC124685
rs1859962
T>G
T/T
1
-
-
-
8q24 region2
rs16901979
C>A
C/C
1
-
-
-
8q24 region3
rs6983267
T>G
T/T
1
-
-
-
8q24 region1
rs1447295
C>A
C/C
1
-
-
-
VDR
rs2107301
C>T
C/T
1.11
-
-
RISK
8q24
rs4242382
G>A
G/G
1
-
-
-
8q24
rs7837688
T>G
T/T
1
-
-
-
8q24
rs2011077
A>G
A/A
1
-
-
-
RNASEL
rs627928
G>T
G/G
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sida 35 av 185
Sammanfattning av effekterna
Här ser du en sammanfattning av effekten som de genetiska variationerna har på din hälsa och
kropp:
➤ Din risk att insjukna i prostatacancer ligger under den hos den allmänna befolkningen. Du har
följaktligen ett visst skydd mot sjukdomen.
Hur hög är din risk att insjukna i prostatacancer?
LÅG
GENOMSNITTSRISK
HÖGRE
▲
Från och med när rekommenderas förebyggande
undersökningar?
FRÅN 45-ÅRS
ÅLDERN
TIDIGARE
▲
Sida 36 av 185
ANDROLOGI
Prevention och vård
Hos dig är alla gener friska och därför är du inte utsatt för en ökad sjukdomsrisk.
Din genetiska profil erbjuder t.o.m. ett visst skydd mot denna sjukdom. Följ m.a.o. bara den
allmänna regeln för ett sunt liv och gör fr.o.m. ditt 45:e år
årligen en
prostataundersökning. På så sätt kan åldersbetingade (ej genetiska) former av
prostatasjukdomar fastställas i god tid och behandlas.
Sida 37 av 185
ANDROLOGI
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på den medicin som kommer ifråga vid prostata och
besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa
din läkare att välja korrekt dos.
Smärtlindring (analgetikum)
Smärtlindring
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
alfentanil
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
buprenorfin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
kodein (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
enfluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fentanyl
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
halotan
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydrokodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
isofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
levacetylmethadol
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
lidokain
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
metadon
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
metoxifluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
oxikodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paracetamol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fenacetin
Normal
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
ropivakain
Normal
~170%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
sevofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tramadol (FDA!)
troligt starkare
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
zolmitriptan
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
Resetabletter (antiemetikum)
Medicin mot kräkningar
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
aprepitant
Normal
~70%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
dolasetron
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
domperidon
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
metoklopramid
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 38 av 185
Cancermediciner (bl.a. Kemoterapi)
Mediciner för
cancerbehandling och
prevention
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
anastrozole
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
cyclophosphamide
troligt starkare
~83%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
docetaxel
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
doxorubicin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
erlotinib
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
etoposide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
gefitinib
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ifosfamide
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
imatinib
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nilutamide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paclitaxel
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sorafenib
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sunitinib
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tamoxifen (FDA!)
troligt starkare
~98%
Normal
~100%
Ej nödvändig
temsirolimus
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
teniposide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
vemurafenib
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
vinblastine
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
vincristine
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
vindesine
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om
möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 39 av 185
VETENSKAP
Prostate Health Sensor
TCF2 - Transcription factor 2 (rs4430796)
Transkriptionsfaktor 2 (TCF-2 eller HNF1B) bildar en heterodimer med TCF1 och aktiverar resp. inhiberar uttrycket av olika målgener.
Polymorfismen rs4430796 är förknippad med en förhöjd risk för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
A/A
18%
A/G
56% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
G/G
26% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
X
Sannolik effekt
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1:4)
Litteratur
Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.
Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5.
Gudmundsson et al. Two variants on chromosome 17 confer prostate cancer risk, and the one in TCF2 protects against type 2 diabetes. Nat Genet. 2007
Aug,39(8):977-83.
LOC124685 - Myosin, lätt kedja 6, alkali, av mjuka muskel och icke-muskel pseudogener (rs1859962)
I en genom-omfattande associationsstudie visades att polymorfismen rs1859962 på kromosomen 17q24.3 är förknippad med en förhöjd
risk för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
24% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
T/G
57% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
G/G
19%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.28)
Litteratur
Sun et al. Cumulative effect of five genetic variants on prostate cancer risk in multiple study populations. Prostate. 2008 Sep 1,68(12):1257-62.
Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5.
Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9
8q24 region 2 (rs16901979)
Flera studier har visat att olika polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
A/A
1%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.53)
A/C
5%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.53)
C/C
94% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
X
Sannolik effekt
Litteratur
Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9
Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.
Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5.
Sida 40 av 185
8q24 region 3 (rs6983267)
Flera studier har visat att olika polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
24% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
T/G
55% Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.25)
G/G
21%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.25)
Litteratur
Haiman et al. A common genetic risk factor for colorectal and prostate cancer. Nat Genet. 2007 Aug,39(8):954-6.
Yeager et al. Genome-wide association study of prostate cancer identifies a second risk locus at 8q24. Nat Genet. 2007 May,39(5):645-9. Epub 2007 Apr 1.
Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.
Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.
8q24 Region 1 (rs1447295)
Flera studier har visat att olika polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
A/A
1%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.22)
A/C
12%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.22)
C/C
87% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
X
Sannolik effekt
Litteratur
Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct
17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9.
Amundadottir et al. A common variant associated with prostate cancer in European and African populations. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):652-8. Epub 2006 May
7.
Freedman et al. Admixture mapping identifies 8q24 as a prostate cancer risk locus in African-American men. Proc Natl Acad Sci U S A. 2006 Sep
19,103(38):14068-73. Epub 2006 Aug 31.
VDR - vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs2107301))
VDR-genen är kodad på vitamin-D-receptorn, som räknas till familjen steroidreceptorer. Det rör sig om en transkriptions faktor, som
reglerar vissa mål-geners aktivitet och på så vis påverkar ämnesomsättningen. Polymorfismen rs2107301 är förknippad med en förhöjd
risk för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
T/T
8%
T/C
36% Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.11)
C/C
56% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
X
Sannolik effekt
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 2.47)
Litteratur
Schäfer et al. No association of vitamin D metabolism-related polymorphisms and melanoma risk as well as melanoma prognosis: a case-control study. Arch
Dermatol Res. 2012 Jul,304(5):353-61.
Holt et al. Vitamin D pathway gene variants and prostate cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jun,18(6):1929-33.
Holick et al. Comprehensive association analysis of the vitamin D pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer. Cancer Epidemiol
Biomarkers Prev. 2007 Oct,16(10):1990-9.
Sida 41 av 185
8q24 (rs4242382)
Flera studier har visat att olika polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
A/A
1%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 2.1)
A/G
14%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.91)
G/G
85% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
X
Sannolik effekt
Litteratur
Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct
17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9.
Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.
Fitzgerald et al. Analysis of recently identified prostate cancer susceptibility loci in a population-based study: associations with family history and clinical
features. Clin Cancer Res. 2009 May 1,15(9):3231-7.
8q24 (rs7837688)
Flera studier har visat att olika polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
1%
Ingen förhöjd risk för prostatacancer
T/G
14%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.91)
G/G
85% Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.67)
Litteratur
Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct
17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9.
Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.
Lindstrom et al. Characterizing associations and SNP-environment interactions for GWAS-identified prostate cancer risk markers--results from BPC3. PLoS
One. 2011 Feb 24,6(2):e17142.
8q24 (rs2011077)
Flera studier har visat att olika polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
A/A
4%
A/G
32% Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 2.4)
Ingen förhöjd risk för prostatacancer
G/G
64% Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 6.2)
Litteratur
Ma et al. Polymorphisms of fibroblast growth factor receptor 4 have association with the development of prostate cancer and benign prostatic hyperplasia
and the progression of prostate cancer in a Japanese population. Int J Cancer. 2008 Dec 1,123(11):2574-9.
Sida 42 av 185
RNASEL - Ribonuclease L (2',5'-oligoisoadenylate syntetas-beroende) (rs627928)
RNase L, kodad genom RNASEL-genen, är en ribonukleas som bryter ned virala och cellulära RNA. Polymorfismen rs627928 är förknippad
med en förhöjd risk för prostatacancer.
AE
Gentyp
GF
T/T
15%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1:4)
T/G
51%
Förhöjd risk för prostatacancer (oddskvot: 1.24)
G/G
34% Ingen förhöjd risk för prostatacancer
X
Sannolik effekt
Litteratur
Mi et al. An update analysis of two polymorphisms in encoding ribonuclease L gene and prostate cancer risk: involving 13,372 cases and 11,953 controls. Genes
Nutr. 2011 Nov,6(4):397-402.
Breyer et al. Genetic variants and prostate cancer risk: candidate replication and exploration of viral restriction genes. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev.
2009 Jul,18(7):2137-44.
Li et al. RNASEL gene polymorphisms and the risk of prostate cancer: a meta-analysis. Clin Cancer Res. 2006 Oct 1,12(19):5713-9.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 43 av 185
DNA-test - Hjärta/Kärl
Prevention och behandling vid störning i fettämnesomsättningen
HJÄRTKRETSLOPP
Kardiovaskulära sjukdomar
Kolesterol och triglycerider är livsnödvändiga fetter som vår kropp använder för att bilda
cellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bilda hormoner. Då
dessa fetter är så livsnödvändiga producerar vår kropp själv kolesterol som fördelas genom
blodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen. På det här sättet
producerar vår kropp själv cirka 70 % av det nödvändiga kolesterolet och hämtar de
resterande 30 % ur vår kost.
Mängden kolesterol i blodet ökar efter varje
måltid.
Kroppen
har
stränga
regleringsmekanismer som kontrollerar detta
och som långsiktigt håller kolesterolet på
normalnivå. Om det finns för mycket kolesterol i
blodet, transporteras det till levern i form av
HDL-kolesterol och filtreras ur blodet. På det här
viset sänks kolesterolnivån. Transporten går
visserligen även i den andra riktningen, då
kolesterolet överförs från levern till blodet.
Härigenom höjs kolesterolnivån i blodet. Då en
hög kolesterolnivå kan utlösa sjukdomen
ateroskleros,
är
naturligtvis
en
låg
kolesterolnivå önskvärt för ett sunt liv.
HDL-kolesterol, som är det utsöndrade
kolesterolet, benämns som det "goda"
kolesterolet. LDL-kolesterol, som transporteras
från levern till blodomloppet, benämns som det
"onda" kolesterolet.
Därför är det viktigt för ett sunt liv att
bevara en hög HDL- och en låg LDLkolesterolnivå.
Ett antal gener är antingen ansvariga för
regleringen av kolesterol- och triglyceridvärden
eller höjer risken för kardiovaskulära sjukdomar.
Personer som bär på defekter i en eller flera av
dessa gener måste vara vaksamma på mängden
intag av fett.
Då kosten har största betydelse för
ämnesomsättningen är en kost anpassad efter
dina gener mycket viktig.
Sida 45 av 185
Störningar i hjärtrytmen
Det långa QT-syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friska personer
kan leda till plötslig hjärtdöd.
Hjärtats slag utlöses med hjälp av en konstant
återkommande elektrisk impuls, som utbreder
sig i hela hjärtat. Tiden från att hjärtslaget
startar till tidpunkten då cellerna förbereder sig
för nästa hjärtslag kallar man QT-tid. Är denna
särskilt lång finns risk för symtom såsom
hjärtrusning, hjärtsvikt, svindelattacker eller
svimningsanfall. I värsta fall slutar sådana
händelser med hjärtstillestånd p.g.a. kammarflimmer. De flesta som drabbas av denna
sjukdom, märker emellertid inga symptom
förrän en livshotande situation utvecklats.
Symptomen och anfallen förekommer oftast i
samband med kroppslig belastning eller stress.
Med hjälp av ett EKG i avslappnat tillstånd och
en genanalys kan man bättre identifiera
patienter med särskilt hög risk.
konstatera om man hör till riskgruppen och för
att i sådana fall agera rätt. Allvarliga
konsekvenser som plötslig hjärtdöd kan
härigenom mestadels undvikas.
Ett långt QT-intervall är normalt inte lätt att
upptäcka. Fler än hälften av patienterna med ett
långt QT-syndrom har inga som helst besvär. När
symptom uppstår förorsakas dessa redan av
potentiellt livshotande hjärtsvikt, som bedöms
som ett allvarligt sjukdomstecken. Då handlar
det om pågående (> 30 sek.) eller ej pågående (<
30 sek.) hjärtrusning. Beroende på tidslängd och
pulsfrekvens,
kroppskonstitution
och
allmänntillstånd märks det ibland inte eller kan
leda till svindel, plötslig avsvimning eller t.o.m.
hjärtstillestånd och därpå plötslig hjärtdöd. Då
hjärtrusning mestadels inträffar plötsligt och
vid kroppslig belastning eller i stressituationer
kommer symptomen ofta helt oväntat och när
man mår bra i de beskrivna situationerna.
Det i första hand viktigaste för dem, som är
utsatta för en genetisk risk, är att förebygga
uppkomsten av symptomen. Detta med hjälp av
en noggrann läkarkontroll av hjärtfrekvensen
vid risksituationer. Till dessa hör sjukdomar i
hjärtverksamhetens
kretslopp,
diabetes
mellitus, kraftig övervikt, en ålder över 55 år,
extrem kroppslig aktivitet och intaget av
särskilda mediciner.
Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall i
nämnda situationer, kan man som förebyggande
åtgärd i förekommande fall behandla patienten
medicinskt . Numera är det möjligt att låta testa
sin personliga risk genom en genanalys, för att
Sida 46 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Relevanta gener för hjärt- och kärlsjukdomar
I vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diverse
kardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatet
fastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.
DNA-test - Hjärta/Kärl
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
CDH13
rs8055236
G>T
T/T
-
-
-
-
CHDS8
rs1333049
G>C
G/G
-
-
-
-
APOA5
rs662799
-1131T>C
A/A
-
-
-
-
PON1
rs662
Q192R
A/A
-
-
-
-
PON1
rs854560
L55M
T/T
-
-
-
-
APOB
rs5742904
R3500Q
A/G
-
-
-
RISK
SREBF2
rs2228314
Gly595Ala
G/G
-
-
-
RISK
NOS3
Ins/Del Int. 4
Ins/Del Intron 4
Ins/Ins
-
-
-
-
NOS3
rs2070744
-786 T/C
C/C
-
-
-
RISK
NOS3
rs1799983
Glu298Asp
G/G
-
-
-
-
APOA1
rs670
-75G > A
G/G
-
RESPOND
-
-
MTRR
rs1801394
Ile22Met
G/A
-
-
-
RISK
MMP3
rs3025058
5A/6A
T/T
-
-
-
RISK
GJA4
rs1764391
Pro319Ser
C/C
-
-
-
RISK
ITGB3
rs5918
Leu33Pro
T/T
-
RESPOND
-
-
CETP
rs708272
Taq1(B1>B2)
C/C
-
-
-
RISK
MTHFR
rs1801133
C>T
C/T
-
RESPOND
-
RISK
APOE
rs429358
T>C
C/C
-
-
-
-
APOE
rs7412
T>C
C/C
-
-
-
-
APOE TYP
kombination
E2/E3/E4
E4/E4
-
RESPOND
-
RISK
NOS1AP
rs16847548
T>C
T/T
-
-
-
-
NOS1AP
rs12567209
G>A
A/G
-
-
PROTEKTIV
-
NOS1AP
rs10494366
T>G
T/T
-
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor
sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen
reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar
risken för sjukdomen hos dig.
Sida 47 av 185
Sammanfattning av effekterna
Flera riskgener som ger upphov till kardiovaskulära komplikationer har här analyserats. Många av
dessa riskvariationer vanliga, nästan varje individ är drabbad av någon genetisk risk. Det kan vara så
att du bär på flera riskvariationer än genomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kan
däremot också vara möjligt att bära på färre riskvariationer än den allmänna befolkningen,
varigenom du har visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekterna
som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp:
➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 5.6 -ggr så stor risk att insjukna i
Koronar Hjärtsjukdom
➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden
➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden
➤ Vitamin B2 har ingen homozysteinsänkande effekt
➤ Omega-3 fettsyror försämrar ditt kolesterolvärde
➤ Aspirin är effektivt och förebyggande av arteriell trombos i risksituationer
➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden
➤ Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet
Risk för coronar hjärtsjukdom, ateroskleros och hjärtinfarkt
SKYDD
GENOMSNITTSRISK
ÖKAD
▲
Anlag för LDL-kolesterolvärden
NORMALT
ÖKAD
Anlag för homozysteinvärden
NORMALT
▲
Anlag för HDL-kolesterolvärden
NORMALT
LÅGA
▲
Effekt av vitamin B2 på homozystein
SÄNKNING
▲
FÖRSÄMRING
▲
Anlag för triglyzeridvärden
NORMALT
▲
INGEN
▲
Effekt av omega-3 på HDL-kolesterol
FÖRBÄTTRING
ÖKAD
ÖKAD
Effekten av aspirin för trombosprevention
SKYDD
INGEN
▲
Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT)
NORMALT
▲
Sida 48 av 185
ÖKAD
HJÄRTKRETSLOPP
Prevention och vård
Eftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vård speciellt
viktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig att kontrollera att dina
blodfettsvärden är normala redan innan en ev. uppkomst av sjukdom. Tala med din läkare
om din ökade risk och påbörja ett kontrollprogram med denne, genom vilket ditt kolesterol
(HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mäts ca två gånger per år.
De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfett är listade en
och en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkares ledning.
Förebyggande åtgärder
➤ Idrotta och se till att röra dig regelbundet.
➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) och
kontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan.
➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet då det är en särskilt stark riskfaktor för
kranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli att röka.
➤ Låg alkoholförbrukning (max. en alkoholhaltig dryck per dag).
➤ Måltider bör som regel tillagas med mindre fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera. Man
bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor och feta ostsorter.
➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man förhålla sig till lättmjölk, mager ost och yoghurt.
➤ Ät som regel mindre av animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor.
➤ Ät fibrer flera gånger per dag i form av frukt och grönsaker.
Omega 3
➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas oftast mot högt kolesterol, men hos dig försämras förmodligen
ytterligare Omega-3-fettsyrorna p.g.a. din APOA1-gen. Försök hellre med phytosteroler som
näringsersättningsmedel.
Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinsk
behandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) och
kolesterolsyntes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig, avgör din
läkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långt framskriden
ateroskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktig.
Sida 49 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på den medicin som kommer ifråga vid diverse
kardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig
varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja korrekt dos.
Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum)
Mediciner för behandling
av störningar i hjärtrytmen
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amiodarone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
dronedarone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
encainide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
flecainide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
mexiletine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
procainamide
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
propafenone (FDA!)
troligt starkare
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
quinidine (FDA!)
Normal
~83%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
sparteine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare)
Mediciner för behandling
av blodtryck
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
alprenolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
carvedilol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
cilostazol
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
debrisoquine
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
eplerenone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydralazine (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
isosorbide-dinitrate (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
metoprolol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
nebivolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
perhexiline
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
propranolol (FDA!)
Normal
~110%
Normal
~120%
Ej nödvändig
s-metoprolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
timolol
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 50 av 185
Kolesterolsänkande medicin (statiner)
Mediciner för
kolesterolsänkning
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
atorvastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
cerivastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fluvastatin
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lescol
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lovastatin
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 51 av 185
VETENSKAP
Cardiovascular Sensor
CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236)
CDH13-genen är kodad för ett protein av cadherin superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. i hjärta, i
aortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
2%
T/G
34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (oddskvot: 1.91)
G/G
64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (oddskvot: 2.23)
Ingen förhöjd sjukdomsrisk
Litteratur
The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.
Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.
CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049)
Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjd risk för
hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
G/C
50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (oddskvot: 1.47)
C/C
20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (oddskvot: 1.9)
Litteratur
Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7.
Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranial aneurysm. Nat
Genet. 2008 Feb,40(2):217-24.
Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3.
Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts. Genet
Epidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.
Sida 52 av 185
APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799)
Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av plasma- triglycerider. Rs662799 polymorfismen leder till en förhöjning av dessa
värden, vilket ökar risken för koronar hjärtsjukdom, ateroskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig att bärare av G-Allel visar en
liten viktökning vid fettsnål kost.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
A/G
3%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.98)
Anlag för låga HDL kolesterolvärden (det goda kolesterolet)
Anlag för förhöjda triglyceridvärden
G/G
1%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.98)
Anlag för låga HDL kolesterolvärden (det goda kolesterolet)
Anlag för förhöjda triglyceridvärden
Litteratur
Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4.
Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73.
Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2
diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.
PON1 - Paraoxonase 1 (rs662)
Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.
Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
G/A
47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
G/G
10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
Litteratur
Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondary
prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45.
Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013
Aug,380(1-2):121-8.
PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560)
Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.
Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
18%
A/T
46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
A/A
36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
Ingen förhöjd sjukdomsrisk
Litteratur
Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondary
prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45
Sida 53 av 185
APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904)
Apolipoprotein B (ApoB) är huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga för kolesteroltransporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder till en förhöjd LDLkolesterol spegel.
AE
Gentyp
G/G
X
GF
Sannolik effekt
98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
A/G
1%
Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Ateroskleros/Hjärtinfarkt
betydligt förhöjd risk för höga LDL kolesterolvärden (familjära hyperkolesterolemi)
A/A
1%
Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Ateroskleros/Hjärtinfarkt
betydligt förhöjd risk för höga LDL kolesterolvärden (familjära hyperkolesterolemi)
Litteratur
Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familial hypercholesterolemic
patients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65.
Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005 Oct,77(5):663-73.
Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in the Old Order
Amish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855.
Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Atherosclerosis.
2002 Nov,165(1):127-35.
SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314)
SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringen av
kolesterolämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hålls kolesterolkoncentrationen i
jämvikt.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom
anlag för förhöjda LDL kolesterolvärden
G/C
45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom
inget anlag för höga LDL Kolesterol-värden
C/C
3%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom
inget anlag för höga LDL Kolesterol-värden
Litteratur
Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in human atheroma
and the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008.
Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemia patients.
Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.
Sida 54 av 185
NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4)
NO-syntaser (NOS) är oxidaser, som katalyserar reaktionen av arginin till citrullin och kvävemonoxid. NOS3 är en endotelial
kvävemonoxidsyntas och expremeras huvudsakligen i endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirekt blodtrycket
och hjärtats efterbelastning. Olika polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulära sjukdomar.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
Ins/Ins
76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
Ins/Del
22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
Del/Del
2%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
Litteratur
Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation. 2004
Mar 23,109(11):1359-65.
NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744)
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
56% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
C/T
37% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
C/C
7%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
Litteratur
Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep
19,48(6):1166-74.
NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983)
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
G/T
52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
T/T
8%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärt-infarkt
Litteratur
Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asia population:
evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7.
Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of premature coronary artery
disease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.
Sida 55 av 185
APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670)
Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa är ansvariga för
transporten av överflödigt kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkar såväl effekten av
flerfaldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterolspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
50% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL kolesterolvärdena
A/G
38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.47)
Ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterol-värdena
A/A
12%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.9)
Ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterol-värdena
Litteratur
Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J Biol Chem. 1994
Jul 1,269(26):17371-4.
Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a meta-analysis.
Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41.
Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sex-specific
manner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.
MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394)
Metionin är en väsentlig, svavelhaltig, proteinogen aminosyra. Syntesen av metionin katalyseras genom enzymet metioninsyntas, som i
sin tur behöver homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (metionin-syntas-reduktas) regenererar inaktiva metionin
syntaser genom metylering.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
A/A
38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
A/G
34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Ateroskleros/ Hjärtinfarkt
anlag för förhöjda Homocystein-värden
G/G
28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Ateroskleros/ Hjärtinfarkt
anlag för förhöjda Homocystein-värden
Litteratur
Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar
4,9(3):e89609.
Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the common
polymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.
MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058)
Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller stromelysin1 är en zinkberoende endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen av
extracellulära matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning och vid
processer i sb.m. inflammationer. Det framkom, att polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar.
AE
Gentyp
X
T/T
T/Del
Del/Del
GF
Sannolik effekt
10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.26)
47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.26)
Litteratur
Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006 Dec,43(12):897-901. Epub
2006 Aug 11.
Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009
Apr,402(1-2):189-92.
Sida 56 av 185
GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391)
GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cellkanaler (s.k. "gap
junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av joner och små molekyler. "Gap junctions"
förekommer framför allt i hjärtmuskelvävnad, i epitelceller och i retinan.
AE
Gentyp
GF
T/T
14%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (oddskvot: 1.5)
C/T
41%
Ingen förhöjd sjukdomsrisk
C/C
45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (oddskvot: 1.5)
X
Sannolik effekt
Litteratur
Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.
ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918)
Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och den
extracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutom påverkar
polymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
74% Ingen förhöjd sjukdomsrisk
aspirin skyddar mot arteriell trombos
T/C
24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.5)
Aspirin ger inget skydd mot arteriell trombos
C/C
2%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt (oddskvot: 1.5)
Aspirin ger inget skydd mot arteriell trombos
Litteratur
Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action of aspirin at the
site of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72.
Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr 25,334(17):1090-4.
CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272)
Kolesterolester-transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i lipoproteinomsättningen. Det exprimeras
huvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av kolesterolestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot triglyzerider.
Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-kolesterolvärdena.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
13%
C/T
70% Anlag för dåliga HDL kolesterolvärden (det goda kolesterolet)
Inget anlag för dåliga HDL kolesterolvärden (det goda kolesterolet)
C/C
17%
Anlag för dåliga HDL kolesterolvärden (det goda kolesterolet)
Litteratur
Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May
13,8(5):e64191.
Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG. OMICS.
2013 Dec,17(12):636-45.
Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.
Sida 57 av 185
MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133)
Methylentetrahydrofolat-reduktasen (MTHFR) är delaktig i ämnesomsättningen i kroppen. I homocysteinomsättningen är den ansvarig
för nedbrytningen av homocystein till metionin. Polymorfismen rs1801133 leder till en minskad, enzymatisk aktivitet av
metylentetrahydrofolat-reduktaserna och därmed till en förhöjd homocysteinnivå.
AE
Gentyp
GF
T/T
9%
C/T
44% Anlag för förhöjd Homocysteinspegel
Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln
C/C
47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegel
Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln
X
Sannolik effekt
Anlag för förhöjd Homocysteinspegel
vitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln
Litteratur
Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a low-dose folic
acid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6.
Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88.
Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role for homocysteine
and preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.
Jacques PF et al. The relationship between riboflavin and plasma total homocysteine in the Framingham Offspring cohort is influenced by folate status and
the C677T transition in the methylenetetrahydrofolate reductase gene. J Nutr. 2002,132(2):283-288.
APO E2/E3/E4
APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter triglyceridrika beståndsdelar av lipoprotein och spelar en central roll i människans fettämnesomsättning. ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter som betecknas Apo E2,E3 ochE4. ApoE4 är förknippas med en ökad risk
för hjärtsjukdomar och Alzheimer.
AE
Gentyp
GF
E2/E2
1%
Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt
Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrolvärden
Anlag för förhöjda Triglyceridvärden
E2/E3
6%
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt
Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrolvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden
E3/E3
66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt
Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrolvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden
E2/E4
2%
E3/E4
24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt
Anlag för förhöjda LDL Kolestrolvärden
Anlag för förhöjda Triglyceridvärden
X
E4/E4
1%
Sannolik effekt
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt
Anlag för förhöjda LDL Kolestrolvärden
Anlag för förhöjda Triglyceridvärden
Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Ateroskleros/Hjärtinfarkt
Anlag för förhöjda LDL Kolestrolvärden
Anlag för förhöjda Triglyceridvärden
Litteratur
Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and the apolipoprotein
C3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86.
Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada. Atherosclerosis.
2009 Mar,203(1):192-200.
Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 The Journal
of Lipid Research, 45, 1868-1875.
Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54.
Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12.
Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21.
Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998
Jun,22(1):149-55.
Sida 58 av 185
NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs16847548)
Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide
syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en
förhöjd risk för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
X
T/T
74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp
T/C
25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (oddskvot: 1.3)
C/C
GF
1%
Sannolik effekt
Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (oddskvot: 2.6)
Litteratur
Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333.
Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63.
Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations.
Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.
NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs12567209)
Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide
syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en
förhöjd risk för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
G/G
85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp
A/G
14%
Skydd mot plötslig hjärtdöd (oddskvot: 0.51)
A/A
1%
Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (oddskvot: 1.31)
Litteratur
Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations.
Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.
Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure in the
Chinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51.
Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1, 2009,
18(21): 4213–4218.
NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366)
Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide
syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en
förhöjd risk för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
G/G
10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms)
G/T
48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms)
T/T
42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet
Litteratur
Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3
Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.
Marjamaa et al. Common candidate gene variants are associated with QT interval duration in the general population. J Intern Med. 2009 Apr,265(4):448-58.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 59 av 185
DNA-test - Blodproppar (Trombos)
Effektiv prevention av trombos
HJÄRTKRETSLOPP
Trombos
Trombos (blodpropp) är en sjukdom då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då täppa till
vissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller hjärna, vilket kan leda till skador
eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar av hjärnan är drabbad talar man om
stroke. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas talar man om en hjärtinfarkt. Den
vanligaste formen av trombos är en begränsning av blodcirkulationen i benen, som beror på
en blodstockning. Då består faran i att stockningen löses och sedan hindrar
blodcirkulationen i hjärnan, hjärtat eller lungorna.
Genetiskt förebyggande tester för att fastställa
en ev. befintlig trombosrisk genomförs tyvärr
sällan och eftersom inga symptom märks innan
trombosen inträffar, vet de flesta människorna
inte att de genetiskt är predisponerade.
din genetiska hälsorisk kan du vidta
förebyggande åtgärder och i de flesta fall t.o.m.
förhindra uppkomsten av en trombos.
Därför upptäcks en genetisk disposition
mestadels först efter att en trombos inträffat,
som emellertid i många fall redan kan få ett
dödligt förlopp. Genetiska förebyggande
undersökningar genomförs tyvärr alltför sällan
än, även om man med vetskapen om en ökad risk
kan träffa specifika förebyggande åtgärder och i
de flesta fall förhindra uppkomsten av en
trombos. Hittills identifierades flera gener, som
förhindrar blodstockningen i ådrorna. Om en av
dessa gener är defekt, kan den inte fullgöra sin
uppgift och risken för bildningen av blodpropp
ökar avsevärt. Varje människa har två gener av
varje typ och var tjugonde bär på en defekt i
minst en gen och är därmed bärare med en ca. 8
ggr ökad trombosrisk i förhållande till
normalbefolkningen. Ca. en av 200 personer bär
på ett fel i båda generna av en gentyp och är
därmed utsatt för en 80 ggr högre trombosrisk.
Att bära på defekta gener betyder emellertid
inte med säkerhet att det leder till en propp, för
endast en del utvecklar också en trombos. Om
det leder till sjukdom, beror också på andra
faktorer som t.ex. övervikt, sängliggande och
inaktivitet, längre flygresor eller hos kvinnor
dessutom intag av p-piller, graviditet etc.
Precis detta gör denna gentest så värdefull för
den förebyggande hälsovården. När du vet om
Sida 61 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Relevanta gener vid trombos
Inom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar risken för
trombos. Genom en analys av dessa tre polymorfismer kan man beräkna risken att utveckla en
trombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder. Följande gener
påverkar din trombosrisk:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
Factor-V
rs6025
G>A
A/A
80
-
-
RISK
Factor-II
rs1799963
G>A
G/G
1
-
-
-
PAI1
rs1799889
G>del
G/G
1
-
-
-
MTHFR
rs1801133
C>T
C/T
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sida 62 av 185
Sammanfattning av effekterna
Särskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer i
dessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljande blodpropp.
Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och
kropp.
➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har ökat 80 -ggr ökat
➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmänna befolkningen
Din risk att utveckla en trombos
NORMALT
ÖKAD
▲
Risken för en trombos i venerna
NORMALT
ÖKAD
▲
Risken för en trombos i artärerna
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 63 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Prevention och vård
P.g.a. din genetiska profil har du en ökad risk att insjukna i trombos. Därför vore det mycket
bra om du höll dig till några förebyggande åtgärder, för att förhindra uppkomsten av
sjukdomen så bra som möjligt. Anlaget leder inte själv till något kännbart besvär.
Komplikationer uppkommer först, när det bildas blodstockning i blodkärlen och som följd
blodtillförseln till vissa delar av kroppen förhindras. Dina förebyggande åtgärder
koncentreras då på att förhindra detta. Du har en väsentligt ökad risk, att få en trombos och
ytterligare faktorer ökar dessutom risken.
Därför är det för drabbade bra, att beakta följande förebyggande åtgärder:
➤ På långa flygresor stockar sig ibland blod i benen, som man kallar "Turistklassyndromet". För att
förebygga detta, bör du få heparinsprutor utskrivna av din läkare. Stå upp i flygplanet då och då och rör på
benen. Att sitta länge i samma position, bör likaså undvikas.
➤ Speciella stödstrumpor har utvecklats specifikt för att förhindra trombos och minska din risk vid långa
flygningar och likaså föreslår vi alla sportsliga aktiviteter.
➤ Hos dig skulle sportslig aktivitet ytterligare sänka din trombosrisk.
➤ En sund kost och att avstå från cigaretter minskar ytterligare trombosrisken.
➤ Drick alltid tillräckligt med vätska.
Detta är särskilda risksituationer, där man bör använda sig av förebyggande
åtgärder:
➤ Sängläge och inaktivitet som t.ex. med ett gipsat ben.
➤ I det här fallet rekommenderas Heparinsprutor. Efter operationer (särskilt efter ingrepp i underliv, höfteller knäledsoperationer)
➤ Övervikt
➤ Cancersjukdomar eller sjukdomar, som har vätskeförlust som följd (t.ex. diarré).
➤ Åderbråck i benen.
➤ Hjärtbesvär, som svagt hjärta eller efter en hjärtinfarkt.
Vissa mediciner kan också utlösa komplikationer. Diskutera medicinerna du
intar med din läkare med tanke på din genetiska risk. Följande mediciner kan i
allmänhet vara olämpliga för drabbade:
➤
➤
➤
➤
Bestämda blodtrycksmediciner
Lungnande medel - Thalidomid
Medicin för terapi mot blodbrist, men också dopingmedel
Erytropeitin, Kortison
Sida 64 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på den medicin som kommer ifråga vid trombos och
besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa
din läkare att välja korrekt dos.
Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans)
Mediciner för behandling
av blodpropp
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
clopidogrel
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
prasugrel
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
rwarfarin (FDA!)
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
swarfarin (FDA!)
Normal
~100%
Normal
5-7mg/dag
Ej nödvändig
ticagrelor
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 65 av 185
VETENSKAP
Thrombo Sensor
Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025)
Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk. Genom
denna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
1%
Förhöjd Trombosrisk (Venös) (oddskvot: 80)
A/G
3%
Förhöjd Trombosrisk (Venös) (oddskvot: 7)
G/G
96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)
Litteratur
Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7.
Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation of Protein C in a
Large Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug 1,88(3):877-80.
Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism. Circulation. Feb 2009, 2(1):
57–62.
Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.
Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187.
Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997) 1305-1307.
Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963)
Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963) befinner
sig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos.
AE
Gentyp
GF
A/A
1%
Förhöjd Trombosrisk (Venös) (oddskvot: 25)
A/G
3%
Förhöjd Trombosrisk (Venös) (oddskvot: 5)
G/G
96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)
X
Sannolik effekt
Litteratur
Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’s Genome
Health Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62.
Foka et al. Factor V Leiden and prothrombin G20210A mutations, but not methylenetetrahydrofolate reductase C677T, are associated with recurrent
miscarriages. 2000 Feb,15(2):458-62.
Andreassi et al. Prothrombin G20210A substitution and hormone therapy: indications for molecular screening, Clin Chem Lab Med 44 (2006) 514-521.
Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.
Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.
Sida 66 av 185
PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889)
Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett glykoprotein och hör till gruppen serin-proteaseinhibitorer. Det inhiberar den
fibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och en förhöjd
PAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
Del/Del
24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (oddskvot: 1.84)
Del/G
48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (oddskvot: 1.83)
X
G/G
28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)
Litteratur
Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. Thromb Haemost.
2007 Jun,97(6):907-13.
Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301.
Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis in
patients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6.
Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.
Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.
MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133)
Methylentetrahydrofolat-reduktasen (MTHFR) är delaktig i ämnesomsättningen i kroppen. I homocysteinomsättningen är den ansvarig
för nedbrytningen av homocystein till metionin. Polymorfismen rs1801133 leder till en minskad, enzymatisk aktivitet av
metylentetrahydrofolat-reduktaserna och därmed till en förhöjd homocysteinnivå.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
47% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)
C/T
44% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)
T/T
9%
Förhöjd Trombosrisk (Venös) (oddskvot: 3)
Litteratur
M.G. Andreassi et al. Factor V Leiden, prothrombin G20210A substitution and hormone therapy: indications for molecular screening, Clin Chem Lab Med 44
(2006) 514-521.
I. Fermo et al. Prevalence of moderate hyperhomocysteinemia in patients with early-onset venous and arterial occlusive disease, Annals of internal medicine
123 (1995) 747-753.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 67 av 185
DNA-test - Högt blodtryck (Hypertoni)
Effektiv prevention och behandling vid högt blodtryck
HJÄRTKRETSLOPP
Högt blodtryck
Arteriell hypertoni, även kallat högt blodtryck, är ett sjukdomstillstånd där blodtrycket i
kärlsystemet är kroniskt förhöjt. Ett kroniskt systoliskt blodtryck högre än 140 mmHg eller
ett diastoliskt blodtryck högre än 90mmHg gäller som högt blodtryck (båda mätta i vila
efter 10 minuters sittande). Denna mätmetod är idag standard för blodtrycket går ofta ned
inom kort efter att man satt sig liksom det ofta ökar genom fysisk aktivitet eller oro.
Denna sjukdom är ofta förekommande. Det uppskattas att cirka 29 % av totala befolkningen lider av
högt blodtryck och förekomsten ökar med stigande ålder. Det farliga med högt blodtryck är att man
ofta inte lägger märke till det själv. I många fall ger det symptom som huvudvärk som kommer på
morgonen, yrsel, illamående, näsblod, kraftlöshet eller sömnlöshet. Men mestadels fortlöper
sjukdomen utan besvär och märks först genom följdskadorna. Därför kallas den också för "den
ljudlösa mördaren"("silent killer").
Högt blodtryck är en betydande riskfaktor i
utvecklingen
av
ateroskleros
eller
åderförkalkning,
särskilt
om
ytterligare
riskfaktorer som kraftig övervikt, Diabetes
Mellitus (sockersjuka) eller förhöjda kolesteroleller triglyceridvärden uppstår. De härigenom
uppkomna
kranskärls-sjukdomarna,
som
koronar hjärt- och kärlsjukdom, hjärtinfarkt,
hjärtinsufficiens,
njursvikt,
stroke
och
blockering av artärerna, förorsakar cirka 45 % av
dödligheten hos män och 50 % av dödligheten
hos kvinnor.
blodtrycket. Om en eller flera av dessa gener är
defekta leder detta till en ökad sannolikhet för
att utveckla högt blodtryck. En person som är
medveten om att ökad risk för högt blodtryck
föreligger kan vidta förebyggande åtgärder för
att sänka blodtrycket samt tala med läkare om
riskfaktorer och tillståndet. Härigenom kan
oftast svåra följdsjukdomar och dödliga
konsekvenser undvikas.
Förutom den förhöjda risken för ateroskleros
medför ett konstant förhöjt blodtryck också en
skada på hjärtmuskeln. Muskulaturen blir
tjockare och styvare, så att hjärtat i diastolen
(vilofasen) inte längre kan slappna av och dra in
blod så lätt. Det får till följd att hjärtat fylls
sämre och medför symptom på försvagat hjärta.
Om detta inte behandlas kan för högt blodtryck
också leda till skador på hornhinnan och orsaka
blindhet eller skada njurarna så svårt att
njurfunktionen blir nedsatt. Genom modern
terapi är det idag möjligt att tillfredsställande
behandla högt blodtryck utan betydande
biverkningar. Dessa moderna mediciner höjer
inte bara medellivslängden utan också
livskvaliteten enormt.
Flera
gener
ansvarar
för
regleringen
av
Sida 69 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Relevanta gener för högt blodtryck
Det har inom vetenskapen identifierats flera genetiska variationer som avsevärt ökar risken för högt
blodtryck. Med hjälp av en analys av dessa polymorfismer kan man beräkna risken för att utveckla
högt blodtryck och med specifika förebyggande åtgärder minska den. Genanalysen möjliggör också
för val av den effektivaste behandlingen för blodtryckssänkning. Följande gener påverkar ditt
blodtryck:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
AGT
rs699
T>C
T/T
1
-
-
-
ADRB1
rs1801253
G>C
G/G
1
-
-
-
GNB3
rs5443
C>T
C/T
6.1
-
-
RISK
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
De analyserade generna påverkar din risk för högt blodtryck, vilket även kan mätas på konventionellt
sätt. Nyttan med den här analysen är i första hand att genom regelbundna undersökningar
omedelbart fastställa högt blodtryck och därefter genom livsstilsförändringar och vid behov, med
den mest effektiva medicinska behandling. Här ser du en sammanställning av den inverkan, som de
genetiska variationerna har på din kropps hälsa:
➤ Din risk att insjukna i högt blodtryck är 6.1 -ggr ökat
Din risk för högt blodtryck
NORMAL
ÖKAD
▲
Sida 70 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Prevention och vård
P.g.a. dina gener har du en ökad risk att utveckla högt blodtryck/Hypertoni. Därför är
förebyggande vård mycket viktig för dig, för att på bästa sätt förhindra uppkomsten av
sjukdomen. Ditt förebyggande vårdprogram består av två viktiga områden:
Förebyggande vård
Bredvid de genetiska faktorerna spelar också miljön och livsstilen en avgörande roll för utvecklingen
av högt blodtryck. Därför är det viktigt för dig att i så fall lära känna riskfaktorerna och om möjligt
ändra på ditt levnadssätt så, att du undviker riskfaktorerna efter bästa förmåga.
Att låta bli att röka är en av de viktigaste åtgärderna för att sänka blodtrycket eller hålla det inom
normal nivå. T.o.m. rökare, som slutat röka i medelåldern, har en liknande medellivslängd som
personer, som aldrig rökt. Rökning minskar dessutom effekten av blodtryckssänkande mediciner.
Alkohol bör från 40-års åldern endast intas i måttliga mängder, då alkohol påverkar blodtrycket
direkt. Därför ökar även risken för stroke betydligt. En måttlig alkoholkonsumtion på maximalt en
1/4 liter rödvin per dag kan sänka blodtrycket med ca. 2-4 mmHg.
Övervikt är inte enbart en riskfaktor, utan ökar ditt blodtryck. Därför påverkar en viktminskning ditt
blodtryck i hög grad och du kommer att märka, att ditt blodtryck sjunker med viktminskningen. En
blodtryckssänkning på 5-20mmHg kan uppnås med en viktminskning på 10 kg.
Sträva efter att nå ditt optimala BMI (Body Mass Index eller optimala vikt för din kroppsstorlek), för
att sänka din riskfaktor.
Regelbunden, kroppslig aktivitet som simning, jogging eller vandring sänker blodtrycket med
4-9mmHg redan vid låg intensitet. Den effektivaste sänkningen av blodtrycket uppnås vid
30-minuters sport flera ggr i veckan. Däremot rekommenderas inte sportslag med stor
kroppsansträngning.
Konsumtionen av koksalt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därför reduceras till
mindre än 6 g per dag. Härigenom kan du förvänta dig en blodtryckssänkning på 8mmHg.
En sund kost rekommenderas naturligtvis varje människa och hos dig kan den regelbundna
konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk liksom reduktionen av mättade fettsyror förmodligen
uppnå en blodtryckssänkning av 8-14mmHg.
Läkarövervakning och möjlig terapi
Ytterligare en punkt i din vård är en granskning av blodtrycket, för att i förekommande fall
kontrollera de förebyggande vårdåtgärdernas effektivitet. Skulle du följaktligen lida av högt
blodtryck, låt då din läkare helt enkelt mäta ditt blodtryck regelbundet eller mät det själv. Granska
ditt blodtryck sedan enligt följande översikt:
Sida 71 av 185
Blodtryck
Systol
Diastol
Optimalt blodtryck
under 120
under 80
Normalt blodtryck
120-129
80-84
Högt-normalt blodtryck
130-139
85-89
Mild Hypertoni (Steg 1)
140-159
90-99
Måttlig Hypertoni (Steg 2)
160-179
100-109
Svår Hypertoni (Steg 3)
över 180
över 110
Isolerad systolisk Hypertoni
över 140
under 90
Skulle ditt blodtryck ligga inom normal nivå, mät det regelbundet (en gång i veckan) och försök hålla
det inom normal nivå genom angivna, förebyggande åtgärder.
Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök till att börja med föra ned det till normal nivå med den
angivna förebyggande vården, såvida du inte redan befinner dig under läkares blodtryckssänkande
terapi. Skulle de förebyggande åtgärderna inte vara tillräckliga, tala då med din läkare om
möjligheten till stöd för en medicinsk blodtryckssänkande terapi. Som val har du ACE-hämmare,
AT1-antagonister, betablockare, diurektika och kalciumantagonister.
Sida 72 av 185
HJÄRTKRETSLOPP
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på den medicin som kommer ifråga vid högt blodtryck och
besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa
din läkare att välja korrekt dos.
Blodtrycksmediciner (antihypertensivum)
Mediciner för behandling
av blodtryck
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amlodipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
atacand
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
bosentan
Normal
~78%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
kandesartan
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
diltiazem
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
felodipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
irbesartan
Normal
~98%
Normal
~100%
Ej nödvändig
lerkanidipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
losartan
troligt starkare
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nifedipin
Normal
~67%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nisoldipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nitrendipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
verapamil
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att
sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 73 av 185
VETENSKAP
Hypertension Sensor
AGT - Angiotensinogen (serpin peptidase inhibitor, clade A, member 8) (rs699)
Polymorfismen rs699 i Angiotensinogen-genen (AGT) leder till en förhöjd koncentration av Angiotensinogen i blodserumet och därmed till
en disposition för högt blodtryck.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
37% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni
T/C
43% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (oddskvot: 1.2)
C/C
20% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (oddskvot: 1.4)
Litteratur
Nakajima et al.Nucleotide Diversity and Haplotype Structure of the Human Angiotensinogen Gene in Two Populations. Am J Hum Genet. Jan 2002, 70(1):
108–123.
Jeunemaitre et al. Molecular basis of human hypertension: role of angiotensinogen. Cell. 1992 Oct 2,71(1):169-80.
Corvol et al. Molecular Genetics of Human Hypertension: Role of Angiotensinogen. Endocrine Reviews 18(5): 662–677.
ADRB1 - Adrenoceptor beta 1 (rs1801253)
β1-Adrenozeptorproteinet kodas genom ADRB1-genen och är den viktigaste Adrenoreceptorn i hjärtat hos människan. Den är
huvudansvarig för effekten av adrenalinet och målstrukturen av betablockeraren.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
14%
G/C
36% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni
C/C
50% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (oddskvot: 1.9)
Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni
Litteratur
Johnson et al. Association of hypertension drug target genes with blood pressure and hypertension in 86,588 individuals. Hypertension. 2011
May,57(5):903-10.
GNB3 - Guanine nucleotide binding protein (G protein), beta polypeptide 3 (rs5443)
G-Proteinen är signaltrans-duktionsproteiner, som är bundna vid insidan av receptorernas cellmembran och är delaktiga hos ett flertal av
signalvägar. Polymorfismen rs5443 är förknippad med såväl högt blodtryck, som även med en disposition för Adipositas.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
33% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni
C/T
57% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (oddskvot: 6.1)
T/T
10% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (oddskvot: 6.1)
Litteratur
Siffert W. G-protein beta3 subunit 825T allele and hypertension. Curr Hypertens Rep. 2003 Feb,5(1):47-53.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 74 av 185
DNA-test - Avgiftningsförmåga
Optimalt stöd för avgiftning av skadeämnen
ÄMNESOMSÄTTNING
Avgiftning
I vårt dagliga liv blir vi alltmer utsatta för giftiga ämnen som tas upp i vår kropp. Vår kropp
producerar enzymer som identifierar och neutraliserar många gifter. Särskilda gener
ansvarar för produktionen av dessa enzymer. Om en eller flera av dessa gener är defekta
minskar kroppens förmåga att effektivt neutralisera giftiga ämnen. Detta ökar risken för
att insjukna i olika följdsjukdomar.
Därför är det viktigt att en komplett analys av hälsorisker inkluderar avgiftningsgener. Genetiska
defekter som begränsar avgiftningsförmågan är väldigt vanligt bland befolkningen i Europa och
avgiftningsförmågan varierar kraftigt från person till person.
Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också varför många 90-åringar trots mycket rökande
förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medan andra människor med defekta gener redan
insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Varje person har en individuell genetisk profil och varje
person bör därför vidta individuellt anpassade förebyggande åtgärder för att upprätthålla optimal
hälsa.
Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas de
olika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av deras
genanalyser värderas per kategori.
Sida 76 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Fas 1 avgiftning av aska och sot
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ofta förekommande skadliga ämnen i vår
omvärld som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol, gas
och olja. Dessa skadeämnen tas upp av kroppen genom kosten och dricksvattnet, genom
lungorna vid inandning av avgaser samt genom huden. Där kan de framkalla ett flertal
cancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp.
prostatacancer och cancer i urinblåsan).
Det finns en rad avgiftningsgener som är ansvariga för produktionen av viktiga avgiftningsenzymer.
Dessa gener binder skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men är dessa gener defekta kan de
inte riktigt fullföra sin uppgift och därigenom ökar den individuella cancerrisken flera gånger om
p.g.a. de skadliga ämnena. Därför är det mycket viktigt för personer med en gendefekt att veta om
den förhöjda risken för att minska kontakten med dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys
har givit följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
CYP1A1
rs4646903
T>C
T/C
2.4
-
-
RISK
CYP1B1
rs1056836
C>G
C/G
3.4
-
-
RISK
Sammanfattning av effekterna
➤ Fas 1-avgiftningen är kraftigt reducerad
➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är reducerad
Effektivitet under fas 1
EFFEKTIV
Avgiftning av aska, sot (mat), rök
INEFFEKTIV
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
▲
Sida 77 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetaller
Avgiftningsgenerna binder och neutraliserar skadeämnen som ofta förekommer i industriella
lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även giftiga
tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra kan skadeämnena filtreras
ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta kan kroppen inte avgiftas
tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger
avsevärt.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
GSTM1
Null allel
T=Null allel
C/T
-
-
-
RISK
GSTT1
Null allel
del=Null allel
A/A
-
-
-
-
GSTP1
rs1695
A>G
A/A
-
-
-
-
Sammanfattning av effekterna
➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är reducerad
➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink har ökat
Effektiviteten under fas 2's avgiftningsprocess
Avgiftning av giftiga tungmetaller
EFFEKTIV
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
INEFFEKTIV
▲
Avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider,
ogräsmedel och insektssprayer
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
Sida 78 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Oxidativ stress och fria radikaler
Vid omvandling av energi i cellerna uppstår s.k. fria radikaler. Fria radikaler är små
aggressiva substanser som förstör molekylerna i sin omgivning i form av en kedjereaktion.
De måste snabbt neutraliseras av kroppen. Obalans i uppkomst och neutralisering av de fria
radikalerna kallas oxidativ stress, en av faktorerna som påverkar åldrandet av kropp och
hud.
Speciella gener sköter neutralisering av olika fria radikaler. Många personer har dock defekter i dessa
gener vilket minskar skyddet mot fria radikaler. Om kroppen inte har medfödd förmåga att
neutralisera fria radikaler kan man äta större mängd antioxidanter -som betakaroten, vitamin C,
vitamin E och acetylcystein - vilket då ökar kroppens förmåga att motstå oxidativ stress.
Även coenzym Q10 är en stark antioxidant som kan neutralisera fria radikaler, men bara efter att ha
blivit omvandlat av en särskild gen till den aktiva formen ubiquinol. Är denna gen defekt kan
coenzym Q10 ej omvandlas och ger då inget skydd mot fria radikaler. Därför är det viktigt att veta om
din kropp är kapabel att aktivera coenzym Q10 för att veta vilka antioxidanter du behöver inta.
Det antioxidativa enzymet glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse för
nedbrytningen av kroppscellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos detta
enzym. Om genen är defekt, minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan inte neutraliseras på ett
önskvärt sätt. En ökad selentillförsel kan öka GPX-aktiviteten.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
GSTM1
Null allel
T=Null allel
C/T
-
-
-
RISK
GSTT1
Null allel
del=Null allel
A/A
-
-
-
-
GSTP1
rs1695
A>G
A/A
-
-
-
-
SOD2
rs4880
Val16Ala
C/C
-
RESPOND
PROTEKTIV
-
GPX1
rs1050450
C>T
C/C
-
-
PROTEKTIV
-
NQO1
rs1800566
C>T
C/T
-
RESPOND
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sida 79 av 185
Sammanfattning av effekterna
➤
➤
➤
➤
➤
Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd
Behovet av antioxidanter är något förhöjt
Kroppen kan endast långsamt aktivera inaktivt Coenzym Q10
Andra antioxidanter bör intas tillsammans med Coenzym Q10
Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ej ökat
Oxidativ stress på celler
Rekommenderad dos av Antioxidanter
NORMALT
ÖKAD
▲
NORMALT
▲
Aktivering av Coenzym Q10
MÖJLIG
Rekommenderad substans som Antioxidant
EJ MÖJLIG
COENZYM Q10
▲
Ditt behov av Selen
NORMALT
ÖKAD
VIT. C,E,A etc.
▲
ÖKAD
▲
Sida 80 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Substanser och risker
Varje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på gener påverkar oss
olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem för de
flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bli beroende av
alkohol.
Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. T.e.x. har ungdomar som röker cannabis före
16-års ålder -i kombination med en specifik genvariation -en 10 gånger ökad risk för att senare
utveckla schizofreni.
Din genanalys fick följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
COMT
rs4680
G>A
A/G
-
-
-
RISK
CYP1A2
rs762551
C/A Pos. -163
A/A
-
-
PROTEKTIV
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sida 81 av 185
Sammanfattning av effekterna
➤ Risken att bli alkoholberoende är normal
➤ Vid cannabiskonsumtion före 16-års åldern är risken för schizofreni 2.5 -ggr. förhöjd
➤ Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein
Risk för alkoholberoende
NORMALT
ÖKAD
▲
Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion i
unga år
NORMALT
ÖKAD
▲
Din kropp har en snabb nedbrytningstakt av
koffein?
NORMALT
LÅNGSAM
▲
Sida 82 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Prevention och vård
FAS 1 Avgiftning: P.g.a. dina gener är din kropp inte i stånd att oskadliggöra vissa skadliga
ämnen (PAH) effektivt och snabbt. Därför är det viktigt för dig, att känna till de potentiella
källorna till dessa skadliga ämnen och efter bästa förmåga undvika kontakt med dem.
Följande källor bör du helst undvika:
TOBAKSRÖK
Tobaksrök är en av de mest betydande orsakerna till PAH hos människan. Det är naturligtvis
fördelaktigt för var och en att låta bli att röka, men det är speciellt viktigt för dig, eftersom din kropp
inte kan neutralisera de skadliga ämnena så effektivt som en del andra människor. När du röker eller
ofta är utsatt för passiv rökning, ökar din lungcancerrisk ytterligare drastiskt genom denna
gendefekt.
GRILLAD MAT
Grillad och hårt stekt mat är också en källa till skadliga PAH-ämnen och konsumtionen av sådana
livsmedel bör du helst undvika.
AVGASER
Avgaser, som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, är en orsak till PAH. Undvik därför
avgaserna från motorer och förbrännings-anläggningar. PAH lagras i regioner med stark belastning
av skadliga ämnen i marken och förekommer i särskilt hög koncentration i närheten av
förbränningsanläggningar eller gasverk.
ASKA OCH SOT
Aska, sot och gamla oljor innehåller höga koncentrationer av PAH och därför bör man helst undvika
hudkontakt.
FAS 2 avgiftning: din fas 2 avgiftning är p.g.a. dina gener begränsad och därför utsöndras
vissa skadliga ämnen inte tillräckligt effektivt ur din kropp. Därför är det mycket viktigt för
dig att lära känna potentiella källor till dessa skadliga ämnen och helst reducera kontakten
med dem. Följande källor bör du om möjligt undvika:
KVICKSILVER
Användningen av kvicksilver har rönt en vittgående begränsning i Europa p.g.a. sin
giftighet.Tandfyllningar av amalgam innehåller emellertid ännu spår av kvicksilver. Vi
rekommenderar därför att du går över till andra alternativ av tandfyllnadsmaterial. Selen är en
effektiv beståndsdel i avgiftningen av kvicksilver och bör därför intas med kosten. Livnär dig alltså
balanserat och med mycket nötter, fisk och skaldjur eller använd selenhaltiga livsmedelstillskott.
BLY
Blybelastningen i luften förorsakas huvudsakligen av blyhaltigt damm. Blydammets huvudkällor är
blytillverkande industrier, kolförbränning och framför allt biltrafik. Störst f.n. är blybelastningen av
Sida 83 av 185
blydamm hos arbetare i blyproducerande och bearbetningsföretag. Försök därför i så fall på bästa
sätt minska kontakten med blykällorna genom andningsskyddsåtgärder. På plantornas blad lagras
bly som damm i belastade regioner. Men detta damm kan avlägsnas genom noggrann tvätt. Ur
blyhaltigt matporslin kan bly fällas ut genom sura livsmedel (frukt, vin, grönsaker) . Försök därför
undvika blyhaltigt porslin. Kalcium är en viktig beståndsdel i avgiftningen av bly. Ät m.a.o. en
kalciumrik kost (t.ex. mjölkprodukter, broccoli osv.) eller använd livsmedelstillskott som innehåller
kalcium.
KADMIUM
Huvudsakligen upptas kadmium via kosten. Till de kadmiumrika livsmedlen hör: lever, svamp,
musslor och andra skaldjur, kakaopulver och torkad tång. Därutöver innehåller linfrön mycket
kadmium. Av denna anledning rekommenderas särskilt genetiskt predestinerade människor att inte
äta mer än 20 g linfrön. Dessutom tillkommer en anrikning av kadmium på alla lantbruksytor sedan
man började med konstgödsel och härigenom i nästan alla livsmedel. Även tobaksrök transporterar
relativt stora kadmiummängder till lungorna, varifrån de fördelas genom blodomloppet ut i kroppen.
Använd därför i möjligaste mån BIO-produkter, som inte framställs med konstgödsel och undvik
naturligtvis rökning. Skulle du arbeta i fabriker med högt kadmiumutsläpp, sörj alltid för tillräckligt
andningsskydd. Zink är en viktig beståndsdel för avgiftningsprocessen av kadmium och bör därför
intas i tillräcklig mängd med kosten (skaldjur) eller med livsmedelstillskott.
KEMIKALIER
Skadliga ämnen som förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungisider
eller insektssprayer, kan också medföra negativa konsekvenser för din hälsa. Gynna därför helst BIOprodukter och tvätta grönsakerna och frukten grundligt, innan du äter.
Undvik hudkontakt med industriella lösningsmedel och sörj alltid för tillräckligt andningsskydd, när
du handskas med dessa medel.
BELASTNINGSTESTER
Amalgambelastningen kan enkelt kontrolleras med en tuggummitest. Därför råder vi dig att i så fall
genomföra en sådan test med din läkare.
Oxidativ Stress: P.g.a. din genetiska profil är du inte tillräckligt skyddad mot skadlig
inverkan från fria radikaler. Av denna anledning bör du se till, att du får i dig tillräckligt med
antioxidanter i din kost.
FRIA RADIKALER
P.g.a. dina gener är ditt skydd mot fria radikaler (giftiga ämnen i din kropp) försvagat. Därför bör du
inta större mängd av "radikalfångare" i din kost. Öka därför andelen grönsaker, som broccoli,
blomkål, kål, lök och vitlök. Färgstark frukt av olika slag är också bra.
Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av generna.
P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper:
KOFFEIN
Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein
Sida 84 av 185
VETENSKAP
Toxo Sensor
CYP1A1 - cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903)
Hemprotein cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och diverse
xenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAH)
effektiv nebrytning av aska, sot och rök
T/C
37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 2.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
C/C
1%
Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 2.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
Litteratur
Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population.
Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9.
Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med (Zagreb). Oct
2013, 23(3): 255–265.
Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35: 152–159.
Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol. 2010
Feb,37(2):193-8.
CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836)
CYP1B1 hör till cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna metaboliter
och de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av polymorfismen.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAH)
effektiv nebrytning av aska, sot och rök
C/G
45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 3.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
G/G
23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 3.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
Litteratur
Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAH-DNA
Adducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245.
Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation activity.
Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4.
Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase activity,
and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.
Sida 85 av 185
GSTM1 Null Allel
Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande
ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den cellulära
avgiftningen.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
10% Effektiv Fas 2 Avgiftning
effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller
gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
C/T
38% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller
begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
T/T
52% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller
begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
Litteratur
McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594.
Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer
Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695)
Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande
ämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liksom
GSTM! och GSTT1.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
48% Effektiv Fas 2 Avgiftning
effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller
gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
A/G
42% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller
begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
G/G
10% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller
begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
Litteratur
Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.
Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct
1,107(7):1570-7.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer
Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 23(9):1475-81.
Sida 86 av 185
GSTT1 Null Allel
Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande
ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den cellulära
avgiftningen.
AE
Gentyp
X
A/A
GF
Sannolik effekt
36% Effektiv Fas 2 Avgiftning
effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller
gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
A/DEL
42% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller
begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
DEL/DEL
22% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metaller
begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
Litteratur
Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer
Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880)
SOD2 kodat på superoxid dismutas enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva syremolekylerna (ROS) och skyddar på så vis
kroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ett begränsat skydd
mot dessa fria radikaler.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
C/C
20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler
C/T
53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
T/T
27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
Litteratur
Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. Pharmacogenet
Genomics. 2005 May,15(5):311-9.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer
Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
Sida 87 av 185
GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450)
GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelar därmed en
roll för kroppens skydd mot oxidativ stress.
AE
Gentyp
X
C/C
67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler
C/T
26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
T/T
GF
7%
Sannolik effekt
Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
Litteratur
Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples of
subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25.
Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2009,
18(6): 1841–1848.
Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 2010
Jun,18(6):817-24.
Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide polymorphism
rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14.
Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European men.
Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68.
Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 Oct,137(10):1553-61.
Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in men from
Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90.
Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12.
Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009
Sep,48(6):383-6.
NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566)
Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen av
Nicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kan inte
längre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol
C/T
30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol
T/T
4%
Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol
Litteratur
Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 2011.
Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 May 15.
Sida 88 av 185
COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680)
Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (adrenalin, noradrenalin, dopamin) och hjälpa dem med
nedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-polymorfismen rs4680 förknippas med psykologiska
störningar som schizofreni, ätstörningar och alkoholism.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
A/A
20% Inga påverkan
Ökad risk för alkoholism
A/G
55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (oddskvot: 2.5)
Normal risk för alkoholism
G/G
25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (oddskvot: 10.9)
Normal risk för alkoholism
Litteratur
Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-O-methyltransferase
gene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27.
Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers.
Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.
Hursel R et al. The role of catechol-O-methyl transferase Val(108/158)Met polymorphism (rs4680) in the effect of green tea on resting energy expenditure and
fat oxidation: a pilot study. PLoS One. 2014 Sep 19,9(9):e106220.
Smith SB et al. Epistasis between polymorphisms in COMT, ESR1, and GCH1 influences COMT enzyme activity and pain. Pain. 2014 Nov,155(11):2390-9.
Tammimäki A et al. Catechol-O-methyltransferase gene polymorphism and chronic human pain: a systematic review and meta-analysis. Pharmacogenet
Genomics. 2012 Sep,22(9):673-91.
CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551)
Hämproteinet cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen cytokrom-P450-enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska substanser
(bl.a. koffein), mediciner och östrogener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög kaffekonsumtion som med en
senare uppkomst av bröstcancer.
AE
Gentyp
GF
X
A/A
51%
A/C
42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer
C/C
7%
Sannolik effekt
I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 koppar kaffe om
dagen
Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer
Litteratur
Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer Epidemiol
Biomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.
"Caffeine". DrugBank. University of Alberta. 16 September 2013. Retrieved 8 August 2014.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 89 av 185
DNA-test - Diabetes typ 2
Prevention och effektiv behandling vid diabetes
ÄMNESOMSÄTTNING
Diabetes Mellitus typ 2
Diabetes Mellitus typ 2 är en vanlig ämnesomsättningssjukdom, där kroppen inte längre kan
reglera blodsockerhalten. Med åldern minskar förmågan att reglera blodsockret och upp
emot 1 av 10 personer i industrisamhället lider av diabetes.
Socker är det huvudsakliga drivmedlet för våra
celler. Det transporteras tillsammans med syre
och många andra viktiga näringsämnen genom
blodet. För mycket socker i blodet är giftigt för
cellerna och för lite förhindrar att de kan
fungera riktigt. Därför har kroppen en mekanism
som exakt styr blodsockernivån. Om en stor
mängd socker tillförs blodet efter en sockerrik
måltid börjar kroppen att filtrera sockret ur
blodet och lagra det. Blir kroppen däremot under
en längre tid utan mat hämtar den sockret ur
reserverna igen och transporterar det ut i
blodet. På så vis förblir blodsockernivån
konstant och ser till att alla celler får tillräckligt
med energi.
Med tilltagande ålder blir den här regleringen
gradvis mindre exakt. Särskilda riskfaktorer som
för lite fysisk aktivitet, övervikt eller särskilda
gendefekter
accelererar
denna
gradvisa
minskning av precision. Hos många personer
stiger blodsockret till nivåer som triggar igång
flera kroppsliga symtom, vissa av dem
livshotande. I det fallet talar man om diabetes
mellitus typ 2 vilket bör behandlas av läkare. Vid
felaktig reglering av blodsockret kan ett flertal
följdsjukdomar uppstå såsom högt blodtryck,
höga blodfetter, skador på kärl och organ som
njurarna, t.o.m. blindhet.
reagerar. Den därpå följande behandlingen beror
på storleken hos de förhöjda sockervärdena. I de
flesta fall räcker det att hålla sig till en
energifattig och fiberrik diet liksom en ökad
kroppsaktivitet. Vid behov kan man inta medicin
i tablettform. I sällsynta fall är det nödvändigt
med insulininjektioner.
Diabetes är en välståndssjukdom, särskilt i
industriländerna där det finns mat i överflöd.
Övervikt är den största riskfaktorn och defekter
i gener som verkar i blodsockerregleringen höjer
diabetesrisken ytterligare.
Med den här genanalysen kan man beräkna den
personliga diabetesrisken bättre. Hos personer,
där man fastställt en hög diabetesrisk, kan man
lägga större vikt vid förebyggande åtgärder, som
i många fall fullständigt kan förhindra
uppkomsten av diabetes och förbli friska.
För att bespara diabetiker dessa följdsjukdomar,
är en regelbunden och konsekvent kontroll av
blodsockernivån nödvändig.
För att diagnostisera diabetes medicinskt
genomförs ofta en sockermätning eller en test
av glukostolerans hos husläkaren. Då intas en
stor mängd sockerhaltig vätska och med hjälp av
blodsockervärdena mäter man hur kroppen
Sida 91 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Relevanta gener för Diabetes Mellitus typ 2
Hittills har testet identifierat flera gener och polymorfer, som skulle kunna öka den allmänna risken
att insjukna i diabetes mellitus typ2. Genom analysen av alla relevanta polymorfer kan man i
resultaten fastställa sjukdomsrisken liksom några andra genetiska egenskaper, som är relevanta för
sjukdomen. Följande gener påverkar regleringen av blodsockret och risken för Diabetes Typ2
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
TCF7L2
rs7903146
VS3C>T
C/C
1
-
-
-
HIGD1C
rs12304921
A>G
A/A
1
-
-
-
HHEX
rs1111875
A>G
G/A
1.21
-
-
RISK
IL6
rs1800795
G/C Pos. -174
G/C
0.91
RESPOND
PROTEKTIV
-
IL10
rs1800872
C/A Pos. -592
C/A
1
-
-
-
PPARG
rs1801282
Pro12Ala
C/G
1.19
-
-
RISK
FTO
rs9939609
A/T
T/A
1.34
-
-
RISK
KCNJ11
rs5219
C>T
C/C
1
-
-
-
NOS1AP
rs10494366
T>G
T/T
-
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sida 92 av 185
Sammanfattning av effekterna
Då flera riskgener för uppkomsten av Diabetes Mellitus typ 2 här har analyserats och många av dessa
riskvariationer är ofta förekommande, är nästan alla människor drabbad av en viss genetisk risk.
Därför är det möjligt att du bär på fler riskvariationer än befolkningsgenomsnittet och därför är
utsatt för en större risk att insjukna i diabetes. Däremot är det också möjligt att du har mindre
riskvariationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har ett visst skydd mot uppkomsten av
sjukdomen. Här ser du en sammanfattning av vilken effekt de genetiska variationerna har på din
kropp.
➤ Risken för Diabetes Mellitus typ 2 är ej förhöjd
➤ Metformin är troligtvis effektivare för förebyggande av diabetes
➤ Medicinen glibenclamid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan också brytas ned
tillräckligt
➤ Nedbrytningshastigheten hos medicinen Glibenclamid motsvarar ungefär 55%
➤ På grund av detta ligger den slutliga optimala dosen troligtvis inom området av ca. ~50%
➤ Medicinen tolbutamid kan visserligen brytas ned tillräckligt, men är mindre effektiv för
blodsockersänkning
➤ Vid uppkomsten av Diabetes Mellitus Typ 2 behöver du troligtvis ej insulin
➤ Medicinen glimepirid kan visserligen brytas ned tillräckligt, men är mindre effektiv för
blodsockersänkning
Risken för Diabetes Mellitus Typ 2
SKYDD
GENOMSNITTSRISK
ÖKAD
▲
Insulinersättningsbehov hos DMT2
NORMALT
TIDIGARE
Effektiviteten av Glimepirider
EFFEKTIV
▲
INEFFEKTIV
▲
Glibenclamid för blodsockersänkning
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
Effektiviteten för prevention hos Metformin
NORMALT
REDUCERAT
▲
▲
Effektiviteten av Tolbutamider
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
Sida 93 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Prevention och vård
Hos dig är de testade generna friska och du har därför ett visst skydd mot Diabetes Mellitus
Typ 2. Men då man även utan en gendefekt kan få diabetes, rekommenderar vi dig allmänna
vårdåtgärder för särskilda riskfaktorer. Det är bra om du från 45-års åldern genomgår en
årlig undersökning genom en oral glukosbelastningstest. Då mäts hur din kropp reagerar på
socker.
Dessutom bör man från denna ålder låta göra blodsockerspegel- bestämningar, så att (om någonsin
tecken på Diabetes förekommer) sjukdomen fastställs tillräckligt tidigt och riktig terapi kan sättas
in.
Genom tidig diagnos kan sjukdomar, som högt blodtryck och störningar inom blodfetterna, som ofta
förekommer i samband med Diabetes, undvikas resp. i rätt tid behandlas konsekvent.
Vidare rekommenderas du, att hålla dig till en fiberrik diet, för att hålla nere din blodsockerspegel.
Sport och rikligt med motion (helst minst 30 min. 5 dagar i veckan) råder vi naturligtvis var och en
och är det viktigaste skyddet mot Diabetes mellitus, eftersom kroppslig aktivitet leder till en
snabbare ämnesomsättning och därigenom till en snabbare förbränning (förbrukning) av det i blodet
befintliga sockret , som sänker blodsockerspegeln.
Sida 94 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på medicinering, som är aktuell för diabetes mellitus typ 2
och sjukdomar som hänger ihop med den. Denna uppgift bör gälla som en möjlig varning för
biverkningar och hjälpa din läkare att välja rätt dos. Mediciner, som är betecknade med (FDA!),
tilldelades redan en varning av amerikanska myndigheten "Food and Drug Administration", för att
genetiska variationer kan medföra allvarliga biverkningar.
Kolesterolsänkande medicin (statiner)
Mediciner för
kolesterolsänkning
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
atorvastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
cerivastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fluvastatin
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lescol
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lovastatin
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Diabetesmediciner (Antidiabetikum)
Mediciner mot Diabetes
Typ 2
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amaryl
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
chlorpropamide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
diabeta
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
glibenclamide
Normal
~55%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
glimepiride
Något svagare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
glipizide
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
nateglinide
Normal
~85%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
phenformin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
rosiglitazone
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
starlix
Normal
~85%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
tolbutamide
Något svagare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att
sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 95 av 185
VETENSKAP
Diabetes Sensor
TCF7L2 - Transkription faktor 7-lik 2 (T-cell specifik, HMG-box) (rs7903146)
TCF7L2 (Transcription factor 7-like 2) är en transkriptionsfaktor som påverkar uttrycket av många skilda gener. Polymorfismen rs7903146
betraktas som den viktigaste genetiska riskfaktorn för Typ 2 Diabetes.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
C/C
55% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
i sb.m en sjukdom är behovet för Insulinersättningen normalt
C/T
35% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.65)
Om du har Diabetes är insulinersättande behandling nödvändig tidigare
T/T
10% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 2.77)
Om du har Diabetes är insulinersättande behandling nödvändig tidigare
Litteratur
Lyssenko et al. Mechanisms by which common variants in the TCF7L2 gene increase risk of type 2 diabetes. J Clin Invest. Aug 1, 2007, 117(8): 2155–2163.
Cauchi et al. TCF7L2 genetic defect and type 2 diabetes. Curr Diab Rep. 2008 Apr,8(2):149-55.
Bodhini et al. The rs12255372(G/T) and rs7903146(C/T) polymorphisms of the TCF7L2 gene are associated with type 2 diabetes mellitus in Asian Indians.
Metabolism. 2007 Sep,56(9):1174-8.
HIGD1C - HIG1 hypoxia inducible domän familj, medlem 1C (rs12304921)
Polymorfismen rs12304921 på genen HIGD1C förknippades med en ökad risk för Typ 2 Diabetes i en stor studie.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
70% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
G/A
27% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 2.5)
G/G
3%
Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 4)
Litteratur
The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Nature.
2007 Jun 7,447(7145):661-78.
Sida 96 av 185
HHEX - Hematopoietikalt uttryckt homeobox (rs1111875)
HHEX-genen kodar en transkriptionsfaktor, som spelar en roll i många utvecklingsprocesser. I en genomomfattande associationsstudie
visades, att kvinnliga bärare av G-Allel löper en större risk för Typ 2 Diabetes.
AE
Gentyp
GF
A/A
17%
G/A
50% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.21)
G/G
33% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.44)
X
Sannolik effekt
Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
Litteratur
van Vliet-Ostaptchouk et al. HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Eur J Hum Genet. 2008 May,16(5):652-6
Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population. Diabetes.
2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27.
Furukawa et al. Polymorphisms in the IDE-KIF11-HHEX gene locus are reproducibly associated with type 2 diabetes in a Japanese population. J Clin Endocrinol
Metab. 2008 Jan,93(1):310-4.
IL6 - interleukin 6 (rs1800795)
Interleukin-6 hör till de proinflammatoriska Zytokinerna och är en väsentlig del av immunsvaret på inflammatoriska processer.
Polymorfismen rs1800795 ligger i genens promotorregion och förändrar därmed Zytokinens expression. Bärare av C-Allel producerar
mindre IL6.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
25% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 0.91)
G/C
50% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 0.91)
G/G
25% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.51)
Litteratur
Huth et al. IL6 gene promoter polymorphisms and type 2 diabetes: joint analysis of individual participants' data from 21 studies. Diabetes. 2006
Oct,55(10):2915-21.
Illig et al. Significant association of the interleukin-6 gene polymorphisms C-174G and A-598G with type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab. 2004
Oct,89(10):5053-8.
Fishman et al. The effect of novel polymorphisms in the interleukin-6 (IL-6) gene on IL-6 transcription and plasma IL-6 levels, and an association with systemiconset juvenile chronic arthritis. J Clin Invest. 1998 Oct 1,102(7):1369-76.
IL10 - Interleukin 10 (rs1800872)
Interleukin-10 (IL10) hör till de antiinflammatoriska Zytokinerna och har talrika uppgifter i det mänskliga immunsystemet.
Polymorfismen förknippas med ökad Typ 2 Diabetesrisk och förhöjd Insulinresistens.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
48% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
ingen förhöjd Insulinresistens
C/A
45% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
ingen förhöjd Insulinresistens
A/A
7%
Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.63)
Förhöjd Insulinresistens (oddskvot: 1.99)
Litteratur
Bai et al. Association between interleukin 10 gene polymorphisms and risk of type 2 diabetes mellitus in a Chinese population. J Int Med Res. 2014 Apr 23.
Scarpelli et al. Variants of the interleukin-10 promoter gene are associated with obesity and insulin resistance but not type 2 diabetes in caucasian italian
subjects. Diabetes. 2006 May,55(5):1529-33.
Sida 97 av 185
PPARG - Peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma (rs1801282)
PPARG (Peroxisome proliferator-activated receptor gamma) är en typ II intracellulär receptor. Dessa receptorer aktiveras över
fysiologiska eller farmakologiska ligander och reglerar den transkriptionella aktiviteten av olika målgener. Rs1801282 polymorfismen
Rs1801282 är förknippad med övervikt och förhöjd risk för diabetes typ 2.
AE
Gentyp
GF
G/G
1%
X
Sannolik effekt
Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
G/C
22% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.19)
C/C
77% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.38)
Litteratur
Gouda et al. The association between the peroxisome proliferator-activated receptor-gamma2 (PPARG2) Pro12Ala gene variant and type 2 diabetes mellitus: a
HuGE review and meta-analysis. Am J Epidemiol. 2010 Mar 15,171(6):645-55.
Altshuler et al. The common PPARgamma Pro12Ala polymorphism is associated with decreased risk of type 2 diabetes. Nat Genet. 2000 Sep,26(1):76-80.
Deeb et al. A Pro12Ala substitution in PPARgamma2 associated with decreased receptor activity, lower body mass index and improved insulin sensitivity. Nat
Genet. 1998 Nov,20(3):284-7.
FTO - Fat mass and obesity associated (rs9939609)
FTO-genen (Fat mass and obesity-associated protein) visar en stark genetiska påverkan på människans kroppsvikt. Det framgår att
polymorfismen rs9939609 klart ökar risken för adipositas.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
25% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2
T/A
57% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot:1.34)
A/A
18%
Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot:1.68)
Litteratur
Frayling et al. A Common Variant in the FTO Gene Is Associated with Body Mass Index and Predisposes to Childhood and Adult Obesity. Science. May 11, 2007,
316(5826): 889–894.
Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Nature. 2007
Jun 7,447(7145):661-78.
Hertel et al. Genetic analysis of recently identified type 2 diabetes loci in 1,638 unselected patients with type 2 diabetes and 1,858 control participants from a
Norwegian population-based cohort (the HUNT study). Diabetologia. 2008 Jun,51(6):971-7.
Sida 98 av 185
KCNJ11 - Potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11 (rs5219)
Das KCNJ11 (potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11) genen är kodad på Kir2.6-proteinet, en underavdelning till de
ATP-känsliga Kaliumkanalerna. Dessa kanaler är placerade i cell-membranet och kan med hjälp av Insulin-hormonet reglera
glukoskoncentrationen i blodet. En defekt kan leda till en förhöjd glukosspegel och en ökad diabetesrisk.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
C/C
58% Ingen ökad risk för Diabetes Mellitus Typ 2. Medicinen Metformin är effektiv
C/T
34% Ingen ökad risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.23)
Medicinen Metformin är mindre effektiv
T/T
8%
Ökad risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (oddskvot: 1.65)
Medicinen Metformin är mindre effektiv
Litteratur
Florez et al. Type 2 Diabetes–Associated Missense Polymorphisms KCNJ11 E23K and ABCC8 A1369S Influence Progression to Diabetes and Response to
Interventions in the Diabetes Prevention Program. Diabetes. Feb 2007, 56(2): 531–536.
Zhou et al. The E23K variation in the KCNJ11 gene is associated with type 2 diabetes in Chinese and East Asian population. J Hum Genet. 2009 Jul,54(7):433-5.
Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population. Diabetes.
2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27.
Florez et al. Haplotype structure and genotype-phenotype correlations of the sulfonylurea receptor and the islet ATP-sensitive potassium channel gene
region. Diabetes. 2004 May,53(5):1360-8.
NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366)
Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide
syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en
förhöjd risk för hjärtsjukdomar.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektiv
dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektiv
dödskvoten med denna medicin är högre
G/T
44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv
medicinen Glimepirid är effektiv
G/G
26% medicinen Glibenclamid är mindre effektiv
dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv
Litteratur
Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun
15,55(24):2745-52.
Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J Physiol Pathophysiol
Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.
Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users of sulfonylurea.
Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 99 av 185
DNA-test - Alzheimers
Riskbedömning, prevention och bättre behandling
ÄMNESOMSÄTTNING
Morbus Alzheimer
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i särskilda delar av hjärnan. Orsaken till
Alzheimers är idag ännu ej helt fastställd. Särskilda gendefekter har dock kopplats samman
med en signifikant ökad risk att utveckla sjukdomen. Dessa gendefekter gör att det samlas
ett överskott av felaktigt lagrade proteiner inom särskilda områden i hjärnan samt att stora
mängder giftiga molekyler, s.k. fria radikaler, uppstår. Dessa skadar hjärncellerna som så
småningom börjar brytas ned i de drabbade områdena.
vårdgivare.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste typen av
demens och står för cirka 60 % av de totalt cirka
24 miljoner demenssjuka i världen. Den
vanligaste formen drabbar personer över 65 års
ålder. Cirka 2 % av 65-åringarna är drabbade och
cirka 3 % av 70-åringarna har sjukdomen. 6 % av
75-åringarna och cirka 20 % av 85-åringarna visar
symptom på sjukdomen.
Tidiga symtom kan uppträda så tidigt som åtta
år innan det är möjligt att med säkerhet
fastställa Alzheimers sjukdom. Exempel på
tidiga symtom: Försämrat närminne, svårighet
med språkförståelse samt nedstämdhet och
oföretagsamhet. Sjukdomen upptäcks oftast
inte förrän personen utvecklar tydliga
svårigheter med inlärning och sämre närminne
medan långtidsminnet ännu inte uppvisar några
brister. I senare stadier glömmer personen
invanda färdigheter och känner inte längre igen
närstående personer och alldagliga föremål.
Ilska och aggression kan förekomma och
personen blir alltmer beroende av stöd från
Man har ännu inte inom den medicinska världen
hittat något botemedel mot Alzheimers. För de
personer som är genetiskt predisponerade att
utveckla Alzheimers finns det dock stora
möjligheter att förebygga sjukdomen. Att träna
minnet, göra vissa livsstilsförändringar, anpassa
kost och göra kontroller av vissa andra
sjukdomar kan spela en stor roll för att
förebygga Alzheimers sjukdom. Dessa åtgärder
kan fördröja uppkomsten av sjukdomen med
flera år eller i vissa fall fullständigt förhindra
den. Det är därför av stor vikt att personer med
ökad genetisk risk att utveckla Alzheimers så
tidigt som möjligt får reda på riskerna och
påbörjar preventiva åtgärder.
Sida 101 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Relevanta gener för Alzheimers sjukdom
Två olika polymorfer har betydelse för uppkomsten av Alzheimers. Det finns genetiska
kombinationer som kan öka sjukdomsrisken upp till 15 gånger. Det finns även genetiska
kombinationer som kan minska sjukdomsrisken upp till 30 gånger jämfört med den genomsnittliga
befolkningen. Din genanalys visar följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
APOE
rs429358
T>C
C/C
-
APOE
rs7412
T>C
C/C
-
APOE TYP
kombination
E2/E3/E4
E4/E4
15
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
RESPOND
-
RISK
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
Här ser du en sammanfattning av vilken effekt de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp:
➤ Risken för Morbus Alzheimer är 2.5 ggr så stor 15 -ggr. förhöjd
➤ Ditt behov av antioxidanter är förhöjt
Risk för Alzheimers
SKYDD
GENOMSNITTSRISK
ÖKAD
▲
Behov av antioxidanter
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 102 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Prevention och vård
Du är genetiskt predestinerad att insjukna i Alzheimer och det är därför viktigt för dig, att
hålla dig till följande handlingsförslag för att även fortsättningsvis förbli frisk. Det finns
några förebyggande åtgärder särskilt för genetiskt predisponerade personer, som kan
minska sannolikheten att insjukna i Alzheimer. Följande skyddsåtgärder sammanställdes på
bästa sätt enligt dagsaktuell vetenskaplig status och rekommenderas varmt av oss:
Tillräcklig motion: studier visar att regelbunden sportslig aktivitet minskar risken att insjukna i
Alzheimer. Minst 15 min. motion minst 3 dagar i veckan kan sänka risken att insjukna med upp till
40% och rekommenderas därför. Sätt upp en träningsplan och håll dig till den. Välj en sport som du
tycker om och någon som du kan utöva i grupp.
Socialt: Studier har visat att socialt aktiva människor har en lägre risk att utveckla en
demenssjukdom. Därtill hör regelbunden kontakt med vänner eller socialt engagemang i föreningar.
Vårda därför dina sociala kontakter och engagera sig i föreningar och klubbar.
Rökning: Vi rekommenderar naturligtvis alla att låta bli rökandet. Vid en genetisk predestinering för
Alzheimer är det absolut nödvändigt att låta bli att röka, eftersom det ökar utvecklingen av
sjukdomen.
Kost: Kosten tycks spela en viktig roll för att förhindra Alzheimer. Då giftiga radikaler ibland är
ansvariga för skador på hjärnceller, rekommenderar vi varmt livsmedel som innehåller mycket
antioxidanter. Dit hör:
➤ Vitamin C: T.ex. citrusfrukter, kiwi, vinbär, hagtorn, paprika, kål och tomater.
➤ Vitamin E (α-Tocoferol): hör till fettlösliga vitaminer och förekommer framför allt i spannmål, nötter och
olika vegetabiliska oljor.
➤ Beta-karoten: T.ex. olika frukt- och grönsakssorter som aprikoser, persikor, tomater, paprika, broccoli,
blomkål, grönkål, spenat och morötter.
➤ Flavonoider: T.ex. körsbär, plommon, bär, äpplen, rödkål, röd rättika, lök, rädisor, radicciosallad och
auberginer.
➤ Saponiner: T.ex. ärtor och bönor och spenat.
➤ Sulfider: T.ex. vitlök, scharlottenlökar, gräslök, purjolök och unglök.
➤ Polyfenoler: T.ex. rött vin.
➤ Studier har också fastställt, att medelhavskost ger ett visst skydd mot Alzheimer och andra sjukdomar.
Denna näringsform består av mycket frukt, grönsaker, bönor, måttligt med fisk, måttligt med
mjölkprodukter, mindre mängd kött och fågel, olivolja och måttligt, men regelbundet med vin.
Utbildning och intellektuell stimulering: Studier har visat, att en hög utbildningsnivå och upprepad,
intellektuellt krävande sysselsättning (bl.a. pussel, läsning, radiolyssning och kulturella aktiviteter)
sänker sannolikheten för ett insjuknande till en fjärdedel och/eller tydligt kan fördröja det. Ofta
återkommande och långt TV-tittande tycks däremot främja uppkomsten av ett insjuknande. Välj
därför en hobby som utmanar dig intellektuellt (korsord, schack, sudoku o.s.v.) och praktisera den
regelbundet.
Sida 103 av 185
Kolesterol: Högt kolesterolvärde bidrar till att utveckla sjukdomen, därför bör du varje halvår låta
mäta dina kolesterolvärden. Skulle du ha för höga värden, kan du få dem under kontroll genom fysisk
träning, en medelhavs- och fettfattig kost och eventuellt kolesterolsänkande behandling. En sund
kolesterolnivå är viktig prevention för både ateroskleros och Alzheimer.
Blodtryck: Högt blodtryck är en av de största påverkbara riskfaktorerna. Mät regelbundet (1
gång/veckan efter du suttit 10 minuter) och försök hålla det inom normal nivå med förebyggande
åtgärder.
Skulle ditt blodtryck vara för högt, kan följande åtgärder sänka det. Om det inte är tillräckligt, tala
med din läkare om en medicinskt blodtryckssänkande behandling.
Att avstå från rökning är en av de viktigaste åtgärderna för att sänka blodtrycket eller hålla det inom
normal nivå. T.o.m. personer som slutat röka i medelåldern, har en liknande medellivslängd som
personer som aldrig rökt. Rökning minskar dessutom effekten av blodtryckssänkande mediciner.
Alkohol bör från 40-års åldern endast intas i måttliga mängder, då mängden alkohol direkt påverkar
blodtrycket. Därför ökar även risken för slaganfall betydligt. En måttlig alkoholkonsumtion på
maximalt en 1/4 liter rödvin per dag kan sänka blodtrycket med ca.
2-4 mmHg.
Övervikt är inte enbart en riskfaktor, utan ökar också ditt blodtryck. Därför påverkar en
viktminskning ditt blodtryck i hög grad och du kommer att märka att ditt blodtryck sjunker med
viktminskningen. En blodtryckssänkning på 5-20 mmHg kan uppnås med en viktminskning på 10 kg.
Sträva efter att nå ditt optimala BMI (eller optimala vikt för din kroppsstorlek) för att sänka din
riskfaktor.
Regelbunden fysisk aktivitet såsom att simma, jogga eller promenera sänker blodtrycket med 4-9
mmHg redan vid låg intensitet. Den mest effektiva sänkningen av blodtrycket uppnås vid 30
minuters träning flera ggr i veckan. Däremot rekommenderas inte sportaktiviteter med hög
intensitet.
Konsumtionen av salt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därför reduceras till
mindre än 6 g per dag. Härigenom kan du förvänta dig en blodtryckssänkning på 8 mmHg.
En sund kost rekommenderas naturligtvis varje människa och hos dig kan en regelbunden
konsumtion av frukt, grönsaker och fisk liksom reduktionen av mättade fettsyror förmodligen uppnå
en blodtryckssänkning av 8-14 mmHg.
Sida 104 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Effekt av relevanta läkemedel
Följande gener och polymorfismer påverkar omvandlingen och nedbrytningen av mediciner, som ofta
skrivs ut mot denna sjukdom. Analysen kom till följande resultat:
Mediciner mot Alzheimer
Mediciner för behandling
av Alzheimer
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
donepezil
Normal
~60%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
galantamine (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tacrine
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
Blodtrycksmediciner (antihypertensivum)
Mediciner för behandling
av blodtryck
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
amlodipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
atacand
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
bosentan
Normal
~78%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
kandesartan
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
diltiazem
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
felodipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
irbesartan
Normal
~98%
Normal
~100%
Ej nödvändig
lerkanidipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
losartan
troligt starkare
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nifedipin
Normal
~67%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nisoldipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nitrendipin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
verapamil
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 105 av 185
Kolesterolsänkande medicin (statiner)
Mediciner för
kolesterolsänkning
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
atorvastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
cerivastatin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fluvastatin
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lescol
Normal
~89%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
lovastatin
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 106 av 185
VETENSKAP
Alzheimer Sensor
APO E2/E3/E4
APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter triglyceridrika beståndsdelar av lipoprotein och spelar en central roll i människans fettämnesomsättning. ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter som betecknas Apo E2,E3 ochE4. ApoE4 är förknippas med en ökad risk
för hjärtsjukdomar och Alzheimer.
AE
Gentyp
GF
E2/E2
1%
Skydd mot Alzheimer (oddskvot: 0.7)
E2/E3
6%
Skydd mot Alzheimer (oddskvot: 0.7)
E3/E3
66% Ingen förhöjd risk för Alzheimers
E2/E4
2%
E3/E4
24% Förhöjd risk för Alzheimers (oddskvot: 3.2)
X
E4/E4
1%
Sannolik effekt
Förhöjd risk för Alzheimers (oddskvot: 2.5)
Förhöjd risk för Alzheimers (oddskvot: 15)
Litteratur
Farrer et al. Effects of age, sex, and ethnicity on the association between apolipoprotein E genotype and Alzheimer disease. A meta-analysis. APOE and
Alzheimer Disease Meta Analysis Consortium. JAMA. 1997 Oct 22-29,278(16):1349-56.
Tang et al. The APOE-epsilon4 allele and the risk of Alzheimer disease among African Americans, whites, and Hispanics. JAMA. 1998 Mar 11,279(10):751-5.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 107 av 185
DNA-test - Järnupptag (Hemokromatos)
Hemokromatos: Att enkelt förhindra överbelastning av järn
ÄMNESOMSÄTTNING
Järninlagringssjukdom
Den ärftliga sjukdomen hemokromatos, även kallat järninlagringssjukdom, är en av de
vanligaste ärftliga ämnesomsättningssjukdomarna. Sjukdomen orsakas av defekter i
generna som ansvarar för järnupptagningsförmågan från kosten. Dessa defekter hämmar
funktionen av dessa gener och leder till för högt upptag av järn, som med åren lagras och
skadar organ som lever, hjärta, bukspottskörtel, hypofys och leder. Det kan leda till
sjukdomar som diabetes och levercancer.
Hemokromatos är en s.k. autosomal recessiv
sjukdom vilket innebär att sjukdomen endast
uppstår då en person har ärvt en defekt
järnupptagsgen från båda sina föräldrar.
Personer med endast en defekt gen har en liten
risk att utveckla sjukdomen men endast 5-10 %
av dessa har ökade järnvärden. Personer med en
defekt gen är bärare och kan överföra denna
predisposition till sina barn.
Av bärare uppvisar vanligtvis endast var tionde
till
var
tolfte
förhöjda
järnvärden.
Hemokromatosens nedärvda form är mycket
spridd i den nordeuropeiska befolkningen. Var
tionde person bär på en defekt gen och är
sålunda bärare, medan cirka 1 på 200 personer
har två defekta gener och har hög risk att
insjukna i denna järninlagringssjukdom.
Symtom som vanligen förekommer vid
hemokromatos, t.ex. förhöjda levervärden, blir
ofta feldiagnostiserade vilket leder till fel
behandling och försämring av symtomen.
Feldiagnostisering ett vanligt problem och
enligt experter blir hela 76% felaktigt
diagnostiserade. Obehandlad hemokromatos
kan leda till för tidig död, men sjukdomen kan
behandlas
och
förebyggas
genom
att
regelbundet ge blod (4-6 gånger/år) eller genom
åderlåtningsterapi. Därför är det fördelaktigt
att få den genetiska predispositionen upptäckt
innan symtomens utbrott. Det kan vara möjligt
att undvika symtom med preventiva åtgärder.
Sida 109 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Relevanta gener för hemokromatos
Hemokromatos är vanligtvis en recessiv sjukdom, d.v.s. att HFE-generna från båda föräldrar måste
vara defekta för att sjukdomen skall kunna uppstå. Om bara en av de båda generna uppvisar en
funktionshämmande genetisk variation förekommer en risk för förhöjda järnvärden i blodet men
sannolikheten att sjukdomen skulle bryta ut är mycket liten. Analysen kom till följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
HFE
rs1799945
H63D
C/C
-
-
-
-
HFE
rs1800730
S65C
A/A
-
-
-
-
HFE
rs1800562
C282Y
A/A
-
-
-
RISK
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
Här ser du en summering av vilken effekt de genetiska variationerna har på din hälsa :
➤ Järnupptagningen ur kosten är förhöjd
➤ Risken för järninlagringssjukdom är betydligt förhöjd
Risk för hemokromatos
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 110 av 185
ÄMNESOMSÄTTNING
Prevention och vård
Dina gener bär på en hög risk att utveckla hemokromatos. Det är särskilt viktigt för dig ta
till preventiva åtgärder för att förhindra utveckling av sjukdom.
Drabbade män utvecklar vanligtvis de första symptomen mellan 20-40 års ålder, medan
kvinnor först utvecklar symptomen efter menopausen. Ledsmärtor i fingrarna är ett av de
första tecknen på järninlagringssjukdom. Vi rekommenderar dig följaktligen, att uppsöka en
specialistläkare inom ämnesomsättning och låta mäta järnvärdena i ditt blod.
Transferritinmättnad på över 60% och serum ferritin på över 300µg/l hos män och 200µg/l hos
kvinnor gäller som kritiska värden. Om du fortfarande befinner dig under gränsen för att få
diagnosen Hemokromatos, börja med förebyggande program, som innehåller följande steg:
➤ Om du inte lider av anemi eller järnbrist är det en god idé att donera blod 5-6 ggr/år. När du tappas på
blod sänks järnhalten i din kropp. Men om du utvecklar symtom på hemokromatos kan ditt blod inte
användas för blodtransfusioner.
➤ Börja ett observationsprogram under läkares ledning, där du två ggr per år kan låta mäta dina järnvärden
och låter verifiera antalet av de årligen rekommenderade blodgivaraktionerna av din läkare. Om 5-6 ggr av
årlig blodtappning ej skulle vara tillräcklig som förebyggande åtgärd, ser din läkare ökningen av järnvärdena
genom regelbundna kontroller och kommer vid behov att påbörja en åderlåtningsbehandling hos dig.
➤ Undvik helst alkohol liksom vitamintabletter eller mineralämnen som innehåller järn.
Sida 111 av 185
VETENSKAP
Iron Sensor
HFE H63D - Hemokromatos rs1799945
HFE-genen kodar för det hereditära hemokromatos-proteinet. Proteinet finns på cellmembranet och bildar ett komplex som möjliggör
bindningen av transferrin, det huvudsakliga järntransport-proteinet. Olika polymorfismer i HFE-genen är förknippade med uppkomsten
av hemokromatos.
AE
Gentyp
X
C/C
64% Ingen hög risk för hemokromatos
C/G
35% Ökad risk för hemokromatos
G/G
GF
1%
Sannolik effekt
Ökad risk för hemokromatos
Litteratur
Vujić et al. Molecular basis of HFE-hemochromatosis. Front Pharmacol. 2014 Mar 11,5:42.
Carelle et al. Mutation analysis of the HLA-H gene in Italian hemochromatosis patients. Am J Hum Genet. Apr 1997, 60(4): 828–832.
HFE S65C - Hemokromatos rs1800730
HFE-genen kodar för det hereditära hemokromatos-proteinet. Proteinet finns på cellmembranet och bildar ett komplex, som möjliggör
bindningen av transferrin, det huvudsakliga järntransportproteinet. Olika polymorfismer i HFE-genen är förknippade med uppkomsten av
hemokromatos.
AE
Gentyp
X
A/A
GF
Sannolik effekt
98% Ingen hög risk för hemokromatos
A/T
1%
Ökad risk för hemokromatos
T/T
1%
Ökad risk för hemokromatos
Litteratur
Mura et al. HFE mutations analysis in 711 hemochromatosis probands: evidence for S65C implication in mild form of hemochromatosis. Blood. 1999 Apr
15,93(8):2502-5.
HFE C282Y - Hemochromatos rs1800562
HFE-genen kodar för det hereditära hemokromatos-proteinet. Proteinet finns på cellmembranet och bildar ett komplex, som möjliggör
bindningen av transferrin, det huvudsakliga järntransport-proteinet. Olika polymorfismer i HFE-genen är förknippade med uppkomsten
av en hemokromatos.
AE
Gentyp
GF
G/G
91%
Ingen hög risk för hemokromatos
G/A
8%
Ökad risk för hemokromatos
A/A
1%
Ökad risk för hemokromatos
X
Sannolik effekt
Litteratur
Vujić et al. Molecular basis of HFE-hemochromatosis. Front Pharmacol. 2014 Mar 11,5:42.
Carelle et al. Mutation analysis of the HLA-H gene in Italian hemochromatosis patients. Am J Hum Genet. Apr 1997, 60(4): 828–832.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 112 av 185
DNA-test - Benskörhet (Osteoporos)
Osteoporos: Prevention av benskörhet och bättre behandling
MOTION
Osteoporos
Osteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom som gör att fastheten i
benstommen minskar och benmassan och strukturen bryts ned. Detta leder med tilltagande
ålder risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rör höfter, underarmar och
ryggrad. Vid normal utveckling byggs benstommen upp och uppnår sin maximala styrka vid
30-års åldern, och avtar därefter successivt. Om däremot de gener som har till uppgift att
bygga upp benstommen är defekta, kan dessa inte fullgöra sin uppgift. Detta leder med
tilltagande ålder till minskning av benmassa och benskörhet.
osteoporosfallen rör kvinnor efter menopausen,
eftersom östrogenet, benskydds-hormonet, inte
produceras av kroppen längre. Sjukdomen är
också mycket vanlig: var tredje kvinna över 50 är
diagnostiserad osteoporos. Det kvinnliga
könshormonet östrogen är hos kvinnor
avgörande för uppbyggnaden av benstommen
och därför är kvinnor, som under sin levnad
producerat en låg östrogennivå särskilt utsatta
(t.ex. genom en försenad mens eller en för tidig
menopaus).
De flesta benbrotten rör höftregion, underarmar
och ryggrad. Vid en normal utveckling byggs
benstommen upp från barndomen och når sin
maximala styrka ungefär i 30-års åldern. Med
tilltagande ålder minskar benmassan så
småningom, som medför en något bräckligare
benstomme. Är däremot generna som sköter
benstommens uppbyggnad, defekta, klarar de
inte helt sin uppgift. Detta medför med stigande
ålder benskörhet och benbrott. 80% av
För män är åldersosteoporos från 70-års åldern
också en ofta förekommande sjukdom. Även om
kvinnor mer ofta är drabbade, gäller den här
sjukdomen båda könen och påskyndas av
riskfaktorer som t.ex. felaktig kost och osunda
levnadsvanor. För friska ben är framför allt
kalcium ett viktigt näringsämne, som bland en
lång rad andra funktioner bildar ämnet för
benuppbyggnad. Ben utgör också kroppens
benmagasin och bryts ned vid bristsjukdomar,
för att förse kroppen med kalcium för andra
viktiga processer. Vitamin D, som kroppen
endast med hjälp av UV-strålningen från
solljuset kan producera själv, är också viktigt för
en effektiv upptagning av kalcium ur kosten. Då
just äldre går ut i solen allt mindre, uppstår ofta
en brist på vitamin D, som får negativa
konsekvenser för friskheten hos benstommen.
Till en början visar sig inga symptom och hos
många människor konstateras sjukdomen inte
förrän de första benbrotten inträffar. Fram till
dess har emellertid bentätheten ofta minskat
såpass, att det redan vid ett mindre trauma eller
Sida 114 av 185
belastning, som t.ex. i samband med böjning
eller lyft av en tung väska, uppstår ett benbrott.
Blir sjukdomen sedan diagnostiserad, går
behandlingsprincipen ut på att i möjligaste mån
undvika fall och att möjligen öka bentätheten.
Detta kan ske genom en kalcium- och vitamin Drik kost, tillräcklig motion samt medicin, som
påverkar benämnesomsättningen. Den bästa
hjälpen mot osteoporos är och förblir
förebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomen
diagnostiseras, desto bättre kan man ingripa
mot nedbrytningen av benstommen. Att
förhindra benminskning är alltid lättare än att
bygga upp förlorat ben igen. Just detta gör
denna gentest så värdefull för hälsan i
förebyggande syfte: Härigenom får man reda på
sin personliga sjukdomsrisk och kan i många fall
helt förhindra utvecklingen av sjukdomen med
hjälp av ett skräddarsytt preventionsprogram.
Sida 115 av 185
MOTION
Relevanta gener för osteoporos
Vetenskapen kan i dag identifiera 3 gener och polymorfer, som ökar den allmänna risken för att
insjukna i osteoporos. Genom analysen av dessa 3 polymorfer kan vi fastställa den resulterande
sjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiska egenskaper. Följande gener
påverkar bevarandet av bentätheten.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
Col1A1
rs1800012
G/T Pos. 1546 (S/s)
G/G
1
RESPOND
-
-
VDR
rs1544410
G/A IVS7 Pos.+283
G/G
0.61
RESPOND
PROTEKTIV
-
ESR1
rs2234693
-397T>C
C/C
1
RESPOND
PROTEKTIV
-
LCT
rs4988235
T>C
T/T
-
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sida 116 av 185
Sammanfattning av effekterna
I vissa genetiska drag av osteoporos finns det polymorfer som skyddar mot uppkomst av sjukdomen
och somliga som främjar uppkomst av den. Även polymorfer som motarbetar upptagningsförmågan
av kalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna som de genetiska
variationerna har på din hälsa och kropp:
➤ Osteoporosrisken är ej förhöjd (OR = 1)
➤ BIS-fosfat är särskilt effektivt vid förebyggande av Osteoporos
➤ Ditt typiska kalciumintag är normalt
Risk för osteoporos
SKYDD
GENOMSNITTSRISK
ÖKAD
▲
Effektivitet med BIS-Fosfat-terapi
HÖG
REDUCERAT
▲
Ditt typiska kalciumintag
NORMALT
REDUCERAT
▲
Sida 117 av 185
MOTION
Prevention och vård
Hos dig är de testade generna friska. Därför har du enligt dessa gener ingen ökad
Osteoporosrisk och du behöver inte vidta några förebyggande vårdåtgärder, som går utöver
de generella reglerna för ett sunt liv. Förutsatt att sjukdomar eller mediciner, som följer
med en ökad Osteoporosrisk, utesluts.
Då benen emellertid med åldern även utan gendefekter förlorar massa, vill vi nämna de
allmänna reglerna för ett hälsosamt liv för dig, som på bästa möjliga sätt förhindrar
minskningen av benmassa. Livnär dig med balanserad kost och se till, att du intar tillräckligt
med mjölkprodukter (såvida du inte lider av mjölkintolerans) som kalciumkälla.
➤ Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens egna produktion av denna vitamin kräver solljus. Alltså
bör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och i ringa
mängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Vid behov kan det också intas som medicin.
➤ Sportaktivitet råder vi naturligtvis alla. Sport i alla former, t.ex. jogga eller promenera, kommer att hjälpa
dig stärka benstommen.
Sida 118 av 185
MOTION
Effekt av relevanta läkemedel
Vissa mediciner är vanliga i samband med osteoporos, men är i sin effekt beroende av genetisk profil.
Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivas ut i vanlig dos.
Baserat på dina gener rekommenderar vi följande:
Smärtlindring (analgetikum)
Smärtlindring
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
alfentanil
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
buprenorfin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
kodein (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
enfluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fentanyl
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
halotan
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydrokodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
isofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
levacetylmethadol
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
lidokain
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
metadon
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
metoxifluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
oxikodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paracetamol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fenacetin
Normal
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
ropivakain
Normal
~170%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
sevofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tramadol (FDA!)
troligt starkare
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
zolmitriptan
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 119 av 185
VETENSKAP
Bone Health Sensor
Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012)
Det av COL1A1 kodade proteinet (Kollager Typ 1, Alpha 1) föreställer huvud-proteinkomponenterna i ben-matrixen. Defekter i COL1A1
strukturen leder till en förändring i benmatrixen.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
81%
Ingen förhöjd risk för Osteoporos
BIS- Fosfonat-Terapi är effektiv
G/T
17%
Förhöjd risk för Osteoporos (oddskvot: 1.26)
BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv
T/T
2%
Förhöjd risk för Osteoporos (oddskvot: 1.78)
BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv
Litteratur
Jin et al. Polymorphisms in the 5' flank of COL1A1 gene and osteoporosis: meta-analysis of published studies. Osteoporos Int. 2011 Mar,22(3):911-21.
Qureshi et al. COLIA1 Sp1 polymorphism predicts response of femoral neck bone density to cyclical etidronate therapy. Calcif Tissue Int. 2002 Mar,70(3):158-63.
Epub 2002 Feb 19.
VDR - Vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs1544410)
Vitamin Ds receptorprotein (VDR) är den viktigaste regulatorn av kalcium och benmetabolism. Vitamin D kontrollerar dessutom ett
flertal av viktiga funktioner som kalciumupptagning, bentillväxt och hormonproduktion. En defekt i denna gen leder bl.a. till en
förändring i bentätheten.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
35% Skydd mot osteoporos (oddskvot:0.61)
Hormonbehandling är effektiv för osteoporos prevention
Raloxifen är mindre effektivt för osteoporosbehandling
A/G
43% Förhöjd risk för Osteoporos (oddskvot: 1.26)
BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv
A/A
22% Förhöjd risk för Osteoporos (oddskvot: 1.78)
BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv
Litteratur
Jia et al. Vitamin D receptor BsmI polymorphism and osteoporosis risk: a meta-analysis from 26 studies. Genet Test Mol Biomarkers. 2013 Jan,17(1):30-4.
Palomba et al. BsmI vitamin D receptor genotypes influence the efficacy of antiresorptive treatments in postmenopausal osteoporotic women. A 1-year
multicenter, randomized and controlled trial. Osteoporos Int. 2005 Aug,16(8):943-52.
Palomba et al. Raloxifene administration in post-menopausal women with osteoporosis: effect of different BsmI vitamin D receptor genotypes. Hum Reprod.
2003 Jan,18(1):192-8.
Sida 120 av 185
ESR1 - Estrogen receptor 1 (rs2234693)
Östrogener har genom regleringen av benämnes- omstättningen, styrningen av den optimala benmassan och en begränsning av
benförlusten en positiv effekt på den mänskliga benstommen. Defekter i denna gen kan påverka dessa effekter negativt.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
C/C
15%
Ingen förhöjd risk för Osteoporos Hormon tillskottsterapi är effektiv som förebyggande vård mot
Osteoporos
C/T
51%
Förhöjd risk för Osteoporos (oddskvot:2)
Hormontillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos
T/T
34% Förhöjd risk för Osteoporos (oddskvot:4)
Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos
Litteratur
Sonoda et al. Interaction between ESRα polymorphisms and environmental factors in osteoporosis. J Orthop Res. 2012 Oct,30(10):1529-34.
Wang et al. Susceptibility genes for osteoporotic fracture in postmenopausal Chinese women. J Bone Miner Res. 2012 Dec,27(12):2582-91
van Meurs JB et al. Association of 5' estrogen receptor alpha gene polymorphisms with bone mineral density, vertebral bone area and fracture risk. Hum Mol
Genet. 2003 Jul 15,12(14):1745-54.
LCT - lactase (rs4988235)
LCT-genen ger instruktioner till att tillverka laktasprotein, ett enzym som hjälper till med spjälkningen av laktos (mjölksocker) i
tunntarmen, så att det kan absorberas. Om det föreligger en defekt i LCT-genen, kan laktosen otillräckligt eller inte alls brytas ned. Man
talar om en laktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels en reducerad absorption av kalcium.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
55% Normal kalciumupptagning ur kosten
T/C
36% Normal kalciumupptagning ur kosten
C/C
9%
Begränsad kalciumupptagning ur kosten
Litteratur
Koek et al. The T-13910C polymorphism in the lactase phlorizin hydrolase gene is associated with differences in serum calcium levels and calcium intake.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 121 av 185
DNA-test - Reumatism
Reumatoid Artritis: Prevention och effektivare
Behandling av inflammatoriska ledsjukdomar
MOTION
Inflammatorisk ledsjukdom
Ett flertal ledsjukdomar utlöses av felprogrammeringar i immunsystemet. Då tolkar
immunsystemet delar av lederna felaktigt som en bakteriell infektion och försöker bekämpa
den. Följden blir immunsystemceller, som tränger in i lederna och utlöser en infektion.
Dessa processer kan leda till sjukdomar som
artrit, diskbråck eller Bechterews sjukdom, då
ryggkotorna i slutstadiet kan smälta samman
med varandra. Denna svåra sjukdom rör
uppskattningsvis 1,6 milj. människor i Tyskland
och många vet inte om den p.g.a. de i början
milda symptomen.
Reumatoid artrit kan förekomma redan i unga
år. Då angriper immunsystemet ledbrosket p.g.a.
en (ofta genetisk) felprogrammering och förstör
det. I allvarliga fall kan detta leda till fullständig
blottläggning av benytan i leden, varigenom
benen sedan skaver mot varandra. Denna
avskavning medför, att benet i leden förkortas
och leden så småningom förlorar sin funktion.
Patienter får allt svårare att röra sig, lederna
ändrar form och förlorar sin funktion. I svåra fall
hotar handikapp och invaliditet. Reumatisk
Artrit är obotlig, men ju tidigare man får en
diagnos och sjukdomen behandlas, desto bättre
kan sjukdomens förlopp bromsas.
Sida 123 av 185
MOTION
Relevanta gener för ledsjukdomar
I vetenskapen har man identifierat flera gener och plymorfer, som hänger samman med en risk för
inflammationssjukdomar. Genom analys av dessa polymorfer kan man fastställa en genetisk
disposition för inflammationssjukdomar i lederna. Analysen av generna kom till följande slutsats:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
TNF-α
rs1800629
A>G
G/G
1
-
-
-
IL1A
rs1800587
C>T
C/C
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor
sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen
reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar
risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
Här ser du en sammanfattning av vilken effekt de genetiska variationerna har på din hälsa och din
kropp:
➤ Risken för reumatoid artrit ligger under befolkningsgenomsnittet
➤ Risken för diskbråck är ej ökad
Risk för reumatoid artrit
NORMALT
ÖKAD
▲
Risk för diskbråck
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 124 av 185
MOTION
Prevention och vård
Hos dig är alla testade gener friska och du har därför ingen ökad risk, att insjukna i
ledsjukdomar som Arthritis eller Diskbråckdegeneration.
Du behöver m.a.o. inte vidta några särskilda förebyggande vårdåtgärder eller preventionsprogram,
då din risk bara motsvarar den hos den allmänna befolkningen.
Om du ändå skulle ha led-besvär, tala då med din läkare, för att låta diagnostisera orsaken till
besvären och låta behandla dem riktigt.
Om ledsjukdomar upptäcks tillräckligt tidigt, kan man påverka förloppet hos flertalet
patienter positivt med dagens behandlingsmetoder. Besvär som inflammationer och
smärtor är då lätta att kontrollera. Men patientens engagemang bidrar avsevärt till
behandlingens framgång.
Sida 125 av 185
MOTION
Effekt av relevanta läkemedel
Den genetiska profilen har följande effekt på medicineringen, som gäller ledsjukdomar. Denna
information bör gälla som en möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare, att välja korrekt
dos.
Inflammations-hämmare (Antireumatikum)
Mediciner för behandling
av ledbesvär
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
aceclofenac
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
budesonide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
celecoxib
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
dexamethasone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
diclofenac
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
flurbiprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
hydrocortisone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ibuprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
indomethacin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
lornoxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
meloxicam
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
naproxen
Normal
~150%
Ofta
~160%
Byte önskvärt
piroxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
sulfasalazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
suprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tenoxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 126 av 185
Smärtlindring (analgetikum)
Smärtlindring
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
alfentanil
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
buprenorfin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
kodein (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
enfluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fentanyl
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
halotan
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydrokodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
isofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
levacetylmethadol
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
lidokain
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
metadon
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
metoxifluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
oxikodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paracetamol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fenacetin
Normal
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
ropivakain
Normal
~170%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
sevofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tramadol (FDA!)
troligt starkare
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
zolmitriptan
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 127 av 185
VETENSKAP
Joint Sensor
TNFa - tumor necrosis factor a (TNF superfamily, member 2) (rs1800629)
Tumörnekrosfaktorn (TNF eller TNFa) är en cytokin i immunsystemet och reglerar immuncellernas aktivitet. TNF reglerar apoptos,
cellproliferation, celldifferentiering och spridningen av olika cytokiner. Polymorfismen rs1800629 leder till en starkt ökad TNFa uttryck
och därmed till en förhöjd inflammationskapacitet.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
67% Ingen förhöjd risk för Reumatisk Artrit
G/A
31%
Förhöjd risk för Reumatisk Artrit (oddskvot: 2.9)
A/A
2%
förhöjd risk för Reumatisk Artrit (oddskvot: 7.29)
Litteratur
Dayer et al. The pivotal role of interleukin-1 in the clinical manifestations of rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii3–ii10
Goldring et al. Pathogenesis of bone and cartilage destruction in rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii11–ii16
Oregón-Romero et al. Tumor necrosis factor alpha-308 and -238 polymorphisms in rheumatoid arthritis. Association with messenger RNA expression and sTNFalpha. J Investig Med. 2008 Oct,56(7):937-43.
IL1A - interleukin 1 alfa (rs1800587)
Interleukin-1-Genkluster på Kromosom 2 innehåller generna för IL1A OCH IL1B. Föreligger T-Allel hos denna Polymorfism (rs1800587 och
rs1143634), uppstår en ökad IL-1-syntes och därmed en ökad inflammationskapacitet.
AE
Gentyp
GF
T/T
7%
X
Sannolik effekt
Förhöjd risk för Reumatisk Artrit (oddskvot: 1.36)
Förhöjd risk för degenerativt Diskbråck (oddskvot: 1.36)
T/C
36% Förhöjd risk för Reumatisk Artrit (oddskvot: 1.17)
Förhöjd risk för degenerativt diskbråck (oddskvot: 1.31)
C/C
57% Ingen förhöjd risk för Reumatisk Artrit
Litteratur
Virtanen et al. Occupational and genetic risk factors associated with intervertebral disc disease. Spine (Phila Pa 1976). 2007 May 1,32(10):1129-34.
Dayer et al. The pivotal role of interleukin-1 in the clinical manifestations of rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii3–ii10
Goldring et al. Pathogenesis of bone and cartilage destruction in rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii11–ii16
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 128 av 185
DNA-test - Glutenallergi (Celiaki)
Tidig diagnos & anpassad nutrition
MATSMÄLTNING
Gluten intolerans
Glutenintolerans, även lokalt kallad celiaki, är en ofta förekommande födoämnesintolerans,
som i Europa drabbar ca. en person på 120. Glutenintolerans kan som regel förekomma i
varje livsfas, men är särskilt aggressiv i två livsfaser: Den första fasen uppträder i
spädbarnsstadiet under avvänjningsperioden från mjölk till fast föda, den andra utvecklas
ungefär vid 40-års åldern. Påfallande är att kvinnor är mer drabbade än män.
95% av fall med glutenintolerans utlöses av en
nedärvd defekt i två bestämda gener, som
hjälper till så att immunsystemet fungerar. Om
dessa gener är defekta, utlöser gluten, som
återfinns i många livsmedel, en reaktion hos
immunsystemet: Det försöker att bekämpa
gluten som en bakterieinfektion. Detta leder
mestadels till en kronisk infektion liksom
slutligen till en skada på tunntarmsvävnaden
och därmed till ett flertal ytterligare symptom
som diarréer, aptitlöshet och viktförlust och i
slutändan till undernäring, trötthet och ibland
kräkningar. Hos spädbarn och småbarn kan
detta även leda till växtrubbningar. Symptomen
kan vara så omfattande (t.ex. kliande, hudutslag
med blåsor, Dermatitis Herpetiformis) att de vid
första påseende inte alls har att göra med
matsmältningsregionen längre, vilket avsevärt
försvårar en diagnos som glutenintolerans.
Glutenintolerans är i dag ej botbar och
behandlingen består av en livslång glutenfri
diet, varigenom tarmslemhinnan i regel
återbildas och symptomen mestadels försvinner
helt och hållet. Drabbade bör därför bekanta sig
med livsmedel som innehåller gluten, och läsa på
innehållsförteckningen
på
livsmedelsförpackningarna. I sällsynta fall har
dieten ingen framgång hos de drabbade. I
sådana fall är det möjligt att ingripa medicinskt.
Fastän glutenintolerans är ett mycket utbrett
problem, ställs sällan en riktig diagnos p.g.a.
dess ringa kännedom och omfattande symptom
och betraktas i regel som allmänna
matsmältningsproblem. Därför är denna gentest
värdefull, eftersom den hjälper dig att
identifiera din förhöjda risk så att du kan ställa
om din kost, så att ytterligare besvär kan
undvikas och svåra följdsjukdomar förhindras.
Glutenintolerans är ofta åtföljd av sjukdomar
som Diabetes Mellitus Typ-1, anemi och
osteoporos. Följdsjukdomen laktosintolerans
kan också utvecklas. Om en glutenintolerant
person fortsätter att konsumera gluten i många
år, kan detta medföra stora skador på tarmen. I
värsta fall leda till tumörer i olika delar av
kroppen. Om sjukdomen ej fastställs och förblir
obehandlad, slutar den för 12% med döden, en
risk som vid riktig behandling och prevention i
de flesta fall elimineras. Genom skador på
tarmens flimmerhår upptas inte viktiga
näringsämnen, vilket kan leda till vitamin- och
mineralbrist.
Därför är det viktigt för drabbade att följa en
avvägd glutenfri diet och i vissa fall använda
motsvarande kosttillskott.
Sida 130 av 185
MATSMÄLTNING
Glutenintoleransens genetik
Utvecklingen av glutenintolerans/celiaki är till stor del beroende på förekomst av bestämda
polymorfer. Analysen av dessa polymorfer kom till följande slutsats:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
HLA DQ2.5
rs2187668
HLA DQ2.5
G/G
-
-
PROTEKTIV
-
HLA DQ8
rs7454108
HLA DQ8
T/T
-
-
PROTEKTIV
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
I fall av glutenintolerans krävs en bestämd gensammansättning, för att sjukdomen skall kunna
uppstå. Personer utan någon genetisk risk är därmed med stor sannolikhet skyddade mot
uppkomsten av sjukdomen. Har du däremot en genetisk disposition för sjukdomen, betyder detta
trots allt inte, att det föreligger en glutenintolerans, utan bara att du tillhör en riskgrupp.
Om detta skulle vara fallet måste man vara observant på symptom, för att genast kunna identifiera
en möjlig början till sjukdomen och för att genom en anpassad kost förhindra den. Här ser du en
resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp:
➤ Den genetiska förutsättning för glutenintolerans förekommer ej
➤ Risken för glutenintolerans är ej förhöjd
Risk för Glutenintolerans
MYCKET LÅG/LITEN
ÖKAD
▲
Sida 131 av 185
MATSMÄLTNING
Prevention och vård
Hos dig är de båda testade generna friska och därmed är du till följd av denna gentest ej
utsatt för någon ökad risk, att lida av glutenkänslighet. Du behöver m.a.o. inte vidta några
särskilda vårdåtgärder eller glutenfria dieter och följande områden gäller enbart som din
information.
För personer med denna gendefekt är en medveten kost mycket viktig, för att i möjligaste mån
undvika besvär, som härrör från glutenhaltiga livsmedel.
Genom att hålla sig till en glutenfri diet, kan drabbade som regel uppnå fullständig besvärsfrihet.
Dessutom kan redan inträffade skador på tarmvävnaden läka med hjälp av en kontrollerad diet
och tunntarmens normala tillstånd återupprättas samt ytterligare komplikationer undvikas. Vid de
rekommenderade kostplanerna handlar det i första hand om, att reducera konsumtionen av
sädesäggvita (gluten) och om möjligt t.o.m. helt slopa den.
Därför är det viktigt för drabbade, att ta reda på alla potentiella glutenkällor. Uppkomsten och
omfattningen av symptomen på en glutenkänslighet varierar från person till person och beror oftast
på, hur skadad tunntarmen redan är. Personer, som redan får problem vid mycket små mängder,
måste som regel hålla sig till en livslång glutenfri diet.
För dessa personer är det särskilt viktigt att göra sig förtrogna med en detaljerad lista på
glutenhaltiga livsmedel. Om tunntarmen blir irriterad av gluten i kosten, kan viktiga näringsämnen
som vitaminer och mineraler inte absorberas riktigt. Därför är det viktigt för glutenkänsliga
personer, att de tillför kroppen tillräckligt med vitaminer och mineraler (i form av en balanserad
glutenfri kost eller genom kosttillskott). Mestadels möjliggör en glutenfri kost snabbt en lindring av
besvären, som försvinner helt, om man strikt följer kostplanen. Personer, hos vilka dieten inte gör
någon verkan, måste gå i läkarbehandling, eftersom en annan sjukdom kan vara orsaken och måste
dessutom följas av en medicinsk behandling.
Glutenkänslighet kan även leda till en laktoskänslighet (dvs. mjölksockerkänslighet), då man helst
bör undvika mjölk och mjölkprodukter.
Visserligen kan vid längre glutenfri diet tarmvävnaden oftast återhämta sig så bra, att man tål mjölk
och mjölkprodukter igen. Vid misstanke om glutenkänslighet, bör man låta undersöka detta av
läkare. Det finns då olika möjligheter , som undersökning av tarmen och förekomsten av bestämda
antikroppar i blodet. Tala därför vid uppkomsten av de första symptomen med en läkare.
Sida 132 av 185
VETENSKAP
Gluten Sensor
HLA DQ 2.5 (rs2187668)
Det humana leukocytenantigen-system (HLA system) är en grupp av gener som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig,
att vissa polymorfismer förekommer hos alla människor med celiaki.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
G/G
84% Glutenintolerans/celiaki är praktiskt taget utesluten om inte andra genvarianter med risk föreligger.
A/G
15%
Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given
A/A
1%
Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given
Litteratur
Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008
May 28.3(5):e2270.
Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5.
Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygous
parents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.
HLA DQ 8 (rs7454108)
Det humana leukocytenantigen-system (HLA system) är en grupp av gener som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig,
att vissa polymorfismer förekommer hos alla människor med celiaki.
AE
Gentyp
X
T/T
67% Glutenintolerans/celiaki är praktiskt taget utesluten om inte andra genvarianter med risk föreligger.
C/T
30% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given
C/C
GF
3%
Sannolik effekt
Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given
Litteratur
Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008
May 28.3(5):e2270
Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5.
Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygous
parents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 133 av 185
DNA-test - Laktosintolerans
Tidig diagnos & anpassad nutrition
MATSMÄLTNING
Laktosintolerans
Mjölksockerintolerans, även kallat laktosintolerans, är hos den europeiska befolkningen
den mest utbredda födoämnesintoleransen. Ungefär var 4:e till 6:e är drabbad. Mjölksocker
måste efter intag brytas ned av ett bestämt enzym i tarmen, innan det kan upptas i blodet.
Detta enzym produceras från barndomen i tarmen, därför att nyfödda måste kunna
tillgodogöra sig och smälta modersmjölken. Med tilltagande ålder ställer barnens kroppar in
sig på att smälta andra födoämnen och generna, som har som uppgift att producera
enzymet, stängs så småningom av.
Från
början
var
laktosintolerans
normaltillståndet och härstammar från en tid,
då människorna ännu inte hade någon tillgång
till lantbruk eller boskapsskötsel. Med
tilltagande djurhållning bredde gendefekter ut
sig alltmer, som förhindrade avstängningen av
generna som sköter enzymproduktionen. Detta
ledde till, att även vuxna kan smälta
mjölksocker: Idag kan ca. 5 av 6 européer dricka
mjölk utan problem. Eftersom så många
européer tål mjölksocker, utgår man numera
ifrån att det i det här fallet rör sig om ett
normaltillstånd, medan personerna, som inte tål
mjölksocker
anses
vara
drabbade
av
näringsintolerans. Därför talar vi i den här
rådgivningen om en gendefekt, när det gäller
mjölkintolerans.
Härigenom blir ett spädbarn, som kan smälta
mjölksocker, med åren allt intolerantare mot
laktos (mjölksocker), tills kroppen slutligen inte
kan tillgodogöra sig mjölksockret längre och det
uppstår ett flertal besvär vid laktoskonsumtion.
Mjölksocker som ej kunnat utnyttjas bildar
nämligen
en
utmärkt
grogrund
för
tarmbakterier, som snabbt förökar sig och
omvandlar sockret till fett-, mjölk- och ättiksyror
liksom olika gaser. Denna process leder till en
rad olika symptom, som kan vara olika starkt
utpräglade från person till person. Till dessa hör
matsmältningsproblem som gaser, kramper och
diarrér liksom en rad av ospecificerade besvär
som trötthet och hudproblem.
Principen
för
behandling
vid
mjölksockerintolerans grundar sig på en
mjölksockerfri diet, med vilken man kan bli
fullständigt symptomfri. Därför rekommenderas
laktosintoleranta personer att ta reda på
livsmedlen, som innehåller mjölksocker. Tyvärr
kan man under åratal inte fastställa en riktig
diagnos, eftersom symptomens allvar beror på
mängden av det konsumerade mjölksockret och
besvären
ofta
tolkas
felaktigt
som
matsmältnings-problem. Därför underlättar en
gentest för identifieringen av en eventuell
laktosintolerans för att avhjälpa en personlig
intolerans
och
undvika
ytterligare
komplikationer.
Sida 135 av 185
MATSMÄLTNING
Relevanta gener för Laktosintolerans
Mer än 99% av laktosintoleransfall utlöses av en variation i LCT/MCM6-genen. Om den genetiska
variationen av laktosintolerans förekommer i dubbel uppsättning, kommer man med hög
sannolikhet att utveckla en laktosintolerans under sin livscykel. När och hur intensivt symptomen
ger sig till känna är emellertid beroende på andra faktorer i omgivningen. Analysen av de relevanta
polymorferna gav följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
LCT
rs4988235
T>C
T/T
-
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
➤ Risken för laktosintolerans är inte högre
➤ Den dagliga kalciumupptagningen är genomsnittlig
Risk för laktosintolerans
LÅGA
▲
Ditt typiska kalciumintag
MYCKET HÖG
NORMALT
▲
Sida 136 av 185
REDUCERAT
MATSMÄLTNING
Prevention och vård
Hos dig är de testade generna friska och därmed föreligger ingen förhöjd risk för intolerans
beträffande mjölksocker: Laktos. För dig är det inte nödvändigt med några särskilda
förebyggande åtgärder eller en laktosfri kost.
Skulle du ändå lida av besvär är det bra, att diskutera detta med din läkare för att möjliggöra en
diagnos.
Sida 137 av 185
VETENSKAP
Lactose Sensor
LCT - lactase (rs4988235)
LCT-genen ger instruktioner till att tillverka laktasprotein, ett enzym som hjälper till med spjälkningen av laktos (mjölksocker) i
tunntarmen, så att det kan absorberas. Om det föreligger en defekt i LCT-genen, kan laktosen otillräckligt eller inte alls brytas ned. Man
talar om en laktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels en reducerad absorption av kalcium.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
T/T
55% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans
Normal kalciumupptagning ur kosten
C/T
36% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans
Normal kalciumupptagning ur kosten
C/C
9%
Mycket hög risk för Laktos-intolerans under livets gång
Reducerat kalcium upptagning ur kosten
Litteratur
Enattah et al. Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nat Genet. 2002 Feb,30(2):233-7.
Rasinperä et al. Transcriptional downregulation of the lactase (LCT) gene during childhood. Gut. Nov 2005, 54(11): 1660–1661.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen ( alleler
kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) , Sannolik effekt =
påverkan av genetisk variation .
Sida 138 av 185
DNA-test - Tarmsjukdomar (Chrons sjukdom/Ulcerös kolit)
Morbus Crohn tidig diagnos och korrekt behandling
MATSMÄLTNING
Morbus Crohn
Den inflammatoriska tarmsjukdomen, även kallad Morbus Crohn (efter upptäckaren Burill
Bernhard Crohn), är en kronisk tarmsjukdom, som uppträder i skov och kan röra hela magtarmkanalen. Då bildas genom en onormal reaktion i immunsystemet inflammationshärdar i
skilda ställen av tarmen, som kan leda till ett flertal matsmältningsproblem som diarré och
kramper. Inflammationerna förekommer oftast i tjock- och tunntarmsregionerna och i
sällsynta fall i mun och strupe. Genom de ständiga inflammationerna skadas tarmvävnaden
allt mer.
Ungefär en på 700 europeer lider av denna
inflammatoriska tarmsjukdom (Morbus Crohn)
och en del av sjukdomsfallen utlöses av ett
nedärvt fel i Tarm-Gen 1 (NOD2), som är delaktig
i immunsystemet. Sjukdomen tycks dessutom
oftast förekomma i två skilda åldersgrupper. Det
gäller en stor del av nya insjuknade personer i
åldern från 16-35 år liksom personer, som är
äldre än 60 år.
livskvaliteten hos den drabbade. Just för att så
många fall förblir utan diagnos, är denna
gentest så meningsfull för personer med
återkommande matsmältningsproblem, då man
kan fastställa förhöjd risk att insjukna och i så
fall ställa riktig diagnos.
Sjukdomen går mestadels i skov och härigenom
växlar perioder av absolut besvärsfrihet med
faser av hopade symptom med skilda
svårighetsgrader och längd.
Men i många fall kan denna sjukdom också vara
kroniskt aktiv. Då matsmältningsproblemen
oftast bara förekommer i början, som sedan åter
försvinner
helt,
diagnostiseras
många
sjukdomsfall först åratal efter de första
symptomen. Härigenom förblir sjukdomen
obehandlad och leder till en rad av besvär, som
skulle kunna lindras genom en riktig behandling.
Ännu har man inte fullständigt förstått orsaken
till sjukdomen. Den korrekta kunskapen om
denna sjukdom kan möjliggöra den rätta
behandlingen, som f.n. består av att bekämpa
symptomen
och
ge
en
lindring
av
immunförsvarets
reaktioner
genom
motverkande mediciner. Då är målet för
behandlingen att behandla skov, att förhindra
ytterligare skov och att behandla de uppkomna
komplikationerna som stenoser, fistlar och
perforering av tarmvävnaden på rätt sätt. Detta
kan i de flesta fall avsevärt förbättra
Sida 140 av 185
MATSMÄLTNING
Relevanta gener vid Morbus Crohn
De analyserade generna påverkar risken för den inflammatoriska tarmsjukdomen Morbus Crohn och
ulcerös kolit. För dessa sjukdomar finns det inga helt effektiva förebyggande åtgärder, men genom
en riktig diagnos och läkarvård kan besvären reduceras avsevärt. Den huvudsakliga nyttan med
genanalysen består m.a.o. att få reda på, om man hör till riskgruppen. Vid noggrannare observation
av de första symptomen kan man på så vis genast diagnosticera sjukdomen och man besparas en
lång väntan till diagnos och behandling. Vid utveckling av dessa sjukdomar, bör du låta dig behandlas
genom en anpassad kost och en genetiskt anpassad medicinsk terapi.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
NOD2
rs2066844
C>T
C/C
1
-
-
-
NOD2
rs2066845
G>C
G/G
1
-
-
-
NOD2
rs2066847
del>C
del/del
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation,
ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat,
RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska
variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
Här ser du en sammanfattning av effekten som de genetiska variationerna har på din hälsa och
kropp:
➤ Risken att insjukna i Morbus Crohn eller ulcerös kolit har inte ökat
Risken för inflammatorisk tarmsjukdom
LÅGA
MYCKET HÖG
▲
Sida 141 av 185
MATSMÄLTNING
Prevention och vård
P.g.a. din genetiska profil har du ingen ökad risk för att insjukna i Morbus Crohn
Du behöver m.a.o. inte vidta särskilda vård- eller observationsåtgärder under läkares ledning,
eftersom din riskfaktor motsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen.
Sida 142 av 185
MATSMÄLTNING
Effekt av relevanta läkemedel
Din genetiska profil har följande effekt på den medicin som kommer ifråga vid Morbus Crohn och
besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa
din läkare att välja korrekt dos.
Inflammations-hämmare (Antireumatikum)
Mediciner för behandling
av IBD
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommenderad
dos*
alternativ?
sulfasalazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
budesonide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt
alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde. Bestäm
aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 143 av 185
VETENSKAP
IBD Sensor
NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066844)
NOD2 (Nucleotide-binding oligomerization domain-containing protein 2) är ett receptorprotein, som upptäcker bakteriella
molekyler och aktiverar NF-κBs signalväg. Denna är en del av immunsvaret. NOD2 identifierades som första gen förknippad med
Crohn.
AE
Gentyp
GF
T/T
1%
Förhöjd risk för Morbus Crohn (oddskvot: 2.52)
T/C
4%
Förhöjd risk för Morbus Crohn (oddskvot: 1.59)
C/C
95% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn
X
Sannolik effekt
Litteratur
Jung et al. Genotype/phenotype analyses for 53 Crohn's disease associated genetic polymorphisms. PLoS One. 2012,7(12):e52223.
Hugot et al. Association of NOD2 leucine-rich repeat variants with susceptibility to Crohn's disease. Nature. 2001 May 31,411(6837):599-603.
Glas et al. The NOD2 single nucleotide polymorphisms rs2066843 and rs2076756 are novel and common Crohn's disease susceptibility gene variants.
PLoS One. 2010 Dec 30,5(12):e14466.
Yazdanyar et al. Penetrance of NOD2/CARD15 genetic variants in the general population. CMAJ. 2010 Apr 20,182(7):661-5.
NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066845)
AE
Gentyp
X
G/G
GF
Sannolik effekt
98% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn
G/C
1%
Förhöjd risk för Morbus Crohn (oddskvot:1.98)
C/C
1%
Förhöjd risk för Morbus Crohn (oddskvot: 3.92)
Litteratur
Jung et al. Genotype/phenotype analyses for 53 Crohn's disease associated genetic polymorphisms. PLoS One. 2012,7(12):e52223.
Hugot et al. Association of NOD2 leucine-rich repeat variants with susceptibility to Crohn's disease. Nature. 2001 May 31,411(6837):599-603.
Glas et al. The NOD2 single nucleotide polymorphisms rs2066843 and rs2076756 are novel and common Crohn's disease susceptibility gene variants.
PLoS One. 2010 Dec 30,5(12):e14466.
Yazdanyar et al. Penetrance of NOD2/CARD15 genetic variants in the general population. CMAJ. 2010 Apr 20,182(7):661-5.
Sida 144 av 185
NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066847)
AE
X
Gentyp
GF
C/C
1%
Förhöjd risk för Morbus Crohn (oddskvot: 15)
del/C
1%
Förhöjd risk för Morbus Crohn (oddskvot: 11)
del/del
Sannolik effekt
98% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn
Litteratur
Jung et al. Genotype/phenotype analyses for 53 Crohn's disease associated genetic polymorphisms. PLoS One. 2012,7(12):e52223.
Hugot et al. Association of NOD2 leucine-rich repeat variants with susceptibility to Crohn's disease. Nature. 2001 May 31,411(6837):599-603.
Glas et al. The NOD2 single nucleotide polymorphisms rs2066843 and rs2076756 are novel and common Crohn's disease susceptibility gene variants.
PLoS One. 2010 Dec 30,5(12):e14466.
Yazdanyar et al. Penetrance of NOD2/CARD15 genetic variants in the general population. CMAJ. 2010 Apr 20,182(7):661-5.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen (
alleler kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) ,
Sannolik effekt = påverkan av genetisk variation .
Sida 145 av 185
DNA-test - Grön starr (Glaukom)
Tidig upptäckt av ögonsjukdomen glaukom (grön starr) och korrekt behandling
OPHTALMOLOGI
Grön starr
Grön starr, även kallad öppenvinkelglaukom eller helt enkelt glaukom. Det är en ofta
förekommande ögonsjukdom och hör till de vanligaste orsakerna i världen, som leder
till blindhet. Man uppskattar, att f.n. 500.000 personer delvis ovetande lider av denna
sjukdom i Tyskland och att ca. 10% kommer att bli blinda av det.
Även om sjukdomen lätt och effektivt kan
behandlas med ögondroppar, vet de flesta
människorna ingenting om sin sjukdom,
eftersom symptomen utvecklas smygande
och mestadels först i framskriden ålder ger
sig till känna. På så vis förblir de flesta fallen
under lång tid obehandlade och leder till
skador på synnerven och i värsta fall till
fullständig blindhet.
trappsteg eller delar av lästa ord eller det
uppstår svårigheter vid bilkörningen, får man
i många fall den första diagnosen på
sjukdomen.
I det inre av människans öga rör sig en ständig
ström av klar vätska. Denna produceras i den
bakre delen av ögongloben och leds ut i den
främre delen genom ventiler. Genom
regleringen mellan produktion och utflöde
uppstår trycket i ögat, som är viktig för ögats
form och funktion.
Efter diagnosen koncentreras behandlingen
på att sänka ögontrycket och att förhindra
ytterligare
nervcellsdöd
och
därmed
sjukdomens vidare förlopp. Men härigenom
blir inte redan skadade nervceller återställda.
För en tid sen upptäckte man en gen, som
spelar en viktig roll för ventilernas utflöde.
Ogynnsamma genetiska variationer kan störa
ventilerna, så att den producerade vätskan
inte längre kan flyta ut obehindrat. Detta
leder så småningom till ökat ögontryck, som
pressar allt mer på de fina blodkärlen som
förser synnerven med syre och näringsämnen,
och härigenom mer och mer hindrar
blodflödet. Om det här tillståndet får fortgå,
börjar ögonnerven först att förtvina i det
yttre synfältet, tills det i värsta fall slutar i
fullständig blindhet.
Vid den här tidpunkten är synnerverna
emellertid ofta redan mycket skadade, vilket i
de flesta fall leder till en varaktig begränsning
av synfältet eller till fullständig blindhet.
Förebyggande gentester för grön starr är
därför viktiga, då den personliga risken att
insjukna fastställs. Vid behov kan du därefter
påbörja ett kontrollprogram under läkares
ledning, som garanterar att de första tecknen
på sjukdomen omgående fastställs och får
riktig behandling.
Förebyggande gentester för grön starr är
därför viktiga, därför att den personliga
risken att insjukna härigenom fastställs. Vid
behov kan du därefter påbörja ett
kontrollprogram under läkares ledning, som
garanterar, att de första tecknen på
sjukdomen omgående fastställs och får riktig
behandling.
Hjärnan kombinerar bilden från båda ögonen
och utjämnar på det här sättet de första
synfältsrubbningarna framgångsrikt. Om
däremot synfältet på båda ögonen redan är så
begränsat, att man t.ex. missar enstaka
Sida 147 av 185
OPHTALMOLOGI
Relevanta gener vid grön starr
Inom vetenskapen har hittills en gen identifierats, som påverkar ventiler i ögat. Då sjukdomen
kommer smygande och fram till att de första synrubbningarna inträffar, har redan upp till 95%
av syncellerna förstörts, är det särskilt viktigt, att få sjukdomen fastställd i god tid. Den
huvudsakliga nyttan med denna genanalys är därför att få den egna risken fastställd med
tidigare och noggrannare ögonkonstroller, för att genast fastställa uppkomsten av sjukdomen
och omgående låta behandla den.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
LOXL1
rs3825942
T>C
T/T
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk
variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt
analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV =
genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken
för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
Här ser du en sammanfattning av effekten som de genetiska variationerna har på din hälsa och
kropp:
➤ Risken för grön starr/öppenvinkel glaucom
➤ Normala ögonkontroller är tillräckliga för dig
Risk för grön starr
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 148 av 185
OPHTALMOLOGI
Prevention och vård
P.g.a. din genetiska profil har du ingen ökad risk att insjukna i glaukom. Du behöver
m.a.o. ingen ytterligare förebyggande vård, som sträcker sig utöver de allmänna
reglerna för ett sunt liv, då din risk enligt gentestet motsvarar den allmänna
befolkningens. Skulle du trots allt lida av besvär, vore det klokt, att diskutera det med
din läkare, för att kunna möjliggöra en diagnos till orsaken.
Då personer utan gendefekt i sällsynta fall utvecklar grön starr, bör du fr.o.m. 40-års åldern
genomgå en ögonundersökning hos läkare vart annat eller tredje år. Då kan man fastställa
möjliga första tecken på grön starr liksom andra synförändringar och behandla dem rätt
omgående.
Sida 149 av 185
VETENSKAP
Glaucoma Sensor
LOXL1 - lysyl oxidase-like 1 (rs3825942)
Lysyl oxidase-like 1(LOXL1) är ett koppar-beroende protein, som spelar en viktig roll "Elastogenesen". En genetisk defekt i
LOXL1-genen är förknippad med en ökad risk för uppkomsten av Glaukom.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
73% Ökad risk för "öppenvinkelglaukom" (oddskvot: 11.19)
C/T
25% Ökad risk för "öppenvinkelglaukom" (oddskvot: 1.66)
T/T
2%
Ingen förhöjd risk för "Öppenvinkelglaukom"
Litteratur
Chen et al. Ethnicity-based subgroup meta-analysis of the association of LOXL1 polymorphisms with glaucoma. Mol Vis. 2010 Feb 6,16:167-77.
Thorleifsson et al. Common sequence variants in the LOXL1 gene confer susceptibility to exfoliation glaucoma. Science. 2007 Sep
7,317(5843):1397-400. Epub 2007 Aug 9.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen (
alleler kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) ,
Sannolik effekt = påverkan av genetisk variation .
Sida 150 av 185
DNA-test - Synförsämring (Makuladegeneration)
Makuladegeneration: Vård och tidig diagnos för bästa ögonhälsa
OPHTALMOLOGI
Makuladegeneration
Makuladegeneration är en smärtfri sjukdom på näthinnan som mestadels utvecklas
långsamt från 50-års åldern och endast påverkar synfältets område, där synen är som
skarpast.
Detta medför en störande fläck i mitten av
synfältet, som försvårar eller omöjliggör
läsning och urskiljningen av detaljer, medan
synfältet runt denna fläck ofta förblir
opåverkat. Makuladegenerationen är största
anledningen till blindhet i industriländerna
och det uppskattas, att ca. 30 milj. människor
i världen redan är drabbade av sjukdomen.
Det är lika många kvinnor som män som
drabbas.
Ytan av ljuskänsliga celler i ögat är den s.k.
näthinnan och området, där ljuset är starkast
koncentrerat, m.a.o. punkten, där man
urskiljer skarpast, kallas makula.
Vid makuladegenerationen börjar cellerna i
makula med stigande ålder att brytas ned,
eller det bildas nya blodceller eller
avfallsprodukter i ämnesomsättningen, som
inverkar på funktionen inom detta område.
Dessa processer påskyndas genom särskilda
riskfaktorer i vår omgivning och det är därför
viktigt att minska dessa riskfaktorer så
mycket som möjligt. Dit hör rökning,
sjukdomar i hjärta och blodomlopp, högt
blodtryck,
felaktig
kost
och
stark
ljuspåverkan. Förebyggande åtgärder skall i
första hand koncentreras på att minska
riskfaktorerna och på så vis fördröja
sjukdomens utveckling eller kanske t.o.m.
helt stoppa den.
fönsterramar uppfattas då ofta som vågiga,
som kan fastställas och mätas med en enkel
test ("Amslersnät" i nästa avsnitt av
redogörelsen.)
Sen visar sig en allmän förlust av synskärpan,
läsförmågan, en avtagande förmåga till
kontrastuppfattning och anpassningen till
ljus- och mörkerförhållanden liksom en ökad
ljuskänslighet. I det fortskridna stadiet
känner man ofta bara igen grå skuggor i
synfältets mitt, som också försvinner under
vidareutvecklingen. Då sjukdomen bara rör
makula och därmed regionen för den
skarpaste synförmågan, leder denna sjukdom
inte till fullständig blindhet, eftersom det
yttre synfältet liksom färgseendet och
därmed även orienteringsförmågan förblir
intakt. Behandlingsmöjligheterna av en
framskriden
makuladegeneration
är
begränsade och kan ofta bara fördröja
försämringen av symptomen och inte bota
dem. Därför är prevention och tidig diagnos
av makuladegeneration så viktig, för att
kunna reagera och behandla sjukdomen vid
de första symptomen.
Makuladegenerationen utvecklas långsamt
över en längre tidsrymd, då symptomen först
knappast utvecklas och sen så småningom
försämras.
Först
märker
man
av
lässvårigheter, då bokstäver helt enkelt
försvinner. Raka linjer och kanter som
Sida 152 av 185
OPHTALMOLOGI
Relevanta gener vid makuladegeneration
Hittills har testet identifierat 3 gener och polymorfer, som kan öka den allmänna risken att
insjukna i makuladegeneration. Genom analysen av alla 3 polymorfer kan man fastställa den
slutliga sjukdomsrisken. Följande gener påverkar uppkomsten av makuladegeneration.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
HTRA1
rs11200638
G>A
G/G
1
-
-
-
CFH
rs1061170
Y402H, T>C
T/C
4
-
-
RISK
LOC387715
rs10490924
G>T
G/G
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk
variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt
analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV =
genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken
för sjukdomen hos dig.
Sammanfattning av effekterna
➤ Risken för makuladegeneration är 4 ggr. förhöjd.
➤ Behovet av antioxidanter är förhöjt
Risk för makuladegeneration
NORMALT
Behov av antioxidanter
ÖKAD
▲
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 153 av 185
OPHTALMOLOGI
Prevention och vård
Dina gener bär på en risk att utveckla makuladegeneration, och förebyggande vård av
stor betydelse, för att efter bästa förmåga förhindra utvecklingen av sjukdomen. Det
finns en rad med riskfaktorer, som ökar sjukdomsrisken betydligt och du, som
riskbärare, helst bör undvika. Därför bör du rätta dig efter följande vårdregler:
➤ Högt blodtryck är en riskfaktor, som ökar utvecklingen av synförsämringen. Kontrollera därför, att
ditt blodtryck befinner sig inom normal nivå och tala med din läkare vid behov om en möjlig
blodtryckssänkande behandling. En sådan kan bestå av ökad kroppslig träning, en ändring av kosten
eller blodtryckssänkande mediciner.
➤ Rökandet är en avgörande riskfaktor för en synförsämring och borde i varje fall undvikas.
➤ Skydda dina ögon för direkt solljus med att bära solglasögon eller hatt. Se till att solglasögonen har
UV-skydd.
➤ Du bör noga se till att din kost innehåller tillräckligt med antioxidanter, som vitaminer. Dessa finns
i naturlig form i frukt och grönsaker eller som koncentrerad form i livsmedelstillskott.
Följande rekommenderar vi:
➤ Antioxidanter, som vitamin E (α-Tocoferol) t.ex. ur vegetabilisk olja
➤ Vitamin C t.ex. från paprika och citrusfrukter
➤ Karoten ur gröna grönsaker som t.ex. spenat och grönkål
➤ Livsmedelstillskott med en kombination av vitamin E (α-Tocoferol),C, Beta-Karoten, zink och
koppar.
Tala dessutom med din ögonläkare om rekommenderade vårdåtgärder. Vi rekommenderar
också att börja ett observationsprogram med din läkare, där du minst två ggr per år testas för
första tecken på sjukdomen.
En tidig diagnos av försvagad syn (makuladegeneration) är mycket viktig för möjligheten till
behandling. Eftersom sjukdomen utvecklas långsamt och smärtlöst, måste man vara särskilt
uppmärksam på vissa symptom. Dessa rör bl.a. skuggor eller förvrängd syn (t.ex. fönsterramar
upplevs som vågiga), eller också svårigheter vid läsning (t.ex. när enstaka bokstäver
försvinner). Använd därför för en tidig diagnos regelbundet "Amslers-nät" - testen, för att
genast varsebli störningar i blickfånget. Testen och en handledning, hittar du på nästa sida. Om
du med hjälp av testen skulle märka av de första tecknen på symptom, bör du genast uppsöka
din ögonläkare.
Sida 154 av 185
Anvisningar för en egen undersökning av makuladegeneration
➤ Håll Amsler-nätet inom bekvämt läsavstånd.
➤ Täck över ett öga (sätt på dig läsglasögon, om du har).
➤ Fixera exakt i mittpunkten med det andra ögat.
➤ Ser du vågformiga eller simmiga linjer?
➤ Dessa skulle kunna tyda på åldersberoende symptom på makuladegeneration (försämring av
synen).
➤ Upprepa testen med det andra ögat!
➤ Om de beskrivna oregelbundenheterna inträffar, kontakta omgående din ögonläkare.
➤ Upprepa denna självtest en gång i veckan.
Sida 155 av 185
VETENSKAP
AMD Sensor
HTRA1 - HtrA serine peptidase 1 (rs11200638)
Polymorfismen rs11200638 på HTRA1-genen (protein A1, som kräver hög temperatur) är förknippad med en ökad risk att insjukna i
en åldersbetingad makuladegeneration. Det kodade proteinet, ett "serinproteas", spelar en viktig roll i kvalitetskontrollen av
extracellulärmatrix-proteiner. Mutationen i genens promotor område leder till en "överexpression" i pigmentepitelet och till en
förhöjd sjukdomsrisk.
AE
Gentyp
GF
A/A
8%
A/G
41% Förhöjd risk för Makula-degeneration (oddskvot:2.2)
G/G
51% Ingen förhöjd risk för makuladegeneration
X
Sannolik effekt
Förhöjd risk för Makula-degeneration (oddskvot:8.6)
Litteratur
Yang et al. A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10,314(5801):992-3.
Chen et al. Meta-analysis of the association of the HTRA1 polymorphisms with the risk of age-related macular degeneration. Exp Eye Res. 2009
Sep,89(3):292-300.
Dewan et al. HTRA1 promoter polymorphism in wet age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10,314(5801):989-92.
LOC387715 - Age-related maculopathy susceptibility 2 (rs10490924)
Genlocus LOC387715 befinner sig på Kromosom 10. Polymorfismen rs10490924 står i samband med en ökad risk för utvecklingen
av en ålders betingad makuladegeneration.
AE
Gentyp
X
G/G
61% Ingen förhöjd risk för makuladegeneration
G/T
38% Förhöjd risk för Makula-degeneration (oddskvot:2.69)
T/T
GF
1%
Sannolik effekt
Förhöjd risk för Makula-degeneration (oddskvot:8.21)
Litteratur
Fritsche et al. Age-related macular degeneration is associated with an unstable ARMS2 (LOC387715) mRNA. Nat Genet. 2008 Jul,40(7):892-6.
Rivera et al. Hypothetical LOC387715 is a second major susceptibility gene for age-related macular degeneration, contributing independently of
complement factor H to disease risk. Hum Mol Genet. 2005 Nov 1, 14(21):3227-36.
Ross et al. The LOC387715 and age-related macular degeneration: replication in three case-control samples. Invest Ophthalmol Vis Sci.
2007,48:1128–1132.
Sida 156 av 185
CFH - Complement factor H (rs1061170)
I studier anses en defekt i CFH ("Komplement-Faktor H")-genen utgöra en primär risk för upp-komsten av AMD. KomplementFaktorn H styr immunitetens svar på olika sjukdomsalstrare.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
15% Ingen förhöjd risk för makuladegeneration
T/C
50% Förhöjd risk för Makula-degeneration (oddskvot: 4)
C/C
35% Förhöjd risk för Makula-degeneration (oddskvot: 12)
Litteratur
Klein et al. Complement Factor H Polymorphism in Age-Related Macular Degeneration. Science. Apr 15, 2005, 308(5720): 385–389.
Haines et al. Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science. 2005 Apr 15,308(5720):419-21.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen (
alleler kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) ,
Sannolik effekt = påverkan av genetisk variation .
Sida 157 av 185
DNA-test - Tandlossning (Parodontit)
Prevention av parodontit och val av rätt implantat
ODONTOLOGI
Parodontit
Parodontit (inflammatorisk parodontitis) är en inflammatorisk sjukdom som påverkar
tandkött och käkben. Parodontit och karies är de två största munsjukdomarna. Mer än
hälften av 35-44-åringarna lider av karies och ca 20% av befolkningen lider av svår
karies. De flesta fallen är orsakade av en dålig munhygien. Karies orsakas i första hand
av raffinerat socker, men en god munhygien hjälper oss att förhindra karies så att allt
fler människor kan behålla sina tänder långt upp i åldrarna. Då just åldrandet av
tänderna är avgörande för utvecklingen av parodontit, blir denna sjukdom allt
vanligare. 40% av befolkningen äldre än 65 år lider av en svår form av sjukdomen.
I vår mun bildas ständigt ny tandbeläggning
(plack),
som
består
av
matrester,
beståndsdelar av saliv och bakterier. Om
denna beläggning inte avlägsnas genom bra
munhygien, bryter de i beläggningen
befintliga bakterierna ned det genom
näringen upptagna sockret till syror, som
angriper emaljen och sen leder till karies.
Dessutom avlagras över en längre tid
mineraler och bildar tandsten, som
ytterligare förvärrar tillståndet. Bredvid
förstöringen av emaljen tränger bakterierna
från tandbeläggning och tandsten allt längre
in i tandköttet, som immunsystemet
motarbetar med en inflammation av
tandköttet. Resultatet är en varaktig
tandköttsinflammation, en s.k. gingivit. I
normala fall kan immunsystemet hindra
bakteriernas framfart och skydda vävnaden.
Om emellertid immunsystemet blir försvagat,
blir bakterierna aggressivare eller så stör en
annan
påverkan
balansen,
tränger
bakterierna med tiden allt längre in i
vävnaden och angriper området kring
käkbenet, som håller tändernas position. Den
egentliga
skadan
förorsakas
av
immunförsvaret. Det bildar enzymer och
budämnen, som bekämpar den bakteriella
infektionen, men också angriper den egna
vävnaden och så småningom förstör den.
Genom
denna
starka
reaktion
av
immunsystemet
blir
hela
vävnaden
infekterad, benet börjar alltmer luckras upp
och till sist faller tanden ut av sig själv.
Mestadels är då hela käken drabbad och
eftersom tanden först börjar lossna mycket
sent, upptäcks sjukdomen av den drabbade
själv först mycket sent. Orsaken till
parodontit är ett samspel av många faktorer,
varvid bristande munhygien och bestämda
gendefekter spelar en avgörande roll. Då
immunsystemet orsakar den största skadan,
kan särskilda gendefekter, som låter
immunsystemet reagera för aggressivt, leda
till en svår parodontit. Immunsystemet
reagerar emellertid först när bakterier
tränger in i vävnaden. Det betyder att de som
bär på dessa gendefekter behöver ta särskild
hand om sin munhygien, genom att undvika
flera riskfaktorer:
➤ Dålig eller felaktig munhygien med
tandbeläggning (plack) och tandsten
➤ Tobakskonsumtion, eftersom rökare har en
4-6 ggr högre risk att smittas av parodontit än
andra drabbade personer (särskilt inom
familjen)
➤ Tandkaries
➤ Munandning
➤ Tandgnissel
➤ Obalanserad kost, piercingar i munhålan,
läppar eller tunga.
➤ Diabetes Mellitus, särskilt när
blodsockernivån är dåligt inställd.
➤ Under en graviditet luckras bindvävnaden
upp genom en hormonförändring och bakterier
Sida 159 av 185
kan lättare tränga in i tandköttet.
➤ Vid ett minskat immunförsvar, t.ex. efter en
kemoterapi, organtransplantation eller HIVsjukdom.
Om sjukdomen upptäcks tidigt, kan den
vanligen behandlas mycket effektivt. Men för
en långvarig effekt är det nödvändigt att man
bibehåller en god munhygien, eftersom de
som lider av parodontala sjukdomar har en
ökad risk för återfall. Om detta inte är
diagnostiserat
och
behandlat,
leder
parodontala sjukdomar till tandlossning,
vilket innebär både estetiska och funktionella
problem. Denna genetiska analys kommer ge
dig svar på om du har en okad risk för detta,
så du i så fall kan ta till förebyggande
åtgärder såsom att gå på regelbundna
tandkontroller för att undvika sjukdomen.
Sida 160 av 185
Förlust av titanimplantat p.g.a. genvariationer
Titan är ett populärt material för tandimplantat, då det inte utlöser några allergiska
reaktioner och växer ihop med det omgivande benet inom 3-6 månader.
Behandlingsframgången varierar visserligen mycket från person till person, då många
människor behåller ett insatt implantat i årtionden medan andra förlorar det redan
efter några månader. Orsaken till dessa skillnader är olika stark inflammationsreaktion
på titanet, som utlöses genom fyra olika genetiska polymorfismer.
Hos personer med optimal genetisk profil, ligger implantatens förlusttal på ca. 3%. Dock kan
denna risk stiga upp mot 60% för vissa människor, beroende på ogynnsamma genetiska
variationer. Personer med en ogynnsam genetisk profil har genom en genanalys möjlighet att
välja det mest lämpade implantatet för behandlingen och därmed förhindra en för tidig förlust
av implantatet.
Sida 161 av 185
ODONTOLOGI
Relevanta gener vid parodontit
Inom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer eller sänker
risken för periodontit, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa genetiska
variationer tillsammans, kan de påverka riskens sannolikhet avsevärt. Analysen av de relevanta
genetiska variationerna kom till följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
IL1RN
rs419598
C>T
C/C
1
-
-
-
IL6
rs1800795
G>C
G/C
1
-
-
-
IL1A
rs1800587
C>T
C/C
1
-
-
-
IL 1 Beta
rs1143634
C>T
C/C
1
-
-
-
TNFa
rs1800629
G>A
G/G
1
-
-
-
Sannolikheten för att titanimplantatet lossnar:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
IL1RN
rs419598
C>T
C/C
1.3
-
-
RISK
IL1A
rs1800587
C>T
C/C
1
-
-
-
IL 1 Beta
rs1143634
C>T
C/C
1
-
-
-
TNFa
rs1800629
G>A
G/G
1
-
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk
variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt
analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV =
genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken
för sjukdomen hos dig.
Sida 162 av 185
Sammanfattning av effekterna
Flera gener har en effekt som påverkar aggressiviteten hos immunsystemet. Många av dessa
gener påverkar sannolikt, att benvävnaden förstörs i form av parodontit och härigenom kan
tillslut tänderna lossna. Andra gener styr hur ditt immunsystem reagerar på titanimplantat och
kan därigenom öka sannolikheten, att din kropp stöter bort titanimplantat inom fyra veckor,
med upp till 60%.
Följande gener påverkar din tandhälsa.
➤ Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat (OR:1.3)
➤ Din risk att insjukna i Periodontitis är inte förhöjd.
Risk för periodontit
NORMALT
ÖKAD
▲
Sannolikheten för att titanimplantatet
lossnar
NORMALT
ÖKAD
▲
Sida 163 av 185
ODONTOLOGI
Prevention och vård
Du har p.g.a. din genetiska profil ingen ökad risk för parodontit. Därför behöver du
bara följa allmänna regler för din tandhygien, som vi här vill räkna upp.
Följande punkter bör du absolut tänka på:
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
Borsta tänderna på morgonen, efter varje måltid och särskilt grundligt på kvällen.
Byt tandborste regelbundet.
Rengör regelbundet mellanrummet mellan tänderna med tandtråd eller interdentalborste.
Avlägsna beläggning på tungan.
Låt kontrollera dina tänder var 3:e till 6:e månad av en tandhygienist.
Då bör du låta denne genomföra en professionell tandrengöring, då även tandsten avlägsnas.
Ät hellre sötsaker på en gång än fördelat över dagen och borsta tänderna grundligt efteråt.
Mer frekventa tandläkarbesök vid graviditet, Diabetes Mellitus och vid immunnedsättning.
Undvik dessutom helst följande riskfaktorer:
➤ Dålig eller felaktig munhygien med tandbeläggning (plack) och tandsten,
➤ Tobakskonsumtion, då rökare har 4-6 gånger större sjukdomsrisk att smittas med parodontit av
andra drabbade människor (särskilt inom familjen)
➤ Tandkaries
➤ Andning genom munnen
➤ Tandgnissel
➤ Obalanserad kost
➤ Piercing i munhålan, läppar eller tunga
➤ Diabetes Mellitus, speciellt om blodsockernivån är dåligt inställd.
➤ Under en graviditet luckras bindvävnaden upp av en hormonomställning och bakterier kan lättare
tränga in i tandköttet
➤ Vid ett försvagat immunförsvar som efter en kemoterapi, organtransplantation eller HIV-sjukdom.
Då du har en genetisk variation, som ökar ditt immunsystems aggressivitet, är det troligt att
du har en ökad risk att stöta bort ett titanimplantat. Du måste följaktligen tillsammans med
din tandläkare bestämma, om titan kommer ifråga för dig, eller om du bör välja alternativ som
keramikimplantat, zirkondioxidimplantat, titanimplantat med skyddande skikt eller uttagbar
tandprotes eller bryggor.
Sida 164 av 185
ODONTOLOGI
Effekt av relevanta läkemedel
Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja
den riktiga dosen.
Inflammations-hämmare (Antireumatikum)
Mediciner för behandling Verkan/effekt
av ledbesvär
Nedbrytning
Biverkning
rekommendera
d dos*
alternativ?
aceclofenac
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
budesonide
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
celecoxib
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
dexamethasone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
diclofenac
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
flurbiprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
hydrocortisone
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ibuprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
indomethacin
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
lornoxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
meloxicam
Normal
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
naproxen
Normal
~150%
Ofta
~160%
Byte önskvärt
piroxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
sulfasalazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
suprofen
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
tenoxicam
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Sida 165 av 185
Smärtlindring (analgetikum)
Smärtlindring
Verkan/effekt
Nedbrytning
Biverkning
rekommendera
d dos*
alternativ?
alfentanil
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
buprenorfin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
kodein (FDA!)
troligt starkare
~90%
Normal
~100%
Ej nödvändig
enfluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fentanyl
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
halotan
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
hydrokodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
isofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
levacetylmethadol
troligt starkare
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
lidokain
Normal
~125%
Ofta
~120%
Ej nödvändig
metadon
Normal
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
metoxifluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
oxikodon
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
paracetamol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
fenacetin
Normal
~140%
Ofta
~140%
Byte önskvärt
ropivakain
Normal
~170%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
sevofluran
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
tramadol (FDA!)
troligt starkare
~80%
Ofta
~100%
Ej nödvändig
zolmitriptan
Normal
~200%
Ofta
~200%
Byte önskvärt
Sida 166 av 185
Mediciner mot infektioner (antibiotika etc.)
Mediciner för behandling Verkan/effekt
av bakteriella- och
svampinfektioner
Nedbrytning
Biverkning
rekommendera
d dos*
alternativ?
caspofungin
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
clarithromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
dapsone
Normal
~25%
Ofta
~20%
Byte önskvärt
erytromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
indinavir
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
isoniazid (FDA!)
Ingen/svag
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
itraconazole
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
ketoconazol
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
nelfinavir
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
nevirapin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
proguanil
troligt starkare
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
pyrazinamid (FDA!)
Ingen/svag
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
rifampin (FDA!)
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
ritonavir
Normal
~75%
Ofta
~70%
Ej nödvändig
saquinavir
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
sulfadiazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
sulfamethazine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
sulfapyridine
Normal
~0%
Ofta
0%
Byte önskvärt
telitromycin
Normal
~50%
Ofta
~50%
Byte önskvärt
terbinafine (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
vorikonazol (FDA!)
Normal
~100%
Normal
~100%
Ej nödvändig
Doseringsrekommendationer för läkaren:
~100% (normal dos), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om
möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).
* Rätt val och dos av medicin ligger alltid i läkarens ansvarsområde.
Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.
Sida 167 av 185
VETENSKAP
Periodontitis Sensor
IL1RN - interleukin 1 receptor antagonist (rs419598)
Interleukin 1 receptor antagonisten (IL1RN) är delaktig i regleringen av immunologiska processer och vid inflammationshändelser.
Polymorfismen rs419598 kan öka inflammationsaktiviteten, vilket kan leda till en förhöjd risk för periodontit. Dessutom visades,
att bärare av C-Allel har en ökad risk för förlust av titanimplantat.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
47% Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 3.44) Ingen förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
T/C
47% Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 3.44) Förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
C/C
6%
Ingen förhöjd risk för periodontit. Förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
Litteratur
Braosi et al. Analysis of IL1 gene polymorphisms and transcript levels in periodontal and chronic kidney disease. Cytokine. 2012 Oct,60(1):76-82.
Trevilatto et al. Association of IL1 gene polymorphisms with chronic periodontitis in Brazilians. Arch Oral Biol. 2011 Jan,56(1):54-62.
Baradaran-Rahimi et al. Association of interleukin-1 receptor antagonist gene polymorphisms with generalized aggressive periodontitis in an Iranian
population. J Periodontol. 2010 Sep,81(9):1342-6.
Komatsu et al. Association of interleukin-1 receptor antagonist +2018 gene polymorphism with Japanese chronic periodontitis patients using a novel
genotyping method. Int J Immunogenet. 2008 Apr,35(2):165-70.
Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013
Apr,42(4):537-43.
Laine et al., IL-1RN gene polymorphism is associated with peri-implantitis. Clin Oral Implants Res. 2006 Aug, 17(4):380-5.
IL6 - interleukin 6 (rs1800795)
Interleukin-6 hör till de proinflammatoriska Zytokinerna och är en väsentlig del av immunsvaret på inflammatoriska processer.
Polymorfismen rs1800795 ligger i genens promotorregion och förändrar därmed Zytokinens expression. Bärare av C-Allel
producerar mindre IL6.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
G/G
25% Ingen förhöjd risk för periodontit
G/C
43% Ingen förhöjd risk för periodontit
C/C
32% Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 1.89)
Litteratur
Nibali et al. Association between periodontitis and common variants in the promoter of the interleukin-6 gene. Cytokine. 2009 Jan,45(1):50-4.
de Sá et al. Association of CD14, IL1B, IL6, IL10 and TNFA functional gene polymorphisms with symptomatic dental abscesses. Int Endod J. 2007
Jul,40(7):563-72.
Babel et al. Analysis of tumor necrosis factor-alpha, transforming growth factor-beta, interleukin-10, IL-6, and interferon-gamma gene
polymorphisms in patients with chronic periodontitis. J Periodontol. 2006 Dec,77(12):1978-83.
Sida 168 av 185
IL1A - interleukin 1 alfa (rs1800587)
Interleukin-1-Genkluster på Kromosom 2 innehåller generna för IL1A OCH IL1B. Föreligger T-Allel hos denna Polymorfism
(rs1800587 och rs1143634), uppstår en ökad IL-1-syntes och därmed en ökad inflammationskapacitet.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
10% Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 1.73)
Förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
T/C
50% Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 1.31)
Förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
C/C
40% Ingen förhöjd risk för periodontitis
Ingen förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
Litteratur
Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013
Apr,42(4):537-43.
Nikolopoulos et al. Cytokine gene polymorphisms in periodontal disease: a meta analysis of 53 studies including 4178 cases and 4590 controls. J Clin
Periodontol 2008
Jansson et al., Clinical consequences of IL-1 genotype on early implant failures in patients under periodontal maintenance. Clin Implant Dent Relat
Res. 2005, 7(1)51-9.
Feloutzis et al., IL-1 gene polymorphism and smoking as risk factors for peri-implant bone loss in a wellmaintained population. Clin Oral Implants Res.
2003, 14(1)10-7.
IL1B - interleukin 1 beta (rs1143634)
Interleukin-1-Genkluster på Kromosom 2 innehåller generna för IL1A OCH IL1B. Föreligger T-Allel hos denna Polymorfism
(rs1800587 och rs1143634), uppstår en ökad IL-1-syntes och därmed en ökad inflammationskapacitet.
AE
Gentyp
GF
T/T
5%
T/C
31% Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 2.85)
Förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
C/C
64% Ingen förhöjd risk för periodontitis
Ingen förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
X
Sannolik effekt
Förhöjd risk för periodontit (oddskvot: 4.89)
Förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
Litteratur
Gore et al. Interleukin-1beta+3953 allele 2: association with disease status in adult periodontitis. J Clin Periodontol. 1998 Oct,25(10):781-5.
Galbraith et al. Polymorphic cytokine genotypes as markers of disease severity in adult periodontitis. J Clin Periodontol. 1999 Nov,26(11):705-9.
Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013
Apr,42(4):537-43.
Jansson et al., Clinical consequences of IL-1 genotype on early implant failures in patients under periodontal maintenance. Clin Implant Dent Relat
Res. 2005 7(1):51-9.
Feloutzis et al., IL-1 gene polymorphism and smoking as risk factors for peri-implant bone loss in a wellmaintained population. Clin Oral Implants Res.
2003, 14(1):10-7.
Sida 169 av 185
TNFa - tumor necrosis factor a (TNF superfamily, member 2) (rs1800629)
Tumörnekrosfaktorn (TNF eller TNFa) är en cytokin i immunsystemet och reglerar immuncellernas aktivitet. TNF reglerar apoptos,
cellproliferation, celldifferentiering och spridningen av olika cytokiner. Polymorfismen rs1800629 leder till en starkt ökad TNFa
uttryck och därmed till en förhöjd inflammationskapacitet.
AE
Gentyp
X
G/G
67% Ingen förhöjd risk för att titanimplantatet lossnar
GF
Sannolik effekt
G/A
31% Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat
A/A
2%
Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat
Litteratur
Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013
Apr,42(4):537-43.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen (
alleler kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) ,
Sannolik effekt = påverkan av genetisk variation .
Sida 170 av 185
KUNDSERVICE
Kundservice
Har du frågor eller kommentarer?
Vår kundservice står till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Du kan ta kontakt
med vår kundservicegrupp på olika sätt. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara
besvaras av våra experter och därför ber vi dig att ta kontakt via e-post angående frågor av detta slag.
➤ [email protected]
Vårt team gläder sig åt ditt telefonsamtal.
Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss. Vi kommer att ta
hand om ditt ärende och göra vårt bästa för att finna en tillfredsställande lösning på problemet.
Kontakt / Forum
DNA Care AB
Kontorsvägen 8
85229 Sundsvall
Sweden
Sida 171 av 185
CERTIFIERINGAR
Certifieringar
Novogenias labb hör till de mest moderna och automatiserade laboratorierna i Europa och har flera
certifieringar och system för kvalitetssäkring, vilka motsvarar internationell standard eller t.o.m.
överträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika, enligt högsta kvalitetsstandard.
Genanalys av livsstils-ändamål
Utförande av den medicinska genanalysen
Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189
laboratorium
Certifierat genom analysen i ett ISO 17025
laboratorium
Medicinsk bedömning av genanalysresultat
Laboratorium med tillåtelse till medicinsk
genetikforskning
Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189
laboratorium
Godkänd av
Österrike
den
federala
Firmaledning och kontor
Certifierat genom ISO 9001
Sida 172 av 185
hälsoministeriet
TEKNISKA DETALJER
Tekniska detaljer
Adress
Analysmetod
Saalachstrasse 92
5020 Salzburg
AUSTRIA
Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,
Mass-spektrometri och TaqMAN
realtids PCR
Beställningsnummer
Detektion
DEMO_FS
~99%
Födelsedatum
Prov typ
01/01/1985
Salivprov ur munhålan
Ansvarigt företag
Beställningsnummer
DNA Care AB
Kontorsvägen 8
85229 Sundsvall
Sweden
Prov mottagen: 01/09/2014
Analys började: 02/09/2014
Detektion: 08/09/2014
Laboratoriet som gör analyserna: 08/09/2014
Laboratorium
Version
Novogenia GmbH
Saalachstrasse 92
5020 Salzburg
AUSTRIA
v392
HOME
Ansvarig för laboratoriet
Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.
Sida 173 av 185
MEDICINSKA FRÅGOR
M1
PERSONLIGA UPPGIFTER FÖR MEDICINSKA ANALYSER
Midja (cm)
Höftomfång (cm)
Blodtryck (RR)
Röker du?
X
Nej
Ja
Ej längre sedan
År
Sportslig aktivitet
Liten
X
Medel
högt
Cervixdysplasi
Cervixkarcinom
Ovarialkarcinom
Lungcancer
Blåscancer
Bröstcancer
Tjocktarmscancer
Melanom
Prostatacancer
Autoimmunstörning
Dyslipidemi
Stroke
Typ 1 Diabetes
Angina pectoris
Periph. Occlusiv Sjukdom
Typ 2 Diabetes
Högt blodtryck
Venös Trombos
Sköldkörteldysfunktion
Godartad Prostata Hyperplasi
Gestos
Menopaus
Perimenopaus
Eumenorrhoe
Metrorrhagi
Menorrhagi
Provbiopsi / välartad
Bröstförminskning
Bröstförstoring
Mastopati
För tidig födsel
Missfall
Medicinsk historia
Ålder vid Menarch
Cervixinsuffiens
Ålder vid början av menopaus
Graviditeter
Ålder vid 1:a födseln
Serumnivå (fastande)
Glukos
lågt
X
medel
högt
Homocystein
lågt
X
medel
högt
Totalt kolesterol
lågt
X
medel
HDL kolesterol
lågt
X
medel
högt
Folsyra
lågt
X
medel
högt
högt
Vitamin B6
lågt
X
medel
LDL kolesterol
lågt
X
högt
medel
högt
Vitamin B12
lågt
X
medel
högt
Triglycerider
lågt
Kreatinin
lågt
X
medel
högt
TSH
lågt
X
medel
högt
X
medel
högt
T3
lågt
X
medel
Urinsyra
högt
lågt
X
medel
högt
T4
lågt
X
medel
högt
Insulin
lågt
X
medel
högt
PSA
lågt
X
medel
högt
Lipoprotein-A
lågt
X
medel
högt
OGTT
lågt
X
medel
högt
Sjukdomar i familjen av första graden
Högt blodtryck
Perifära Occlusiv sjukdom
Lungcancer
Hjärtinfarkt
Venös Trombos
Tjocktarmscancer
Stroke
Typ 1 Diabetes
Bröstcancer
Typ 2 Diabetes
Prostatacancer
Hemokromatos
Bakvägg
Främre vägg
Sidovägg
Lyse-terapi
PTCA/Stent Terapi
Bypass Terapi
Hjärtinfarktanamnes
Sida 174 av 185
REFERENS
Alla våra resultat och processer baserar sig på senaste vetenskap och är optimalt
anpassade till lagliga föreskrifter.
Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin)
➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;
Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :
Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance
to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741
➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323
➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;
Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of
recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:
2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244
➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und
Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158
➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk
of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden
(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8.
➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und
Venenerkrankungen, 2003, S.37-82
➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,
3.Auflage, 2001, S.69-132
➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,
362-404
➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage
➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V
Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with
oral contraceptives containing a third-generation progestagen.
Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,
Vandenbroucke JP.
➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.
PubMed ID : 8164730
➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :
Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the
adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.
PubMed ID : 14996674
➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the
G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene
that is associated with resistance to activated protein C. Hum.
Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967
➤ Gomes, M. P. V., Deitcher, S. R. (2004). Risk of Venous
Thromboembolic Disease Associated With Hormonal
Contraceptives and Hormone Replacement Therapy: A Clinical
Review. Arch Intern Med 164: 1965-1976
➤ Higher risk of venous thrombosis during early use of oral
contraceptives in women with inherited clotting defects; Kitty W,
Arch Intern Med, Vol 160, Jan 10, 2000.
➤ Anderson J.L. et al., 2007; PMID 17989110
➤ Flockhart D.A. et al., 2008; PMID 18281922
➤ Herrington D., 2008; www.theheart.org/article/924397.do
➤ The International Warfarin Pharmacogenetics Consortium, 2009;
PMID 19228618
Prostate Health Sensor (Prostatacancer)
➤ S. Lilly Zheng et al. Cumulative Association of Five Genetic
Variants with Prostate Cancer, N Engl J Med 2008;358:910-9
➤ Holick CN, Stanford JL, Kwon EM, Ostrander EA, Nejentsev S,
Peters U. Comprehensive association analysis of the vitamin D
pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer.
Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007 Oct;16(10):1990-9.
➤ S. Lilly Zheng et al. Association Between Two Unlinked Loci at
8q24 and Prostate Cancer Risk Among European Americans. JNCI
Journal of the National Cancer Institute 2007 99(20):1525-1533
➤ Zhiyong Ma et al, Polymorphisms of fibroblast growth factor
receptor 4 have association with the development of prostate
cancer and benign prostatic hyperplasia and the progression of
prostate cancer in a Japanese population. Int. J. Cancer: 123,
2574–2579 (2008)
➤ H. Nguyen et al.:Normal Human Ejaculatory Duct Anatomy: A
Study of Cadaveric and Surgical Specimens In: The Journal of
Urology, Volume 155, Issue 5, Pages 1639-1642
➤ www.krebshilfe.net
➤ Barry MJ, Fowler FJ, O'Leary MP, et al. (November 1992). "The
American Urological Association symptom index for benign
prostatic hyperplasia. The Measurement Committee of the
American Urological Association".
➤ eMedicine - Transurethral Microwave Thermotherapy of the
Prostate (TUMT) : Article by Jonathan Rubenstein
➤ www.urologielehrbuch.de
➤ PreventProstateCancer.info: A Brief Overview of Benign
Prostatic Hyperplasia (BPH)
➤ MacDonald R; Wilt TJ; Howe RW (December 2004). "Doxazosin for
treating lower urinary tract symptoms compatible with benign
prostatic obstruction: a systematic review of efficacy and adverse
effects". BJU International 94 (9): 1263–70.
➤ MacDonald R; Wilt TJ (October 2005). "Alfuzosin for treatment of
lower urinary tract symptoms compatible with benign prostatic
hyperplasia: a systematic review of efficacy and adverse effects".
Urology 66 (4): 780–8.
➤ Roehrborn CG (December 2001). "Efficacy and safety of oncedaily alfuzosin in the treatment of lower urinary tract symptoms
and clinical benign prostatic hyperplasia: a randomized, placebocontrolled trial". Urology 58 (6): 953–9.
➤ Holmium Laser Enucleation of the Prostate; Results at 6 Years,
Gilling PJ, Aho, TF, Frampton CM, et al. Eur Urol 2008 Apr:53(4):744-9
➤ Bundesministerium für Gesundheit
➤ http://www.bccancer.bc.ca
➤ Jemal A, Murray T, Ward E, Samuels A, Tiwari RC, Ghafoor A,
Feuer EJ, Thun MJ (2005). "Cancer statistics, 2005". CA Cancer J Clin
55 (1): 10–30.
➤ Miller DC, Hafez KS, Stewart A, Montie JE, Wei JT (September
2003). "Prostate carcinoma presentation, diagnosis, and staging: an
update form the National Cancer Data Base". Cancer 98 (6): 1169–78
➤ Mongiat-Artus P, Peyromaure M, Richaud P, Droz JP, Rainfray M,
Jeandel C, Rebillard X, Moreau JL, Davin JL, Salomon L, Soulié M
(December 2009). "[Recommendations for the treatment of
prostate cancer in the elderly man: A study by the oncology
committee of the French association of urology]" (in French). Prog.
Urol. 19 (11): 810–7
➤ Picard JC, Golshayan AR, Marshall DT, Opfermann KJ, Keane TE
(November 2009). "The multi-disciplinary management of high-risk
prostate cancer". Urol. Oncol
➤ Prostatakrebs-Kodierhilfe. Tumorzentrum Freiburg 2007
➤ UICC: What are the changes between the 6th and 7th editions?
➤ Christian Wittekind, Hans-Joachim Meyer (Hrsg.): TNM:
Klassifikation maligner Tumoren. Wiley-VCH Verlag, 7. Auflage 2010
➤ Ronald J. Zagoria, Glenn A. Tung: Genitourinary Radiology.
Mosby, St. Louis 1997
➤ Poon KS, McVary KT. Curr Urol Rep. 2009 Jul;10(4):279-86. Dietary
patterns, supplement use, and the risk of benign prostatic
hyperplasia.
➤ C.M. Yablon, M.P. Banner, P. Ramchandani, E.S. Rovner:
Complications of prostate cancer treatment: spectrum of imaging
findings. Radiographics (2004) 24(Suppl 1):S181-S194
➤ G. L. Lu-Yao u. a.: Survival following primary androgen
deprivation therapy among men with localized prostate cancer. In:
JAMA 300, 2008, S. 173–181
➤ I. F. Tannock u. a.: Docetaxel plus prednisone or mitoxantrone
plus prednisone for advanced prostate cancer. In: NEJM 351, 2004, S.
1502–1512.
➤ C.R. Porter et al.: 25-year prostate cancer control and survival
Sida 175 av 185
outcomes: a 40-year radical prostatectomy single institution series.
J Urol. (2006) 176(2):569-74
➤ American Cancer Society
➤ Deutsche Gesellschaft für Urologie
➤ Berkow SE et al.: Diet and survival after prostate cancer
diagnosis. Nutr Rev. (2007) 65(9):391-403
➤ Kolonel LN: Fat, meat, and prostate cancer. Epidemiol Rev (2001)
23(1):72-81
➤ Michaud et al.: A prospective study on intake of animal products
and risk of prostate cancer. Cancer Causes Control. (2001)
12(6):557-67.
➤ Skinner HG, Schwartz GG: Serum calcium and incident and fatal
prostate cancer in the National Health and Nutrition Examination
Survey. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. (2008) 17: 2302-5
➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8.
Juni 2007, S. 21
➤ Wigle DT, Turner MC, Gomes J, Parent ME (March 2008). "Role of
hormonal and other factors in human prostate cancer". Journal of
Toxicology and Environmental Health. Part B, Critical Reviews 11
(3-4): 242–59
➤ Kirsh VA, Peters U, Mayne ST, Subar AF, Chatterjee N, Johnson
CC, Hayes RB (August 2007). "Prospective study of fruit and
vegetable intake and risk of prostate cancer". J. Natl. Cancer Inst. 99
(15): 1200–9
➤ Shannon J, Phoutrides E, Palma A, Farris P, Peters L, Forester A,
Tillotson CJ, Garzotto M (2009). "Folate intake and prostate cancer
risk: a case-control study". Nutr Cancer 61 (5): 617–28
➤ Herschman JD, Smith DS, Catalona WJ (August 1997). "Effect of
ejaculation on serum total and free prostate-specific antigen
concentrations". Urology 50 (2): 239–43
DNA-test - Hjärta/Kärl
➤ Herold, Innere Medizin 2008
➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage
➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von
Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V
➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank
macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann
➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008
➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm
➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol
Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic
Press.
➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender may
modulate the association between ApoA1 And ApoB gene
polymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis
2011.214(2):408-14 American Heart Association
➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, their
role in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr.
128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044
➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,
Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Blood
cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a
meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with
55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39.
➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)
➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16.
Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and earlyonset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, Merlini
PA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D,
Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo Italiano
Aterosclerosi
➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of
familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998
➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445
➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997
➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998
➤ Redeker et al. 1998 EAS 98
➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431
➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in
men and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua et
al. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004"
➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786
➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561
➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679
➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498
➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449
➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232
➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300
➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865
➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850
➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126
➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038
Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306
Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031
Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832
Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614
Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768
Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822
Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166
Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613
McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997
Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693
Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224
Wang X. et al., 2007; PMID 17544768
Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234
Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547
Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058
Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444
Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315
Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307
Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463
Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422
Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276
Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129
Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398
Masson L.F. et al., 2003; 12716659
Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101
Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022
Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212
Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030
Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160
Evans D. et al., 2003; PMID 12937897
Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309
Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515
Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185
Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175
Maász A. et al., 2007; PMID 17922054
Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130
Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999
Wang J. et al., 2008; PMID 18779834
Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226
Thrombo Sensor (Trombos)
➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;
Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :
Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance
to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741
➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323
➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;
Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of
recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:
2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244
➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und
Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158
➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk
of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden
(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8.
➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und
Venenerkrankungen, 2003, S.37-82
➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,
3.Auflage, 2001, S.69-132
➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,
362-404
➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage
➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V
Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with
oral contraceptives containing a third-generation progestagen.
Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,
Vandenbroucke JP.
➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.
PubMed ID : 8164730
➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :
Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the
adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.
PubMed ID : 14996674
➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the
G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene
that is associated with resistance to activated protein C. Hum.
Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967
➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824
➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775
➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477
➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306
➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429
Sida 176 av 185
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
➤
Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326
Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286
Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463
Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252
Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175
Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059
Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131
Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440
Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734
Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131
Juul K. et al., 2004; PMID 14996674
Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440
Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847
Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391
Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397
Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428
Seed M.; 2004; PMID 15243220
Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060
Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925
Andreassi MG. et al., 2006 PMID 16681418
Fermo I et al., 1995 PMID 7574192
Toxo Sensor (Avgiftning)
➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 null
genotype, and risk of bladder cancer: results from the Spanish
Bladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug
20-26;366(9486):649-59.
➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1,
GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemia
in Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31.
➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms,
Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among Asian
Populations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May
2008 17; 1120
➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic Aromatic
Hydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5.
➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatische
Kohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. Aktualisierte
Stellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009,
Abschnitt 3.1.3 „Exposition“.
➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28.
CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer among
never smokers: a population-based study. Wenzlaff AS,
➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferase
M1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updating
meta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. Ann
Epidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21.
➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 null
polymorphism and susceptibility to endometriosis and ovarian
cancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001
➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, Unlü
A, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1,
GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology.
2004 Nov;9(4):493-8.
➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, Shu
XO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val genetic
polymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008
Mar;87(3):753-60.
➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450
enzymes in endogenous signalling pathways and environmental
carcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960.
➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN,
Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1
polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ Health
Perspect. 2010 Mar;118(3):437-43.
➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N,
Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism,
metallothionein expression, and mercury levels among students in
Austria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug
22.
➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S,
Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, Miki
T, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GST
polymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, and
risk for Parkinson's disease in a Japanese population.Parkinsonism
Relat Disord. 2010 May 14.
➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002
Sep-Oct;21(5):419-24.
➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMT
genotype influences the effect of alcohol on blood pressure: results
from the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, Anton
RF.
➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. The
association between high-activity COMT allele and alcoholism. Serý
O, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P.
➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association between
the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene
and alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J,
Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT,
Tiihonen J. Source Department of Public Health and General
Practice, University of Kuopio, Finland.
➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806
➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636
➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317
➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823
➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054
➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602
➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328
➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644
➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113
➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190
➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404
➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742
➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571
Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)
➤ Fehmann, Hans-Christoph; Strowski, Mathias Z.; Göke, Burkhard
➤ Diabetes mellitus mit monogen determinierter Störung der BetaZell-Funktion: Maturity-onset Diabetes of the Young
➤ Dtsch Arztebl 2004; 101: A 860–867 [Heft 13]
➤ www.deutsche-diabetes-gesellschaft.de;
Jahres-/Tätigkeitsbericht 2002 der AG Molekularbiologie und
Genetik des Diabetes der DDG
➤ Herold, Gerd und Mitarbeiter; Innere Medizin
➤ Greten, Heiner,Innere Medizin, 11. Auflage Thieme Verlag
➤ Matthaei S, Häring HU. Behandlung des Diabetes mellitus Typ 2.
Diabetologie 2008; 3 Suppl 2: S157–S161
➤ MDS Manual, Handbuch der Gesundheit, 2.Auflage
➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms
and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the
young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001.
➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the
collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non
insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685
only, 1991
➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel,
M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.;
Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R.
W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations
associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus
have decreased enzymatic activity: implications for
structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936,
1993
➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha)
mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat.
16: 377-385, 2000
➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B;
Association between TCF7L2 gene polymorphisms and
susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome
Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet.
2009 Feb 19;10:15
➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*,
Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1,
➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy
Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7,
➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre
Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11,
➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin
Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide
association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes;
Nature, Vol 445|22 February 2007
➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.;
Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A.
U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide
association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple
susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007
➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T.
W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.;
Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : HHEX gene polymorphisms are
associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J.
Hum. Genet. 16: 652-656, 2008
➤ Wellcome Trust Case Control Consortium. Nature. 2007 Jun
7;447(7145):661-78.Genome-wide association study of 14,000 cases
of seven common diseases and 3,000 shared controls.
➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genome-
Sida 177 av 185
wide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes.
Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P,
Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G,
Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI,
Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P.
➤ Andersen G. et al., 2006; PMID 16284746
➤ Bagos P.G. et al., 2007; PMID 17278960
➤ Casiglia E. et al., 2008; PMID 18192837
➤ Rosskopf D. et al., 2000; PMID 10904009
➤ Siffert W. et al., 1999-A; PMID 10477144
➤ Siffert W. et al., 1999-B; PMID 10466464
➤ Siffert W. et al., 1998; PMID 9425898
➤ Siffert W. et al., 1995; PMID 7635969
➤ Young J.H. et al., 2005; PMID 16429165
➤ Cardellini M. et al., 2005; PMID 16043746
➤ Fishman D. et al., 1998; PMID 9769329
➤ Hamid Y.H. et al., 2005; PMID 15645209
➤ Halverstadt A. et al., 2005; PMID 15904871
➤ Huth C. et al., 2006; PMID 17003362
➤ Illig T. et al., 2004; PMID 15472205
➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274
➤ McKenzie J.A. et al., 2004; PMID 15180970
➤ Shoelson S.E. et al., 2006; PMID 16823477
➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958
➤ Wellen K.E. et al., 2005; PMID 15864338
➤ Willer C.J. et al., 2007; PMID 17192490
➤ Crawley E. et al., 1999; PMID 10366102
➤ De Craen A.J. et al., 2005; PMID 15674372
➤ Gibson A.W. et al., 2001; PMID 11238636
➤ Howell W. M. et al., 2007; PMID 17182825
➤ Kim H.J. et al., 2004; PMID 15047622
➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274
➤ Lin M. T. et al., 2003; PMID 14657427
➤ Oberbach A. et al., 2006; PMID 16556721
➤ Scarpelli D. et al., 2006; PMID 16644716
➤ Trompet S. et al., 2007; PMID 17460178
➤ Van Exel E. et al., 2002; PMID 11916930
➤ Weger M. et al., 2007; PMID 17438520
➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18445358
➤ Florez J.C. et al., 2006; PMID 16855264
➤ Florez J.C., 2007; PMID 17563454
➤ Grant S.F.A. et al., 2006; PMID 16415884
➤ Lyssenko V. et al., 2007; PMID 17671651
➤ Scott L.J. et al., 2006; PMID 16936217
➤ Shaat N. et al., 2007; PMID 17342473
➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404
➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300
➤ Altshuler D. et al., 2000; PMID 10973253
➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18498634
➤ Ek J. et al., 2001; PMID 11596673
➤ Frederiksen L. et al., 2002; PMID 12161548
➤ Goraya T.Y. et al., 2002; PMID 12225721
➤ Jaziri R. et al., 2006; PMID 16567542
➤ Lohmueller K.E. et al., 2003; PMID 12524541
➤ Ludovico O. et al., 2007; PMID 17495182
➤ Memisoglu A. et al. 2003; PMID 14514601
➤ Paracchini V. et al., 2005; PMID 15972940
➤ Scott L.J. et al., 2007; PMID 17463248
➤ Tönjes A. et al., 2007; PMID 17563457
➤ Yen C.J. et al., 1997; PMID 9425261
➤ Zeggini E. et al., 2007; PMID 17463249
➤ Florez J.C. et al., 2004; PMID 15111507
➤ Florez J.C. et al., 2007; PMID 17259403
➤ Hansen S.K. et al., 2005; PMID 15797964
➤ Moore A.F. et al., 2008; PMID 17937592
➤ Nielsen E.M. et al., 2003; PMID 12540638
➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958
➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404
Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer)
➤ Effects of age, sex, and ethnicity on the association between
apolipoprotein E genotype and Alzheimer disease. A meta-analysis.
APOE and Alzheimer Disease Meta Analysis Consortium.Farrer LA,
Cupples LA, Haines JL, Hyman B, Kukull WA, Mayeux R, Myers RH,
Pericak-Vance MA, Risch N, van Duijn CM.JAMA. 1997 Oct
22-29;278(16):1349-56.
➤ C. P. Ferri, M. Prince, C. Brayne et al.: Global prevalence of
dementia: a Delphi consensus study. In: Lancet. 366, Nr. 9503, 2005,
S. 2112-7.
➤ Tiraboschi P, Hansen LA, Thal LJ, Corey-Bloom J (June 2004). "The
importance of neuritic plaques and tangles to the development and
evolution of AD". Neurology 62 (11): 1984–9.
➤ "Can Alzheimer's disease be prevented" (pdf). National Institute
on Aging. 2006-08-29.
➤ Diet and prevention of Alzheimer disease. Morris MC, Tangney
CC. JAMA. 2010 Jun 23;303(24):2519-20.
➤ Hashimoto M, Rockenstein E, Crews L, Masliah E (2003). "Role of
protein aggregation in mitochondrial dysfunction and
neurodegeneration in Alzheimer's and Parkinson's diseases".
Neuromolecular Med. 4 (1–2): 21–36
➤ Su, B; Wang, X; Nunomura, A; Moreira, PI; Lee, HG; Perry, G;
Smith, MA; Zhu, X (2008). "Oxidative stress signaling in Alzheimer's
disease". Current Alzheimer research 5 (6): 525–32.
➤ Wenk GL (2003). "Neuropathologic changes in Alzheimer's
disease". J Clin Psychiatry 64 Suppl 9: 7–10
➤ R. T. Linn, P. A. Wolf, D. L. Bachman et al.: The 'preclinical phase'
of probable Alzheimer's disease. A 13-year prospective study of the
Framingham cohort. In: Arch. Neurol.. 52, Nr. 5, 1995
➤ J. Saxton, O. L. Lopez, G. Ratcliff et al.: Preclinical Alzheimer
disease: neuropsychological test performance 1.5 to 8 years prior to
onset. In: Neurology. 63, Nr. 12, 2004, S. 2341–2347.
➤ E. W. Twamley, S. A. Ropacki, M. W. Bondi: Neuropsychological
and neuroimaging changes in preclinical Alzheimer's disease. In: J
Int Neuropsychol Soc. 12, Nr. 5, 2006, S. 707–735
➤ Bäckman L, Jones S, Berger AK, Laukka EJ, Small BJ (Sep 2004).
"Multiple cognitive deficits during the transition to Alzheimer's
disease". J Intern Med 256 (3): 195–204
➤ Arnáiz E, Almkvist O (2003). "Neuropsychological features of
mild cognitive impairment and preclinical Alzheimer's disease".
Acta Neurol. Scand., Suppl. 179: 34–41
➤ Förstl H, Kurz A (1999). "Clinical features of Alzheimer's disease".
European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience 249 (6):
288–290
➤ Solfrizzi V, Capurso C, D'Introno A, et al. (January 2008).
"Lifestyle-related factors in predementia and dementia syndromes".
Expert Rev Neurother 8 (1): 133–58
➤ Patterson C, Feightner JW, Garcia A, Hsiung GY, MacKnight C,
Sadovnick AD (February 2008). "Diagnosis and treatment of
dementia: 1. Risk assessment and primary prevention of Alzheimer
disease". CMAJ 178 (5): 548–56
➤ Rosendorff C, Beeri MS, Silverman JM (2007). "Cardiovascular risk
factors for Alzheimer's disease". Am J Geriatr Cardiol 16 (3): 143–9.
➤ Stern Y (July 2006). "Cognitive reserve and Alzheimer disease".
Alzheimer Disease and Associated Disorders 20 (2): 112–117
➤ Patients with Alzheimer's disease have reduced activities in
midlife compared with healthy control-group members. Proc Natl
Acad Sci U S A. 2001 March 13; 98(6): 3440–3445. Robert P. Friedland,
et al.
➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation to
smoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ.
328.2004, 7455 (Jun 26), 1519
➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and the
cardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol.
2.1997,159–170
➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint National
Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of
High Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May
21),2560-2572
➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. Deutsche
Hochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007.
➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressure
response to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc.
33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494
➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality among
healthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328
(Feb 25),533-537
➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In:
Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S
➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietary
fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in
overweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7
➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group:
Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the
Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl J
Med. 2001 Jan 4;344(1):3-10
➤ Chronic nicotine administration exacerbates tau pathology in a
transgenic model of Alzheimer's disease
➤ Salvatore Oddo. PNAS February 22, 2005 vol. 102 no. 8 3046-3051
➤ Physical Activity, Diet, and Risk of Alzheimer Disease: Nikolaos
Scarmeas et al. JAMA. 2009;302(6):627-637
➤ Loneliness and risk of Alzheimer disease.Wilson RS, Krueger KR,
Arnold SE, Schneider JA, Kelly JF, Barnes LL, Tang Y, Bennett DA.Arch
Gen Psychiatry. 2007 Feb;64(2):234-40.
➤ Social Engagement and Cognitive Function in Old Age. Kristin R.
Krueger. Experimental Aging Research, Volume 35, Issue 1 January
2009 , pages 45 - 60
Sida 178 av 185
Iron Sensor (hemokromatos)
➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary
hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30.
➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population
screening for haemochromatosis: expectations based on a study of
relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7.
➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD,
Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C,
Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P.,
Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse
population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78.
➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention
➤ GeneticHealth.com.
➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research.
➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse.
➤ NIH, Institutes of Health.
➤ GFHEV-Leitlinien.
➤ Medicoconsult-Datenbank.
➤ Haemochromatose.org.
➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene
mutations in the general population: implications for screening.
Gut, 1998. 43(6): p. 830-6.
➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite.
➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D,
Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary
hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119.
➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene
(HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62.
➤ "Hemochromatosis: Treatments and drugs". Mayo Foundation
for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayocli
nic.com/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7
➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information
Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of
Health and Human Services
➤ "Hemochromatosis: Symptoms". Mayo Foundation for Medical
Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal
th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2.
➤ Prevalence of the HFE Gene Mutation in the Liver Transplanted
and Primary Hemochromatosis Patients in the Southern Iran, M
Yavarian et al. IRCMJ 2010; 12(1):22-26 ©Iranian Red Crescent
Medical Journal
➤ HFE mutations in heart disease, Terence Dunn et al. Heart and
Vessels, Volume 23, Number 5, 348-355.
Bone Health Sensor (Osteoporos)
➤ Herold, Innere Medizin 2008
➤ MSD Manual, 2.Auflage
➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;
McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women
with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989
➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.;
Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral
pseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connective
tissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum.
Genet. 24: 34A only, 1972.
➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,
conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25
➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und
Männer über 60 Jahren", 2006
➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003
➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures
of the spine; current options and considerations for treatment".
The spine journal : official journal of the North American Spine
Society 6 (5): 479–87
➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my
patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86
➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)
Protein and amino acid requirements in human nutrition,
pp224-226
➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),
Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167
➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events
in healthy older women receiving calcium supplementation:
randomised controlled trial". BMJ 336: 262
➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus
vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.
Med. 354 (7): 669–83
➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,
J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :
Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related
protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral
bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.
Genet. 74: 866-875, 2004
➤
➤
➤
➤
➤
➤
MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832
Mann V. et al., 2003; PMID 12810179
Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712
Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035
Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466
Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830
Joint Sensor (Reumatoid Arthrit)
➤ Zou J, Zhang Y, Thiel A, Rudwaleit M, Shi SL, Radbruch A, Poole R,
Braun J, Sieper J.: Predominant cellular immune response to the
cartilage autoantigenic G1 aggrecan in ankylosing spondylitis and
rheumatoid arthritis. in: Rheumatology (Oxford). 2003
Jul;42(7):846-55
➤ Abul K. Abbas : Diseases of Immunity in Vinay Kumar, Abul K.
Abbas, Nelson Fausto : Robbins and Cotran - Pathologic Basis of
Disease, 7. Auflage, Philadelphia, 2005, S. 205
➤ Gerd Herold. Innere Medizin. Köln 2005
➤ A. McMichael, P. Bowness. HLA-B27: natural function and
pathogenic role in spondyloarthritis. Arthritis Res. 2002;4 Suppl
3:S153-8.
➤ J.C. Edwards et al. Jekyll and Hyde: the transformation of HLAB27. Immunol Today. 2000 Jun;21(6):256-60
➤ Braun J, Bollow M, Remlinger G et al.: Prevalence of
Spondylarthropathies in HLA-B27 positive and negative blood
donors. Arthritis & Rheumatism 1998;41:58–67
➤ Porter, Robert; Beers, Mark H.; Berkow, Robert (2006). The Merck
manual of diagnosis and therapy. Rahway, NJ: Merck Research
Laboratories. pp. 290
➤ DVMB - Deutsche Vereinigung Morbus Bechterew
➤ P. Bowness: HLA B27 in health and disease: a double-edged
sword? Rheumatology 2002; 41: pp. 857—868
➤ Dennis L. Kasper et al: Harrison's Principles of Internal Medicine,
16. Ausgabe 2005. Seite 1995f
➤ H. Spring, A.Pirlet: Morbus Bechterew, Gymnastik und Sport.
Georg Thieme Verlag 1995.
➤ Günstige Ernährung bei Morbus Bechterew, Olaf Adam, WMW
Wiener Medizinische Wochenschrift Volume 158, Numbers 9-10,
294-297
➤ P. Schmied und H. Baumberger. Morbus Bechterew – Der
entzündliche Wirbelsäulen-Rheumatismus, 3. Auflage Gustav
Fischer Verlag Stuttgart 2003
➤ E Jaakkola, Finnish HLA studies confirm the increased risk
conferred by HLA-B27 homozygosity in ankylosing spondylitis.Ann
Rheum Dis 2006;65:775-780
➤ Biesalski, H. K., et al., Ernährungsmedizin (2004), Thieme Verlag
➤ DGE-Beratungsstandards: Rheumatische Erkrankungen (2001)
➤ Diättherapie bei rheumatischen Erkrankungen«, Empfehlungen
der Deutschen Gesellschaft für Rheumatologie
➤ Osteoarthritis Cartilage. 2006 Mar;14(3):286-94. Epub 2005 Nov
23. Efficacy of methylsulfonylmethane (MSM) in osteoarthritis pain
of the knee: a pilot clinical trial. Kim LS, Axelrod LJ, Howard P,
Buratovich N, Waters RF.
➤ Wojtecka-Lukasik E, Inflamm Res. 2010 Mar;59 Suppl 2:S253-5.
Cryotherapy decreases histamine levels in the blood of patients
with rheumatoid arthritis
Glutenintolerans
➤ Innere Medizin, Gerd Herold und Mitarbeiter, 2008
➤ Curione M, Barbato M, Viola F, Francia P, De Biase L, Cucchiara S.
Idiopathic dilated cardiomyopathy associated with coeliac disease:
the effect of a gluten-free diet on cardiac performance. Dig Liver
Dis. 2002;34:866 –869.
➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft
Zöliakie
➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8.
➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft
➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for
celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7.
➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human
recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative
diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5):
1253–7.
➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912
➤ Gut 1989; 30: 333-338
➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939;
14:279.
➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in
celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur
AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J,
Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS
One. 2008 May 28.3(5):e2270.
Lactos Sensor (Laktosintolerans)
➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440
Sida 179 av 185
➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O.
C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.;
Ferrand, N.; Erhardt, G. :
➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and
human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note:
Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003.
➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003
➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the
American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000)
➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose
absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the
lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".
Brazilian Journal of Medical and Biological Research.
➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March
2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and
Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health.
➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management
and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12
(2): 187–91. PMID 16482616.
http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp.
➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.;
Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type
hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002.
➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances
lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory
element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003.
➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.;
Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations
in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie
congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.
IBD Sensor (Morbus Crohn)
➤ Innere Medizin, Herold 2008, S.443-446
➤ Pimentel, Mark; Michael Chang, Evelyn J. Chow, Siamak
Tabibzadeh, Viorelia Kirit-Kiriak, Stephan R. Targan, Henry C. Lin
(2000). "Identification of a prodromal period in Crohn's disease but
not ulcerative colitis". American Journal of Gastroenterology 95 (12):
3458–62
➤ Baumgart DC, Sandborn WJ (2007). "Inflammatory bowel disease:
clinical aspects and established and evolving therapies.". The
Lancet 369 (9573): 1641–57
➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, 378-383
➤ Hirzel, Chronisch entzündliche Darmerkrankungen, 2.Auflage
➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Ausgabe
➤ Tecker, Morbus Crohn und Colitis ulcerosa
➤ Current issues in Crohn's disease, Warwick S. Selby, MJA 2003,
178 (11): 532533
➤ Ogura, Y.; Bonen, D. K.; Inohara, N.; Nicolae, D. L.; Chen, F. F.;
Ramos, R.; Britton, H.; Moran, T.; Karaliuskas, R.; Duerr, R. H.;
Achkar, J.-P.; Brant, S. R.; Bayless, T. M.; Kirschner, B. S.; Hanauer, S.
B.; Nunez, G.; Cho, J. H. :
➤ A frameshift mutation in Nod2 associated with susceptibility to
Crohn's disease. Nature 411: 603-606, 2001
➤ Jacobsen BA et al. Increase in incidence and prevalence of
inflammatory bowel disease in northern Denmark: a populationbased study, 1978-2002. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2006
Jun;18(6):601-6.
➤ Podolsky, Daniel K. (2002). "Inflammatory bowel disease". New
England Journal of Medicine 346 (6): 417–29
➤ Mueller, M. H.; M. E. Kreis, M. L. Gross, H. D. Becker, T. T. Zittel &
E. C. Jehle (2002). "Anorectal functional disorders in the absence of
anorectal inflammation in patients with Crohn's disease". British
Journal of Surgery 89 (8): 1027–31
➤ Reese GE, Nanidis T, Borysiewicz C, Yamamoto T, Orchard T,
Tekkis PP; Int J Colorectal Dis. The effect of smoking after surgery
for Crohn's disease: a meta-analysis of observational studies. 2008
Dec;23(12):1213-21. Epub 2008 Sep 2
➤ King, K.; Sheikh, M. F.; Cuthbert, A. P.; Fisher, S. A.; Onnie, C. M.;
Mirza, M. M.; Pattni, R. C.; Sanderson, J.; Forbes, A.; Mansfield, J.;
Lewis, C. M.; Roberts, R. G.; Mathew, C. G. : Mutation, selection, and
evolution of the Crohn disease susceptibility gene CARD15. Hum.
Mutat. 27: 44-54, 2006.
Glaucoma Sensor (grön starr)
➤ Augenheilkunde, Grehn, 30.Auflage, Springer
➤ Medikamentöse Augentherapie, Paul U. Fechner
➤ Das MSD Manual der Diagnostik und Therapie, Mark H Beers,
MSD Sharp & Dohme GmbH, 7.Auflage
➤ Stone, E. M.; Fingert, J. H.; Alward, W. L. M.; Nguyen, T. D.;
Polansky, J. R.; Sunden, S. L. F.; Nishimura, D.; Clark, A. F.; Nystuen,
A.; Nichols, B. E.; Mackey, D. A.; Ritch, R.; Kalenak, J. W.; Craven, E. R.;
Sheffield, V. C. :
➤ Identification of a gene that causes primary open angle
glaucoma. Science 275: 668-670, 1997.
➤ National Insstitute of Health (NIH) - National Eye Institute
➤ J. Flammer: Glaukom. Ein Handbuch für Betroffene. Eine
Einführung für Interessierte. Ein Nachschlagewerk für Eilige. Hans
Huber Verlag
➤ "Global data on visual impairment in the year 2002" Bulletin of
the World Health Organization Volume 82, Number 11, November
2004, 811-890
➤ Morissette, J.; Cote, G.; Anctil, J.-L.; Plante, M.; Amyot, M.; Heon,
E.; Trope, G. E.; Weissenbach, J.; Raymond, V. : A common gene for
juvenile and adult-onset primary open-angle glaucomas confined on
chromosome 1q. Am. J. Hum. Genet. 56: 1431-1442, 1995.
➤ Kwon, Y. H.; Fingert, J. H.; Kuehn, M. H.; Alward, W. L. M. : Primary
open-angle glaucoma. New Eng. J. Med. 360: 1113-1124, 2009.
➤ Rezaie, T.; Child, A.; Hitchings, R.; Brice, G.; Miller, L.; Coca-Prados,
M.; Heon, E.; Krupin, T.; Ritch, R.; Kreutzer, D.; Crick, R. P.; Sarfarazi,
M. : Adult-onset primary open-angle glaucoma caused by mutations
in optineurin. Science 295: 1077-1079, 2002.
AMD Sensor (Syndegeneration)
➤ Augenheilkunde, Franz Grehn, 30.Auflage, 2008
➤ MDS Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage
➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.;
Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.;
Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. :
Complement factor H variant increases the risk of age-related
macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005
➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof,
Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003
➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J
Med. 355 (14): 1474–1485.
➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's
Principles of Internal Medicine, 16th ed.
➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a
prevention and treatment strategy for macular degeneration?
➤ Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H,
Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS,
Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. "A variant of the
HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular
degeneration."
➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG)
➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes,
C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.;
Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. :
Complement factor H polymorphism in age-related macular
degeneration. Science 308: 385-389, 2005
➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute
➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly,
M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a
noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related
macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006
➤ Wegscheider BJ, Weger M, Renner W, et al. Association of
complement factor H Y402H gene polymorphism with different
subtypes of exudative age-related macular degeneration.
Ophthalmology. 2007.114:738-42.
➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age
related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40.
➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3.
Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron
DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J,
Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.
Periodontitis Sensor (Parondontit)
➤ J Clin Periodontol. 1999 Nov:26(11):705-9.Polymorphic cytokine
genotypes as markers of disease severity in adult periodontitis.
Galbraith GM, Hendley TM, Sanders JJ, Palesch Y, Pandey JP.
➤ J Clin Periodontol. 1998 Oct:25(10):781-5. Interleukin-1beta+3953
allele 2: association with disease status in adult periodontitis. Gore
EA, Sanders JJ, Pandey JP, Palesch Y, Galbraith GM.
➤ Cytokine. 2012 Jul 12. Analysis of IL1 gene polymorphisms and
transcript levels in periodontal and chronic kidney disease. Braosi
AP, de Souza CM, Luczyszyn SM, Dirschnabel AJ, Claudino M,
Olandoski M, Probst CM, Garlet GP, Pecoits-Filho R, Trevilatto PC.
➤ J Periodontol. 2012 Feb 21. Interleukin-1 Gene Polymorphisms and
Chronic Periodontitis in Adult Caucasians: A Systematic Review and
Meta-Analysis. Karimbux NY, Saraiya VM, Elangovan S, Allareddy V,
Kinnunen T, Kornman KS, Duff GW.
➤ Int Endod J. 2007 Jul:40(7):563-72. Epub 2007 May 18. Association
of CD14, IL1B, IL6, IL10 and TNFA functional gene polymorphisms
with symptomatic dental abscesses. de Sá AR, Moreira PR, Xavier
GM, Sampaio I, Kalapothakis E, Dutra WO, Gomez RS.
➤ J Am Dent Assoc. 2002 Apr:133(4):452-9; quiz 492-3. Clinical utility
Sida 180 av 185
of a genetic susceptibility test for severe chronic periodontitis: a
critical evaluation. Greenstein G, Hart TC.
➤ J Clin Periodontol. 1998 Oct:25(10):781-5. Interleukin-1beta+3953
allele 2: association with disease status in adult periodontitis. Gore
EA, Sanders JJ, Pandey JP, Palesch Y, Galbraith GM.
➤ J Periodontol. 2006 Dec:77(12):1978-83. Analysis of tumor necrosis
factor-alpha, transforming growth factor-beta, interleukin-10, IL-6,
and interferon-gamma gene polymorphisms in patients with
chronic periodontitis. Babel N, Cherepnev G, Babel D, Tropmann A,
Hammer M, Volk HD, Reinke P
➤ Clin Exp Immunol. 2007 Apr:148(1):119-26. Interleukin-6
expression and gene polymorphism are associated with severity of
periodontal disease in a sample of Brazilian individuals. Moreira PR,
Lima PM, Sathler KO, Imanishi SA, Costa JE, Gomes RS, Gollob KJ,
Dutra WO.
➤ Int J Oral Maxillofac Surg. 2013 Apr;42(4):537-43. Genetic and
immunological markers predict titanium implant failure: a
retrospective study. Jacobi-Gresser E, Huesker K, Schütt S.
➤ Jansson et al., Clinical consequences of IL-1 genotype on early
implant failures in patients under periodontal maintenance. Clin
Implant Dent Relat Res. 2005, 7(1):51-9.
➤ Feloutzis et al., IL-1 gene polymorphism and smoking as risk
factors for peri-implant bone loss in a wellmaintained population.
Clin Oral Implants Res. 2003, 14(1):10-7.
➤ Laine et al., IL-1RN gene polymorphism is associated with periimplantitis. Clin Oral Implants Res. 2006 Aug,17(4):380-5.
DNA-test - Näringsoptimering
➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3.
Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron
DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J,
Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.
➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD,
Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C,
Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P.,
Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse
population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78.
➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary
hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30.
➤ Alpha-tocopherol supplementation prevents the exerciseinduced reduction of serum paraoxonase 1/arylesterase activities in
healthy individuals.
➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912
➤ American Heart Association
➤ Antioxidant micronutrients and biomarkers of oxidative stress
and inflammation in colorectal adenoma patients: results from a
randomized, controlled clinical trial.
➤ Association between decreased vitamin levels and MTHFR, MTR
and MTRR gene polymorphisms as determinants for elevated total
homocysteine concentrations in pregnant women.
➤ Association of MTRRA66G polymorphism (but not of MTHFR
C677T and A1298C, MTRA2756G, TCN C776G) with homocysteine and
coronary artery disease in the French population.
➤ Barbosa PR: Eur J Clin Nutr. 2008 Aug;62(8):1010-21. Epub 2007
May 23.
➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin
Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide
association study
➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O.
C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.;
Ferrand, N.; Erhardt, G. : Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.;
Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis
with bilateral pseudoglioma-an autosomal recessive disorder of
connective tissue: report of three families-review of the literature.
Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972.
➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events
in healthy older women receiving calcium supplementation:
randomised controlled trial". BMJ 336: 262
➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population
screening for haemochromatosis: expectations based on a study of
relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7.
➤ Bundeslebensmittelschlüssel (BLS)
➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose
absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the
lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".
Brazilian Journal of Medical and Biological Research.
➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene
mutations in the general population: implications for screening.
Gut, 1998. 43(6): p. 830-6.
➤ Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of
fractures.N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):669-83. Jackson RD
➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention
➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's
Principles of Internal Medicine, 16th ed.
➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008
➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank
macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann
➤ Collins, D. R.; Knott, T. J.; Pease, R. J.; Powell, L. M.; Wallis, S. C.;
Robertson, S.; Pullinger, C. R.; Milne, R. W. Marcel, Y. L.; Humphries,
S. E.; Talmud, P. J.; Lloyd, J. K.; Miller, N. E.; Muller, D.; Scott, J.
Truncated variants of apolipoprotein B cause
hypobetalipoproteinaemia. Nucleic Acids Res. 16: 8361-8375, 1988
➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol
Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic
Press.
➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J
Med. 355 (14): 1474–1485.
➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997
➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of
familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998
➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von
Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V
➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG)
➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft
➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof,
Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003
➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und
Männer über 60 Jahren", 2006
➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine
levels in celiac disease. Effect of calcium and vitamin D
supplementation on bone density in men and women 65 years of
age or older. Dawson-Hughes B: N Engl J Med. 1997 Sep
4;337(10):670-6.
➤ Effect of supplementation of calcium and vitamin D on bone
mineral density and bone mineral content in peri- and postmenopause women; a double-blind, randomized, controlled trial.Di
Daniele N,Pharmacol Res. 2004 Dec;50(6):637-41.
➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in
celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur
AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J,
Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS
One. 2008 May 28.3(5):e2270.
➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha)
mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat.
16: 377-385, 2000
➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.;
Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type
hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002.
➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms
and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the
young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001.
➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8.
➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,
J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :
Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related
protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral
bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.
Genet. 74: 866-875, 2004
➤ Fracture prevention with vitamin D supplementation: a metaanalysis of randomized controlled trials.JAMA. 2005 May
11;293(18):2257-64: Bischoff-Ferrari HA
➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the
collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non
insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685
only, 1991
➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my
patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86
➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and
human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note:
Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003.
➤ GeneticHealth.com.
➤ GFHEV-Leitlinien.
➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel,
M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.;
Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R.
W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations
associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus
have decreased enzymatic activity: implications for
structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936,
1993
➤ Guéant-Rodriguez RM: Thromb Haemost. 2005 Sep;94(3):510-5
➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003
➤ Guillaume Charpentier, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre
Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11,
➤ Gut 1989; 30: 333-338
Sida 181 av 185
➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60.
➤ Haemochromatose.org.
➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.;
Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.;
Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. :
Complement factor H variant increases the risk of age-related
macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005
➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft
Zöliakie
➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939;
14:279.
➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information
Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of
Health and Human Services
➤ Hemochromatosis: Symptoms. Mayo Foundation for Medical
Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal
th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2.
➤ Hemochromatosis: Treatments and drugs. Mayo Foundation for
Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.c
om/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7
➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440
➤ HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes
in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008
➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445
➤ Hobbs, H. H.; Brown, M. S.. Russell, D. W.; Davignon, J.. Goldstein,
J. L. : Deletion in the gene for the low-density-lipoprotein receptor in
a majority of French Canadians with familial hypercholesterolemia.
New Eng. J. Med. 317: 734-737, 1987
➤ Hopkins MH: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010
Mar;19(3):850-8. Epub 2010 Mar 3.
➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/omim/125860
➤ identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22
February 2007
➤ Inter-individual variation in DNA damage and base excision
repair in young, healthy non-smokers: effects of dietary
supplementation and genotype.Caple F: Br J Nutr. 2010 Jan 19:1-9.
➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus
vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.
Med. 354 (7): 669–83
➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures
of the spine; current options and considerations for treatment".
The spine journal : official journal of the North American Spine
Society 6 (5): 479–87
➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes,
C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.;
Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. :
Complement factor H polymorphism in age-related macular
degeneration. Science 308: 385-389, 2005
➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.;
Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations
in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie
congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.
➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for
celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7.
➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003
➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite.
➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,
Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). "Blood
cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a
meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with
55,000 vascular deaths". Lancet 370 (9602): 1829–39.
➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998
➤ Lowering blood homocysteine with folic acid based
supplements: meta-analysis of randomised trials. Homocysteine
Lowering Trialists' Collaboration.BMJ. 1998 Mar 21;316(7135):894-8
➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly,
M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a
noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related
macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006
➤ Manganese superoxide dismutase polymorphism and risk of
gastric lesions, and its effects on chemoprevention in a Chinese
population.Tu HK: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010
Apr;19(4):1089-97. Epub 2010 Mar 16.
➤ Maternal MTHFR 677C>T genotype and dietary intake of folate
and vitamin B(12): their impact on child neurodevelopment.del Río
Garcia C: Nutr Neurosci. 2009 Feb;12(1):13-20.
➤ Medicoconsult-Datenbank.
➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research.
➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management
and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12
(2): 187–91. PMID 16482616.
http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp.
➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age
related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40.
➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)
➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March
2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and
Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health.
➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute
➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes.
Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P,
Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier
G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI,
Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P.
➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm
➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse.
➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D,
Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary
hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119.
➤ NIH, Institutes of Health.
➤ ÖGTG – Österreichisches Gentechnik Gesetz
➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances
lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory
element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003.
➤ Olson RE (February 1998). "Discovery of the lipoproteins, their
role in fat transport and their significance as risk factors". J. Nutr.
128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044
➤ Philippe Boutin, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy
Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7,
➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,
conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25
➤ Rayman MP: Proc Nutr Soc. 2005 Nov;64(4):527-42
➤ Redeker et al. 1998 EAS 98
➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),
Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167
➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)
Protein and amino acid requirements in human nutrition,
pp224-226
➤ Responsiveness of selenoproteins to dietary selenium.Allan CB:
Annu Rev Nutr. 1999;19:1-16
➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a
prevention and treatment strategy for macular degeneration?
➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*,
Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1,
➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene
(HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62.
➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human
recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative
diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5):
1253–7.
➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431
➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.;
Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A.
U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide
association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple
susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007
➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;
McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women
with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989
➤ Selenium in cancer prevention: a review of the evidence and
mechanism of action.
➤ Selenium supplementation increases liver MnSOD expression:
molecular mechanism for hepato-protection.Shilo S: J Inorg
Biochem. 2008 Jan;102(1):110-8. Epub 2007 Aug 1.
➤ Selenium supplementation restores the antioxidative capacity
and prevents cell damage in bone marrow stromal cells in
vitro.Ebert R: Stem Cells. 2006 May;24(5):1226-35. Epub 2006 Jan 19.
➤ Study on safety and bioavailability of ubiquinol (Kaneka QH)
after single and 4-week multiple oral administration to healthy
volunteers.Hosoe K, Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Feb;47(1):19-28.
Epub 2006 Aug 21
➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B;
Association between TCF7L2 gene polymorphisms and
susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome
Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet.
2009 Feb 19;10:15
➤ Tsakiris S: Eur J Clin Nutr. 2009 Feb;63(2):215-21. Epub 2007 Sep
19.
➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the
American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000)
➤ Tybjaerg-Hansen A, Humphries SE. Familial defective
apolipoprotein B-100: a single mutation that causes
hypercholesterolemia and premature coronary artery disease.
Atherosclerosis 1992.96:91-107
➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T.
Sida 182 av 185
W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.;
Hofker, M. H.; Wijmenga, C. :
➤ Varret, M.; Rabes, J.-P.; Collod-Beroud, G.; Junien, C.; Boileau, C.;
Beroud, C. : Software and database for the analysis of mutations in
the human LDL receptor gene. Nucleic Acids Res. 25: 172-180, 1997r
M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene
orgy.
DNA-test - Viktminskning PLUS
➤ Statistisches Bundesamt (Hrsg.): Statistisches Jahrbuch 2005. S.
238
➤ VERA-Schriftenreihe: „Lebensmittel- und Nährstoffaufnahme in
der BRD (1985–1989)“, Band XII, Wissenschaftlicher Fachverlag,
Niederkleen, 1994
➤ Stunkard AJ, Harris JR, Pedersen NL, McClearn GE. The body-mass
index of twins who have been reared apart. N Engl J Med
1990;322:1483–1487
➤ Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G,
Walts B, Pérusse L, Bouchard C. The human obesity gene map: the
2005 update. Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644.
➤ Skender ML, Goodrick GK, Del Junco DJ, Reeves RS, Darnell L,
Gotto A, et al. Comparison of 2-year weight loss trends in behavioral
treatments of obesity: Diet, exercise, and combination
interventions. J Am Diet Assoc 1996;96:342-6.
➤ Wing RR. Behavioural treatment of severe obesity. Am J Clin Nutr
1992;55(2 Suppl):545-551
➤ Garrow JS. Exercise in the treatment of obesity: a marginal
contribution. Int J Obes Relat Metab Disord 1995a;19(Suppl 4):126-9,
kein Abstract, Evidenzklasse: IV.
➤ Epstein LH, Coleman KJ, Myers MD. Exercise in treating obesity in
children and adolescents. Med Sci Sports Exerc 1996a;28(4):428-35.
➤ Harrell JS, Johnston LF, Griggs TR, Schaefer P, Carr EG, Jr.,
McMurray RG, et al. An occupation based physical activity
intervention program: improving fitness and decreasing obesity.
Aaohn J 1996;44(8):377-84.
➤ Buemann B, Tremblay A. Effects of exercise training on
abdominal obesity and related metabolic complications. Sports
Med 1996;21(3):191-212.
➤ Hauner H. Strategie der Adipositastherapie. Der Internist
1997;3:244-250.
➤ De Luis D A et al., Ann Nutr Metab 50: 354-360, 2006
➤ Lindi et al., Diabetes 51: 2581-2586, 2002
➤ Martinez et al., J Nutr 133: 2549-2554, 2003
➤ Masuo et al., Circulation 111: 3429-3434, 2005
➤ Marti et al., Diabetes Obes Metab 4: 428-430, 2002
➤ Shiwaku et al., Int J Obes Relat Metab Disord 27: 1028-1036, 2003
➤ Schon leichtes Übergewicht beeinträchtigt die
Lebenserwartung, MMW-Fortschr. Med. Nr. 51-52 / 2006 (148. Jg.), S.
28
➤ Elias, M. F. et al.: Obesity, diabetes and cognitive deficit: The
Framingham Heart Study. In: Neurobiol Aging.. 26, Nr. 1, 2005, S.
11-16.
➤ Wolf P. A. et al.: Relation of obesity to cognitive function:
importance of central obesity and synergistic influence of
concomitant hypertension. The Framingham Heart Study. In: Curr
Alzheimer Res.. 4, Nr. 2, 2007, S. 111-116.
➤ Irie F. et al.: Enhanced risk for Alzheimer disease in persons with
type 2 diabetes and APOE epsilon4: the Cardiovascular Health
Study Cognition Study. In: Arch Neurol.. 65, Nr. 1, 2008, S. 83-89.
➤ Xu W. L. et al.: Uncontrolled diabetes increases the risk of
Alzheimer's disease: a population-based cohort study. In:
Diabetologia.. 52, Nr. 6, 2009, S. 1031–1039.
➤ Naderali, E. K. et al.: Obesity and Alzheimer's Disease: A Link
Between Body Weight and Cognitive Function in Old Age. In: Am J
Alzheimers Dis Other Demen..
➤ Cyrus A. R. et al.: Brain Structure and Obesity. In: Human Brain
Mapping.
➤ Am J Clin Nutr. 2009 Dec;90(6):1483-8. Epub 2009 Oct 14. The FTO
gene rs9939609 obesity-risk allele and loss of control over eating.
Tanofsky-Kraff M, Han JC, Anandalingam K, Shomaker LB, Columbo
KM, Wolkoff LE, Kozlosky M, Elliott C, Ranzenhofer LM, Roza CA,
Yanovski SZ, Yanovski JA.
➤ Am J Clin Nutr. 2009 Nov;90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and
carbohydrate intake modify the association between genetic
variation in the FTO genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C,
Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander M.
➤ Arch Intern Med. 2009 Nov 9;169(20):1897-906. APOA2, dietary
fat, and body mass index: replication of a gene-diet interaction in 3
independent populations. Corella D, Peloso G, Arnett DK, Demissie
S, Cupples LA, Tucker K, Lai CQ, Parnell LD, Coltell O, Lee YC, Ordovas
JM.
➤ Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1998 Oct;18(10):1606-10.
Postprandial lipemic response is modified by the polymorphism at
codon 54 of the fatty acid-binding protein 2 gene. Agren JJ, Valve R,
Vidgren H, Laakso M, Uusitupa M.
➤ Clin Chem Lab Med. 2007;45(3):316-20. Polymorphisms in the
APOA1/C3/A4/A5 gene cluster and cholesterol responsiveness to
dietary change. Hubacek JA, Bohuslavova R, Skodova Z, Pitha J,
Bobkova D, Poledne R.
➤ Clin Chim Acta. 2010 Nov 11;411(21-22):1716-22. Epub 2010 Jul 25.
Effects of common FTO gene variants associated with BMI on
dietary intake and physical activity in Koreans. Lee HJ, Kim IK, Kang
JH, Ahn Y, Han BG, Lee JY, Song J.
➤ Clin Genet. 2003 Feb;63(2):109-16. The PPAR-gamma P12A
polymorphism modulates the relationship between dietary fat
intake and components of the metabolic syndrome: results from
the Québec Family Study. Robitaille J, Després JP, Pérusse L, Vohl
MC.
➤ Diabetes Care. 1997 Dec;20(12):1887-90. Effects of Trp64Arg
mutation in the beta 3-adrenergic receptor gene on weight loss,
body fat distribution, glycemic control, and insulin resistance in
obese type 2 diabetic patients. Sakane N, Yoshida T, Umekawa T,
Kogure A, Takakura Y, Kondo M.
➤ Diabetes Obes Metab. 2002 Nov;4(6):428-30. TRP64ARG
polymorphism of the beta 3-adrenergic receptor gene and obesity
risk: effect modification by a sedentary lifestyle. Marti A, Corbalán
MS, Martínez-Gonzalez MA, Martinez JA.
➤ Diabetes. 2002 Aug;51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala
polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of
type 2 diabetes and body weight change in the Finnish Diabetes
Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A,
Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, KeinänenKiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J; Finnish Diabetes
Prevention Study.
➤ Diabetologia. 2005 Aug;48(8):1503-9. Epub 2005 Jun 29. Influence
of Pro12Ala peroxisome proliferator-activated receptor gamma2
polymorphism on glucose response to exercise training in type 2
diabetes. Adamo KB, Sigal RJ, Williams K, Kenny G, Prud'homme D,
Tesson F.
➤ Eur J Intern Med. 2007 Dec;18(8):587-92. Epub 2007 Sep 10.
Influence of the Trp64Arg polymorphism in the beta 3
adrenoreceptor gene on insulin resistance, adipocytokine response,
and weight loss secondary to lifestyle modification in obese
patients. de Luis DA, Gonzalez Sagrado M, Aller R, Izaola O, Conde R.
➤ Horm Metab Res. 2005 Feb;37(2):99-105. Influence of the PPARgamma2 Pro12Ala and ACE I/D polymorphisms on insulin sensitivity
and training effects in healthy offspring of type 2 diabetic subjects.
Østergård T, Ek J, Hamid Y, Saltin B, Pedersen OB, Hansen T, Schmitz
O.
➤ Int J Obes (Lond). 2011 Aug;35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263.
Epub 2010 Dec 21. Association between fat intake, physical activity
and mortality depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E,
Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Hedblad B, Orho-Melander M.
➤ Int J Obes (Lond). 2011 May;35(5):666-75. Epub 2010 Oct 26.
Association between the APOA2 promoter polymorphism and body
weight in Mediterranean and Asian populations: replication of a
gene-saturated fat interaction. Corella D, Tai ES, Sorlí JV, Chew SK,
Coltell O, Sotos-Prieto M, García-Rios A, Estruch R, Ordovas JM.
➤ Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Sep;27(9):1028-36. Difficulty
in losing weight by behavioral intervention for women with
Trp64Arg polymorphism of the beta3-adrenergic receptor gene.
Shiwaku K, Nogi A, Anuurad E, Kitajima K, Enkhmaa B, Shimono K,
Yamane Y.
➤ J Biol Chem. 2001 Oct 26;276(43):39679-84. Epub 2001 Aug 3. The
polymorphism at codon 54 of the FABP2 gene increases fat
absorption in human intestinal explants. Levy E, Ménard D, Delvin
E, Stan S, Mitchell G, Lambert M, Ziv E, Feoli-Fonseca JC, Seidman E.
➤ J Clin Endocrinol Metab. 1998 Jul;83(7):2441-4.Meta-analysis of
the association of Trp64Arg polymorphism of beta 3-adrenergic
receptor gene with body mass index. Fujisawa T, Ikegami H,
Kawaguchi Y, Ogihara T.
➤ J Lipid Res. 2000 Dec;41(12):2002-8. Effects of an Ala54Thr
polymorphism in the intestinal fatty acid-binding protein on
responses to dietary fat in humans. Pratley RE, Baier L, Pan DA,
Salbe AD, Storlien L, Ravussin E, Bogardus C.
➤ J Mol Med (Berl). 2007 Feb;85(2):119-28. Epub 2007 Jan 9. APOA5
gene variation modulates the effects of dietary fat intake on body
mass index and obesity risk in the Framingham Heart Study. Corella
D, Lai CQ, Demissie S, Cupples LA, Manning AK, Tucker KL, Ordovas
JM.
➤ J Nutr. 2003 Aug;133(8):2549-54. Obesity risk is associated with
carbohydrate intake in women carrying the Gln27Glu
beta2-adrenoceptor polymorphism. Martínez JA, Corbalán MS,
Sánchez-Villegas A, Forga L, Marti A, Martínez-González MA.
➤ J Nutr. 2009 Dec;139(12):2301-8. Epub 2009 Oct 14. Apolipoprotein
A5 polymorphisms interact with total dietary fat intake in
Sida 183 av 185
association with markers of metabolic syndrome in Puerto Rican
older adults. Mattei J, Demissie S, Tucker KL, Ordovas JM.
➤ J Nutr. 2011 Dec;141(12):2219-25. Epub 2011 Nov 2. A High Intake of
Saturated Fatty Acids Strengthens the Association between the
Fat Mass and Obesity-Associated Gene and BMI. Corella D, Arnett
DK, Tucker KL, Kabagambe EK, Tsai M, Parnell LD, Lai CQ, Lee YC,
Warodomwichit D, Hopkins PN, Ordovas JM.
➤ J Nutr. 2011 Mar;141(3):380-5. Epub 2011 Jan 5. APOA5 gene
variation interacts with dietary fat intake to modulate obesity and
circulating triglycerides in a Mediterranean population. SánchezMoreno C, Ordovás JM, Smith CE, Baraza JC, Lee YC, Garaulet M.
➤ Metabolism. 2005 Dec;54(12):1652-8. Comparison of the acute
response to meals enriched with cis- or trans-fatty acids on glucose
and lipids in overweight individuals with differing FABP2
genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR, Delany JP, Champagne
C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L, Rood J, Bray GA.
➤ Obes Res. 2001 Dec;9(12):741-5. Association of BMI with the
beta3-adrenergic receptor gene polymorphism in Japanese: metaanalysis. Kurokawa N, Nakai K, Kameo S, Liu ZM, Satoh H.
➤ Obes Res. 2004 Feb;12(2):340-5.Intestinal FABP2 A54T
polymorphism: association with insulin resistance and obesity in
women. Albala C, Santos JL, Cifuentes M, Villarroel AC, Lera L,
Liberman C, Angel B, Pérez-Bravo F.
➤ Obes Res. 2004 May;12(5):807-15. Association between body fat
response to exercise training and multilocus ADR genotypes. Phares
DA, Halverstadt AA, Shuldiner AR, Ferrell RE, Douglass LW, Ryan AS,
Goldberg AP, Hagberg JM.
➤ Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. The human
obesity gene map: the 2005 update. Rankinen T, Zuberi A, Chagnon
YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.
Sida 184 av 185
ANTECKNINGAR
0000000000000
DNA-test - Total PLUS
Kalle Svensson
DEMO_FS
0000000000000