Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Sida 1 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
Arbetsterapiprogram
för praxis inom stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA)
Primärvård Boden/Luleå
Ett arbetsterapiprogram innebär beskrivning av: utredning; intervention och utvärdering
som stöd i klinisk praxis för arbetsterapeuter. Detta program för klinisk praxis
tillsammans med personer som drabbats av stroke/TIA har utarbetats med stöd av Umeå
sjukvård och Sunderby sjukhus arbetsterapiprogram på generell nivå, med teoretiskt
stöd av modellen ”Occupational Intervention Process Model” (OTIPM), (Fisher, 1997a,
1998, 2009, Fisher & Nyman, 2007).
Organisatoriskt har primärvården i Norrbotten förstahandsansvar för
befolkningens behov av hälso- och sjukvård och svarar för bland annat förebyggande
arbete och rehabilitering, som inte kräver specialistsjukvårdens resurser och kompetens.
I Norrbotten är verksamheter tillhörande primärvård organiserade inom Landstingets
division primärvård samt privata vårdaktörer (2011-2013 landstingsplan, Norrbottens
läns landsting). Inom primärvård utreds och erbjuds personer interventioner i dess
närmiljö. Arbetsterapeuten utför utredningar, interventioner och utvärderingar inom
områden som personlig vård, boende, arbete/studier samt fritid.
Enligt socialstyrelsens riktlinjer för yrkesverksamma arbetsterapeuter ingår det i
arbetsterapeutens uppdrag att följa Prioriteringsutredningens intentioner
(Socialstyrelsen, 2001). Andra riktlinjer och lagar som styr arbetsterapeuters
yrkesverksamhet är bl.a. Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763), Patientdatalagen
(2008:355), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531),
Sekretesslagen (1980:100) och Lagen om medicintekniska produkter (1993:876),
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:
12). Legitimerade arbetsterapeuter står i yrkesutövningen under tillsyn av
Socialstyrelsen (2001). Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet, säkerhet och att
förebygga risk för nedsatt aktivitetsförmåga. Socialstyrelsen har även tagit fram en
kompetensbeskrivning för arbetsterapeuter där det anges vilka arbetsuppgifter som
arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001).
I en enlighet med den yrkesetiska koden för arbetsterapeuter (Förbundet
Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005) bör insatser utgå från personens egna önskemål
och behov. Arbetsterapeuters etiska kod är förenlig med WHO:s klassifikation av hälsa
och hälsotillstånd för professionella vårdgivare då båda betonar sambandet mellan
aktivitet, delaktighet, hälsa och förebyggande åtgärder i aktivitet (FSA, 2005; WHO,
2001).
Enligt de nationella riktlinjerna för stroke (Socialstyrelsen, 2009) är stroke ett
samlingsnamn på hjärnskador som orsakats av blodpropp eller blödning i hjärnan. För
att diagnosen ska fastställas bör flera kriterier ingå som: hastigt insättande symptom;
symptom från en viss del av hjärnan; att orsaken är fastställd som sjukdom i hjärtat eller
blodkärlen, långvarig symptom i minst 24 timmar). Försvinner symptomen tidigare
benämns tillståndet som TIA (Riks-Stroke, 2009). Riskfaktorerna för stroke har visat sig
vara: högt blodtryck; ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar; hög ålder; diabetes;
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Sida 2 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
förmaksflimmer; förträngningar i halspulsådern; rökning; höga blodfetter och hög
alkoholkonsumtion. Vilka symtom stroke ger beror på vilken del av hjärnan som
skadats. Oberoende av var skadan är lokaliserad är ett vanligt framträdande symtom
ökad mental uttröttbarhet (Riks-Stroke, 2009).
Personer som insjuknar i stroke/TIA erhåller akut vård och rehabilitering inom
specialistsjukvård. Vid behov av uppföljande vård och rehabilitering sänds meddelande
via system för internetbaserad informationsöverföring för registrering, utbyte och
arkivering av medicinska meddelanden, till uppföljande enhet (vårdcentral, privat
vårdgivare och/eller kommun) med erbjudande om samordnad vårdplanering (VPL),
vilken utgår från personens individuell vårdplan. Enligt nationella riktlinjer för personer
som drabbats av stroke (Socialstyrelsen, 2009) är det av betydelse att vårdkedjan följer
genom hela kedjan från specialistvård, till primärvård och kommun. Landsting och
kommunerna i Norrbottens län har utarbetat ett strokevårdprogram som ingår i
behandlingsöverenskommelser för vård och rehabilitering för personer med stroke. I
projektet implementering av strokevårdprogrammet har stroke kompetensbevis för team
inom primärvård och kommun genomförts http://www.nll.se.
För att upprätthålla en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska
verksamheten har FSA utarbetat nationella kvalitetsindikatorer. En av de särskilt
betydelsefulla indikatorerna är upprättandet av arbetsterapiprogram för de mest
frekventa patientgrupperna inom verksamheten. Syftet och målsättningen med
arbetsterapiprogram är att kvalitetssäkra arbetsterapi och utgöra stöd vid upprättande av
individuell vårdplan för personer som insjuknat i stroke/TIA. Ett arbetsterapiprogram
ska kontinuerligt revideras för att följa utvecklingen i samhället och i verksamheten.
Informationsansvariga för programmet: Birgitta Fagervall-Yttling [email protected]. Ann-Charlotte Kassberg [email protected]
Övriga programansvariga: Ing-Marie Persson, Eva Englund & Anna-Karin Wikström.
Inledning
Vad?
Inkommande ärende
Hur?
Vid behov av uppföljande vård och rehabilitering initieras detta
via system för Internet baserad informationsöverföring
(Meddix) till uppföljande enhet (vårdcentral, privat vårdgivare
och/eller kommun). Ärendet kan även initieras via vårdgivare,
person/närstående och kan vara muntlig eller skriftlig.
Prioritering
Sker med stöd av Socialstyrelsens prioriteringsutredning efter
utförd datainsamling http://www.socialstyrelsen.se
Presentation av
Presentation sker muntligt till person och/eller närstående.
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
arbetsterapi
Sida 3 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
Utredningar och interventioner kan vara såväl individ- som
miljöinriktade.
Terapeutisk relation skapas Vid första mötet påbörjas inledningsvis utvecklingen av en
terapeutisk relation/arbetsallians mellan arbetsterapeut och
person och/eller närstående, denna relation fördjupas under
processens gång. En god terapeutisk relation är en förutsättning
för att säkerställa en god rehabilitering. Effektiva interventioner
kräver ett väl utvecklat samspel mellan arbetsterapeut och
person (OTIPM, 2007).
Personer med nedsatt förmåga att ta autonoma beslut, kan företrädas av närstående eller
annan med god kännedom av person. Denna definition följer sedan i de övriga stegen i
arbetsterapiprogrammet. De olika stegen i processen dokumenteras enligt gällande
författningar i patientdatajournalen.
Utredning
Vad?
Identifiera vilka aktiviteter som är
meningsfulla för personen och där
utförandet upplevs som svårighet.
Definiera faktorer som stödjer respektive
begränsar utförandet av dessa aktiviteter.
Hur?
Ta del av befintlig dokumentation, exempelvis
individuell vårdplan, patientjournal och
information från andra vårdgivare eller annan
instans.
Stödjande och begränsande faktorer
återfinns inom den fysiska-, sociala- och
kulturella miljön. De återfinns även inom
aktiviteten, hos personen utifrån
hans/hennes fysiska och psykiska
kapaciteter samt utifrån hans/hennes
vanor och roller (OTIPM).
Med stöd av något/några av följande
bedömningsinstrument/arbetsmodell:
Intervju med person och/eller närstående.
- ADL-taxonomin (FSA, 2001; Törnqvist &
Sonn, 1997).
- Sunnås ADL-index (Olsson&Tervald, 2007).
- Canadian Occupational Performens Mesaure
(COPM) (FSA, 2006).
- DBF Kognitiv bedömning (Häger, Hamlin,
1999).
- Functional independence measure (FIM)
(Grimby, Gudjonsson, Rodhe, Stibrant
Sunnerhagen, Sundh, Östensson, 1996).
- Kartläggning av aktivitetsschema (Cusick,
1990).
- Checklista för Roller, Vanor, Intressen,
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Sida 4 (10)
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer, Bränholm &
Fugl-Meyer, 1991).
- NPS- Intressechecklista (Pettersson &
Selander, 1996).
- Min Mening (FSA, 2000) sv. övers. OSA
(Baron, Kielhofner, Goldhammer, Wolenski,
2006).
Med stöd av andra dokumenterade
bedömningsinstrument/arbetsmodeller. Det
kan även innefatta icke standardiserade
bedömningar.
Samtycker person till vidare utredning? Om
svaret är nej, avslutas programmet även om
problem finns. Vid stora risker för skada bör
interventioner göras före vidare utredning.
Analysera aktivitetsutförande
Identifiera resurser och begränsningar.
Observation av utförandet i aktiviteter där det
framkommit att personen och/eller dennes
närstående upplevt svårighetr.
Med stöd av:
- Assessment of Motor and Process Skills
(AMPS) (Fisher, 2005).
- ADL-taxonomin (FSA, 2001; Törnqvist &
Sonn, 1997).
- Sunnås ADL-index (Olsson & Tervald, 2007).
- FIM (Grimby et al, 1996).
- DBF Kognitiv bedömning (Häger, Hamlin,
1999).
- Icke standardiserade observationer.
Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan
tas från olika referensramar exempelvis från
Model of Human Occupation, Biomekanisk
modell, Motorkontroll modell, Kognitivperceptuell modell (Kielhofner, 1997), AMPS
(Fischer, 2001). Gör en sammanfattande
beskrivning av aktivitetsutförandet. Använd
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Sida 5 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
begrepp från den referensram som valts ovan.
Problemformulering.
Sammanfattning av resurser och begränsningar i
aktivitetsutförandet sammanställs i en
individuell vårdplan och diskuteras med
personen och/eller dess närstående.
Tydliggöra och tolka möjliga orsaker till
problem i aktivitetsutförandet.
Kompletterande utredningar utförs vid behov.
Fördjupad kartläggning av miljön, aktiviteten
och personen.
Med stöd av dokumenterade
funktionsbedömningar och metoder för
aktivitetsanalys.
Samtycker personen till intervention? Om svaret
är nej, avslutas programmet även om problem
finns. Personen informeras om möjligheten att
återkomma.
Mål
Vad?
Hur?
Målet formuleras tillsammans med person
och/eller närstående i de aktiviteter som
definierats som problem och dokumenteras i
personens individuella vårdplan. Målet skall vara
mätbart och tidsbegränsat och ange förväntad nivå
på utförandet samt hur utvärderingen skall göras.
Målet kan formuleras utifrån person upplevelse
och/eller med stöd av COPM (personens värdering
av betydelse, utförande samt tillfredsställelse med
Målformulering
aktiviteten) och AMPS (utifrån begreppen ökad
självständighet, säkerhet, effektivitet samt mindre
kraftansträngning).
Intervention
Vad?
Välj praxismodell. Planera och genomför
Hur?
En beskrivning av olika interventioner
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
intervention.
Sida 6 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
presenteras för personen och/eller närstående
samt dokumenteras i personens individuella
vårdplan. Välj interventioner i samråd med
personen och/eller närstående, utifrån följande
modeller (OTIPM). Exempel på interventioner
kan hämtas från NLL strokevårdprogram
(NLL).
Kompensatorisk modell
Lär ut alternativa och kompensatoriska
strategier i aktivitetsutförandet.
Förändra i den fysiska miljön.
Medverka till förändring i den sociala miljön.
Förskrivning av tekniska hjälpmedel och/eller
rådgivning angående alternativ utrustning.
Innefattar även konsultation och pedagogiska
metoder relaterade till anpassade aktiviteter.
Modell för aktivitetsträning
Träna att utföra aktiviteten som tidigare.
Träning sker om möjligt direkt i aktivitet med
eller utan anpassning av aktivitetens
svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och
pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter
för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga.
Modell för förbättring av personliga faktorer
och kroppsfunktioner
Aktiviteten som är utformad i syfte att
underlätta återställandet av förlorade
kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation
och pedagogiska metoder relaterade till
aktiviteter för att återfå eller utveckla
kroppsfunktioner.
Pedagogisk modell
Aktivitetsbaserade undervisningsprogram,
informations- och undervisningsprogram för
större grupper. Personen ges möjlighet att
diskutera tänkbara strategier.
Evidens
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Sida 7 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
Att arbeta evidensbaserat innebär att integrera personers behov med arbetsterapeutens
kliniska erfarenhet samt integrera med evidens eller ”bästa möjliga vetenskapliga
bevis”. Evidensbasering innebär en process för att systematiskt granska och spegla ny
forskning inom ämnet stroke/arbetsterapi. Enligt de reviderade nationella riktlinjer för
stroke som utkom 2009 (Socialstyrelsen, 2009) är evidens viktigt för att säkerställa
säker och evidensbaserad vård och rehabilitering för personer som insjuknat i
stroke/TIA och dess närstående.
Utvärdering
Vad?
Utvärdering av genomförda åtgärder
innefattar åtgärdsresultat,
måluppfyllelse, vidare planerade
åtgärder och rekommendationer.
Upprättar vård och rehabiliteringsplan i
samråd med person och/eller
närstående.
Hur?
Utvärdering utförs tillsammans med person
och/eller närstående utifrån de mål som tidigare
angivits i vård och rehabiliteringsplan. Om inte
målet uppnåtts analysera möjliga orsaker och nya
mål upprättas.
Samverkan
I enlighet med nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2009) är det av betydelse för
personer med stroke och närstående att vårdkedjan följer personens väg genom hela
rehabiliteringen mellan specialistsjukvård, primärvård och kommun. Detta är även i
enlighet med strokevårdprogram som ingår i behandlingsöverenskommelser för vård
och rehabilitering för personer med stroke http://www.nll.se. Vid behov av uppföljning,
fortsatt utredning eller fortsatta interventioner med annan vårdgivare eller annan instans,
ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för personen.
Vad?
Sammanhållen vårdkedja till annan
vård- och rehabaktör eller till annan
instans.
Hur?
Samverkan sker efter överenskommelse med
person och/ eller närstående. Syftet med
sammanhållen vårdkedja anges och initieras med
upprättande av vård- och rehabplan vilket
dokumenteras i
administrativt dokumentationsprogram såväl inom
specialistvård och primärvård och kommun eller
annan aktör gemensamt vid behov. Den
internationella klassifikationen för
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Sida 8 (10)
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
(Socialstyrelsen, 2003; WHO, 2001) är en
betydelsefull referensram för rehabilitering.
Referenser
Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V., Wolenski, J. (2006). Occupational Self Assessment. Sv övers. Min Mening –ett självskattningsinstument med fokus
aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värderingar och prioriteringar. E-M. Hellsvik.
(2000). Förlag: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G. (1997b). Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.) Fort Collins,
CO: Three Star Press.
Fisher, A.G. (2006 c). Assessment of Motor and Process Skills Vol.2: user manual
(6th.ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press.
Fischer, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework.
American Journal of Occupational Therapy 52, 509-521.
Fisher, A.G (2009). A model for planning and implementing top-down, client-centered,
and occupation- based interventions. Forth Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM:Een modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007) [OTIPM : A
model for professional reasoning that promotes best practice in occupational therapy].
Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (1991). Happiness and domainspecific life satisfaction in adult northern Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: 25-33.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Sverige:
Globalt Företagstryck AB.
Grimby, G., Gudjonsson, G., Rodhe, M., Stibrant Sunnerhagen, K., Sundh, V.,
Östensson, M.L. (1996). The Functional Independence measure in Sweden: Experience
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Sida 9 (10)
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
for outcome measurement in rehabilitation medicine. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 28, 51-62.
Häger, I-B., Hamlin, A-M. (1999).Arbetsterapeutisk bedömning av Kognitiva djupa
bakre funktioner (DBF). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Tillgänglig:
http://www.fsa.akademikerhuset.se (2010-04-30)
Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.(3 ed). Philadelphia: F A Davis.
Larsson, M., Andersson, M. Bränholm, I. (1996). Arbetsterapeutisk modell för
utredning av långtidssjukskrivna. Förlag: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Law, M., Baptiste, S., Carswel, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994).
Canadian Occuaptional Performance Measure. Svensk version. (1998). Förlag:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Norrbottens läns landsting. (2006-2008). 2006-2008, Landstingsplan.
Norrbottens läns landsting. Http://www.nll.se (2010-04-30)
Olsson, B-O., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning.
Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan örebro, Institutionen för
arbetsterapi.
Pettersson, K., & Selander, K. (1997). Manual till NPS-Intressechecklista. Borås:
Rehabiliteringscentrum & Kristiansstad: Arbetsterapicentrum, Rehabmed. sektionen.
Riks-Stroke. (2009). Årsrapport för helåret 2008. Retrieved http://www.riksstroke.org.
(2010-04-30).
Socialstyrelsen.(2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Ale Tryckteam
AB: Bohus.
Arbetsplats: Boden – Luleå primärvård
Ansvarig för uppföljning:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Godkänt av:
Ann-Charlotte Kassberg
Sida 10 (10)
Giltigt t o m:
121001
Version:
2
Arbetsgrupp:
Ann-Charlotte Kassberg
Birgitta Fagervall-Yttling
Ing-Marie Persson
Eva Englund
Anna-Karin Wikström
Socialstyrelsen. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Ale Tryckteam AB: Bohus.
Socialstyrelsen. (2007). God vård och ledningssystem för kvalitet och patentsäkerhet i
hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB: Bohus.
Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF.
Törnquist, K., & Sonn, U. (1997). Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1: 69-76. Sv. övers. (2001).
ADL-taxonomin en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
World Health Organization (WHO). (2001). International Classification of functioning,
disability and health, ICF: Geneva: WHO.
