Det svenska politiska systemet

Det svenska politiska systemet
Konstitution och statsmakter
Uppläggning av föreläsning
Statsskickets grundläggande principer:
grundlagarna
 Parlamentarismen i praktiken: riksdag och
regeringen

Vad är en konstitution?

”A constitution sets out the formal structure of the state,
specifying the powers and institutions of central government,
and its balance with other levels. In addition, constitutions
express the rights of citizens and in so doing create limits
and duties for the government” (Hague & Harrop 2004, s.
210)

Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner:
◦ Inledningssektion (med grundläggande principer och
målsättningar
◦ Organisationssektion (reglerar de centrala offentliga
institutionernas makt)
◦ Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter
◦ Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutioner
Sveriges statsskick: fyra grundlagar
Regeringsformen
 Successionsordningen
 Tryckfrihetsförordningen
 Yttrandefrihetsgrundlagen

Statsskickets grunder:
Regeringsformen

´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen
bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas
genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF,
1 kap, 1 §).

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes
personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål
för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att
trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för
social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§)

Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-,
demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap)

Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala
statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)
Tolkning och förändring av grundlag
Grundlagstolkningar spelar liten roll i det
svenska politiska systemet
 Ändring av grundlag:

◦ Två likalydande beslut med mellanliggande val
◦ Folkomröstning i samband med
mellanliggande val (negativt beslutande)
Den konstitutionella monarkin
Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan
styrande monark, råd och relativt stark bondeklass
 1634 års regeringsform: reglering av de centrala
statliga institutionernas och förvaltningens
organisation
 1809 års konstitution: maktdelningsprincip,
monarken styrande och riksdagen lagstiftande
 1974 års konstitution: monark med begränsade, i
huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter


”Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej
allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan
bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som
Oss och Våre efterträdare samt riket med
huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre,
böra denna successionsordning erkänna, iakttaga,
efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have
Vi detta med egen hand underskrivit och
bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen
hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den
tjugosjätte dagen i september månad, året efter
Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett
tusende åttahundrade och på det tionde”
(Succesionssordningen, avslutning).
Den representativa demokratin
Det proportionella valsystemet
Regional grundprincip, kompletterat med
utjämningsmandat
 Partiernas dominanta ställning…
 …men personvalets ökande betydelse
 Riksdagens arbete reglerat i RF och
Riksdagsordning:


◦ Utskottens roll (krav i RF: konstitutionsutskott,
finansutskott)
◦ Majoritetsprincip
Riksdagens roll
Representation: åsiktsrepresentation och
social representation
 Är riksdagsledamöter bundna av
vallöften?
 Är riksdagen representativ för det
svenska folket?

Riksdagen: organisering av arbetet
Riksdagsarbetet sker främst i 15
fackutskott: ska spegla
departementsindelningen
 Risken för specialisering?
 EU-nämnden
 Tjänstemannaorganisationens betydelse
 Riksdagens utredningstjänst
 Partiernas roll

Riksdagen: beslutsprocesser
Lagstiftningsmakt, finansmakt och
kontrollmakt
 Motion under allmän motionstid eller i
anslutning till proposition från regeringen
 Partimotioner
 Motionsskrivande som opinionsbildning
 Regeringens propositioner får i allmänhet
stöd

Utskottens roll
Nytt ärende bordläggs och hänvisas till
relevant utskott
 Utskott behandlar proposition och
motioner
 Utskottsbetänkande: utlåtande och
reservationer
 Votering i riksdagen: bordläggning,
huvudalternativ och partipiskans
betydelse

Riksdagen: den centrala
budgetprocessen
Från underifrån till uppifrånprocess?
Uppbindning av politiken
 Förändringen av budgetprocessen
påverkades av bl.a.:

◦ Nya idéer om finans- och budgetpolitik
◦ Negativa erfarenheter från 1970-talets
ekonomiska kriser och budgetutveckling
Budgetprocessens faser





Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av
utgiftstak och preliminär fördelning mellan
områden. Beslut i riksdagen
Steg 2: Budgetproposition (september):
Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden
Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om
utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om
utgiftstak och fördelning
Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive
utgiftsområde(n)
Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin
helhet i riksdagen
Regering och riksdag:
parlamentarismen
Regeringen beroende av riksdagens stöd
(ansvarig inför riksdagen)
 Krävs enbart acceptens av regering
 Misstroendeförklaring
 Bör statsministern avgå efter varje val?

Regeringens roll: majoritets- eller
minoritetsregering?
Minoritetsregering vanligast
 Majoritetsregering undantag
 Koalitionsregering
 Samlingsregering
 Minoritetsregering med organiserat
samarbete med partier utanför regeringen
i riksdagen

Regering: ett kollektivt beslutsorgan

Statsministerns rekryterar statråd:
◦ Vanligaste principen, partiets facktalesmän
◦ Experter inom sina områden (mindre vanligt idag)
◦ Blivit vanligare med att rekrytera personer som
inte sitter riksdagen
Regeringen kollektivt ansvarig för de flesta
beslut (”Regeringsärenden avgörs av
regeringen vid regeringssammanträden”, RF
7 kapitel, §3)
 Regeringens arbete svagt reglerat, men anges
att det skall finnas regeringskansli med
departement för olika verksamhetsgrenar

Riksdagen: transportkompani eller reell
maktfaktor?