Det svenska politiska systemet

advertisement
Det svenska politiska systemet:
Valsystem och parlamentarism
Upplägg
Valsystem och röstbeteende
 Det parlamentariska statskicket: riksdag
och regering

Proportionella valsystem:
karaktäristiska drag
Partier nominerar
 Väljare röstar på partier
 Mandat allokeras till partier i proportion
till det antal röster de fått
 Graden av proportionalitet kan varierar
bla beroende på

◦ Antalet valdistrikt
◦ Närvaron av ett kompletterande nationellt
valdistrikt
◦ “Trösklar”
Det svenska valsystemet
Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt
distrikt (valkrets)
 310 mandat fördelas genomfasta mandat
till varje valkrets (29)
 39 fördelas utifrån valresultat i hela landet
(utjämningsmandat)
 Partier centrala, men det finns inslag av
personval
 Sveriges valsystem en av de mest
proportionella

Trender bland väljarna
Minskat valdeltagande: från omkring 90 %
under 1970-talet, till omkring 80 % idag
 Minskad partidentifikation
 Tilltagande röstsplittring
 Ökad väljarrörlighet

Väljarrörlighet ökat radikalt
Andel partibytare vid riksdagsval
35
30
25
20
Andel partibytare vid
riksdagsval
15
10
5
0
1960
1970
1982
1991
2002
Folkomröstningar
Rusdrycksförbud (1922, nej)
 Högertrafik (1955, nej)
 Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart)
 Kärnkraften (1980, oklart)
 EU-medlemskap (1994, ja)
 Införandet av euron (2003, nej)

Den representativa demokratin
Det proportionella valsystemet
 Regional grundprincip, kompletterat med
utjämningsmandat
 Partiernas dominanta ställning…
 …men personvalets ökande betydelse

Parlamentarism
Regeringen är för sin sammansättning och
politik beroende av den partipolitiska
ställningen i folkrepresentationen
 I Sverige krävs enbart att regeringen
tolereras av parlamentet (riksdagen)
 Väljarna har ett indirekt inflytande över
regeringsbildningen
 Statschef och regeringschef separata
funktioner

Riksdagens roll: några centrala
aspekter
Riksdagens arbete reglerat i RF och
Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal
och roll, majoritetsprincip)
 Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte
 Lagstiftningsmakt, finansmakt och
kontrollmakt

Riksdagen: organisering av arbetet i
utskott
Riksdagsarbetet sker främst utskott
(minst 15)
 Varje utskott ska i princip spegla den
proportionella fördelningen av partier i
riksdagen
 Främsta uppgifter: bereda propositioner
och motioner
 EU-nämnden

Riksdagen: motionsrätten
Motion läggs under den allmän motionstid
eller i anslutning till proposition från
regeringen
 Partimotioner
 Motionsskrivande som opinionsbildning

Utskottens roll
Nytt ärende bordläggs och hänvisas till
relevant utskott
 Utskott behandlar proposition och
motioner
 Utskottsbetänkande: utlåtande och
reservationer
 Votering i riksdagen: bordläggning,
huvudalternativ och partipiskans
betydelse

Riksdagen: den centrala
budgetprocessen
Från underifrån till uppifrånprocess?
Uppbindning av politiken
 Förändringen av budgetprocessen
påverkades av bl.a.:

◦ Nya idéer om finans- och budgetpolitik
◦ Negativa erfarenheter från 1970-talets
ekonomiska kriser och budgetutveckling
Budgetprocessens faser





Steg 1:Vårproposition (april): fastställande av
utgiftstak och preliminär fördelning mellan
områden. Beslut i riksdagen
Steg 2: Budgetproposition (september):
Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden
Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om
utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om
utgiftstak och fördelning
Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive
utgiftsområde
Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin
helhet i riksdagen
Regeringens roll: majoritets- eller
minoritetsregering?
Minoritetsregering vanligast
 Majoritetsregering undantag
 Koalitionsregering
 Samlingsregering
 Minoritetsregering med organiserat
samarbete med partier utanför regeringen
i riksdagen

Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards