Chapter 5: Strengthen social and labour rights

Människor upplever ofta att de inte kan påverka vad som händer i EU, och medan makten
flyttas över till EU gömmer sig medlemsstaterna bakom dimridåer i fråga om sina egna
behörighets- och ansvarsområden. De gröna vill stoppa denna urholkning av demokratin
genom att se till att EU:s lagstiftning utformas och genomförs på ett sådant sätt att människor
lätt kan förstå vem som är ansvarig. Som ett första steg vill De gröna förstärka de instanser
som människor kan vända sig till med klagomål, se till att handlingar verkligen görs
tillgängliga och begränsa lobbyisternas inflytande.
Kapitel 8:
Demokrati i EU:s beslutsfattande
Inledning
Demokrati och rättsstatens principer på alla nivåer av beslutsfattandet utgör grunden
för EU-fördragets påstående att unionen agerar på sina medborgares vägnar. Att
omsätta detta påstående i praktiken är själva nyckeln till EU:s framtid. Den ständiga
bristen på tydliga och öppna ansvarsstrukturer gör att demokratin i EU alltjämt är
ofullständig. De flesta upplever att de själva inte kan påverka vad som händer i EU
men att starka ekonomiska lobbyister däremot har direkt tillgång till beslutsprocessen.
Och visst har EU-fördragen i flera omgångar flyttat över många beslut från
medlemsstaterna och deras medborgare. Folk måste få mer tillbaka i form av en
möjlighet att effektivt kontrollera och delta i EU:s beslutsfattande. Människors
engagemang för den europeiska integrationen är direkt beroende av deras personliga
erfarenheter av EU.
Samtidigt bidrar medlemsstaternas regeringar till att urholka demokratin, både
nationellt och lokalt. I takt med att makt flyttas över till EU-nivå gömmer sig
medlemsstaterna bakom dimridåer när det gäller vad de är behöriga och ansvariga för.
I själva verket har de fortfarande kontrollen över många beslut både nationellt och på
EU-nivå, och därför måste vi se till att EU:s lagstiftning utformas och tillämpas på ett
sådant sätt att människor lätt kan förstå vem som är ansvarig och därmed kan vända
sig till rätt ställe med sina synpunkter eller protester. Europaparlamentet måste
garantera alla EU-medborgare att kränkningar av deras rättigheter på grund av
överträdelser av EU-bestämmelser eller deras nationella tillämpningsföreskrifter är
något som tas på allvar.
Den nuvarande bristen på demokrati förvärras av bristen på insyn. I Bryssel är
mäktiga lobbyister vana att göra upp med EU-institutionerna bakom kulisserna för att
skapa kryphål för särskilda intressegrupper och påverka lagstiftningen. Det är
fortfarande svårt för allmänheten att få tillgång till EU-handlingar. Sådana grumliga
förhållanden är en grogrund för korruption. Medierna fullgör inte sin granskande roll.
EU-frågor betraktas fortfarande ur ett snävt nationellt perspektiv av de flesta tidningar
och tv-kanaler. Verkligt europeiska angelägenheter som är lika viktiga för alla EUmedborgare hamnar sällan på nyhetsplats. Den europeiska demokratin är i slutändan
beroende av en engagerad europeisk allmänhet.
Viktiga fakta och siffror
De senaste åren har problemet med EU:s demokratiska legitimitet hamnat mer i
förgrunden. En rad studier visar att människor är mycket positiva till att EU tar täten i
DV\782882SV.doc
arbetet med miljö och sociala frågor, och även i frågor som rör vardagen, som
arbetslöshet och livsmedelssäkerhet. Samtidigt tydliggör emellertid dessa studier att
EU:s folkliga förankring har minskat dramatiskt de senaste 15 åren och att en
majoritet av EU-medborgarna inte anser att EU företräder dem eller försvarar deras
intressen.
Europeiska kommissionen är medveten om problemet. Sedan 1995 samråder den
regelbundet med det civila samhället. Varje år offentliggör den minst
tio ”grönböcker” som innehåller de övergripande målen för EU:s lagstiftning inom ett
visst område och som sedan diskuteras med en lång rad berörda parter. Dessa samråd
äger dock mestadels rum i Bryssel, och även de domineras av lobbygrupper från
näringslivet. Legitimitetsproblemet på EU-nivå har gett upphov till direkta
demokratiinitiativ i EU-frågor i många medlemsstater. Sedan 1957 har det hållits 50
folkomröstningar i EU-frågor i 25 olika länder, och av dessa har över hälften
genomförts de senaste 15 åren. Dessutom vänder sig allt fler medborgare till
Europeiska ombudsmannen och vill få utrett fall av byråkratiskt maktmissbruk eller
undanhållande av information från EU-institutionernas sida.
Medborgare och invånare i EU har rätt att lämna in framställningar till
Europaparlamentet i alla frågor som hör till EU:s verksamhetsområde. Det ökande
antalet framställningar visar att dessa har blivit ett viktigt verktyg för människor att ta
till när medlemsstaterna inte tillämpar EU:s lagstiftning på ett korrekt sätt. Det är
Europaparlamentets uppgift att verkligen se till att kommissionen får medlemsstaterna
att tillämpa EU-lagstiftningen. Inom vissa områden, särskilt miljö, rörelsefrihet och
socialpolitik, är det fortfarande mycket vanligt att EU-lagstiftningen kringgås.
Antalet lobbyorganisationer med kontor i Bryssel uppskattas till 2 600, med mer än
15 000 lobbyister anställda. I juni 2008 införde Europeiska kommissionen ett frivilligt
lobbyregister för att skapa insyn i deras verksamhet. I januari 2009 hade endast 458
Brysselbaserade grupper registrerat sig, dvs. färre än 20 procent. Kommissionens
slappa rapporteringskrav gör att lobbykonsulter kan undvika att lämna viktiga
ekonomiska uppgifter och dölja hur mycket lobbyverksamhet de bedriver för sina
kunders räkning. Eftersom det inte finns någon tydlig definition av vad som ska tas
med i beräkningen av lobbyutgifterna kan lobbyföretag och lobbygrupper från
näringslivet ange belopp som med största sannolikhet är lägre än de faktiska
kostnaderna.
EU-institutionernas avtal från 2001 om allmänhetens tillgång till handlingar
(förordning 1049/2001) ses för närvarande över. Kommissionen försöker få fler
politikområden att undantas från kravet på allmänhetens tillgång, exempelvis
internationella handelsförhandlingar.
Möjligheten att agera inom EU
Enligt det nuvarande EU-fördraget har Europaparlamentet medbeslutanderätt på
40 politikområden, de flesta med koppling till den inre marknaden (exempelvis
miljöskydd, transport och konsumentskydd). Men det är bara kommissionen som har
rätt att ta initiativ till lagstiftning. Europaparlamentet kan bara lämna en
”rekommendation”, som kommissionen kan bortse från. Enligt Lissabonfördraget
DV\782882SV.doc
2/6
skulle medbeslutanderätten utökas till ytterligare 40 politikområden, men principen
om kommissionen som enda initiativtagare skulle bestå.
EU:s medlemsstater är skyldiga att införa EU-fördragets bestämmelser och den
lagstiftning som antas på EU-nivå i sin nationella lagstiftning. Europeiska
kommissionens roll är särskilt att se till att medlemsstaterna iakttar och tillämpar
EU lagstiftningen på ett korrekt sätt och att vidta åtgärder när de inte gör det.
”Överträdelseförfarandet” (artikel 226 i EG-fördraget) ger kommissionen långtgående
befogenheter att ingripa mot medlemsstater som den anser åsidosätter sina
förpliktelser enligt EU-rätten. Vid behov kan kommissionen ta ärendet till EGdomstolen, som kan utdöma böter. Antalet klagomål från medborgare om
överträdelser av EU-rätten visar att EU:s befolkning spelar en viktig roll för
tillämpningen av lagstiftningen och att EU-institutionernas förmåga att ta till sig
medborgarnas synpunkter är viktig för unionens trovärdighet.
EU:s rättsordning ger medborgarna mycket begränsade möjligheter att hävda sina
rättigheter direkt inför EG-domstolen. Detta är i första hand förbehållet kommissionen
(och medlemsstaterna). Det är därför av största vikt att kommissionen verkligen
fullgör sin uppgift och skyldighet att gripa in mot medlemsstater som kringgår
EU:s lagstiftning. För att ta ett exempel som rör människors vardag: Enligt
EU-fördraget kan patienter få öppenvård över hela EU med ersättning från den
medlemsstat där de är försäkrade utan att det krävs något förhandsgodkännande och
med en ersättningsnivå som är densamma som om vården hade getts i hemlandet. Det
stora flertalet medlemsstater är emellertid obenägna att tillämpa denna bestämmelse,
vilket leder till rättsosäkerhet och till att människor berövas rätten till ersättning för
medicinska kostnader.
Europaparlamentet har den viktiga uppgiften att kontrollera om och hur
kommissionen fullgör sin skyldighet att se till att medlemsstaterna tillämpar
EU:s lagstiftning.
Lissabonfördraget skulle innebära ett antal genomgripande förändringar där fokus
ligger på att förstärka insynen, samstämmigheten, den demokratiska kontrollen och
den demokratiska legitimiteten i EU. Kapitel V i Lissabonfördraget är uteslutande
tillägnat begreppet unionsmedborgarskap. Medborgarna skulle få de verktyg som
krävs för att delta direkt i beslutsfattandet, exempelvis genom medborgarinitiativ.
Europaparlamentet skulle få rätt att inleda en process som skulle ändra EU-fördraget.
Grönas framgångar 2004–2009

De gröna fick det europeiska framtidskonventets stöd att införa instrumentet
”medborgarinitiativ” i Lissabonfördraget. Tack vare detta kan EU-medborgare
nu för första gången ta initiativ till EU-lagstiftning genom att samla in en
miljon namnunderskrifter från ett visst antal medlemsstater, med avsikten att
få till stånd ett lagstiftningsförslag.

De gröna författade Europaparlamentets betänkanden om tillämpningen av
EU:s lagstiftning och framhöll där att kommissionens uppgift är att
systematiskt och beslutsamt inleda överträdelseförfaranden mot de
medlemsstater som inte tillämpar EU-lagstiftningen och att insynen i hela
DV\782882SV.doc
3/6
överträdelseprocessen måste förbättras.

De gröna har förstärkt framställningarnas roll genom att se till att
kommissionen agerar seriöst, snabbt och effektivt när framställningar visar att
medlemsstaterna inte respekterar EU:s miljö- eller medborgarrättslagstiftning.
De gröna har på olika framställares vägnar lyckats stoppa förstörelsen av den
unika Rospuda-dalen i Polen, tvingat fram kraftfulla åtgärder mot jakten på
skyddade fågelarter på Malta och fört upp den katastrofala
urbaniseringspolitiken i många delar av Spanien på EU:s dagordning.

De gröna har förstärkt Europeiska ombudsmannens roll genom att utöka dess
ansvarsområden i samband med översynen av dess stadga nyligen. På De
grönas initiativ gav Europaparlamentet sitt stöd till ett avtal mellan
ombudsmannen och Europeiska investeringsbanken (EIB) om bankens
utlåningspolitik så att medborgare i länder utanför EU kan inge klagomål om
missförhållanden i projekt som finansieras av EIB.

De gröna har ända sedan de allmänna bestämmelserna om allmänhetens
tillgång till EU-handlingar infördes 2001 gått i spetsen för att värna principen
om öppenhet och allmänhetens tillgång till information och för att tillämpa
dessa bestämmelser på ett sätt som tillgodoser allmänhetens intressen.

De gröna lyckades stänga näringslivs- och politikerprogrammet EBPS efter sin
upptäckt att EBPS i flera år arbetat från hyresfria kontor i Europaparlamentet
och därifrån bistått sina anslutna företag med hjälp via parlamentsledamöter
som lobbat för dessa.

De gröna föreslog och utvecklade Europaparlamentets ”medborgarforum”, en
öppen mötesplats i Europaparlamentet för intresserade medborgare som vill
diskutera dagsaktuella politiska frågor. Detta är ett bra exempel på vad
EU-institutionerna kan göra för att stimulera och stärka deltagardemokratin på
EU-nivå.

De gröna lyckades slå vakt om public service-sändningar i direktivet om
audiovisuella medietjänster och i telekompaketet, med målet att bevara
kvaliteten och mångfalden i radio och tv och i musik.

De gröna förenklade människors (särskilt ungdomars och konstnärers) tillgång
till befintliga program som Livslångt lärande, Kultur, Erasmus Mundus och
Media och tog initiativ till ett nytt projekt för konstnärers rörlighet.

De gröna tog initiativ till instiftandet av Europaparlamentets Luxpris för bästa
europeiska film och öppnade en ny, offentlig europeisk kulturarena genom att
belöna vinnaren med översättningar till alla EU-språk.
Vad vill De gröna?

De gröna vill att det nya instrumentet ”medborgarinitiativ” i Lissabonfördraget
(artikel 11) även ska kunna tillämpas på översyner av EU-fördraget. Därför
kommer De gröna att organisera ett europeiskt medborgarinitiativ med krav på
DV\782882SV.doc
4/6
en första ändring av Lissabonfördraget där fokus kommer att ligga på att
bygga ut den europeiska demokratin och inrätta en europeisk fredsordning och
ett område med social trygghet, rättvisa och solidaritet.

De gröna vill att alla klagomål från EU-medborgare om överträdelser av
EU:s lagstiftning ska registreras, behandlas, besvaras och lösas på ett korrekt
sätt av kommissionen i dess egenskap av ”fördragets väktare”.

De gröna vill att Europeiska ombudsmannen ska ha tillräckliga resurser för att
effektivt kunna reagera på medborgares klagomål om missförhållanden i
någon EU-institutions verksamhet.

De gröna vill att Europaparlamentet ska utnyttja sin behörighet att på
ombudsmannens vägnar dra allvarliga fall av bekräftade administrativa
missförhållanden inför EG-domstolen om en institution vägrar följa
ombudsmannens rekommendationer.

De gröna vill utveckla den europeiska dimensionen i Europaparlamentets
valkampanjer och stärka de europeiska politiska partiernas roll genom att
komplettera de nuvarande nationella valkretsarna med en gemensam
EU-valkrets, från vilken 10 procent av alla Europaparlamentets ledamöter ska
väljas. Alla medborgare ska kunna lägga en röst på den EU-omfattande listan
utöver den röst de lägger på en nationell eller regional lista.

De gröna vill att Europeiska kommissionens lobbyregister ses över i grunden
och att det införs obligatorisk registrering, detaljerade krav på att lämna
ekonomiska uppgifter samt rapporteringsskyldigheter, bland annat en
skyldighet att rapportera namnen på enskilda lobbyister.

De gröna kommer att främja principen om allmänhetens tillgång till
handlingar och motverka försöken att undanta fler politikområden från den
regel som gäller enligt dagens lagstiftning. De gröna vill ge Europeiska
ombudsmannen rätt att besluta om en handling ska göras tillgänglig när en
medborgare begär detta.

De gröna vill att allmänhetens tillgång till handlingar även ska omfatta
skriftväxling mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna när
kommissionen utreder klagomål och framställningar från medborgare om
åsidosättande av normer och rättigheter i EU.

De gröna vill att konst och kultur fortsatt ska stå utanför den inre marknadens
bestämmelser och att EU-direktivet om audiovisuella medier och
telekommunikation ska garantera europeisk mångfald och kvalitet.

De gröna vill skapa ett gemensamt EU-område för högre utbildning för att
kunskap och expertis lättare ska kunna röra sig över nationsgränserna.
Referenser
Europaparlamentets arbetsdokument om utmaningen för demokratin: mer makt för EU-medborgaren
DV\782882SV.doc
5/6
(ej översatt till svenska): http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=//EP//NONSGML+COMPARL+PE-416.377+01+DOC+WORD+V0//EN&language=EN
För studier om EU:s legitimitet, se Simon Hix, What's wrong with the European Union and how to fix
it, Polity Press, 2008; Robert Rohrschneider, The democracy deficit and mass support for an EU-wide
government, i American Journal of Political Science, april 2002; Europeiska kommissionen, vitbok om
styrelseformerna i EU, KOM(2002)0428.
För antalet lobbyorganisationer i Bryssel, se Alliance for Lobbying Transparency and Ethics Coalition
(Alter-EU), en sammanslutning av över 160 grupper från det civila samhället: http://www.alter-eu.org/
Användbara webbplatser
För Europeiska ombudsmannens verksamhet, se http://www.ombudsman.europa.eu/start.faces
Hur man gör en framställning till Europaparlamentet:
http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?id=49&language=sv
European Referendum Campaign: http://www.erc2.org/
Corporate Europe Observatory http://www.corporateeurope.org/
Statewatch: http://www.statewatch.org/
De gröna i Europaparlamentet
– Politisk sekreterare, konstitutionella frågor: Petra Prossliner, tel: 0032-2-28 43 360,
[email protected]
– Politisk sekreterare, framställningar: Kjell Sevon, tel: 0032-2-28 42 169,
[email protected]
– Politisk sekreterare, rättsliga frågor: Francesca Beltrame, tel: 0032-2-28 32 146,
[email protected]
DV\782882SV.doc
6/6