Internationell politik

Internationell politik
Introduktion och det internationella
samfundet: Begrepp och historia
(kap. 1-4)
Rickard Mikaelsson, FD
1

Introduktion och föreläsning 1

Baylis, Smith & Owens, kap 1-4





Globalisering och global politik
Framväxten av det internationella samhället
Internationell historia, 1900-90
Från kalla kriget till kriget mot terror
Kursens föreläsningen kommer fokusera på valda delar av
de kapitel som är kopplade till varje föreläsning
2
Introduktion till studiet av IP
3

Studiet av en världen i förändring



Ekonomiskt:



Ökad internationell handel, finanser, och produktion i vad som numera
kallas en ”global marknad”.
Multinationella företag som organiserar handel och produktion.
Outsourcing.
Militärt:


Internationell politik, internationella relationer, global politik
Globalisering, länder knyts närmare varandra, världen krymper
Global vapenhandel, spridning av mass-förstörelse vapen, förekomsten
av transnationella militära företag, globala säkerhetsproblem.
Juridiskt:


Expansionen av transnationell och internationell lagstiftning, rörandes
exempelvis mänskliga rättigheter.
Skapandet av världsomspännande internationella juridiska institutioner,
International Criminal Court
4

Miljö:



Kulturellt:




Ökad förståelse att miljöfrågor och miljöproblem är globala.
Global uppvärmning, skydd av utrotningshotade arter, multilaterala
miljö-avtal.
Nya kommunikationsmedel, omedelbar spridning av nyheter,
populär kultur, o.s.v.
Kosmopolitisk kultur, tänk globalt och agera lokalt
En blandning av homogenization och ökad heterogeneity,
framväxten av en global kultur samtidigt som nationalism, etnicitet,
och andra kulturella skillnader fortfarande är starka. Få kulturer är
dock isolerade.
Socialt:




Politiken är inte längre nationellt bunden. Framväxten av transnationella
sociala och politiska rörelser.
Migration. Folkförflyttningar från söder till norr, från öst till väst.
Ökad förståelse att mänsklighetens största risker är globala.
Ex. HIV/AIDS, globala miljöproblem, lokala oroshärdar som ger globala
effekter (flyktingar, terrorism, o.s.v.)
5

Motargument mot globaliserings positiva effekter.

Överdramatisering:





Hur global är globaliseringen?



Den senaste utvecklingen är inte så unik som vissa försöker göra
gällande.
Historielöshet. Världsekonomin 1870-1914.
Världsekonomin är inte global, endast handeln är det
Stater fortfarande betydelsefulla
Gäller bara den industrialiserade delen av världen
Hur stor del av jordens befolkning surfar på nätet?
Västerländsk imperialism
 Globaliseringsprocessen präglas av västerländska värderingar
 Teknikberoende som gynnar de rika länderna och skapar fortsatta
möjligheter till exploatering av fattigare länder.
6

Global governance



Hur effektiva kan globala organisationer vara?
Verktyg för starka stater
Vem håller det internationella samfundet till ansvar?



De asiatiska tigrarna




Demokratisk legitimitet
NGO:s som Amnesty, Greenpeace, m.fl.
Ekonomisk tillväxt utan västerländska värderingar
Kinas framväxande position som ekonomisk stormakt
Anpassning till globala värderingar?
Frågor






Är globalisering ett nytt fenomen?
Hur kan utvecklingen bäst förstås?
Är globaliseringen en positiv eller negativ utveckling?
Förlorar stater makt i globaliseringen?
Är globaliseringen västerländsk imperialism?
Bidrar globaliseringen till en fredligare värld?
7

Daglig påverkan
 Dessa
trender påverkar vår vardag, återkommande i
media.
 Produktion flyttas utomlands, billig import av varor
och tjänster, konflikter i fjärran länder skapar
flyktingströmmar, Sverige skickar fredsbevarande
styrkor, o.s.v.

Studeras av flera vetenskapliga ämnen
 Många
olika akademiska ämnen studerar
globaliseringsprocessen.
 Internationella relationer, ett vetenskapligt ämne.
8

Internationella relationer



Den vetenskapliga ambitionen



Traditionellt, gränsöverskridande kontakter mellan stater
Modernt, kontakter mellan olika typer av aktörer på den överstatliga
arenan (stater, internationella organisationer, NGO:s, multinationella
företag, o.s.v.)
Försöka att uppnå större förståelse och kunskap om vad som sker på
den globala nivån.
Studie av mänskligt interagerande och försöka att besvara många
betydelsefulla frågor.
Exempel på fokusfrågor







Uppkomsten av konflikter
Orsakerna bakom samarbete
Fördelning av makt och resurser
Betydelsen av normer och institutioner
Skapandet av nationella och internationella identiteter
Varför lever vissa delar av världen i fattigdom?
Vad krävs för att världen ska kunna hantera den globala
miljöförstörelsen, o.s.v.
9

Internationella relationer som akademisk disciplin

Skapades 1919; Department of International Politics,
University of Wales, Aberystwyth.
 Självständig disciplin i vissa länder, ex. Storbritannien
 Inordnas ofta som en del av statsvetenskapen, precis som
politisk teori, förvaltning, jämförande politik o.s.v.

Internationella relationer som en normativ vetenskap

Uttalat syfte att försöka förändra världen och göra den till en
bättre plats.
 Precis som freds- och konfliktforskning är idag.

De flesta vetenskaper försöker inta en neutral ställning till
normativa frågor.
10

Studiet av det internationella samhället.




Djupa rötter tillbaka till gamla grekerna.
Vanlig utgångspunkt är den westfaliska freden 1648 som etablerade
den legala basen för moderna statsbildningar.
Gav upphov till ett internationellt system byggt på suveräna stater.
Grundbultar i den Westfaliska världsordningen

Territorium:
 Mänskligheten är uppdelad i territoriella och politiska
samhällen med fixerade gränser.

Suveränitet:
 Inom sina gränser har staten den exklusiva politiska och
legala rätten

Autonomy:
 Staten har rätt till självstyre inom sina gränser, vilket skapar
en indelning i en nationell och en internationell sfär.
11

Traditionellt fokus på interaktionen mellan stater



Otydliga skiljelinjer




Ökad fokus på alternativa aktörer
Ska vi även prata om ett internationellt system, eller ett
internationellt samhälle?
Idag svårt att skilja mellan inhemsk och internationell politik.
Båda dimensionerna påverkar varandra.
Internationella organisationer, NGO:s, och andra aktörer delar
dessutom det internationella sfären med stater.
Behovet av teori



Hur ska vi nå en förståelse av en komplex verklighet?
Varför beslutade Bush regimen att angripa Iraq?
Är det bara att acceptera de givna förklaringarna?
12

Världen ur olika perspektiv




Utgångspunkter och hypoteser om hur världen är beskaffad.



Teori ger möjlighet att se mönster och regelbundenheter.
Analytiskt sorteringsverktyg.
Teori är inte ett val


En teori kan enklast förklaras som en lins, varigenom världen betraktas.
Betrakta världen med hjälp av en röd lins så kommer världen att framstå
som röd, betrakta den med en gul så framstår den som gul.
Vår förståelse av världen påverkas av valet av lins
I akademisk forskning så kan man inte enbart betrakta världsliga
händelser och företeelser för vad de är, som att förståelse/kunskap om
händelserna är faktabaserade och därefter givna.
Explicit teori, implicit teori.

Vad bär du med dig i dina tolkningar av världen? Vetenskaplig
öppenhet.
13

Teoretiskt perspektiv.


Verklighetens natur (ontologi) och hur vi når kunskap om denna
(epistemologi).
Skiljer forskning från nyhetsrapportering

Exempelvis av journalister eller populärvetenskapliga författare.

En forskare bör vara medveten om sina val och
redovisar dem explicit för läsaren.

Perspektiv val styr undersökningen


Ger därför en vinkling till studien.
Kunskap producerad i en studie bedöms med utgångspunkt från
studiens tillvägagångssätt.
14

De fyra debatterna som la grunden för studier av IR.

Första debatten:






Mellan idealister och realister, 1920-1950.
Normativa förtecken där idealisterna präglade vetenskapen.
Första världskriget, vilja att finna skapa fredliga internationella
relationer.
Orsak till konflikter: okunskap och bristande
Målsättning: sprida och öka kunskapen om internationella processer,
vetenskapen fyller en viktig funktion.
Bakslag




Andra världskriget
Realisterna (Carr, Morgenthau) man måste försöka förstå världen för
vad den är, inte vad den borde vara.
Anklagelser att idealisterna varit osystematiska i sitt förhållningssätt,
och inte agera vetenskapligt.
Realisterna anses ha gått segrande ur debatten, efterkrigstiden
dominerades av makt, konkurrens och säkerhet.
15

Andra debatten:











Mellan traditionalister och behavioralister, 1950-1960.
Metodologisk diskussion.
Vilka metoder är bäst lämpade för studier av IR.
Traditionalisterna: mestadels historisk, humanistisk, i sin orientering,
berättande framställningar.
Behavioralisterna: tydligare metoder, influerade av naturvetenskaperna.
Kvantitativ datainsamling, deduktiv teoriutveckling, hypotesprövning,
spelteori.
Allt som inte kunde underkastas tydliga mätverktyg skulle rensas ut från
IR-fältet.
Traditionalisterna ifrågasatte om IR kunde effektivt studeras med
sådana metoder.
Försvararna ”the English School” (Bull) men även realister som
Morgenthau.
Systematiska studier var en sak, men kraven på kvantitativ data något
helt annat.
Debatten anses ha slutat oavgjort.
16

Tredje debatten:


Realism, liberalism och marxism, 1970-1980.
Utvecklingen av ett internationellt samhälle, kritik mot den
dominerade realismen.
 Liberalism pekade på samarbete och staters ömsesidiga
beroende som tecken på realismens brister.
 Andra världen än militära.

Marxisterna betonade ojämlikheterna i världen och de
ekonomiska beroendeförhållandena mellan stater.
 Periferitänkande.
 Ingen dödstöt för realismen
 Ingen vann, men en teoretisk pluralism skapades
 Konkurrerande ansatser och verklighetsbeskrivningar.
17

Fjärde debatten:






Mellan positivister och postpositivister, 1980 och framåt.
Alternativa teoretiska ansatser, feminism, postmodernism, kritisk
teori och normativ teori.
Kritik av de traditionella positivistiska vetenskapliga
utgångspunkterna (ontologi och epistemologi).
Argument: de traditionella perspektiven utgår från en positivistisk
vetenskapssyn, där verkligheten uppfattas som objektivt
observerbar och kan kartläggas empiriskt.
Position: verkligheten bör betraktas som subjektivt konstruerade
och omöjligt att skilja från forskaren som gör betraktelsen.
Andra dimension



Rationalism och reflektivism.
Strategisk interaktion mellan egoistiska och kalkylerande stater
Intressen och identiteter skapade i sociala processer, kan förskjutas
och förändras över tid.
18
Internationell politik under 1900-talet
19

Europa i början av seklet




Första världskriget









Tydlig uppdelning i olika maktblock
Försvarsallianser mellan stormakterna
Osäkerhet, maktbalans
Skotten i Sarajevo
Ärkehertingen Franz Ferdinand (Österrike-Ungern)
Gavrilo Princip (Serb), svarta handen (nationalistorganisation)
Domino effekt (svarta veckan) 28 juli – 6 augusti 1914
Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien
Tyskland förklarade krig mot Ryssland och Frankrike
Storbritannien förklarade krig mot Tyskland
Österrike-Ungern förklarade krig mot Ryssland
Ödesdigra konsekvenser



Hela Europa i krig
Ca 20 miljoner dog i kriget
Ca 50 miljoner i spanska sjukan som följde
20
21

Freden i Versailles (1919)

Hårt slag för Tyskland
 Frustration, ekonomisk kris, stora depressionen
 Nationalism, fascism, Hitler

Andra världskriget nalkas








Hitler till makten 1933
Förvandling av den tyska staten
Upprustning
Försök att förhandla med Hitler
”Fred i vår tid”, Chamberlain, München 1938
Tyskland tog Sudetenland, hela Tjeckoslovakien
Anfall på Polen 1939
Andra världskriget utbryter
22

Ett delat Europa
 En
järnridå drogs genom Europa
 Uppdelning i öst och väst
 Inledningen av kalla kriget
 Berlinkrisen

Förändringar i Asien
 Kejsardömet
i Japan störtas
 Kina upplever en kommunistisk revolution
 USA tagen på sängen
 Bortblåsta förhoppningar om splittring mellan Sovjet
och Kina
 Krig i Korea
23
24
25
26
27

De kommunistiska länderna



Sågs som en sammanhållen enhet
Undantag Jugoslavien, bröt med Stalin.
Förhoppningar om splittring



I USA, om Kina och Sovjet
Kina skulle hållas isolerad tills vidare.
Den amerikanska politiken mot Kina var tuffare än den mot
Sovjet.
 Allt diplomatiskt erkännande var tabu.
 All kontakt bröts mellan de två länderna.

Stöd till Chiang regimen i Taiwan


Tidigare regimen i Kina
Både ekonomiskt och militärt.
28

Konsekvenser av Korea kriget








Ändringar i både amerikansk och sovjetisk politik.
Truman: fokus på Europa.
Korea som en avledningsmanöver
Eisenhower: fokus på Asien
USA knöt kontakter i Asien, främst Nya Zeeland och Australien.
USA och Japan slöt ett försvarsavtal 1951, gav USA rätt att ha
baser i landet.
USA knöt nya avtal med Australien, Filippinerna och Nya
Zeeland.
Storbritannien inte längre en supermakt

Storbritannien involverades ej
 Tecken på maktförskjutningen till USAs fördel.
29

Rädsla för en dominoeffekt

Eisenhower: viktigt att ta aktiva åtgärder för att säkra Asien från kommunistiskt
övertagande.
 1953; försvarsavtal med Sydkorea; 1954 med Taiwan.
 USA stödde de franska styrkorna i Vietnam. Främst ekonomiskt.
 När fransmännen förlorade i Vietnam övervägdes ett militärt ingripande, men
Storbritannien och den amerikanska Senaten ställde sig skeptiska och
Eisenhower la planerna åt sidan.

Vietnam delas




Fredsavtal om Vietnam, i Genève, Nordvietnam och Sydvietnam skapades.
Sovjet och Kina uppmanade Nordvietnam att sluta fred
USA utövade påtryckningar på Sydvietnam.
Försvarsallianser byggs upp





USA rädda för kommunismen i Asien, formade Seato, en sydasiatisk
försvarorganisation.
USA, Storbritannien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, Filippinerna, Thailand
och Pakistan.
Natopakten stärks.
Grekland och Turkiet med 1952.
Västtyskland medlem 1955
30

Lucka i allianssystemet
 Mellan Turkiet och Pakistan, Mellersta Östern-Västasien.
 Storbritannien den rådande stormakten i regionen
 Tillbakadragen efter slutet på kriget.
 USA:s ambition att stoppa eventuell Sovjetisk expansion i den
riktningen.
 1955 upprättades Bagdadpakten, Storbritannien, Turkiet,
Pakistan, Iran och Irak som medlemmar. USA indirekt kopplade
till pakten.
 Bagdadpakten ingen framgång och Irak lämnade pakten 1958.

Neutralitet fördömdes
 Betraktades av USA som gammaldags och omoraliskt.

Kennedy ändrade policyn
 Ny attityd mot neutrala länder.
 Ambition: gott förhållande till länder både i Asien och Afrika.
31

Sovjet agerar
 Moskva: en mer aktiv internationell politik. Först i Asien sedan i
Mellanöstern och sist i Afrika.
 Det var viktigt att möta den amerikanska expansionen runt om i
världen.

Afghanistan
 Första icke-kommunistiska land som mottog ekonomisk hjälp
från Sovjet.

Utökade kontakter 1955.
 Besök av Chrusjtjov i Indien, Burma och Afghanistan.
 Ökning av ekonomiskt stöd.

Sovjet i mellanöstern
 Tog en pro-israelisk ställning.
 Röstade för erkännandet av Israel.
 De sovjet-israeliska känslorna svalnade snabbt
 Stärkta kontakter med arabvärlden
32

Sovjet och Egypten
 Nasser, 200 miljoner USD av vapen såldes till Egypten.

Suezkanalen
 Nasser förstatligade Suezkanalen 1956.
 Oroade Storbritannien (handel, inflytande) och Frankrike
(Algeriet).
 Fredlig lösning kunde inte nås, invasion i oktober 1956 av
Storbritannien, Frankrike, och Israel.
 Sovjet höll först låg profil, hotade sedan med att angripa
västmakterna.
 USA irriterade för de inte blivit informerade samt att det skapade
en negativ motreaktion i regionen.
 Hotade med att dra in ett valutalån från IMF samt stoppa
leveranser av olja.
 Nederlag för Storbritannien och Frankrike.

Sovjet fortsatte att stödja Nasser och Egypten.
33

Öst och Centraleuropa

Sovjetunionen kontrollerade regimerna i Öst- och Centraleuropa.
De skulle följa de riktlinjer som dikterades i Moskva.
 Polen och Ungern 1956; Prag 1968.

Försök till självstyre






Vid alla tre tillfällena försökt lokala politiker reformera politiken i
en riktning som ogillades i Moskva.
Polen och Ungern; historiska traditioner av att hävda sin
nationella självständighet.
Arbetaruppror i Poznan (Polen) riktades mot den ekonomiska
situationen, främst löne- och prisnivåerna
De polska myndigheterna hade svårt att få situationen under
kontroll.
Sovjet hotade med militär intervention
Situationen stabiliserades under ledarskap av Gomulka.
34

Ungern 1956

Stort missnöje över den rådande regimen och inre splittring inom
det kommunistiska partier
 Vissa grupperingar vill se en reformering av system.

Imre Nagy

Regeringschef, blev pressad av dessa oppositionella grupper att
genomföra reformer
 Tillät fler partier att verka i landet, tillsatte en samlingsregering,
anmälde Ungern utträde ur Warzawapakten, förklarade landet
neutralt.

Sovjet invaderade


Sovjet invaderade den 4 november 1956
De oppositionella grupperna i Ungern tog strid i förhoppning att
väst skulle ingripa och stödja dem.
 Hjälpen kom och de Moskvatrogna kommunisterna återtog
makten.
35
36

Tjeckoslovaken 1968




Tjeckoslovakien hade den snabbast ekonomiska tillväxten i Östeuropa
Avstannade på 60-talet
För att öka farten igen infördes diverse reformer.
Kulturell liberalising


Ledde till krav på politiska reformer
Regeringen, under ledning av Dubcek, trodde att begränsade reformer
skulle accepteras av Moskva.
 Utvecklingen i Tjeckoslovakien oroade Moskva
 Övriga länder i Östeuropa försökte övertyga Tjeckoslovakien att häva
reformerna.

Sovjet invaderar

20 augusti 1968 valde röda armen att intervenera, med stöd av styrkor från
Polen, Östtyskland, Ungern och Bulgarien
 Protester på Prags gator, civila dödsoffer, men inget militäriskt motstånd
 En mer Moskvavänlig kommunistledare (Gustav Husak) tog kontroll av
regeringen.
37
38
39

Sovjet i Afrika
 Stödde nationella befrielserörelse och vänsterkrafter
 Viss oro för reaktionen från kolonialmakterna och USA.

Kongokriget
 Kalla kriget hade spridit sig till Afrika.
 Belgien lämnade landet 1960
 Tre olika militärfraktioner slogs om makten.
 USA och Sovjet stödde olika fraktioner.
 FN skicka fredsbevarande (fredsframtvingande) styrkor.
 Svenska styrkor. Dag Hammarström dör i en flygolycka
(frågetecken kvarstår om exakta omständigheterna.

Kalla kriget i Latinamerika
 Monroedoktrinen 1823 USA:s bakgård
 Sovjetiskt närvaro skulle inte accepteras.
 Sovjet inledningsvis svagt intresse för regionen.
 Fidel Castro tog makten i Kuba 1959.
 Starkare band mellan Kuba och Sovjet.
 Lån och handelsavtal 1960.
40

Relationen USA och Kuba




Castro var en chock för USA
Stora ekonomiska intressen i Kuba. Närhet
Frostiga relationer.
Invasionen i grisbukten



Eisenhower planerade för en intervention på Kuba
Kennedy ärvde planen
Invasionen ägde rum i april 1961, Grisbukten, huvudstyrka
bestående av exilkubaner.
 Kennedy satte inte in flygstöd och reguljär militär, invasionen
misslyckades.

Samarbetet mellan Kuba och Sovjetunionen


Installation av medeldistansrobotar på Kuba i 1962.
Kubakrisen, det närmaste världen varit kärnvapenkrig.
(återkommer lite senare)
41

Spänning mellan Kina och Sovjet





Ändringar efter Stalins död




Goda förbindelser under 1950-talet
Mao betraktade Stalin och Ryssland som ledare för den kommunistiska
revolutionen
Kina hade också femårsplaner, jätteprojekt inom tung industri låg i
fokus, låg prioritering på lätt industri och jordbruk.
Gemensam fiende i USA. Sovjet skickade hjälp till Kina
Den offentliga kritiken mot Stalin påverkade relationerna negativt.
Mao ansåg att Stalins minne vanhelgades
Ville inte erkänna Chrusjtjov som ledaren för den internationella
kommunistiska revolutionen.
Kina agerar självständigt





Självständig position till diverse händelser i Östeuropa, irritation i
Moskva.
Ambition att utveckla kärnvapen, Sovjet motsatte sig detta.
De ansåg att deras raketer räckte.
1959 frångick Sovjet ett avtal om att hjälpa Kina
Stoppade det ekonomiska stödet och teknisk personal drogs tillbaka till
Sovjet.
42

Kina vänder Sovjet ryggen









Kineserna ansåg sig svikna av Sovjet.
Officiell policy att anklaga Sovjet för att inte vara äkta kommunister.
Ökade spänning, väpnad konflikt 1962-1963 gränsen mellan
länderna.
Från 1965 var brytningen nästan totalt mellan länderna.
Ökade gränssammanstötningarna
Kulminerade i mars 1969 vid Ussarifloden.
Sovjet omkring 60 sårade och döda, Kina flera hundra.
Kineserna som främst angrepp Sovjetiska gränsvakter.
Risk för krig mellan Kina och Sovjet




Bägge länderna misstänkte en invasion av den andra.
Sovjet ökade antalet divisioner från 15 st. 1967 till 45 st. 1973,
motsvarande en tredjedel av de Sovjetiska styrkorna.
Kineserna hade ännu fler stationerade efter gränsen
Mao bad det kinesiska folket att ”lagra spannmål och gräva djupa
tunnlar” i väntan på det krig som skulle komma.
43

Tre orsaker

Ideologiska
 Kina var dogmatiska, ansåg sig vara äkta kommunister, medan
Sovjet var mer revisionistiska.
 Sovjet eftersträvade en mer fredlig samvaro mellan öst och väst.
 Kina menade att det var de socialistiska staternas skyldighet att
stödja ”nationella befrielsekrig”.
 Sovjet menade att när proletariatet hade vunnit kunde
proletariatets diktatur modifieras och till och med upphöra.
 Kina såg detta som farliga irrläror, kunde ge kraft till borgliga
element.
 Kinas reformer, det stora språnget 1958-61; kulturrevolutionen
1966-69.

Nationella
 Kina var ville bli en stormakt genom att skaffa kärnvapen.
 Sovjet ville begränsa antalet kärnvapen, ville inte hjälpa Kina
44

Territoriella
 Gränsen mellan de två länderna
 1858, 1860, 1864 och 1881 hade Kina avstått stora områden i
Centralasien och längst Stillahavskusten till Ryssland.
 1.5 miljoner kvadratkilometer.
 Från 1954 och framåt försökte Kina aktivt väcka liv i gränsfrågan för
att få tillbaka dessa territorier
 Mer intensivt från 1963 och framåt.
 Sovjet motsatte sig förändringar; ville bara diskutera mindre
förändringar. Farligt prejudikat.

Kärnvapenhotet präglade kalla kriget
 USA först att utveckla och använda atomvapen, Hiroshima (200 000
döda) och Nagasaki (140 000 döda).
 Orsak till användning




Rädsla för stora förluster vid invasion av Japan
Styrkebesked mot Sovjetunionen
Vilja att testa ett nytt vapen
Behov att visa styrka nationellt
45

Sovjetunionen kände oro
 Beslutade att försöka nå ikapp
 Spioner hjälpte Sovjet skapa sin första atombomb (Fuchs,
atomfysiker). Minskade utvecklingstiden med flera år.

Kapprustning

Drivkrafter

Misstro och rädsla; USA och Sovjet försökte skydda sig
genom upprustning. Reaktion, motreaktion. Rustningsspiral.

Inre orsaker. Rustningen tillfredställer diverse interna
påtryckningsgrupper. Det militär-industriella-komplexet.
Vapenindustrin vill säkra sina vinster och sysselsättning.
Kopplingar till politiker.
46

Kärnvapnens framträdande roll




Upprustning runt om i världen


Eisenhowers (1953): kärnvapen en framträdande roll i det amerikanska
försvaret.
New Look, Sovjet skulle aldrig känna sig säkra på att kärnvapen inte
skulle kunna användas.
Stärkta anslag till flygvapnet.
Utplacering av taktiska kärnvapen (kort- och medeldistansraketer).
Ansågs mer trovärdiga än strategiska kärnvapen (långdistansraketer) i
och med att var mer precisa i sina mål.
USA hotar att använda kärnvapen



1953 hotades Kina om inte en fredlig lösning kunde nås i Korea
1954 hotade USA med att sätta in kärnvapen i Vietnam för att hindra ett
kinesiskt intervention
1955 hotades USA med angrepp mot Kinas fastland för att förhindra en
kinesisk landstigning på Quemoy och Matsu (två små öar i kontroll av
Taiwan).
47

Sovjet bygger kärnvapen





Rädsla och felaktiga beräkningar




I början av 1950-talet prioriterades både konventionella vapen och
kärnvapen.
Från mitten av 1950-talet prioriterades bara kärnvapen.
Sovjet sprängde sin första vätebomb 1953
Sovjetiska medeldistansraketer sattes i serieproduktion 1955. Kunde
konkurrera med USA.
Beräkningarna att Sovjet skulle ha 200 atomladdade raketer 1954 var
grovt felaktiga.
Först 1955 hade Sovjet bombplan som kunde nå USA och återvända.
USA var överlägsna Sovjet i de flesta fält.
Warzawapakten



Västtysklands inträdde i NATO 1955 oroade Sovjet.
Bildandet av Warzawapakten var delvis ett svar på denna utveckling.
Chrusjtov hot om Sovjets kärnvapen förmåga var överdrivna, men de
oroade många i USA.
48
49

Kubakrisen
 Upptäckten
av taktiska kärnvapenraketer på Kuba i
slutet av Oktober 1962 skapade stor oro i USA.
 Helt överraskande och ett stort hot mot USA.
 Alla varningssystem som USA hade installerat skulle
inte hinna upptäcka och varna USA om de blev
avfyrade.
 Raketerna skulle kunna nå stora delar av USA på
mindre än fem minuter.

Detta var ett helt oacceptabelt hot för USA.
50
51
52
53

Kennedys alternativ
 Raketerna
var inte operationella, Kennedyregimen
hade några dagar att överväga sina alternativ.
 Tre
alternativ utkristalliserade sig.
 1)
Bombning av dessa raketställningar.
 2)
Fullskalig invasion
 3)
En blockad

Ett försök att stoppa ytterligare leveranser och för att få
Sovjet att dra tillbaka sina raketer.
54

Favoriter

Militären och de flesta rådgivare förespråkade ett av de två första
alternativen
 Kennedy nära att beordra ett flygangrepp på Kuba.

Oro för konsekvenser

Strategiska kärnvapen mot USA
 Taktiska mot Europa
 Invasion av Västberlin

Beslutet

Skapa en blockad av Kuba
 Sovjet hotades också med allvarliga konsekvenser om inte
raketerna nedmonterades eller om blockade bröts.
55

Sovjetunionen förnekar




Raketer finns inte på plats
Flygbilder visades i FNs säkerhetsråd
Sovjet beredda att erkänna att de skickades dessa raketer.
Tyst diplomati



Robert Kennedy och den Sovjetiska ambassadören i USA.
USA krävde att raketerna skulle nedmonteras
Motkompensation att de taktiska kärnvapen i Turkiet skulle
nedmonteras 6 månader senare
 USA lovade att inte invadera ön i framtiden

Sovjet nedmonterar missilerna



Meddelade i ett offentligt radiomeddelade
13 spända dagar äntligen slut
Castro inte glad, ingen information och ville ha en fastare
position mot USA.
56

Kalla kriget berörde alla


Avspänningsperiod (détente)







Konflikt; en katastrof för hela mänskligheten
Kontakterna mellan USA och Sovjet ökade.
Behov av en direkt kontakt mellan Moskva och Washington
En särskild telefonlinje skapades för detta ändamål
Orsaker till avspänningen.
Kubakrisen. Situationen i Europa normaliserade sig, fanns tillfällen då
relationerna försämrades.
Exempelvis i samband med intåget i Prag 1968.
Provstoppsavtal



Förhandlingar sedan 1955
Avtal 1963
Avtalet förbjöd alla provsprängningar med undantag för de
underjordiska
57

Fler avtal




Salt 1





Antarktis enbart för fredliga ändamål (1959)
Förbud mot kärnvapen i rymden (1967)
Icke-spridningsavtal 1968.
Det viktigaste avtalet var Salt 1 (Strategic Arms Limitation Treaty)
från 1972.
Avtal i två delar.
Den ena delen rörde ABMs (antimissilvapen). USA och Sovjet
skulle enbart ha två sådana anläggningar var.
Den andra delen rörde ett fem-årigt avtal som satte ett tak på
antalet offensiva strategiska vapenbärare. Sovjet hade fler än USA,
men USA hade Mirvs (raketer med multipla stridsspetsar) och ett
stort bombflyg.
MAD

Relationerna mellan USA och Sovjet präglades av MAD (mutually
assured destruction)
58

MAD = terrorbalans




Salt 2



Bägge länderna hade ”second strike capabilities”
En attack med kärnvapen skulle besvaras med förödande
omständigheter.
Ett angrepp därmed likställt med självmord.
Salt 2 avtalet 1974
Begränsade antalet vapenbärare till 2400, varav ”endast” 1320
skulle få vara utrustade med stridsspetsar.
Slutet på Détente



Under détente, vanligt med toppmöten
Varade till slutet av 1970-talet
Afghanistankriget, planerade upprustningar i USA och Iranrevolutionen ändrade förutsättningarna. (återkommer lite senare till
det)
59

Vietnam kriget





USA stödde Frankrikes krig, efter deras förlust 1954 övertog USA
rollen som Nordvietnams huvudfiende.
Vietnamkriget pågick i nästan 20 år och 1970 hade fler bomber
släppts i Vietnam än sammanlagt i den mänskliga historien.
Amerikanska utgifter beräknats till 150 miljarder dollar
Cirka 58 000 amerikanska soldater stupade i kriget (mot ca 33 500 i
Korea).
Successiv upptrappning

1954-1961 gavs en blygsam mängd med militär, politiska och
ekonomisk hjälp till Diem-regimen i Sydvietnam.
 USA hade endast 948 militära rådgivare i landet 1961
 1962 – 1965 steg dessa siffror till 75 000.
 Huvuduppgiften var att stödja den sydvietnamesiska armen.
60
61

Kraftig upptrappning 1965




Ökat engagemang



De flesta restriktioner försvann
Stor landsättning i mars 1965
De första bombningarna av Nordvietnam gjordes 1964 och
utökades allt eftersom.
USA hade 540 000 soldater i Vietnam i slutet av 1968
Inte längre en stödjande roll till den sydvietnamesiska armen.
Orsaker till USA:s engagemang




Försök att hindra expansionen av kommunismen.
Uppdämningspolitiken (containment)
Tro att en domino-effekt skulle drabba regionen annars
Prestige, kunde inte dra sig ur utan en vinst
62

”Thailand kunde inte hållas om Sydvietnam föll …
verkningarna på Japan och Indien kunde bli mycket
allvarliga … verkningarna i Europa kunde också bli
mycket allvarliga, och de Gaulle skulle få många att tro
på sitt resonemang att USA inte var att lita på i Europa
… Sydvietnam var ett avgörande prov på den fria
världens och USA:s förmåga att möta den
kommunistiska taktiken med ”nationella befrielsekrig”,
och ett amerikanskt nederlag skulle framkalla frågor i
hela världen om man kunde lita på amerikanska
garantier.” (rådgivare till Lyndon B Johnson, 1965,
citerad i Lundestad (2004) s. 98)
63

Sovjet och Kinas roll i Vietnam








Sovjets roll begränsat fram till 1965
1957 försökte Sovjet få både Syd- och Nordvietnam erkända av
FN.
Kina gav stöd till Nordvietnam
När kriget ökade i intensitet blev Sovjet allt mer aktivt
Moskva ville inte att Kina skulle ensamt stå för hjälpen att
försvara Nordvietnam mot den ”kapitalistiska aggressionen”
Det ekonomiska stödet ökade till cirka 1 miljard per år.
Sovjets stöd var större än Kinas
När Nordvietnam började förhandla med USA drogs det
kinesiska stödet tillbaka.
64

Dömt att misslyckas

USA trodde att Vietnamkriget kunde vinnas
 Låg kampmoralen, både hos de amerikanska soldaterna och
den sydvietnamesiska armen
 Hög kampmoral hos den Nordvietnamesiska armen och gerilla
organisationen FNL

Svagt folkligt stöd

Den sydvietnamesiska regeringen betraktas som en påtvingad
regimen
 Dominerat av USA
 Stödet i Sydvietnam var relativt lågt och kriget underminerade
stödet ytterligare
 De amerikanska styrkorna hade svårt att skilja vän från fiende,
vilket drabbade civilbefolkningen som i allt högre grad började
stödja de Nordvietnamesiska styrkorna.
65
66
67

Starka reaktioner

Bombräderna över Nordvietnam ledde till protester i många
länder, däribland Sverige.
 USA; protesterna från studentrörelsen, vänstergrupper, till stora
segment av den amerikanska befolkningen.

Why are we there?



Motiven alltmer mer oklara
Kriget skildrades i detalj på amerikansk TV nästan varje dag.
USA:s offensiv hade inte effekt stärkte oppositionen mot kriget
än mer, speciellt efter Tetoffensiven 1968.
 Lyndon B Johnson stod inte för återval.
 Nixon, som förlorat presidentvalet mot Kennedy 1960, vann
valet.

Nixon utökade kriget


Ytterligare bombningar mot Nordvietnam
Bombningar av den Nordvietnamesiska transportleden genom
Kambodja och Laos.
68

Vietnamkrigets slut








I januari 1973 så slöts ett avtal om vapenvila.
USA skulle dra tillbaka sina styrkor och Nordvietnam skulle låta
Thieu regimen i Sydvietnam att fortsätta vid makten tills vidare.
En samlingsregeringen diskuterades.
Omöjligt att hitta en politisk lösning i Sydvietnam och vapenvilan
bröt samman.
Sydvietnamesisk armen kunde inte stå emot den
Nordvietnameiska offensiven som kom 1974-75 och
Thieuregimen föll.
USA drog sig snabbt ur Vietnam
30 April 1975 så intog de kommunistiska styrkorna Saigon, som
senare döptes om till Ho Chi Minhstaden.
Kort efteråt tog kommunisterna full kontroll över Laos och Röda
Khmererna tog makten i Kambodja.
69

Sovjet och USA under Vietnamkriget

Begränsad påverkan på relationerna mellan Sovjet och
USA
 Både länderna ansåg det viktigt att hålla avspänningspolitiken levande
 Toppmöten samtidigt som USA bombade Nordvietnam.

Supermakternas begränsningar

Vietnam-kriget illustrerar en supermakts begränsningar
 USA; världens rikaste och starkaste stat kunde inte hindra
utvecklingen i Vietnam.
 Sovjets hjälp till Nordvietnam bedöms till 1/30 av den
amerikanska hjälpen till Sydvietnam
 Utan lokalt stöd gick det inte att vinna kriget.
70

Hotet mot avspänningen större i Mellanöstern

Ökande sovjetiskt inflytande
 Orsak: nära relationerna mellan Israel och USA.

Stöd och upptrappning







Sovjet gav militäriskt och ekonomiskt stöd till Egypten, Syrien
och Irak.
Sovjet ville ha inflytande, men inte bli indragna i krig.
Upptrappningen: Egypten mobiliserade på grund av misstankar
att Israel skulle angripa Syrien
Snabb händelsespiral
Tiranasundet blockaders, gav Israel tillgång till Röda Havet och
Indiska Oceanen.
Polemiken ökade
Truppförstärkningar vid gränsen, krig verkar ofrånkomligt.
71
72

Ett fientligt grannskap




Stort nederlag för Arabvärlden och Sovjet






Israel omgivet av fiender, inte råd att förlora ett krig
Israel valde att slå först och slå hårt
Inom loppet av sex dagar så hade Israel besegrat Egypten,
Jordanien och Syrien.
De Sovjetiska vapensystem var inte bra
Israel etablerade snabbt militärisk dominans
Israel tog hela Sinaiöknen, Gazaremsan, Jerusalem samt
Golanhöjderna.
Sovjet accepterade en vapenvila utan israeliskt tillbakadragande.
FN-resolution 242; Israeliskt tillbakadragande från Sinaiöknen.
Arabländerna mobiliserade igen



Understödda av Sovjet.
1971 slöt Sovjet och Egypten ett vänskaps- och samarbetsavtal
20 000 soldater utplacerades i landet och Sovjetiska baser
byggdes.
73

Egyptens relationer med Sovjet


1972, sändes soldaterna hem
Saddat, som tagit över i Egypten efter Nasser, inte fick löfte om
stöd i händelse av krig.
 Saddat söker stöd i väst, inget stöd, åter stöd av Sovjet
 Sovjet ville förbättra relationerna och skickade stora
vapenleveranser.

Yom Kippur kriget (Oktoberkriget)



Israel angrepps av Egypten och Syrien den 6 oktober 1973
Inledningsvis framgångar för arabstaterna, återtog förlorad mark.
Sovjet stödde ett vapenstillestånd, skulle cementera de
landvinster som arabstaterna gjort, men kriget fortsatte.
 USA inledningsvis långsamma att stödja Israel
 Rädsla att anklagas för att aktivt delta i konflikten
 Konsekvens: försämrade relationer med både Sovjet och
arabvärlden.
74

Ny amerikansk position




Risk för en större konflikt





Kriget skulle kunna gå förlorat, inte acceptabelt
In for a penny, in for a pound = stora mängder vapen
Med den hjälpen vände krigslyckan och Israel slog tillbaka
angreppet
Sovjet rädda, hotade att intervenera om inte Israel accepterade
vapenstillestånd
Osäkert hur allvarligt hotet var, men styrkor i båda USA och Sovjet
sattes i alarmberedskap.
Risken för en större konflikt var överhängande
Israel stoppade sin frammarsch innan Egypten var helt slagna.
Stor besvikelse bland arabstaterna





Bristande sovjetiska stödet
Saddat sökte åter stöd i väst (1973)
Åsikt: USA världens enda verkliga supermakten
Sovjetiska samarbetsavtalet sades upp 1976
Sovjetiska militära närvaron reducerades till intet.
75

USA byter försvarsstrategi


Mitten av 1970-talet, USA omvärdera MAD-strategin
Inte längre trovärdigt att USA skulle gå till fullskaligt kärnvapen
krig
 Mer flexibel användning av kärnvapen, fler konventionella vapen
för att fortsätta vara avskräckande.

President Carter

Tog makten 1976, lovade att skära i militärutgifterna, men istället
så ökade de.
 Stark nationell opinion om att landet skulle ha ett starkt försvar.

Bakslag för Carter


Revolutionen i Iran 1979
Sovjets invasion av Afghanistan 1979
76
77

Upptakten till det afghansk-sovjetiska kriget










Sovjet hade goda förbindelser med Afghanistan
1978 övertog en kommunistvänlig regim makten i landet
Ambition att reformera landet och införde jordreformer, utbildning
för alla (kvinnor som män), och sänkt brudskatt.
Reformer var för långtgående och för snabba. Moskva oroad för
fundamentalistiska grupperingarna i landet
Sovjet missnöjd Amin, den kommunistiska makthavaren i
Afghanistan
Hade låtit döda Sovjetvänliga konkurrenter, fruktade han skulle
vända sig till USA. Sovjet trodde Amin hade kopplingar till CIA.
Rädsla att Afghanistan skulle falla i amerikanska händer
Sovjet valde de att invadera och dödade Amin.
Det mer sovjetvänlige Babrak Karmal insattes som ny ledare
Folkligt uppror mot den nya regimen och Sovjet
78
79

Mujaheddin i underläge




Mujaheddin krigarna var dåligt tränade, undermålliga vapen.
Vapen från fallna Sovjetiska styrkor
Oorganiserade, plundring, förstört mer avancerad utrustning
innan den kunde använda.
USA i Afghanistan







USA inledningsvis passiva
Ville inte sälja amerikanska vapen och avslöja sin inblandning.
Sovjetiska vapen köptes av korrupta militärer i främst Östeuropa.
Begränsad verkningskraft på Sovjets helikoptrar
Mujaheddin soldaterna behövde mer avancerade vapen
Stingermissiler
Ambition: ge Sovjet deras eget Vietnam
80
81

Krigslyckan vänder för Sovjet











Stingermissilerna var effektiva
Kostnaderna ökade för Sovjet
Allmänheten i Sovjet okunnig om den verkliga situationen i
Afghanistan
Ökade dödstalen svåra att dölja
Växande motstånd, allt mer offentlig när Gorbatjov tog makten
1985.
Sovjet med liknande problem som USA
Hur skulle man kunna dra sig ur Afghanistan på ett bra sätt?
Hur skulle man kunna motivera insatsen och alla offer för den
egna befolkningen?
Tillbakadragande ifrånkomligt, inleddes 1988, avslutades 1989.
Sovjet försökt nå ett fredsavtal i Afghanistan
USA agerade bakom kulisserna för att förstöra processen.
82

President Reagan


Starkt försvar viktigt, började utveckla nya vapensystem.
Ny kapprustning

Sovjet klagade över att USA bröt mot Salt-avtalen
 En upprustningen i USA skulle mötas av liknande upprustningar i
Sovjet.
 USA hävdade att Sovjet hade brutit mot Salt-avtalen genom att
utveckla sina vapen
 USA ville ha en extra säkerhetsmarginal

Negativa reaktioner i Europa

Stora proteströrelser
 Rädsla att Europa skulle bli skådeplats för ett kärnvapenkrig
83

Upptrappning i Europa

Natobeslut 1979 att utplacera 572 kryssnings- och Pershing
II-missiler i Västeuropa
 Svar på en ökning av SS-20 missiler i Sovjet.
 Sovjet ansåg att SS-20 missilerna enbart balanserade upp
Storbritannien och Frankrikes kärnvapen samt den
amerikanska bombplanen i Europa.
 Natobeslutet mötes därmed med ännu fler SS-20 missiler.

Försök till förhandlingar


Bröt ihop 1983 när USA började placera ut sina missiler
Allt synligare kapprustning


Reagans planer på ett strategiskt försvarsinitiativ (SDI)
Lasersköld i rymden, skulle skjuta ner inkommande raketer.
84

Kalla kriget i Latin Amerika
 Inte enbart på Kuba.
 Traditionellt starka jordägare, armen och kyrkan dominerat i denna
region
 1970-talet, allt tydligare klyftor
 Kyrkan mer liberal och fattigare bönder krävde reformer.

Iran-Contras affären
 Somozaregimen (Nicaragua) föll 1979, vänsterorienterad
Sandinistregering
 Carter; halvhjärtat stöd till Sandinisterna
 Reagan; Sandinisterna skulle undermineras och helst störtas
 Rädsla för en Sovjet-Kubansk expansion.
 USA kunde inte direkt stödja Contra gerillan som slogs mot
Sandinisterna.
 Nej av kongressen
 CIA sålde vapen till Iran (skulle få Hizbollah att släppa gisslan i
Libanon), pengar gavs till Contra-gerillan, de köpte vapen.
Avslöjades
 General Oliver North till kongressförhör, order ovanför
 Reagan hävdade okunskap och lyckades hålla sig undan åtal.
85
86
87

USA i Chile










CIA agerade emot Allenderegimen i Chile (1970-1973).
Salvador Allende; folkligt vald, lovade reformer som skulle ge
den fattiga befolkningen ökade resurser.
Viktig industri, som kopparbrytning, skulle nationaliseras.
Amerikanska företag i Chile oroliga för utvecklingen
Rädsla för Allendes vänliga kontakter med Castro och Moskva
CIA underminerade regimen, gav stöd till den oppositionella
militären.
1973 genomförde militären en kupp och tog makten
Allende dödades under kuppen.
General Pinochet tog kontroll över Chile och införde en
militärdiktatur
Tusentals människor fängslade och mördades
88
89

USA i El Salvador

El Salvador styrdes av en militärdiktatur.
 USA gav regimen stöd
 Sandinisterna i grannlandet Nicaragua stödde den
vänsterorienterade gerillan.
 Inbördeskrig, USA hjälpte regimen
 Rädsla för ett nytt Vietnam, USA sände ingen militär
personal
 De mördade amerikanska nunnorna
 USA:s stöd minskade drastiskt
90
91

Slutet på kalla kriget




Inledning: Sovjet tappade kontroll över Östeuropa 1989
Slut: Sovjet upplöstes 1991
40 år av konflikter, västvärlden och USA vinnare
Varför slutade kalla kriget?

Olika teorier

”Triumfalism” två grenar.

1) Reagan administrationens betydelse. Reagan bröt med
uppdämningspolitiken och strävade efter att vinna över
”ondskans imperium”. Upptrappningen under 1980-talet som
Sovjetunionen inte klarade ekonomiskt.

2) Inte Reagan administrationen specifik, utan
uppdämningspolitiken i sin helhet, från Truman till Reagan.
Interna motsättningar skulle splittra Sovjetunionen inifrån.
92

Faktorer både i Öst och Väst


Ny generation av ledare i Sovjet





Kalla krigets slut berodde på både västlig politik och på grund av
grundläggande förändringar inom Sovjetunionen under Michail
Gorbatjov.
Ny generation av sovjetledare som insåg hur dåligt deras politiska
system var
Vilka att reformera
Västvärldens politik bidrog till händelseutvecklingen
Hela äran ges inte till den nya generationen av sovjetledare.
Betydelsen av Gorbatjov





Kalla kriget hade fortsatt utan Gorbatjov
Reagan administrationens politik stärkte mer militanta grupperingar i
Sovjet
Reformerna i Sovjet designades i hög grad av Gorbatjov
Toppmöten mellan Reagan och Gorbatjov
Avskaffa de landbaserade medeldistansmissiler (INF-avtalet,
Washington 1987).
93
94

Muren föll

Gorbatjovs reformer tolkades i Östeuropa som ett tecken på att
Sovjet hade börjat släppa på greppet
 Oppositionella grupper fick vind i seglen.
 6 månader, fria valen i Polen i juni 1989 till Ceausescus fall i
Rumänien i december 1989 föll kommunismen i Östeuropa.
 Tillspetsat




Processen tog 10 år i Polen
10 månader i Ungern
10 veckor i Östtyskland
10 dagar i Tjeckoslovakien.

Polen; Solidaritet vann valet 1989 (99 av 100 platser i Senaten).
 Ungern; center-höger-partierna vinnare
 Tjeckoslovakien; Medborgarforum under Vaclav Havel
 Östtyskland; Kristdemokraterna vann.
95
96

Sönderfall och konflikter

Jugoslavien






Kriget i Slovenien (1991)
Kriget i Kroatien (1991-1995)
Kriget i Bosnien/Hercegovina (1992-1995)
Konflikten i Kosovo (1996-1999)
Konflikten i Makedonien (2001)
Sovjet/Ryssland




Baltikum (1991)
Kuppförsök i Ryssland (1991)
Tjetjenien (1994-1996 & 1999-2009?)
Georgien (1992-?)



Nagorno-Karabakh (1988-1994)
Moldavien (1991)


Abchazien & Sydossetien
Transnistrien (1991-?)
Irak

Kuwait (1990-1991)
97
98
99
100
101
102
103
104

Slut för idag
105