Trelleborgs framtida Elnät 2015– 2030

Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
Trelleborgs framtida Elnät 2015– 2030
-en elnätsplan om hur man klarar framtiden
1
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
2014-06-18
Rev. 2014-10-30
Rev. 2015-02-02
Rev. 2015-02-13
Rev. 2015-05-07
PROJEKTORGANISATION
Trelleborg Kommun Tekniska Förvaltningen
Micael Bergquist, Avdelningschef Energi
Jan Mårtensson, Enhetschef Planering & Teknik
Jim Ryvall, Enhetschef Drift & Underhåll
Conny Ring, Driftplaneringsingejör Drift & Underhåll
Anders Persson, Planeringstekniker Planering & Teknik
Rejlers Sverige AB
Johan Stenberg, Huvudprojektledare
Mikael Malmgren, Projektledare för bakomliggande utredning
Per-Ola Söderholm, Elkraftberäkningar för bakomliggande utredning
Marcus Nilsson, Projektstöd och riskanalys
Patrik Malmros, Projektstöd
Underlag för framtagning av detta dokument är:
-Utredning, Trelleborgs framtida elnät. Framtagen 2012-2013
-Trelleborgs Kommuns hemsida
-Samtliga medlemmar i Projektorganisationen
Foton och illustrationer har, om inte annat anges, tagits fram av Rejlers Sverige AB och Trelleborg Kommun Tekniska Förvaltning.
Kartor över Trelleborgs stad används med tillstånd av Samhällsbyggnadsförvaltning/Mät & Karta.
2
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
Innehållsförteckning
Innehåll
1.
Definitioner………………………………………..…... 4
2.
Syfte…………………...…………………………………..
1.1 Behov…..…………………………………..
1.2 Förutsättningar………….……………..
1.3 Utbyggnad………………………………..
3.
Kunderna…………………………………………………. 9
4.
Utbyggnaden av elnätet…………………………...
5
6
7
8
3.1—idag……………………………………….. 10
3.2—geografiskt…………………………….. 11
3.3—tekniskt………………………………….. 12
5.
Risken……………………………………………………... 13
6.
Miljöpåverkan…………………………………………. 14
5.1 Elektriska fält..…………………………. 15
5.2 Magnetiska fält……………………….. 16
7.
Ekonomi………………………………………………….. 17
6.1 Finansiering...………………………….. 18
6.2 Jämförelse……………………………….. 19
6.3 Tidplan…………………...………………… 20
3
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
1. Definitioner
Elnätet består av tre nivåer:



Stamnätet, luftledningar
Ägs av Svenska Kraftnät (statligt) och går genom hela landet.
Regionnät, luftledningar, i enstaka fall även nedgrävda kablar
E.ON Elnät Sverige, Vattenfall Eldistribution och Fortum
Distribution är de största regionnätsföretagen.
Lokalnät, i södra Sverige mestadels nedgrävda kablar
Till exempel Trelleborg Energi(TTF).
Fördelningsstation,
regionnät/stamnät
Stamnätet 400 / 220 kV
Uppsida, 400/220 kV
Fördelningsstation, regionnät, utomhus
Stamnätet
kV—Storhet för spänning (tusen Volt)
Transformator
kW—Storhet för effekt (tusen Watt)
Nedsida, 130/50 kV
Fördelningsstation—större konstruktion för
fördelning och transformering av el
Regionnätsledning
Fördelningsstation, lokalnät
Uppsida 130/50 kV
Nätstation—mindre konstruktion för fördelning och transformering av el
Koncession—tillstånd för att bygga eller använda en elektrisk starkströmsledning
Fördelningsstation, lokalnät, utomhus
Transformator
Nedsida 24/12 kV
Lokalnätsledning
Uppsida 24/12 kV
Nätstation, lokalnät
Transformator
Nedsida 0,4 kV
Nätstation, lokalnät
Fördelningsstation, lokalnät, inomhus
4
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
1. Syfte
Syfte
”Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra el
för annans räkning.
-Överföringen av el skall vara av god kvalitet.”
Ellagen, kapitel 3, §9
Rejlers Sverige AB har på uppdrag av Trelleborgs
kommun Tekniska Förvaltningen – Energi (TTF)
gjort en utredning om hur kommunen skall möta
framtida effektökningar på ett tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt lönsamt sätt. Det framtida nätet skall kunna möta morgondagens krav
på effektivitet, säkerhet och lönsamhet utan att
sätta miljön i andra hand. Förändringar såsom
utbyggnader inom kommunen och Trelleborgs
Hamns effektökningar bidrar till att TTF behöver
se över sitt elnät. Effektbehovet förväntas öka
med drygt 70 % fram till och med år 2030.
”Trelleborgs Tekniska Förvaltning har i egenskap av
nätägare, som uppgift att dimensionera och driva
elnätet på ett optimalt sätt, utifrån deras kunders
aktuella och framtida kapacitetsbehov, med minsta
möjliga påverkan på miljön. ”
Kostnaderna för elnätsutbyggnaden kommer att täckas av elnätstaxan.
5
Detta dokument utgör en sammanställning av
vad utredningen kom fram till. Utredningens slutsats är att det kommer att krävas stora satsningar , både ekonomiskt och i engagemang, för att
säkerställa TTF:s framtida krav på leveranssäkerhet och samhällsekonomisk nytta. Rejlers tittade
på flera olika alternativ men det som stod ut bidrar till minst miljöpåverkan och var även det
mest lönsamma.
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
1.1. Behov
Behov

Trelleborgs hamn har aviserat att de kommer behöva att utöka sitt effektuttag markant och med det
nya behovet står Trelleborgs hamn för mer än 14 % av TTF:s totala el abonnemang.

Trelleborgs Kommun bygger kontinuerligt ut, därav förväntas effektbehovet öka ifrån dagens 70 MVA
till uppskattade 120 MVA. Detta enligt tidigare gjord utredning daterad 2009 (reviderad 2013).

Kommande lastökningar eller effektbehov sker på platser där det nuvarande nätet inte klarar av att leverera. Detta innebär att elnätet kommer att behöva byggas ut, bland annat kommer området i hamnen
och västra delen av Trelleborgs Kommun att behöva ett starkare elnät.
”Trelleborgs Tekniska Förvaltning har i egenskap
av nätägare, som uppgift att dimensionera och
driva elnätet på ett optimalt sätt, utifrån deras
kunders aktuella och framtida kapacitetsbehov,
med minsta möjliga påverkan på miljön. ”
-Rejlers Sverige AB, ansökan till EI,
skyldighet att ansluta enligt ellagen
Skillnaden mellan effekt och energi

Förmågan att ansluta större kunder. Trelleborgs kommun är en expansiv kommun och Trelleborg är en
viktig hamnstad, med dessa två viktiga punkter i åtanke kommer behoven att ytterligare kunna ansluta
kunder i hamnens storlek. Trelleborgs Hamn är Sveriges näst största hamn och den största färjehamnen
i Östersjön. Vidare är hamnen utsedd av EU-kommissionen som en CORE-hamn vilket innebär att den
kommer att vara vital för den internationella utvecklingen.
Energin är det arbete (i vårt fall effekt som
mäts i Watt) en sak använder under en viss tid
(timmar). Effekten är momentanvärdet medan energi är användandet under en avgränsad tid (kWh eller kilowattimmar).

Förmågan att klara av ett fel i elnätet. Då Trelleborgs Kommun samt Trelleborgs hamn står inför kraftigt
ökade effektbehov finns det inte tillräcklig reservkapacitet att lösa ett större fel. Följderna kommer att
bli katastrofala med längre strömavbrott och dyra felsöknings– och reparationskostnaders.
En ugn på 2000 Watt förbrukar under en
timme 2 kWh.

Åldern på elnätet. Det är dags att bygga om och förstärka elnätet för att inte komma i situationer då
man blir tvingad till lösningar som enbart handlar om en kortsiktig lösning.
Förnyelse
6
Elektrisk utrustning har blivit med åren blivit
mer effektiv och utnyttjar effekten på ett betydligt bättre sätt. Det som gör att effekten
ökar är att det blir fler elektriska apparater.
Trelleborgs hamn ändrar sitt energibehov
genom istället för att använda sig av dieselgeneratorer, när de ligger i hamn, använder
de sig av landansluten el. Detta innebär att
TTF:s måste kunna leverera den energi som
Trelleborgs hamn tidigare använde genom
dieselgeneratorer. Detta resulterar i att Trelleborgs effektkrav mot TTF ökar. Speciellt
ökar effekten vid lastning och lossning.
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
1.2. Förutsättningar
Förutsättningarna
Förutsättningarna har varit givna. Trelleborgs Kommun
har tagit fram en utbyggnadsplan, både för industri–
och bostadsbebyggelse. Samtidigt har Trelleborgs hamn
krav på sig att ansluta de båtar som ligger i hamn till det
fasta elnätet. Båda dessa planer ligger inom en snar
framtid.
Enligt ellagen har den som ansvarar för elnätet inom ett
visst område (nätkoncession) skyldighet att ansluta och
överföra el till de som vill ansluta sig till elnätet. Dessutom skall detta ske med god kvalité. Med god kvalitet
menas bland annat att rätt spänning erhålls och att avbrotten i elleveransen hålls minimala.
”Den som har nätkoncession för område är, om det inte
finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta
en elektrisk anläggning inom området till ledningsnätet.”
Ellagen, kapitel 3, §7
Kunderna
”Trelleborgs
framtida elnät”
Trelleborgs hamn
För att klara dessa skyldigheter och samtidigt se till att
det sker på ett samhällsekonomiskt och miljövänligt
sätt krävs en större ut– och ombyggnad.
Framtida utbyggnad
Miljö
Lagar, regler
Trelleborgs Hamn—Landström
”High Voltage Shore Connection, HVSC även kallat Landström eller Cold Ironing,
innebär att både fartyg och hamnar anpassas för att fartyg ska kunna anslutas
till det vanliga elnätet via en elkabel. Om alla fartyg vid kaj stänger av sina
hjälpmotorer och ansluter till landansluten el istället, skulle miljöpåverkan
sjunka dramatiskt i världen. Med landström ansluten kan fartygets hjälpmotorer stängas av vid kaj och därmed minskas både buller och utsläpp av koldioxid,
svaveloxid SOx och kväveoxid NOx.”
Princip över landanslutning.
Hur går en anslutning till?(Kicka här)
7
-Processkontroll Elektriska AB
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
1.3 Utbyggnad
Utbyggnad
Trelleborgs kommun har i sin fördjupade översiktsplan presenterat en vision om hur kommunen kommer att se ut år
2025. För att Trelleborgs elnät skall kunna följa den utvecklingen måste delar av Trelleborgs elnät byggas ut och i
vissa fall även kommer vissa delar att flyttas. TTF har i sin
egen överblick även tagit hänsyn till att elnätet skall klara
av ytterligare år av utveckling och utbyggnad.
8
Framtiden håller många frågetecken. Samtidigt som allt
blir energieffektivare tillkommer där nya användningsområden för elnätet. Det som ligger nära i tiden, utöver landel, är utveckling av elbilar med sina effektkrävande laddstolpar. Detta är ett stort frågetecken som vi, i och med
vår omfattande förstärkning, är beredda att möta.
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
2. Kunderna
Lantbruk
Industriområden
Trelleborgs hamn
City
Villor
Kunderna
Trelleborg elnät har flertalet olika kunder, allt ifrån enstaka villor längre ut
på landet till lägenheter och kontor inne i city. Dessa kunder har alla olika
krav men samtidigt olika förutsättningar för deras elanvändning. Kunderna
på ett industriområde bedriver sin verksamhet, något förenklat, mellan 716. Därefter förflyttas kunderna och deras energi- och effektbehov
9
hem till villan/lägenheten där det skall lagas mat, umgås med familjen, titta
på tv och spela på datorer/tv-spel. Hamnen skall hålla sina tider för lastning
och lossning. För att uppfylla allas behov krävs det en balans mellan krav och
kostnadseffektivitet.
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
3.1 Utbyggnaden av elnätet—nätet idag
Överliggande nätägare(Trelleborg Norra)
NF
VF
ÖF
Dagens elnät
Som elnätet är byggt idag utgår man från fördelningsstationen Trelleborg Norra som är överliggande nätägares och går med enskilda kablar till
NF, ÖF och VF (Norra, Östra och Västra Fördelningsstationerna) symboliserat med röda linjer.
Vid kabelfel använder man 10 kV:s nätet som reserv (blå pilar) mellan fördelningsstationerna.
10
Östra och Västra fördelningsstationen försörjer respektive väderstreck medans Norra fördelningsstationens upptagningsområde sträcker sig genom
centrum hela vägen ner till hamnen. Som nätet ser
ut idag klarar det nuvarande kapacitet men som
man kan se på översikten ovan innebär det långa
längder vilket ger förluster i form av värme– och
effekt. Detta kan direkt omvandlas till verkliga
kostnader.
ÖF ligger bra placerat i förhållande till dess upptagningsområde. VF kommer att flyttas längre västerut för att tillgodose effektbehovet, både från
industriområdet men även villorna som byggs allt
längre åt väster.
Arbetsnamnet för nya VF blir—VVF.
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
3.2 Utbyggnaden av elnätet—geografiskt
NF
VVF
För att klara den utbyggnad
som sker och skall ske kommer
VF att flyttas ut. Detta innebär
att en ny station i form av VVF
måste byggas.
För att klara mata nätet från båda
hållen krävs det att ny kraftigare
kabel läggs ner.
NF kommer att byggas om på
överliggande nät.
För att klara mata nätet från båda
hållen krävs det att ny kraftigare
kabel läggs ner.
ÖF
ÖF kommer att byggas om på
både lokal– och överliggandenät
Ny kabel kommer att behöva förläggas mellan SF och VVF
SF
Ny förläggning
För att nätet skall bli så starkt som möjligt kommer nätet att byggas om som ett
ringnät. På detta sätt kommer man att klara av att hantera ett större fel i TTF:s
eget nät utan att det resulterar i längre avbrott. Bygger vi ett tillräckligt bra nät
från början sparar vi inte bara pengar utan miljön kommer till stor gagn på detta
sätt.
Då denna stationen inte finns
sedan tidigare kommer en helt
ny station byggas.
Ny kabel kommer att behöva förläggas mellan SF och ÖF
Nätet kommer att byggas i form av kabelnät. Av naturliga skäl passar det inte sig
att bygga luftledning, vare sig i eller utanför orten Trelleborg.
11
i samarbete med
3.3 Utbyggnaden av elnätet—tekniskt
12
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
4. Riskerna
Risker vilka utvärderats i samband med planering av ringmatningen i och kring Trelleborg , före och efter utbyggnad.
1.
Omfattande sabotage NF (Norra fördelningsstationen)
4.
Transformatorhaveri på någon av fördelningsstationerna
2.
Överliggande nätägare tappar sin egen anslutning
5.
Kabelfel mellan fördelningsstationerna
3.
Haveri på Norra fördelningsstationen
6.
Kapacitetsbrist i elnätet
RISKMATRIS FÖRE OMBYGGNAD
5
1
2
RISKMATRIS EFTER OMBYGGNAD
5
4
1
2
3
3
4
4
6
KONSEKVENS
5
3
2
1
6
3
2
1
1
2
3
4
5
SANNOLIKHET
1
4
5
2
3
4
5
SANNOLIKHET
ANALYS AV RISKER EFTER OMBYGGNAD
1-3.
Riskerna 1-3 förblir oförändrade även efter ombyggnad. Mycket låg sannolikhet för att någon av händelserna ska inträffa gör att dessa kan accepteras.
4.
Reservdrift finns för varje fördelningsstation, vilket gör att konsekvensen hålls låg vid ett eventuellt transformatorhaveri. Dubbla transformatorer finns i alla fördelningsstationerna förutom ÖF, vilken kommer att kunna reservmatas via angränsande fördelningsstation.
5.
Reservdrift finns via ringmatning, vilket gör att ett kabelfel inte innebär några längre avbrott i elleveransen till nätbolagets kunder.
6.
Efter ombyggnad finns ingen kapacitetsbrist i nätet under en överskådlig framtid.
13
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
5. Miljöpåverkan
Fornlämningar
Riksintressen
Sträckningen berör ett flertal riksintressen vilka
är Trelleborgs hamn, kommunikationer för järnväg (järnväg befintlig bangård samt järnvägssträckning), kommunikationer väg (framtida)
samt för kustzonen. Alla intressenter har varit
delaktiga i planeringsprocessen för alla intressen
ska kunna beaktas vid kabelförläggningen.
Området längst i öster och i norr är fornlämningsrikt men med tanke de begränsade ingrepp, som
en ledning av det här slaget vanligtvis innebär, och
läget utmed vägar m.m. bör risken att ej kända
fornlämningar ska komma att beröras vara begränsad.
Efter samråd med kommunen beslutas
att kabelförläggning ej är lämplig genom den tidigare tippen. Marken innehåller för mycket gammalt avfall vilket
kommer att innebära stora kostnader
för sanering. Förläggning sker därför
längs med Sjöviksvägen.
Vi kabelsträckningen vid NF ska ett säkerhetsavstånd
finnas till vattentäckten på minst 100 meter från borrhålet. Hänsyn tas till detta vid planering av kabelförläggning.
Hänsyn tas till detaljplan för
nytt rättspsykiatriskt centrum.
Beslut från Länsstyrelsen
Länsstyrelsen beslutar i enlighet med 6 kap 5 § miljöbalken att den ansökta koncession för ny ledning
mellan Östra Trelleborg (ÖF) och hamnen (SF) i
Trelleborgs kommun, inte kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan. (2014-05-05)
14
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
5.1 Elektromagnetiska fält, magnetiska
Elektromagnetiska fält (EMF)
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.
Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är
spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det
elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska
fältet. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från
ledningen.
Elektriska fält
Då man tex ansluter en lampa i ett eluttag skapas elektriska fält i luften som omger
ledningen och lampan (blå pilar). Ju högre spänningen är desto starkare är fältet
som skapas. Eftersom spänningen kan finnas där även om det inte flyter någon
ström i ledningen, behöver inte lampan vara påslagen för att ett elektrisk fält ska
existera i det omgivande rummet.
Elektriskt fält
Elektriskt fält
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m).
Det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet. För kraftledningar skärmar vegetation och byggnader av fältet. Det innebär att de elektriska fälten som uppstår
inomhus blir låga även om huset står nära en kraftledning.
Elektriskt fält
Magnetiskt fält
Elektriska fält i hemmiljö t ex från elapparater är svaga, mindre än 0,1 kV/m.
15
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
5.2 Elektromagnetiska fält, magnetiska
Elektromagnetiska fält (EMF)
Magnetiska fält
Magnetiska fält skapas endast då det flyter ström i ledningen (röd pil i föregående bild). Magnetiska fält och elektriska fält existerar då tillsammans i rumsmiljön. Ju större strömstyrka desto starkare är det magnetiska fältet. Hög spänning används för överföring och distribution av elektricitet, medan relativt
låg spänning används i hemmen. Spänningen som används i anläggningar för kraftöverföring är relativt konstanta, medan strömmen i överföringsledningarna varierar med elkonsumtionen.
Magnetiska fält mäts i enheten tesla (T). Detta är en mycket stor enhet och i praktiskt bruk använder man mikrotesla (µT).
Styrkan på de, växlande, magnetiska fälten kring en kraftledning påverkas bl.a. av fasernas placering och avståndet mellan fasledarna. Det magnetiska fältet avtar med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetiska fält avskärmas inte av väggar eller tak. De magnetiska fälten inne i hus som står nära
kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetiska fält
som vi utsätts för i vardagslivet. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovanför markytan.
De beräkningar som är utförda under projektstadiet för den nya ringmatningen i och kring Trelleborg påvisar att magnetfältet inte uppnår 0,4μT.
Detta kan jämföras med referensvärdena i nedanstående tabell från Elsäkerhetsverkets skrift “Magnetfält och Hälsorisker”
TABELL ”Magnetfält och Hälsorisker”
16
0,1 m
0, 5 m
1,0 m
Frekvens
Borrmaskin
20 μ T
0,4 μ T
<0,05 μ T
50 Hz
Dammsugare, 1600 W
6μT
0,3 μ T
<0,05 μ T
50 Hz
Hårtork
30 μ T
0,5 μ T
<0,05 μ T
50 Hz
Klockradio el-ansluten
2,1 μ T
0,14 μ T
0,08 μ T
50 Hz
Mikrovågsugn, 700 W
14 μ T
1,5 μ T
0,3 μ T
50 Hz
Platt datorskärm, 19 tum
<0,05 μ T
<0,05 μ T
<0,05 μ T
50 Hz
TV, ej platt
0,8 μ T
0,1 μ T
<0,05 μ T
50 Hz
Elspis
0,8 μ T
0,1 μ T
<0,05 μ T
50 Hz
Jordens, statiska, magnetfält är ungefär 50 μT.
Människan är anpassad till att leva i jordens magnetfält och
det har inte gått att påvisa skadliga effekter av statiska
magnetfält som människor normalt kommer i kontakt med.
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
6. Ekonomi
Ekonomi
Den utbyggnad av elnätet som behöver göras
måste naturligtvis finansieras. De svenska elnätsföretagen övervakas av nätmyndigheten som heter
Energimarknadsinspektionen (EI). Tidigare har elnätsföretagens avgifter granskats i efterhand. Sedan 2012 har EI bestämt att elnätsföretagen i Sverige skall använda en metod som heter Förhandsregleringen för att bestämma hur mycket som slutkunden skall få betala för elnätet som han är ansluten till.
20% av elräkningen avser elnät och resterande
80% avser skatter och elhandel.
.
Budget fram till 2020
TTF har tagit fram en budget som är baserad på
gängse praxis och verktyg som elnätsföretagen
använder sig av. Då elnätet är bland den verksamhet som är hårdast reglerad av lagar, förordningar
och föreskrifter är budgeten framtagen av hur
läget ser ut idag. Tidigare lagar som till exempel
Hur mycket ett elnätsföretag kan få i intäkkrav på månadsdebitering har slagit hårt på tiditer baseras på fyra punkter.
gare lagda budgetar för vissa elnätsföretag. Även

Kapitalkostnader – kostnader som till exem- Förhandsreglering kostade en hel del att införa.
pel är det fysiska elnätet.



17
-Ovan figur visar förhållandet mellan elnätets del och övriga kostnader som elräkningen består av.
-Nedan visar den framtagna budgeten för åren 2015 fram till och med 2020. Summorna är för projekt påbörjade för re-
Löpande påverkbara kostnader – kostnader spektive år.
för driften av verksamheten – till exempel
År
driftkostnader för anläggningar, mätning,
Etapp
övervakning, rapportering, nätplanering, forEtapp 1
don och administrativa system.
2015
2016
2017
14 mkr
15 mkr
30,5 mkr
Etapp 2
Löpande opåverkbara kostnader – kostnader för överliggande nät, skatter och myndighetsavgifter.
Kvalitet – förbättring eller försämring av kvaliteten medför tillägg respektive avdrag i elnätsföretagens möjliga intäkter.
2018
2019
2020
3 mkr
62,5 mkr
56 mkr
Etapp 3
2 mkr
11 mkr
2015-2020
56 mkr
48 mkr
61 mkr
Etapp 4
15 mkr
15 mkr
Etapp 5
59 mkr
59 mkr
74 mkr
253,5 mkr
Totalt/år
14 mkr
17 mkr
30,5 mkr
67 mkr
51 mkr
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
6.1 Finansiering
Finansiering
Nedan tabell och diagram visar förslag på justering av taxorna. (avskrivning 40 år och 2,4 % ränta)
År
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Taxejustering %
3,8 %
4,6%
6,9 %
5,4 %
6,5 %
2,0%
2,0 %
Taxejustering kr
2 600 kkr
3 250 kkr
5 100 kkr
4 250 kkr
5 400 kkr
1 800 kkr
1 800 kkr
Justering
8,0%
7,0%
6,0%
5,0%
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
2016
18
2017
2018
2019
2020
2021
2022
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
Taxejustering/år
90 000
85 000
80 000
kkr
Intäktsbehov
75 000
70 000
Förslag intäkt
65 000
60 000
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
År
Trelleborgs tekniska förvaltning har i beräkningen använt konsumtionsintäkt 68 000 milj. kr. som bas.
Detta är en kostnad- och intäktsplan som bör revideras utifrån en föränderlig värld ( efterhand som fler kunder ansluter sig så kommer kostnadsökningen per kund att minska)
Taxejustering beslutas av kommunfullmäktige, för vart år, utifrån verkligt behov.
19
i samarbete med
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
6.2 Jämförelse
Jämförelse mot andra elnätsbolag
Diagrammen nedan visar att TTF har idag de förmånligaste taxorna jämfört med
jämnstora elnätsföretag i Skåne. TTF kommer även i framtiden ha bland de förmånligaste taxorna. Diagrammen visar även att TTF:s kommande höjning fortfarande håller sig på en konkurrenskraftig nivå. Jämförande siffror för motsvarande elnätsföretag på 2014 års nivå.
Taxan föreslås att ligga kvar för de större kunderna för att inte öka skillnaden mot
andra nätbolag.
Lägenhet 16A 2000 kWh/år
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
Rörlig
Fast
1MW, 5GWh/år
6000
900 000
5000
800 000
4000
700 000
3000
600 000
2000
500 000
1000
0
Rörlig
Fast
kr/år
Fast + Rörligt kr/år
Villa 20A, 10 000 kWh/år
400 000
300 000
200 000
100 000
0
Landskrona Öresundskraft Staffanstorps
Energi AB
AB
Energi AB
20
Höganäs
Energi AB
i samarbete med
Trelleborgs
2016
Trelleborgs framtida Elnät—en elnätsplan om hur man klarar framtiden
6.3 Tidplan
Ekonomisk tidplan
Nedan tidplan utgör den planerade utbyggnadstakten. För att klara de mål som är uppsatta krävs det engagemang och ekonomiska resurser. Tiderna som är redovisade en uppskattning, lagändringar kan både försena och
tidigarelägga byggnationerna.
Etapp 1
Nybyggnation av fördelningsstationen SF. Sammankopplingen mellan SF
och ÖF. Ombyggnad av ÖF
Etapp 2
Etapp 3
Etapp 2
2015 - 2017
2018
Ombyggnad av NF, överliggande nät.
Förläggningen av kabeln mellan ÖF
och NF.
Etapp 3
2016, 2018-2019
Nybyggnation av VVF för bättre anpassning av elnätet till Trelleborgs
koncessionsområde. Kabeln mellan
NF och VVF.
Etapp 4
2020
Den sista etappen knyter ihop nätet
för att bilda en ring av det överliggande nätet.
Etapp 5
Etapp 4
Etapp 1
21
2020-2021
Komplettering av transformator och
transformatorbyggnad. Detta för att
klara ett transformatorhaveri. Nedsidan på ÖF byggs om och ut på grund
av ålder och för att klara ett transformatorhaveri.
i samarbete med