Barns rätt till att inte behålla
sina föräldrar.
Vad är barnets bästa?
Fredrik Alm
Student
HT 2013
Barnrätt, 15 hp
Juristprogrammet, 270 hp
ABSTRACT .............................................................................................................................. 1 FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................... 2 1 INLEDNING ....................................................................................................................... 3 1.1 Bakgrund .............................................................................................................................................. 3 1.2 Syfte ..................................................................................................................................................... 4 1.3 Avgränsningar ....................................................................................................................................... 4 1.4 Metod och tillvägagångsätt ................................................................................................................... 4 1.5 Disposition ........................................................................................................................................... 5 2 BARNKONVENTIONEN ................................................................................................. 5 2.1 Historia ................................................................................................................................................. 5 2.2 Grundprincip 1 -­‐ Barnets bästa .............................................................................................................. 6 2.3 Grundprincip 2 -­‐ Barnets rätt till liv och utveckling ................................................................................ 7 2.4 Grundprincip 3 – Förbud mot diskriminering ......................................................................................... 7 2.5 Grundprincip 4 – Rätt att komma till tals .............................................................................................. 7 2.6 Övriga principer .................................................................................................................................... 8 2.7 Adoption .............................................................................................................................................. 8 3 EUROPAKONVENTIONEN ............................................................................................ 9 3.1 Historik ................................................................................................................................................. 9 3.2 Skydd för privat-­‐ och familjeliv ............................................................................................................. 9 3.3 Adoption ............................................................................................................................................ 10 4 SVERIGE .......................................................................................................................... 10 4.1 Barnets bästa ...................................................................................................................................... 10 4.2 Vårdnad .............................................................................................................................................. 10 4.3 Omhändertagande .............................................................................................................................. 11 4.4 Vårdnadsöverflyttning ........................................................................................................................ 11 5 RESULTAT - EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR .................................................... 12 2
6 DISKUSSION ................................................................................................................... 14 6.1 Förslag till förändring för att göra lättare inhemska adoptioner .......................................................... 16 7 KÄLLFÖRTECKNING .................................................................................................. 17 3
Abstract
Parents' rights to their children weighs heavily in both the international law and in the
Swedish legislation. But is it really so that both the CRC and the Swedish legislation looks to
the child’s best in the first place or do they only see the right of the parents.
The Swedish legislation does not see the child right in the same way as the CRC and the
ECHR.
How can we get kids to have a safe childhood when they are placed with a foster family and
how can we get more domestic adoptions in Sweden?
In Sweden we currently have custody transfer as part of ensuring that the child receives a
continuous security in their lives, but few know of the possibility to actually adopt the child
but under current legislation.
Key Words
The CRC, ECHR, adoption, domestic adoptions, safe childhood, foster family
Fredrik Alm, Juridiska institutionen, Umeå Universitet, 90187 Umeå
1
Förkortningar
EKMR
Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
FN
Förenta nationerna.
LVU
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
SoL
Socialtjänstlag (2001:453).
FB
Föräldrabalk (1949:381)
2
1 Inledning
1.1 Bakgrund
En pojke på elva år flyttas plötsligt från sin mamma till ett familjehem. Ett hem där han aldrig
varit och till en stad han aldrig hört talas om. Pojkens mamma hade tagits in på ett sjukhus för
psykiska besvär och barnet överlämnades till de sociala myndigheterna. Efter fyra år hos
familjehemmet blev mamman till pojken tillfälligt utskriven från sjukhuset och ville då att de
sociala myndigheterna skulle ge henne tillbaka sin son. Pojken som trivdes bra i sitt
familjehem hade äntligen fått en trygg tillvaro som han aldrig haft hos sin mor, vägrade flytta
hem. Han ville bo kvar i sin ”nya” familj och det ville även hans familjehem. Men i stället för
att låta barnet vara kvar i familjen där han bott i fyra år så bestämde de sociala myndigheterna
att han omgående skulle flyttas hem. Pojkens reaktion på detta var att han ansåg sig tvungen
att rymma undan de sociala myndigheterna, som svarande med att ansöka om vård enligt
LVU.1
Lisa är sex år och föddes av en annan mamma än den hon kallar sin mamma. Lisas biologiska
mamma ville inte ha Lisa utan lämnade bort henne till de sociala myndigheterna som nyfödd
och Lisa kom till ett familjehem. Pappan var inte heller intresserat i sin dotter och samtyckte
till att dottern skulle bo hos ett familjehem. Lisa fick en ny mamma, pappa och nya syskon,
och hon blev en del av familjen. Efter tre år ville pappan få tillbaka sin dotter för att på det
sättet kunna stanna kvar i Sverige. Kommunen motsatte sig detta och Lisa blev då indragen i
en LVU-process. Det lilla barnet endast tre år gammal fick då stanna hos sitt familjehem.
Familjen påbörjade en kamp utan något rättsligt skydd för att få vara vårdnadshavare för Lisa,
och efter två år blev vårdnaden överflyttad till familjehemsfamiljen. Familjehemmet är nu
Lisas vårdnadshavare, men står hela tiden med en skugga av osäkerhet nära sig. När som helst
kan Lisas biologiska föräldrar begära vårdnaden och få möjligheten att få tillbaka Lisa, trots
att Lisa inte har några band till dem förutom de biologiska.
Båda dessa fall är från verkliga fall och i det första fallet ville pojken som heter Jonathan vara
kvar hos familjen och inte flytta hem. I det andra fallet ville familjehemmet förutom att ta
över vårdnaden, adoptera Lisa. Frågan som vi måste ställa oss är om Jonathan och Lisa är
unika barn i detta sammanhang och vem som ska se till barnets (deras) bästa?
Rätt till sina barn är något som vi alla har hört talas om, men är den rätten större än rätten för
barnen att slippa sina föräldrar?
1
Riddarstål. Kampen för rätten till sin barndom, 32-79. Detta skedde under 80 talet.
3
1.2 Syfte
Jag vill med denna korta rättsutredning se om den aktuella lagstiftningen med stöd av
Barnkonventionen och Europakonventionen (EKMR) verkligen ser till barnets rätt eller om
det enbart är fina ord. Vem kan och ska säga vad som är bäst för ett barn och har ett barn rätt
att slippa sina föräldrar är det jag har som mål att svara på. I slutet kommer jag även att ge ett
förslag på hur det bör göras lättare med adoptioner med svenskfödda barn.
1.3 Avgränsningar
Eftersom detta inte ska vara en del av en forskningsuppsats har jag varit tvunget att begränsa
mig på ett flertal sätt. Jag har valt att i huvudsak se uppsatsen ur ett barnperspektiv och har
därför försökt sätta mig in hur ett barn kan tycka och tänka, vilket medför att avgränsningen
är relativt stor mot föräldraperspektivet. Vidare har jag inte heller gjort fullständiga
utredningar om den svenska rätten av utrymmesskäl utan valt att fokusera på de viktigaste
delarna för att uppfylla uppsatsens syfte. Jag har bara valt att ta med vårdnadsöverflyttningar
och adoption i så pass stor omfattning att det uppfyller syftet.
1.4 Metod och tillvägagångsätt
Metoden i denna prememoria som används är den rättsvetenskapliga metoden. Metoden är
omtvistad och diskuterad. Den rättsvetenskapliga metoden innebär att argumentation och
kunna argumentera är det huvudsakliga delarna i metoden.2 Den rättsvetenskapliga metoden
behandlar även normer, ömsesidig förståelse för att avgöra vad som är sant. Kortfattat kan
man säga att det inte finns ett rätt svar utan sämre eller bättre argument för de olika
lösningarna.3 Den rättsvetenskapliga metoden har i denna uppsats använts för att analysera
relevant lagsstiftning. Jag har systematiserat och analyserat rättsligt material i form av
gällande lagtext, förarbeten och konventionstext. Slutligen har jag även använt mig av en
kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod.4 Syftet med kvalitativa intervjuer är att få en
bredare kunskap och uppfattning om det område som studeras5 och lämpar sig därför utifrån
denna studies syfte. En personlig intervju med ett familjehem har genomförts i syfte att få en
djupare förståelse i problemet med vårdnadsöverflyttning och adoption. Tillvägagångsättet
beträffande genomförandet av uppsatsens empiriska undersökning och resultatet av intervjun
redovisas i uppsatsens femte avsnitt.
2
Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material ,metod och argumentation, 13–14.
Ibid,18–19.
4
Wideberg. Kvalitativ forskning i praktiken, 17.
5
Ibid, 15.
3
4
1.5 Disposition
I uppsatsens inledande kapitel behandlas syfte, avgränsningar, metod och tillvägagångsätt. I
kapitel två analyseras barnkonventionen och de fyra grundprinciperna i den samma. I samma
kapitel görs en kort genomgång om övriga principer i barnkonventionen som kan ha betydelse
för denna utredning och även en kort redogörelse om konventionens syn på adoption. I kapitel
tre så går jag igenom Europakonventionen och hur det skyddar privat - och familjeliv och
även synen på adoption. I kapitel fyra ser jag in i den svenska lagstiftningen om barns bästa,
vårdnad, omhändertagande och till slut vårdnadsöverflyttning. I slutet av uppsatsen avslutar
jag med en diskussion som väver ihop alla delar med synpunkter samt egna reflektioner och
några tankar inför framtiden där jag ger mitt förslag på att ta till vara barnets rätt att slippa
sina föräldrar.
2 Barnkonventionen
2.1 Historia
För lite över 24 år sedan antog FN’s generalförsamling en konvention om barns rättigheter
som senare kom att kallas barnkonventionen.6 Sverige ratificerade konventionen i juni året
efter och den 2 september 1990 7 ”trädde den ikraft som internationell lag”.8 Ratificera i detta
sammanhang innebar att Sverige bundit sig rent folkrättsligt till konventionen. Det ska dock
påpekas att det inte finns någon internationell domstol som tar upp handlingar som strider mot
barnkonventionen. Sverige valde att införa konventionen i svensk lag genom transformering.9
Detta innebär att delar av konventionen har införts genom att man skrivit om texten och
anpassat den till svensk lagstiftningen. En effekt av transformeringen kan vi se i
Socialtjänstlagen 1 kap. 2§10;
”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som
är bäst för barnet vara avgörande.
Med barn avses varje människa under 18 år.”11
6
Unicef. Barnkonventionens historia.
Saldeen. Barn och föräldrar, 17.
8
Unicef. Barnkonventionens historia.
9
Prop. 1989/90:107.
10
SOU 1997:116.
11
Socialtjänstlagen. 2001:453.
7
5
Det har under mycket lång tid pratats om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag och
detta så långt bak som till vid införandet av konventionen. Men utredningar som gjorts talar
emot en sådan inkorporering på grund av att man ansåg att de bestämmelserna som finns i
konventionen är för ”luddiga” och texten i sig själv syftade på ”gradvis genomförande”.12 På
senare tid har det växt upp en debatt om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag och
regeringen beslutade genom en kompromiss att den 1 december 2010 besluta om en strategi
för att stärka barnets rättigheter i Sverige.13 Detta innebär inte att man införde
barnkonventionen som svensk rätt utan att regeringen sa att ”Alla lagar som rör barn ska
utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen.” Vänsterpartiet lämnade in en
motion under 201214 och ville få regeringen att nu inkorporera barnkonventionen i svensk lag,
vilket även denna gång fick avslag i alla instanser. Socialutskottet menar att Sverige nu håller
på att införa barnkonventionen genom ett gradvis genomförande och att bland annat genom
”starkare stöd och skydd för barn och unga”,15vilket även regeringen anser.
I dag är det endast tre stycken länder som inte har ratificerat barnkonventionen och det är
USA, Somalia och Sydsudan.16
2.2 Grundprincip 1 - Barnets bästa
Barnkonventionen säger att barn ”ska komma i främsta rummet”17 och det är också
konventionsstaterna som ska ge barnet det skydd och omvårdnad som behövs för barnet
välfärd, ”[…]och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa
åtgärder.”18Detta brukar också kallas barnkonventionens grundpelare/princip och är en princip
som ska vara vägledande i tolkningar.19 Barnets bästa kan däremot inte sättas framför andra
principer som barn kan få genom andra artiklar i samma konvention.20 Med andra ord kan det
finnas andra intressen som väger tyngre och om det tillåts väga tyngre krävs det att
myndigheten kan påvisa att det är av sådan vikt att man kan kringgå barnets bästa.21Alla
beslut i Sverige ska tas ur ett barnperspektiv och måste redovisas under hela beslutprocessen
12
SOU 1997:116.
Socialutskottet. Betänkande 2010/11:SoU3.
14
Vänsterpartiet. Motion 2013/13:So201.
15
Socialutskottet. Betänkande 2012/13:SoU4
16
Unicef. Barnkonventionens historia.
17
Barnkonventionen. Artikel 3 punkt 1.
18
Barnkonventionen. Artikel 3 punkt 2.
19
Prop. 1997/98:182, 13.
20
Hodkin,Nowell, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child, 37.
21
Prop. 1997/98:182, 13.
13
6
från en myndighet som tar beslut om barn.22 Barnets bästa är en av de fyra grundläggande
principerna i barnkonventionen.
2.3 Grundprincip 2 - Barnets rätt till liv och utveckling (Artikel 6)
En annan av de grundläggande principerna är barnets rätt till liv och utveckling, vilket innebär
att barnet har rätt till trygghet och de grundläggande behoven tillgodosedda.23
”Det innebär att barnet har rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och
varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnets rätt till sina föräldrar och rätt att bli omvårdat av dem går som
en röd tråd genom barnkonventionen. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess
behov av stimulans och att få lära sig att sätta gränser för sitt handlande. Barnet har rätt att få ta ansvar och
påverka sin situation i relation till ålder och mognad samt att efterhand frigöra sig från föräldrarna. Barnet
har även rätt att ha samhörighet med båda föräldrarna även om de är i konflikt med varandra”24
2.4 Grundprincip 3 – Förbud mot diskriminering (Artikel 2)
Ett barn har ett lika stort mänskovärde som vuxna människor och detta gäller även barn
emellan. Alla barn har lika värde.25
”Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som
anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller
vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller
sociala ursprung, egen- dom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.” 26
Så är det inte i varje land som skrivit på konventionen. Det är många länder som inte följer
barnkonventionen i detta avseende. Ett exempel är i länder där pojkar får större chans att gå i
skolan före flickor. Samma sak under Sydafrikas apartheid då de svarta inte fick samma
möjligheter som de vita barnen till utbildning (gäller fortfarande i vissa delar). Det finns
många barn från olika grupper i samhället som diskrimineras trots att dessa länder ratificerade
barnkonventionen. Ett annat exempel är barn med funktionshinder som ofta diskrimineras.
2.5 Grundprincip 4 – Rätt att komma till tals ( Artikel 12)
Ett barn måste få göra sig hörd om sin egen situation27och även kunna påverka denna.
22
Ibid.
Barnkonventionen. Artikel 6.
24
SOU 2000:77, 57.
25
Barnkonventionen. Artikel 2.
26
Barnkonventionen. Artikel 2 punkt 1.
27
Barnkonventionen. Artikel 12.
23
7
”Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka
dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.” 28
Med andra ord ska ett barn få möjlighet att lägga fram sin syn på aktuellt ärende när hon eller
han är kapabelt att göra detta. Om barnet har gjort detta bör det tillmätas en stor betydelse.
2.6 Övriga principer
Föräldrar ska vårda sina barn så långt det är möjligt enligt artikel 7 och ett barn har rätt att få
kvarstanna hos sina föräldrar om det är för barnets bästa.29 Detta gäller inte om behörig
myndighet anser att skiljande från sina föräldrar är nödvändigt för barnet bästa. Det måste ske
en rättslig prövning och det får inte ske godtyckligt enligt artikel 16. Ett barn ska inte
separeras från sina föräldrar så länge det inte är för barnets bästa och ett beslut måste ske efter
en rättvis prövning. När ett barns intresse inte sammanfaller med sina föräldrars så måste
alltid barnets intresse har företräde.30 Det är också viktigt att alla parter får chansen att yttra
sig i ”i synnerhet då barn måste skiljas från sina föräldrar”.31 Enligt artikel 9 har barnen rätt
att upprätthålla en kontakt med sina föräldrar när de har blivit placerade i familjehem.
2.7 Adoption
Barnkonventionen tar inte upp speciellt mycket om adoption som en lösning för barnets bästa
utan håller sig väldigt neutral. Artikel 20 tar upp frågan om adoption som en lösning bland
flera men inte uttalad specifikt. Här kan man säga att artikel 7 och artikel 9 säger mot
adoption så de förespråkar att barnet ska vara hos sina föräldrar så långt som möjligt.
Barnkonventionen säger på flera ställen att målet är att föräldrar har ansvar för sitt barns
uppfostran och att det måste ske till barnets bästa, rättigheter, förmåga och utveckling.32
Därför kan man se att en adoption endast kan ske i undantagsfall om det är för barnets bästa. I
den av FN:s generalförsamling 3.12.1986 godkända deklarationen om sociala och rättsliga
principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och
internationell placering i familjehem och adoption finns det däremot antydningar som pekar
till en möjlighet till adoption. Barnkonventionen hänvisar i dessa frågor till denna
28
Barnkonventionen. Artikel 12 punkt 1.
Barnkonventionen. Artikel 9.
30
Hodkin,Nowell, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child, 119.
31
SOU 2000:77, 73.
32
Barnkonventionen. Artikel 5 och 18.
29
8
deklaration.33 Enligt artikel 10 i nämnda deklaration ska familjeplacering regleras i lag och
enligt artikel 11 kan vård i ett familjehem fortgå till den dagen barnet är myndigt.
”Familjevård ska inte utesluta möjligheten att barnet placeras för adoption”.34
3 Europakonventionen
3.1 Historik
Några av de viktigaste dokumenten för de mänskliga rättigheterna är Europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. (EKMR) Europarådet jobbade fram EKMR under början av 50-talet och
konventionen trädde i kraft under hösten 1953. En av de största skillnaderna mellan
Europakonventionen och barnkonventionen är att den förstnämnda har inkorporeras i svensk
lag sedan 1995, vilket innebär att Europakonventionen är direkt tillämplig i svensk lag.
3.2 Skydd för privat- och familjeliv
Var och en har rätt till skydd för sitt privat -och familjeliv som står att läsa i EKMR35vilket tar
sikte på myndigheternas inblandning och till skydd mot dess godtyckliga ingripande. 36 Med
detta kan man uttrycka sig så att varje gång en myndighet ingriper i syfte att omhänderta ett
barn gör dem direkt ingrepp av artikel 8 i EKMR.37 Här kan vi antyda en viss problematik då
barnkonventionen talar om ett barns bästa och EKMR talar om rätten till ett familjeliv vilket,
då måste innebära att skydd för privat -och familjeliv inte kan vara det enda gällande och vara
absolut.38 Det finns en stor svårighet att göra en skillnad mellan föräldrarnas och barnets
intresse och framför allt vilket som ska vägas tyngst. Nationella myndigheter kan endast
ingripa under ytterst ovanliga omständigheter i familjelivet och de ska ha en mycket
detaljerad kunskap för att inte ta till en mindre ingripande åtgärd mot barnet än ett
omhändertagande. Målsättningen är enligt konventionerna att omhändertagandet ska leda till
en återförening med den biologiska familjen och att myndigheternas åtgärder ska ha fokus på
en återförening.39
33
Detrick, A Commentary on the United Nations’s Convention on the rights of the child, 226.
Ibid, 336.
35
EKMR. Artikel 8 punkt 1.
36
Ds 2001:53, 33.
37
Detrick. A Commentary on the United Nations’s Convention on the rights of the child, 88.
38
Schiratzki. Barnrättens grunder, 44-45.
39
Kilkelly.The child and the European Convention on Human Rights, 270.
34
9
3.3 Adoption
EKMR har ingen särskild reglering när det gäller adoption och i de fall adoptionsfall har
prövats av Europadomstolen har man använd sig av artikel 8 i EKMR, och då argumenterat
för att en adoption utan samtycke från barnets sida utgör ett ”ingrepp i deras respekt till
familjeliv”.40
4 Sverige
4.1 Barnets bästa
Som redan sagt finns den grundläggande principen om barns bästa i den svenska
lagstiftningen även om den inte på alla ställen är tydlig. Barnkonventions artikel 3 har fått en
motsvarande betydelse i den svenska socialtjänstlagen:
”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör
vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses
varje människa under 18 år”41
I oktober 1998 infördes en så kallad portalparagraf i föräldrabalken om barnets bästa.42 Detta
infördes i 6 kap. 2a och då i frågor som rör umgänge, boende och vårdnad. Genom att införa
detta i svensk lagstiftning närmar sig lagstiftningen barnkonventionen. Det finns en tydlig
skillnad mellan svensk lagstiftning och barnkonventionen i förhållande till barnets intresse.
Reglerna i föräldrabalken tillåter inte att andra intressen går före barnet medan
Barnkonventionens säger att barnets intresse ska vägas mot andra intressen.43Lagstiftaren har
inte preciserat vad som är barnets bästa i punktform utan säger att barnet bästa ska utarbetas
av praxis.44 Barnets bästa finns förutom i föräldrabalken och socialtjänstlagen även i LVU och
utlänningslagen.45
4.2 Vårdnad
Här är det lite komplicerat eftersom det finns olika typer av vårdnad. Rättslig vårdnad innebär
en bestämmanderätt över barnet och faktiska vårdnaden innebär den dagliga omsorgen om ett
barn. Föräldrabalken reglerar att ett barn står under vårdnad tills det fyller 18 år av sina
föräldrar om inte myndigheterna ”har anförtrott vården till någon annan”.46 Den som har
40
Ibid, 296.
Socialtjänstlag (2001:453), 1 kapitel 2§.
42
Prop 1997/98:7.
43
SOU 1997:116, 163.
44
Schiratzki. Barnrättens grunder, 27-31.
45
Ibid, 30.
46
Föräldrabalken (1949:381), 6 kapitel 2§.
41
10
vårdnaden kallas då vårdnadshavare och ansvarar för barnets behov47 och uppfostran. Av
detta går det att utläsa att det anses vara föräldrarna som har de bästa kvalifikationerna att
sörja för barnets behov.48
4.3 Omhändertagande
I vissa fall är det så att föräldrarna inte kan eller för den delen har förutsättningarna för att se
till barnets bästa och då kan det krävas att samhället omhändertar barnet från föräldrarna. Ett
sådan omhändertagande finns reglerat i SoL49 och i LVU.50 Det finns en stor skillnad mellan
de olika lagarna och SoL bygger på en frivillighet vid ett omhändertagande medan LVU är
under tvång och en så kallad tvångslagstiftning. Ett omhändertagande ska i första hand enligt
socialtjänstlagen göras så att barnet kan placeras hos någon nära anhörig eller annan
närstående om man i beaktande har tagit hänsyn till barnets bästa.51 Vid ett omhändertagande
så är det viktigt att man lyssnar på barnen även om de är under 15 år om det kan vara till nytta
för utredningen och inte medför skada för barnet att höras.52 Ett omhändertagande av ett barn
oavsett hur det skett ”innebär att den faktiska vårdnaden tas från föräldrarna” men viktigt är
att de att den ”formella vårdnaden inte tas från föräldrarna”.53
4.4 Vårdnadsöverflyttning
En familjehemsplacering som redan beskrivits enligt ovan är att barnet ska återförenas med
sina föräldrar men i en del fall går detta inte att tillgodose. Ett exempel på detta är när barnet
placerats som nyfödd hos ett familjehem eller att man ser att föräldrarnas förmåga att kunna ta
hand om sitt barn inte förändras och inte kommer förändras med tiden. Ett barn som är
placerat under en längre tid hos ett familjehem kan utvecklat en mycket start anknytning till
varandra och det bästa för barnet kan vara att få stanna kvar hos familjen under sin
uppväxttid. Det är då man kan flytta över vårdnaden från de biologiska föräldrarna till
familjehemsföräldrarna. En sådan flytt av vårdnaden kan ske med stöd av socialtjänstlagen54
och LVU55 om det finns särskilda skäl att flytta vårdnaden med stöd av föräldrabalken56 när
47
Ibid, 6 kapitel 1§.
Wallin, Gösta, Vängby Staffan, Föräldrabalken:en kommentar D.1,1-13 kap, 174.
49
Socialtjänstlag (2001:453), 3 kapitel 2§ stycke 2, samt 5 kapitel 1§.
50
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 1§, samt 2§.
51
Socialtjänstlag (2001:453), 6 kapitel 5§.
52
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 36 § stycke 3.
53
Schiratzki. Vårdnad och vårdnadstvister, 160.
54
Socialtjänstlag (2001:453), 6 kapitel 8§
55
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 13 §.
56
Föräldrabalken (1949:381), 6 kapitel 8§.
48
11
barnet bott i ett familjehem i minst tre år.57Kan familjehemmet tänka sig en vårdnadsflytt så
gör socialtjänsten en utredning som ska vara klar inom fyra månader. Detta innebär att
familjehemmet har en rättighet och en skyldighet att besluta och bestämma i frågor som rör
barnet. Men det innebär också att familjehemmet är skyldig att se till så de biologiska
föräldrarna får sin rätt till umgänge med sitt barn tillgodosett. En stor skillnad är den
ekonomiska ersättningen till familjehemmet som blir betydligt mindre även om socialtjänsten
ska betala skälig ersättning till familjen.58 En annan skillnad är att familjehemmet har rätten
att bestämma det mesta om barnet och även om umgänget och formerna med detta med sina
biologiska föräldrar, vilket inte alltid är problemfritt.59 När som helst kan de biologiska
föräldrarna vända sig till domstol och driva process för att få tillbaka vårdnaden60 och det
samma gäller för familjehemmet som kan säga upp sitt uppdrag som särskilt förordnade
vårdnadshavare.61
5 Resultat - empiriska undersökningar
Under hösten 2013 utförde undertecknad en intervju med familjehemmet som har tagit hand
om Lisa62 som beskrivs i inledningen av denna promemoria. Intervjun skedde i
familjehemmet och utan några speciella indexfrågor. Syftet var att familjehemmet skulle få
berätta helt fritt om sina erfarenheter med att få Lisa vid födseln och sedan vägen fram till
vårdnadsöverflyttningen. Lisa var delvis med under samtalet, men inga frågor ställdes till
henne eller hennes syskon. Frågorna besvarades av båda familjeföräldrarna. Föräldrarna
berättade att de fick Lisa endast ett par veckor gammal från socialtjänsten i denna stad i
Norrland63och berättade om sitt tycke för ”deras dotter” Lisa. Lisa placerades frivilligt av de
biologiska föräldrarna hos familjen och föräldrarna ville till en början inte ha någon kontakt
med sitt barn. Men när den biologiska fadern riskerade utvisning från Sverige så ville de
biologiska föräldrarna ha tillbaka Lisa. Familjehemmet64 berättade på ett mycket gripande sätt
hur de stod maktlösa i processen som inleddes av kommunen mot de biologiska föräldrarna
och att de inte hade någon som helst rätt att ens yttra sig om deras egen vilja att få behålla
Lisa. Men till deras lättnad gick kommunen in med ett omhändertagande med hjälp av LVU
57
En vårdförflyttning kan ske innan en placeringstid på 3 år om det finns särskilda skäl till detta, exempelvis
långa fängelsestraff.
58
Socialtjänstlag (2001:453), 6 kapitel 11§.
59
SOSFS 2006:20.
60
Prop 2002/03:53.
61
Föräldrabalken (1949:381), 6 kapitel 10b§.
62
Fingerat namn.
63
Avstår av sekretesskäl att berätta vilken stad.
64
Jag är medveten om att de lika gärna kunde kallas särskild förordnade vårdnadshavare.
12
som sedan fastställdes av tingsrätten. Lisa behövde inte för en enda dag lämna familjehemmet
vilket givetvis beskrevs av fostermamman med tårar i ögonen. Hon beskrev mycket gripande
hur de kände sig helt maktlösa och att efter tre år inte få bestämma något och en känsla av att
inte vara värda något alls. Familjehemmet berättar också hur de tvingas att lämna ”dottern”
till hennes biologiska mormor ett par timmar varannan vecka. De berättar vidare att
kommunen efter fyra år började med processen om vårdnadsöverflyttning och frågade dem
vad de ansåg om detta. Familjehemmet svarade med glädje att de absolut ville vara detta, men
att de helst av allt ville adoptera Lisa. Pappan i familjehemmet tar nu ledningen i samtalet och
säger att han inte kan förstå att de inte får adoptera Lisa och hur länge Lisas biologiska
föräldrar ska ha rätt till sitt barn. De håller med om att saker har blivit mycket lättare nu när
vårdnadsöverflyttningen har skett även om de ser att det fortfarande är lika osäkert som innan.
De vet mycket väl att Lisas biologiska föräldrar när som helst kan söka om vårdnaden om
Lisa och att det då blir en domstolsprocess och utgången av en sådan kan man inte på förhand
veta. Familjehemmet vill över allt vara Lisas familj fullt ut. De vill vara mamma och pappa
rent juridiskt. Lisa kallar dem mamma och pappa under hela mitt samtal med familjen och
familjens högsta önskan är att Lisa rent juridiskt ska vara en i familjen. De är väldigt tydliga
med att Lisa är en familjemedlem och kommer alltid vara deras dotter i all framtid oavsett vad
som kommer att hända. Om Lisa själv vill bli adopterad när hon fyller 18 år kommer hon att
få göra det, men familjens högsta önskan är att slippa den otrygga miljö som de känner att de
lever i, och de säger flera gånger under samtalet undrandes vem som ser till Lisas bästa. De
menar att både de sociala myndigheterna och lagstiftningen inte är till för Lisa eller för dem.
De känner sig inte speciellt värda och att ingen kommer lyssna på dem vid en process.
Jag stannar hos familjen över sex timmar och kommer dem mycket nära på alla sätt och de är
väldigt öppna med sina känslor och det var mycket tårar och mycket skratt under de timmar
jag var hos dem. De förmedlade så mycket känslor till mig att jag ville springa hem och göra
allt jag kan för att hjälpa denna familj. Jag hade inte tänkt på att familjehemmet inte får tala i
domstolsförhandlingarna som rör deras ”dotter” utan hon har ett eget ombud. Att de blir
skillnad när de nu är särskilt förordnade vårdnadstagare hjälper inte dem i sin osäkerhet. De
tycker att reglerna borde göras om så att det blir lättare att få adoptera och för dem handlar det
om Lisas framtid. De vill att hon ska ha en trygg uppväxt och en skyddad framtid som inte
kommer upphävas av något domslut i en domstol eller när hon fyller en viss ålder.
13
Jag kunde inte hålla mig utan frågade om de visste om att de nu kan söka om att ändra Lisas
efternamn till deras eget som ett ytterligare led i att få Lisa mer ”in i familjen”. Båda
föräldrarna tittade mig djupt i ögonen och började gråta och de trodde inte det var sant och de
var en av de sakerna de önskade för sin ”dotter”. Samtalet avslutades med ett kramkalas och
jag lovade att skriva ner och argumentera i denna uppsats för deras sak. Därför har uppsatsen
nu fått titeln ”Barns rätt till att slippa sina föräldrar, vad är barns bästa?”
6 Diskussion
Jag har under mycket lång tid funderat på om lagstiftningen verkligen ser till barnets bästa
eller om det bara är fina ord i ett dokument. Jag har läst boken om Jonathan Riddarstål som
berättar en fruktansvärd historia och om hans vilja att bli adopterad. En vilja som man inte
från kommunens sida kunde stå bakom. Då var Jonathan 16 år. Kommunen ville till varje pris
att han skulle tillbaka till sin mamma trots att hon under mer än hälften av hans uppväxt varit
borta från hans liv. I fallet Jonathan är det svårt att säga och förstå motiveringen till
kommunens beslut så jag är tvungen att spekulera i hur de kommit fram till att gå emot
Jonathans egen vilja. I fallet Lisa som jag kommit mycket nära så är dottern mycket mindre
än Jonathan och har inte kunnat framför sina egna ord om vad hon vill på samma sätt som
Jonathan gjort. Där skiljer sig de båda fallen åt.
När jag nu gått igenom lagstiftning och barnkonventionen slås jag av den dubbelmoral som
finns och den stora brist som finns i lagstiftningen att se till barnets bästa. Grundprinciperna i
barnkonventionen: Barnets bästa, barnets rätt till utveckling, förbud mot diskriminering och
rätten att komma till tals är viktiga delar i att se till vad som är bäst för barnet och trygga
barnets framtid. Men eftersom vi inte är skyldiga att följa denna konvention, även om vi nu i
vissa delar har med dessa i svensk lagstiftning så kan man inte straffas för att bryta mot
barnkonventionen. Ett av de största problemen som jag ser det är hur vi kan säga vad som är
bäst för ett barn och vad som inte är det. Här säger tyvärr artikel 7 och 9 i barnkonventionen
att ett barn så långt det är möjligt ska vara hos sina föräldrar och det verkar vara den
sanningen som vi anser är bäst för ett barn. Detta ser man tydligt i portalparagrafen i
föräldrabalken då man säger att barns bästa ska utformas av praxis. Här kan jag tycka att
lagstiftningen samtycker till det som står i artikel 7 och 9 indirekt då praxis under lång tid
pekar mot att placera barn i ett familjehem.
14
I de fall som staten har omhändertagit barn så har man gått ett steg längre i barns bästa och då
ansett att barns bästa inte är att stanna hos sina föräldrar av olika anledningar. Där kommer vi
till nästa problem. Om de sociala myndigheterna har beslutat att föräldrarna av en eller annan
grund inte kan ta hand om sitt barn så strävar de aktiv att barnet ska komma tillbaka till sina
föräldrar. Denna strävan pågår ofta fram tills 3-årsregeln där de sociala myndigheterna ska
starta en utredning om möjlighet till en vårdnadsöverflyttning. Det är först där som de sociala
myndigheterna enligt mig börjar fundera på om en mer permanent lösning för barnet och
barnets bästa. Men är det i verkligen så att myndigheterna ser till ett barns bästa vid en
vårdnadsöverflyttning och är det verkligen en större trygghet för barnet?
Jag skulle vilja svara på min fråga genom att säga att vårdnadsöverflyttning ger en juridisk
möjlighet att som familjeförälder kunna påverka barnets liv på ett helt annat sätt än enbart
vara placerat som familjebarn. Men att motivera det med att det ger en större trygghet är
verkligen konstigt. Jag kan inte på något sett se att det ger barnet en större trygghet om vi ska
se det ur ett barnperspektiv. Barnet stod tidigare under vårdnad av sina föräldrar som kunde
påverka vissa delar av barnets liv, men barnet stod också under socialmyndighetens försorg
som när som helst kan/kunde gå in och agera. Men för barnets egen del ger detta inte en större
trygghet för all framtid utan de biologiska föräldrarna kan när som helst gå till tingsrätten och
begära tillbaka vårdnaden av barnet och med stöd av gällande lagstiftning, och med en
hänvisning till barnkonventionen så skulle de mycket väl kunna få tillbaka sitt barn. Barnets
trygghet med att rent juridiskt tillhöra familjen finns inte, utan först när barnet fyller 18 år kan
barnet själv skaffa sig den juridiska tryggheten av att få arvsrätt på sina familjehems föräldrar
genom adoption. Vi får inte heller glömma att när som helst under familjehemstiden och även
efter en vårdnadsöverflyttning så kan också familjehemsföräldrarna avsäga sig barnet. Så visst
är det vackra ord på ett papper som inte i verkligenheten ser till ett barns bästa.
I fallet Jonathan står det klart för mig att de sociala myndigheterna inte såg till hans bästa då
hans bästa hade varit att bli adopterad. I fallet Lisa så har kommunen i vart fall ansett sig göra
vad som är bäst för Lisa genom att driva igenom en vårdnadsöverflyttning. Men
familjehemmet vill att Lisa ska adopteras och kommer ha svårt att få göra detta med den
gällande lagstiftningen i Sverige. Men här finns det enligt mig ett sätt för familjehemmet att
kringgå lagstiftningen och ansöka om adoption av Lisa. I samband med en adoption ska
vårdnadshavaren samtycka eller inte samtycka till adoption och man kan inte göra en
tvångsadoption förutom i de fall vårdnadshavaren lider av en allvarlig psykisk störning eller
15
finns på okänd ort.65 Men det finns en möjlighet som förvisso strider mot en svensk juridisk
tradition och det är att ansöka om adoption av Lisa och själva som vårdnadshavare samtycka
till adoption. Detta är givetvis ett sätt att kringgå, men enligt mig fullt möjligt för familjen att
få igenom. Speciellt med tanke på Lisas långvariga placering hos familjen och den fortskridna
kontinuitet som Lisa fått. Det förefaller i detta fall som en rimlig och nödvändig möjlighet för
att uppfylla Lisas bästa att ansöka om adoption. I båda fallen anser jag att barnets rätt att
slippa sina föräldrar står över föräldrars rätt till sina barn och att barns bästa måste komma
före allt annat. Jag är på det klara med att det inte alltid är lätt att ta reda på vad som är bäst
för ett barn, men mycket viktigare är att det göra noga utredningar och att barnet aldrig blir en
pappersprodukt.
6.1 Förslag till förändring för att göra lättare inhemska adoptioner
Jag anser att vi ska göra det mycket lättare för inhemska adoptioner genom att förändra hur vi
tänker i samband med vårdnadsöverflyttningarna. I samband med att man inleder en utredning
av vårdnadsöverflyttning anser jag att man också påbörjar en aktiv process om adoption. I den
aktiva processen ska de sociala myndigheterna jobba aktivt för en möjlighet till adoption och
familjehemmet ska i samband med slutskedet av utredningen få bestämma sig om de vill
adoptera eller inte adoptera barnet. Detta innebär att utredningen som nu görs vid
vårdnadsöverflyttning måste vara mycket mer omfattande och gå mycket djupare för att
säkerhetsställa barnets bästa. Mitt förslag innebär att om familjen har en vilja att adoptera
barnet och man i utredningen kommer fram till att en vårdnadsöverflyttning ska ske så bör
även processen starta för att adoptera barnet. Väljer familjehemmet att inte adoptera barnet
ska inte heller en vårdnadsöverflyttning ske. På detta sätt uppfyller vi de fyra
grundprinciperna i barnkonventionen och vi ser till att barnet får en förhoppningsvis trygg och
säker framtid och inte en den osäkra framtid som dagens system ger.
65
SOU 2000:77, 142.
16
7 Källförteckning
Officiellt tryck
Propositioner
Prop. 1989/90:107
Om godkännande av FN:s konvention om barnets rättigheter.
Prop 1997/87:7
Vårdnad, boende och umgänge.
Prop 1997/98:182
Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i
Sverige.
Prop 2002/03:53
Stärkt skydd för barn i utsatta situationer.
Utskottsbetänkande
2010/11: SoU3
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
2012/13: SoU4
Stärkt stöd och skydd för barn och unga.
Statens offentliga utredningar
SOU 1997:116
Barnet Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter
i Sverige.
SOU 2000:77
Omhändertagen-Samhällets ansvar för utsatta barn och unga.
Departementsserie
Ds 2001:53
Föräldrars samtycke till adoption m.m.
Motioner
2012/13:So201
Barnkonventionen.
Internationellt
United Nations
Convention on the Rights of the child.
United Nations
Den av FN:s generalförsamling 3.12.1986 godkända deklarationen om
sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn,
särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i
familjehem och adoption.
17
Övrigt
SOSFS 2006:20
Om barnet behöver en ny vårdnadshavare.
Litteratur
Detrick, Sharon, A Commentary on the United Nations Convention on the child. Kluwer Law
International, Haag, 1999.
Hodkin, Rachel, Newell, Peter, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of
the child.United nations Children Found, Geneva, 1998.
Kilkelly,Usula, The child and the European Convention on Human Rights, Asgate Publishing
Company, Brookfield, 1999.
Riddarstål, Jonathan, Kampen om rätten till sin barndom, J.R Förlag, Färgelanda 2007.
Saldeen, Åke, barn och föräldrar,3:e uppl.,Iustus, Uppsala 1997.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material ,metod och
argumentation, Norstedts juridik, Stockholm 2007.
Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder, 4 uppl., Studentlitteratur AB, Lund 2010.
Schiratzki, Johanna Vårdnad och vårdnadstvister, Norstedt Juridik, Stockholm 1997.
Wallin, Gösta, Vängby Staffan, Föräldrabalken:en kommentar D.1,1-13 kap, och
internationell föräldrarätt, 5 uppl., Norstedt Juridik, Stockholm 2010.
Wideberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur AB, Lund 2002.
18
