Helena Filipsson Nyström Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Helena Filipsson Nyström
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg
Jod
Jodbrist i Sverige
Salt
Tillräckligt med jod i Sverige
Kaffe paus
Struma
Låg ämnesomsättning
Hög ämnesomsättning
Frågor
I
I
5’
HO
5
H 2N
CO 2H
O
3’
I
3
I
T4
5, 3, 3’, 5’ tetraiodothyronine=thyroxine=T4
I
H2 N
CO 2H
HO
O
I
I
5, 3, 3’ triiodothyronine=T3
T3
Figur 2
Jodatomens position i det aktiva sköldkörtelhormonet
T3 och dess förstadium T4
I många länder är den naturliga
tillgången av jod låg
Första WHO kartan
1993
ICCIDD International Council for the Control of Iodine Deficiency Disorders
Dagens karta över jodstatus i världen
Kopia från Hagströmer Biblioteket; Stockholm
Struma i Sverige
•Nämndes sannolikt först av Linné
• 1815 Sven Hedin ”ämbetsberättelse
• Vid den tiden misstanke om att struma var en
smittsam sjukdom – införd av tyska gruvarbetare
• Senare under 1800-talet ”strumaepidemi” i
Sverige (sillperioderna försvann)
• Potatis ersatte spannmål i kosten
Jodbristen i Sverige
• 20-talet: Livlig debatt. Infektion, jodbrist???
Sandviken
• 1923 Struma, flickor 65%, pojkar 28%
• 1924: Jodprofylax påbörjas
• 1927: Struma flickor 13%, pojkar 5%
Liknande studier i Falun
0-4%
4-7%
7-15%
>15% struma
Höjer J 1931
Jodprofylax
1936
10 mg Na-jodid/kg bordsalt
Studier i Sundsvall på 60-talet: strumaprevalens c:a 30%
1966
50 mg Na-jodid/kg bordsalt
1980: Struma, kvinnor synlig 2-3%, palpabel 10%
1983
Legalisering: frivillig rekommendation
att tillsätta 40-70 mg jod/kg salt
2007 1/7
Ersatt av en europeisk reglering
avseende tillsats av vitaminer
mineraler i mat
och
Tabell 1 Exempel på föda och dess jodinnehåll (µg/100 g ätlig del) och som
jämförelse havssalt och joderat salt Källa: Livsmedelstabell: mineralämnen och
spårelement. Livsmedelsverket
Födoämne
µg/100 g
ätlig del
Födoämne
µg/100 g
ätlig del
Hummer
700
Kyckling
0,5
Sushi med
gravlax och
havstång
520
Vetemjöl
2
Räkor
210
Ost
25
Musslor
180
Banan
7
Havsfisk
40
Potatis
1
Ägg
21
Ris
1
Nötkött
4
Havssalt
2000
Salt, joderat
5000
Jodintaget idag
Mjölk, ost, köttprodukter
Margarin, bröd, ceralier
Salt
50%
30%
20%
Observera att kreatursfoder oftast
är jodberikat
Jod absorption
Thyroidea
Beskrevs redan på 1500-talet av
Vesalius och dessförinnan sannolikt
också av Leonardo da Vinci
1656 fick den sitt namn av Thomas Wharton – glandula
thyroidea- efter det sköldformade brosket i struphuvudet
2 separata hormonella system
• Follikelcellen bildar
sköldkörtelhormon T4 och T3
• C-cellerna bildar calcitonin
TPO
I
I
5’
HO
5
H 2N
CO 2H
O
3’
I
3
I
T4
5, 3, 3’, 5’ tetraiodothyronine=thyroxine=T4
I
H2 N
CO 2H
HO
O
I
I
5, 3, 3’ triiodothyronine=T3
T3
Figur 2
Jodatomens position i det aktiva sköldkörtelhormonet
T3 och dess förstadium T4
Livsmedelsindustrin använder i
många av fallen icke joderat salt
liksom många skolkök
Lagen täcker ej livsmedelsindustrin
Saltanvändningen har förändrats
Livsmedelsverket:
Dagens saltintag på 8-10 g
skall minska till 5-6 g fram till
2011
Sverige har sannolikt tillräckligt med jod
Vitti P Lancet 2003
WHO organ för aktion mot jodbrist ICCIDD
WHO rekommenderar att uppföljning av en populations
jodstatus skall göras var 5 år-ändå har få europeiska
länder sådana program
Undersökning av skolbarn klass 0-6 avseende
jodutsöndring och storlek av sköldkörteln
Jodstatus i Sverige 2006-7
Gjord enligt WHO/ICCIDD rekommendationer
Genomförd mellan oktober 2006 och maj 2007
Luleå
Föllinge
Stugun
Gnarp
Kumla
Skara
Skepplanda
Bohus
Mölnlycke
Jönköping
Ankarsrum
Smålandsstenar
Hillerstorp
Gävle
Östhammar
Uppsala
Upplands-Väsby 2 st
Norrtälje
Bålsta
Eskilstuna
Johanneshov
Trångsund
Nyköping
Stigtomta
Karlshamn
Hjärup, Staffanstorp 2 st, Vollsjö
30 skolor - med
stratifierad
slumpmässig
selektering
10 skolor
tackade nej till
deltagande och
ersattes nya
slumpmässigt
utvalda skolor
från samma Hregion
Rektor
(1)-2 klasser utvaldes
slumpmässigt från varje skola i
årskurser 0-6
Skolsköterska
71% tackade ja till att deltaga
Klassföreståndare
I genomsnitt 29 barn i varje klass
Patient Information
Informed concent
Totalt 857 barn (445 pojkar och
412 flickor)
Barnen lämnade
• Spot urin prov för analys av jod
jod bestäms med en ”Klassisk”
spektrofotometrisk metod:
Sandel-Kolthoff
• Genomgick ultraljud av sköldkörteln
Resultat urin jod
Usa 168 µg/L
Japan 281 µg/L
Frekvens %
Median UI: 125 µg/l (range 11-757)
Proportion < 100 µg/l: 30%
WHO: 100 – 200 µg/L
(WHO gravida 150-250 µg/L)
µg/L
Jod i urin
Gamla jodbrist områden med >15% struma
(Ankarsrum, Stigtomta, Kumla, Gävle,
Gnarp, Stugun, Föllinge)
vs
Områden med 0-4% struma
(Nynäshamn, Mölnlycke, Hjärup,
Staffanstorp, Skepplanda, Bohus,
Norrtälje, Luleå, Uppsala, Skara,
Trångsund, Upplands-Väsby,
Bålsta, Eskilstuna, Johanneshov)
Flickor 3,85 vs 3,82 ml, p=0,77
Pojkar 3,54 vs 3,88 ml, p<0,01
Median justerat för ålder och BSA
Höjer 1931
Sammanfattning Swejod
• Sverige ligger inom gällande normer för urinjod och landet
är att beteckna som jodsufficient
• Utsatta grupper är dock gravida och ammande som har ett
ökat jodbehov
• Sköldkörteln volymen skiljer sig inte över landet
• Ingen kvarvarande relation till gamla strumaområden
Sverige är jodsufficient
Vad gör sköldkörteln?
Styr kroppens
ämnesomsättning genom
att producera ett
hormon, viktigast
Thyroxin (T4)
• För att göra hormonet behövs jod i kosten
• Bristvara i naturen
Struma
Vad är struma?
• Struma betyder förstorad sköldkörtel (utan hänsyn
till hormonproduktion!)
• 10-15 % av den kvinnliga befolkningen har struma!
• Sköldkörteln är förstorad vid jodbrist, ibland i
pubertet och vid graviditet
Knöl i sköldkörteln
Vanligt, 4-7% av
normalbefolkningen
De flesta knölar är
godartade
- endast 5% utgörs av
sköldkörtelcancer
Förstoring = Struma
Förändringar i sköldkörteln:
för låg produktion
för hög produktion
Tyreoideasjukdomar är vanliga!
• I världsperspektiv: orsak jodbrist
• I i-länderna vanligaste orsak rubbning i immunsystemet:
autoimmun sjukdom
• 10% av kvinnor sökt läkare för sköldkörteln
• Kvinnor: 2-3% hypotyreos, 2-3% hypertyreos
• Barn kan ha medfödd hypotyreos: PKU-test
För diagnos räcker ett enkelt blodprov
• Fritt T4 (=Tyroxin)
• TSH (hypofyshormon)
Om man får en rubbning i sköldkörtelns
funktion?
För stor mängd hormon= hög ämnesomsättning=hypertyreos
eller tyreotoxikos
• Högvarv, Varm, svettig, viktnedgång, tremor, muskelsvag, trött, sover
dåligt, kort stubin, konflikter, depression. Ögonproblem kan förekomma
• Hos äldre flimmer, hjärtsvikt
För liten mängd hormon=låg ämnesomsättning=hypotyreos
• Tidiga fall: trött, deppig, något är fel…
• Mer uttalat: Frusen, mörk röst, låg puls, svullen runt ansiktet, håravfall,
initiativlös, mycket trött, förstoppning, depression
Hypotyreos
Hypotyreos
Hypotyreos - behandling
• Medicin: Tyroxin (Levaxin, Euthyrox)
• Inga hinder för graviditet, amning
• Det kan ta tid innan man är helt återställd!!
För hög ämnesomsättning
_
TSH +
T4 och T3
Barbro, 57 år
Insjuknar 1996 med symptom på hög ämnesomsättning,
svettningar, hjärtklappningar och viktnedgång. Pat förnekar
ögonsymptom men är rökare.
FT4 45 (12-22) pmol/L
TSH <0,006 (0,3-4,2) mU/L
Tyreoidea palperas möjligen något förstorad. Inga knölar.
Thyreotoxicos
Hyperthyreos
Graves sjukdom
Toxiskt nodös struma
Thyreoiditer
Akut thyroidit
Subakut thyroidit
Postpartum thyroidit
Tyst thyroidit
Toxiskt adenom
Hög jod tillförsel
Factitia
Läkemedel
Autoimmuna thyreoideasjukdomar
• Autoimmun diffus hyperthyreos (Graves´ sjukdom)
Autoimmun markör TRAk
• Autoimmun hypothyreos
Autoimmun markör TPOAk
Thyreoideascintigrafi med 99mTc perteknetat
99mTc för diagnostik: Halveringstid 6 tim, y-strålning
Thyreotoxicos
Hyperthyreos
Graves sjukdom
Toxiskt nodös struma
Thyreoiditer
Akut thyroidit
Subakut thyroidit
Postpartum thyroidit
Tyst thyroidit
Toxiskt adenom
Hög jod tillförsel
Factitia
Läkemedel
Med högt jodupptag
Ej jodupptag
Hyperthyreos - behandling
• Medicin
• Operation
• Radioaktivt jod
• Det kan ta lång tid innan man hämtat sig helt!
Varför drabbas man av
sköldkörtelsjukdom?
• Arv
• Otur…
• Insjuknande påverkas av nivån av kvinnligt
könshormon (östrogen): klimakteriet och åren
därefter
STRESS
Tack!
Frågor?