Fakta om blod
Ett blodprov kan ge väldigt mycket information och är ibland ett nödvändigt komplement
till läkarens övriga undersökningar. Blodprov kan också säga väldigt lite, om inte
analyssvaret tolkas rätt eller sätts i relation till de symptom som patienten uppvisar.
Det finns en mängd olika värden som läkaren kan välja att analysera, och som patient
kan det kan vara svårt att hålla isär begreppen.
Det man tittar på i ett blodprov är indikatorer på hur olika organ fungerar, antal av olika
celler och spår av infektioner. Ett exempel på ett organtest är CK, ett enzym som
huvudsakligen finns i skelettmuskulatur och hjärtmuskeln. Om CK-mängden är förhöjd är
det ett tecken på att muskulaturen inte mår som den ska.
Cellantal per volymsenhet, t ex en miljard celler per liter blod, använder man när man
räknar t ex vita blodkroppar (leukocyter). En ökning av antalet leukocyter kan tyda på att
patienten har eller just haft en infektion.
Spår av infektioner letar man också efter med hjälp av antikroppar och antigen. Ett
exempel på antigen är ett virus. En antikropp är kroppens svar på att det träffat ett virus.
Om man tar blodprov två gånger med två veckors mellanrum, ett så kallat parprov, och
antalet antikroppar riktade mot ett visst virus ökar från det första provet till det andra är
det ett tecken på att patienten infekterats av viruset under den tiden.
På varje laboratorium har man bestämt normalvärden. Det går alltså inte att använda
referensvärden (normalvärden) från ett laboratorium för ett blodprov som är analyserat
på ett annat lab.
