Praktisk tentamen LÄK-T1 (2013-01-10: Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1. ANATOMI 1. a. Vilka två kärl försörjer colon och rektum? Svar: a. mesenterica superior och a. mesenterica inferior b. Vilka delar av colon försörjs av a. mesenterica superior och vilka delar försörjs av a.mesenterica inferior? Svar: a. mesenterica superior försörjer colon från ileocekalvalvet fram till 2/3 av colon transversum. Resten försörjs av a.mesenterica inferior c. Vilka tre grenar från a. mesenterica superior försörjer colons proximala delar? Svar: a.ileocolica, a.colica dextra och a. colica media. d. Nedre delen av rectum försörjs av a.rectalis inferior. Från vilket större kärl kommer a.rectalis inferior? Svar: a. pudenda interna (a.iliaca interna). A.rectalis inferior avgår från a.pudenda interna, som i sin tur avgår från a.iliaca interna. 2. Vad är en anastomos? Svar. Det är en naturlig eller konstgjord öppen förbindelse mellan t.ex två kärl eller två tarmändar. 3. Vad innebär det att ett organ är sekundärt retroperitonealt? Svar: Ett organ som har bildats inne i bukhålan omgiven av peritoneum på alla sidor, för att sedan fästa mot bakre bukväggen och endast täckas av peritoneum på anterior yta. 4. Vilka av organen är retroperitoneala och vilka är intraperitoneala (sekundärt retroperitoneal räknas här som retroperitoneal)? a. Gaster? Svar: intraperiotonealt b. Jejunum? Svar: intraperiotonealt c. Ileum? Svar: intraperiotonealt d. Caekum? Svar: intraperiotonealt e. Appendix vermiformis? Svar: intraperiotonealt f. Colon ascendens? Svar: retroperitonealt g. Colon transversum? Svar: intraperitonealt h. Colon descendens? Svar: retroperitonealt i. Colon sigmoideum? Svar: intraperitonealt j. Rectum? Svar: retroperitonealt 5. Beskriv duodenums förhållande till peritoneum med embryologiska termer. Svar: Duodenums första 1/3 är intraperitoneal och duodenums sista 2/3 är retroperitoneal (sekundärt) 6. Vad heter artären som försörjer testikeln med arteriellt blod? Svar: a.testicularis b. Varför avgår artären så proximalt från aorta? Svar: Pga av att gonaderna bildas nära njurarna, därför avgår kärlet nära a renalis 7. Tunica vaginalis omger testikeln. Hur har tunica vaginalis bildats? Resonera gärna kring testikelns nedvandring till scrotum . Svar: När testikeln vandrar ned genom inguinalkanalen till scrotum tar den med sig bukhinnan (peritoneum). Stjälken upp till bukväggen tillbakabildas sedan vilket gör att tunica vaginalis ligger som en sammanfallen ballong utanpå testikeln (dvs två lager). 8. Spermatogenesen är temperaturkänslig. Vilken muskel bidrar till reglering av temperaturen i scrotum genom att föra testiklarna närmare respektive längre ifrån kroppen? Svar: M. cremaster 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Bilden visar gaster. a.Pil a-d pekar på gasters olika delar. Vad heter dessa? Svar: a(Fundus), b(cardia), c (corpus), d(pylorus) b. Pil e-i pekar på kärl som försörjer gaster med arteriellt blod. Vad heter dessa? Svar: e (a.splenica/lienalis), f (a.gastroomentalis sin),g (a.gastroomentalis dx), h(a.gastrica dx),i (a.hepatica communis) c.Pil j pekar på a.gastrica dx där denna anastomoserar med ett annat kärl. Vilket kärl? Svar: a.gastrica sin Från curvatura major och colon transversum utgår omentum majus, som sedan hänger ner och täcker tunntarmarna. Beskriv vad ett oment är? Svar: Dubbelt peritoneum och fett. Pancreas är en viktig körtel som både har endokrin och en exokrin funktion. a. I vilka tre delar brukar man dela in pancreas i? Svar: Caput, Corpus och Cauda b. Från vilka avgångar från aorta får pancreas sin blodförsörjning? Svar: truncus coeliacus och a.mesenterica superior c. Vilken är den embrylogiska bakgrunden till att pancreas har dubbel blodförsörjning? Svar: Pga att pankreas bildats av två anlag(framtarm och mittarm) Truncus coeliacus försörjer framtarmen och a.mesenterica försörjer mittarmen Hur når bukspottet tarmen? Svar: ductus pancreaticusductus coledochus papilla duodeni major (vateri)duodenum Pancreas är ett sekundärt retroperitonealt organ. Vad innebär det? Svar: Organ som varit intraperitoneala och sedan, helt eller delvis, växt fast bakom peritoneum när mesenteriet tillbakabildades Bilden visar colon. a.Namnge colons olika delar. Svar: 1)caecum 2) appendix vermiformis 3) colon ascendens 4) colon transversum 5) colon descendens 6) colon sigmoideum. b. Vad heter de längsgående glattmuskelbanden som ger colon sitt karaktäristiskt veckade utseende och vad heter vecken som bildas? Svar: taenia coli och haustra coli c. Vilka delar av colon får blodförsörjning av a.mesentrica inferior? Svar: Från och med den distala 1/3 av colon transversum a. Colons delar har olika förhållande till peritoneum. Vilka två delar av Colon ligger retroperitonealt? Svar: Colon ascendens och Colon descendens b.Nämn två organ i buken eller bäckenet som ligger primärt retroperitonealt? Svar: rectum, njurar, binjurar, urinblåsan, uterus Bukorganens venösa blod dräneras till samma ven. Vad heter venen? Peka ut venen på bilden! Svar: v. porta Vilka två vener bildar v. porta? Peka ut venerna på bilden! Svar. V. mesenteriva superior och v.splenica/lienalis. Vena porta går tillsammans med två andra viktiga strukturer i ett ligament som går mellan levern och proximala delen av duodenum. a.Vad heter ligamentet? Svar: lig. Hepatoodenale b. Två andra strukturer går med v.porta i detta ligament. Vad heter dessa och vad heter de tre strukturerna tillsammans? Svar: ductus choledochus, a.hepatica propria som tillsammans med v.porta bildar portatriaden c. Lig. Hepatoduodenale utgör en del av en större struktur som består av dubbla lager peritoneum. Vad heter denna struktur? Svar: Omentum minus 19. 20. 21. 22. 23. 24. a. b. 25. 1. 2. 3. 4. 5. 26. 27. 1. d. Vad heter den andra delen av omentum minus? Svar: lig. Hepatogastrica Bilden visar Colon. Namnge de olika delarna av Colon och peka ut dessa på bilden. Svar: Caecum, Colon ascendens, colon transversum, colon descendens och colon sigmoideum. Svar: A. mesenterica superior och a. mesenterica inferior. a.Från vilka delar av det embryonala tarmröret utvecklas colon? Beskriv också vilken del av colon som härrör från respektive del av tarmröret. Svar: Mittarmen ger upphov till colon ascendens och 2/3 av colon transversum. Baktarmen ger upphov till 1/3 av colon transversum och colon sigmoideum. b. Vilka delar av colon är intraperitoneala och vilka delar är retroperitoneala? Svar: Colon ascendens och Colon descendens är retroperitoneala. Caekum, Colon transversum och colon sigmoideum är intraperitoneala Peka ut och namnge de tre stora kärlavgångarna från bukaorta. Svar: Truncus coeliacus, a. mesenterica superior och a. mesenterica inferior a.Vilka kärl avgår från truncus coeliacus? Ge också exempel på vad respektive kärl försörjer. Svar: a. hepatica communis (levern/ magsäcken/proximala duodenum), a. gastrica sinistra (magsäcken/esofagus) och a. splenica (mjälten, pankreas, magsäcken) b. Ge ett exempel på vad a. mesenterica superior försörjer. Svar: Större delen av duodenum, jejunum, ileum, colon ascendens och 2/3 av colon transversum. a. I vilka huvuddelar delas det embryonala tarmröret upp i?Svar: Framtarm, mittarm och baktarm. b.Vilket större kärl försörjer vilken del av tarmröret? Svar: Framtarm = truncus coeliacus, mittarm = a. mesenterica superior, baktarm = a. mesenterica inferior Beskriv med egna ord var i bäckenet man hittar följande strukturer.Excavatio rectouterina/Fossa Douglasi? Svar: Mellan rectum och uterus posteriora vägg Excavatio/Fossa Vesicouterina? Svar: Mellan urinblåsans posteriora vägg och uterus anteriora vägg 26. Beskriv den arteriella försörjningen av ovarierna och det venösa avflödet från ovarierna. Svar: a. ovarica dx och a. ovarica sin avgår från aorta descendens. V. ovarica dx mynnar i v.cava inferior medan v. ovarica sin mynnar i v.renalis , som sedan mynnar i v.cava inferior. Vad heter de gångsystem som kommer utvecklas till kvinnliga resp manliga inre genitalier? Svar: Kvinnor = Müllerska gångarna och Män=Wolffska gångarna Namnge artärerna på bilden. Svar: a. cystica (förtydliga att detta kärl försörjer gallblåsan) a. hepatica propria a. gastroduodenalis a. hepatica communis a. lienalis/splenica a. gastrica sin Vilka strukturer förutom a. hepatica propria ingår i portatriaden? Svar: v. porta och ductus choledocus Hur kommer det sig att pankreas får arteriellt blod från både truncus coeliacus och a. mesenterica superior? Svar: Pga att pankreas bildats av två anlag(framtarm och mittarm) Truncus coeliacus försörjer framtarmen och a.mesenterica försörjer mittarmen)Bilden visar kvinnliga genitalia. Namnge de olika strukturerna med dess latinska namn. Svar: ig. Ovarii proprium 2. 3. 4. 5. 6. 28. Tuba uterina Lig. Latum Ovarium Cervix Fornix a.Beskriv lite mer ingående vad nr 3 är för något! Svar: Dubbelt lager peritoneum mellan uterus och laterala bäckenväggen b. Denna struktur (nr 3) kan delas upp i tre delar. Vilka? Svar: Mesometrium, mesosalpinx, mesovarium 29. Ligamentum teres uteri/lig. rotundum utgår från uterus vid tuba uterinas mynning. Var fäster lig.teres uteri? Svar: Labia Majora Histologi Preparat 39 Förhornat (pigmenterat) epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets flerskiktat epitel (epidermis) och pekat ut dess olika lagren/strata (stratum basale med sina kubiska-cylindriska celler, här med melanin-pigmentet, stratum spinosum (celler med runda kärnor och tydliga gränser, utan granula), stratum granulosum (celler vars kärnor är spolformade och mörka, pga av keratohyalin) samt det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum) där alla celler är döda, saknar kärnor, och innehåller endast keratin. Preparat 6 Läppen: Förhornad resp oförhornad epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två olika flerskiktade epiteltyper, den ena förhornad (epidermis) och den andra oförhornad (munhålan). Studenten skall ha pekat ut de olika lagren/strata (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum och det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum, med keratin) i den ena men keratin-fri inte i det andra. Preparat 13 Esofagus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut sitt karakteristiska fyralagers uppbyggnad, dvs mucosan med sin oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt muscularis mucosae; submucosan med de slembildande gl. esophagica; muscularis externa (där studenten skall beskriva typ av muskulatur (glatt- alt tvärstrimmig) och orsaken till (snitt kan vara från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig); samt dess adventitia (ingen t. serosa). Preparat 15 Magsäcken, fundus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa- , parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae), muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan. Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt pylorus sfinktern (glatt muskel). Preparat 19 Tarm, olika segment Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och colon (med tydliga Peyerska plack, samt taenia coli). Preparat 21 Bukspottkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de exokrina och endokrina (Langerhans öar) delar av organet. I synnerhet skall studenten ha visat de bindvävs septa som bildar lobuli, och de tubuloacinära serösa körtlar, med sina kubiska, sekretoriska celler grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Utförsgångarna skall pekats ut dvs intralobulära skarvgångar (”intercalated ducts”), som mynnar i intralobulära samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central placerade, långa ductus pankreaticus. Preparat 23 Lever Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd: dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och Kupffer celler skall indikeras. Preparat 7 Fettvävnad Svar: fett vävnad, runda stora celler, med utlokaliserad cytoplasma och platta, enkla kärnor Preparat 11 Thyroidea Svar: Thyroidea består av folliklar med kolloid som omges av ett epitel som kan vara kubiskt eller skivepitelsliknande Preparat 22 Gallblåsan Svar: Vägglagret består av en mycket veckad tunica mucosa ves. felleae med ett enskiktat cylindriskt epitel med mikrovilli, vars celler vilar på en kärlrik lamina propria. Glatmuskulatur av oordnad karaktär (tunica muscularis ves. felleae). Utanför detta finns det en relativt tjock och tät bindväv som innehåller bl.a. blodkärl, fett och elastiska trådar. Det yttre skiktet som syns i preparatet är tunica adventitia ves. felleae (mot levern). Preparat 3 Pseudostratifierat cylindriskt epitel Svar: Pseudostratifierat (respitratoriskt) cylindriskt epitel. Hittas i trachea, bronkier Preparat 10 Hypofys Svar: Framlob (adenohypofisen med pars distalis och pars intermedia) samt neurohypofisen (pars nervosa), kromofila och kromofoba. De kromofila celler är i sin tur antingen acidofila eller basofila. Preparat 12 Binjure Barken och märgen (barken med tre olika lager: glomerulosa, fasciculata samt reticularis).