Republiken Polen

Sid. 1(8)
2013-09-25
Warszawa
Polen
Basfakta
Officiellt namn: Republiken Polen/ Rzeczpospolita Polska
Nationaldag: 3 maj (Konstitutionen 1791), 11 november (Polen återuppstår
som stat 1918)
Huvudstad: Warszawa (1,8 miljoner invånare)
Yta: 312 685 km²
Befolkning: Polacker 98,7 %, ukrainare 0,6 %, övriga 0,7 %
Folkmängd: 38,5 miljoner (2013)
Födelsetal: 9,96 födslar/1000 invånare (2012)
Språk: Polska
Religion: katoliker 90 % (cirka 75 % utövande), övriga religioner är bl.a.
ortodoxa kristna (1,3 %), protestanter (0,3 %), övriga (cirka 8 %)
Statsskick: Republik
Statschef: Bronisław Komorowski
Regeringschef: Donald Tusk (PO/EPP)
Utrikesminister: Radosław Sikorski (PO/EPP)
Regeringspartier: Medborgarplattformen (PO/EPP) i koalition med Polska
Folkpartiet (PSL/EPP)
Parlament: Tvåkammarsystem: Sejmen (460 platser) och Senaten (100 platser)
Partier i parlamentet: Medborgarplattformen (PO/EPP) – 39,2 (nu 203 platser
i Sejmen/62 platser i Senaten), Lag och Rättvisa (PiS/ECR) – 29,9 % (nu 137
platser i sejmen/29), Palikots Rörelse (RP) – 10 % (nu 36 platser i sejmen/0),
Bondepartiet (PSL/EPP) – 8,4 % (29/2), Vänsteralliansen (SLD/S&D) – 8,2 %
(nu 26 platser i sejmen/0), Tyska Minoritetspartiet – 0,2 % (1/0) (etniska
minoritetspartier är undantagna från valspärren på 5 %). Det nybildade
Solidariska Polen (SP) har efter valet tagit över 20 ledamöter i sejmen från PiS
och 2 i senaten. Oberoende politiker var i augusti 2013 uppe i 7 ledamöter i
sejmen och 4 i senaten.
2(8)
Senaste och nästa parlamentsval: oktober 2011 och oktober 2015
Senaste och nästa presidentval: juli 2010 (tidigarelagt från oktober 2010) och
april/maj 2015
Valuta: złoty, PLN (1 złoty = 100 groszy) = cirka 2,1 SEK
BNP: 1 322 miljarder PLN (2012 enligt IMF)
BNP per capita: 34 566 PLN (2012 enligt IMF)
BNP-tillväxt: 1,9 % (2012)
Arbetslöshet: 10,4 %, enligt Eurostat (juli 2013). 13,1% (juli 2013) enligt
inhemsk statistik (GUS)
Konsumentprisindex: 1,1 % (augusti 2013)
Kärninflation: 1,4 % (augusti 2013)
Budgetunderskott: 3,9 % av BNP (2012)
Statsskuld: 844,2 miljarder PLN (juni 2013)
Valutareserv: 354,8 miljarder PLN (mars 2013)
Total import: 151,6 miljarder EUR (2012)
Total export: 141,9 miljarder EUR (2012)
Bytesbalans: - 14,3 miljoner PLN (kv. VI 2012), -0,1 miljoner PLN (kv. I 2013)
Viktigaste handelspartners: Tyskland (cirka 25,1 % av export och 21,1% av
import). Övriga: Ryssland, Kina, Storbritannien, Tjeckien, Italien, och Frankrike.
79 % av Polens export går till andra EU-länder. Polen är Sveriges elfte största
exportmarknad och Sverige är Polens åttonde största exportmarknad.
Viktigaste exportprodukter: Industriprodukter (29 %), transportutrustning (21
%), konsumentvaror (21 %), kapitalvaror (14 %) och livsmedel (10 %).
Bistånd: 1,2 miljarder PLN (2011). Största biståndsmottagarna från Polen är
Afghanistan, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Moldavien, Armenien,
Azerbajdzjan. Större delen av biståndet utbetalas främst via EU:s
biståndsprogram och genom multilaterala avtal.
Energikällor: Icke-förnybara energikällor utgör 92 % av alla energikällor (kol 53
%, olja 26 %, gas 13 %). Förnybara energikällor utgör endast 8 %.
Historia
Bildandet av en polsk stat räknas allt som oftast till år 966 då landet kristnades
under kung Mieszko den förste. År 1386 ingick Polen i en union med
storhertigdömet Litauen och Polen-Litauen hade sin största geografiska
utbredning under 1400-talet, då samväldet sträckte sig från Östersjön i norr till
Svarta havet i söder. I slutet av 1700-talet delades ett starkt försvagat Polen
mellan Ryssland, Österrike och Preussen. Efter en tredje delning 1795 upphörde
landet att existera som självständig stat.
I fredsuppgörelsen efter första världskriget 1918 återupprättades, efter 123 år,
den polska staten. Statsöverhuvud blev ledaren för befrielsekampen, marskalk
Józef Piłsudski. I och med Tysklands angrepp på Polen den 1 september 1939
(och Sovjetunionens anfall den 17 september 1939) inleddes det andra världs-
3(8)
kriget. Polen blev skådeplatsen för stora delar av kriget och drabbades mycket
hårt. De mänskliga, ekonomiska och materiella förlusterna var enorma.
Krigsslutet 1945 ledde även till att Polens gränser ändrades varvid man erhöll
delar av östra Tyskland som kompensation för stora områden i östra Polen som
gick förlorade. Stora folkförflyttningar ägde rum och från att ha varit ett
flernationellt land, blev Polen en monoetnisk nation.
Efter kriget inleddes en sovjetisering av Polen som pågick fram till 1989.
Kommunistpartiet styrde med stöd från Moskva och ett planekonomiskt system
tillämpades efter sovjetisk modell, dock med undantag för jordbrukssektorn.
Motståndet mot regimen organiserades under den fria fackföreningsrörelsen
Solidaritet med dess ledare Lech Wałęsa och under 1980-talet började vissa
förändringar att äga rum. Rundabordsförhandlingarna mellan regimen och Solidaritet 1989 ledde till en överenskommelse om delvis fria val, som vanns med
stor majoritet av oppositionen. Året därpå upplöstes kommunistpartiet och Lech
Wałęsa blev landets förste demokratiskt valde president. Planekonomin ersattes
av ett marknadsekonomiskt system.
Utvecklingen sedan kommunismens sammanbrott har präglats av många
regeringsskiften, samtidigt som den parlamentariska demokratin och
marknadsekonomin har konsoliderats.
Flygkatastrofen i Smolensk den 10 april 2010 innebar att nästan 100 personer,
däribland många politiska och militära ledare såsom dåvarande presidenten Lech
Kaczyński, omkom. Polen klarade dessa svåra förluster på ett imponerande sätt.
Olyckan är dock fortfarande en källa till politisk splittring mellan
högeroppositionen och regeringen.
Parlamentsvalet hösten 2011 innebar att en polsk regering för första gången
lyckades bli omvald. Valresultatet innebar samtidigt att ett nytt parti, Palikots
Rörelse, med fokus bl.a. på att minska kyrkans inflytande, öka jämställdheten
mellan könen och liberalisera den mycket restriktiva abortlagen fick säte i
sejmen.
EU-politik
Polens regering vill skapa förutsättningar för landet att bli en av de stora
aktörerna i EU och det finns ett starkt politiskt stöd för utvecklingen av den inre
marknaden och de fria rörligheterna. Polen vidhåller sin ambition att bli medlem
i valutaunionen men betonar att detta kommer att ske först när nuvarande kriser
är hanterade. Polen är, trots vissa problem med bl.a. en hög statsskuld, ett
mycket intressant land ur investeringssynpunkt och oberoende experter
bedömer att Polens roll inom EU kommer att växa alltmer i framtiden.
Stödet för EU är starkt i Polen och har enligt opinionsundersökningar ökat efter
EU-medlemskapet 2004. De som var skeptiska vid inträdet, framförallt
bönderna och landsbygdsbefolkningen, har blivit mer positiva sedan
utbetalningarna av jordbruks- och regionalstöden inleddes hösten 2004. Ett av
4(8)
Polens starkaste intressen i EU är att de ekonomiska skillnaderna mellan gamla
och nya medlemsstater skall utjämnas så snabbt som möjligt – en linje som man
driver konsekvent i olika sammanhang. Polen är det medlemsland som tar emot
mest stöd från EU:s struktur- och sammanhållningsfonder.
I den av Sverige prioriterade frågan om EU:s arbete för att reducera utsläppen
av växthusgaser har våra länder olika utgångspunkter. Istället är frågan om
energisäkerhet mycket viktig i Polen. Landet har en stor inhemsk produktion av
kol och av den elektricitet som produceras i landet kommer 90 procent från kol.
De omoderna och ineffektiva kolkraftverken är huvudanledningen till Polens inställning till klimatförhandlingarna. För att klara de klimatmål som satts upp av
bl.a. EU planerar Polen bygga två kärnkraftverk varav det första planerats till år
2020 men snarare kommer att bli klart kring 2025. Därtill hyser Polen stora
förhoppningar om att landets relativt stora skiffergasfyndigheter kan bidra till en
omvandling av Polens koltyngda energimix.
Polen och Sverige delar visionen om Östersjöregionen som ett hållbart
tillväxtområde och Polen har aktivt verkat för att EU:s Östersjöstrategi skall ges
konkret innehåll. Under EU-ordförandeskapet har man genomfört ett stort
uppföljningsmöte i Gdansk där bl.a. kommissionens rapport om strategins
genomförande diskuterades.
Polen tog sig an sitt EU-ordförandeskap hösten 2011 med betydande energi,
entusiasm och självförtroende. De polska prioriteringarna låg mycket nära de
svenska, inte minst i den starka betoningen av EU:s tillväxtagenda. Trots
betydande svårigheter, inte minst pga. eurokrisen måste ordförandeskapet
bedömas som en betydande organisatorisk och politisk framgång för Polen.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Polens utrikespolitiska prioriteringar sedan 1989 har framförallt handlat om
integration med Västeuropa, långsiktiga och stabila förbindelser med sina
grannländer samt att stärka banden till USA. Den 1 mars 1999 blev Polen
medlem av NATO och den 1 maj 2004 av EU. Därmed har landets
grundläggande säkerhetspolitiska ambitioner uppfyllts.
Vad gäller relationerna till grannländerna är de med Tyskland de mest
betydelsefulla, inte bara av politiska skäl, utan också av ekonomiska. Tyskland är
Polens utan jämförelse största handelspartner. Idag är besöksutbytet mellan
Warszawa och Berlin mycket intensivt. Också relationerna till Ryssland är viktiga
men av historiska skäl komplicerade. Den nuvarande regeringen har gjort stora
ansträngningar för att förbättra förhållandet till Ryssland och även från rysk sida
har man bemödat sig för att komma till rätta med de viktigaste historiska
frågorna och öppna väg för ett starkare handelsutbyte.
Utvecklingen i Ukraina och Vitryssland är också av största betydelse för Polen.
Tillsammans med Sverige tog Polen 2008 initiativ i EU till det Östliga
partnerskapet, en process som syftar till att främja ett närmande till EU för sex
5(8)
östeuropeiska länder: Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien, Armenien och
Azerbajdzjan. I slutet av september 2011 genomfördes det andra toppmötet om
Östliga partnerskapet i Warszawa – en av höjdpunkterna under det polska EUordförandeskapet. Mötet var väsentligen framgångsrikt, inte minst genom att så
många stats- och regeringschefer deltog (trots pågående eurozonskris samt fokus
på den arabiska våren).
De senaste 20 åren har USA setts som en garant för den polska utrikes- och
säkerhetspolitiken, fred och stabilitet i Europa och världen, varför Polen varit en
ivrig förespråkare för nära förbindelser mellan USA och Europa. Idag strävar
Polen att utöka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet inom såväl
NATO som EU.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Sedan 1994 har den polska ekonomin utvecklats mycket snabbt och övergången
från planhushållning till marknadsekonomi har, trots genomgripande
förändringar, gått relativt smidigt. I början av nittiotalet stod den privata sektorn
för 18 procent av BNP och, som jämförelse, för 88 procent av BNP 2006. Den
polska privatiseringsprocessen och det aktiva främjandet av utländska
investeringar och entreprenörskap har skapat en stor privat sektor bestående till
stor del av små och medelstora företag. Många av dessa är verksamma inom
tjänstesektorn.
EU-inträdet bidrog till ett uppsving för den polska ekonomin. Polen är den
största förmånstagaren inom EU och mottar drygt 80 miljarder euro i EU-stöd
under perioden 2007-2013. Med egenfinansiering uppgår siffran till knappt 110
miljarder. Landets regionala utveckling – och inte minst en kraftig modernisering
av infrastrukturen – är regeringens kanske största ekonomiska utmaning, följt av
målsättningen att kraftfullt stärka innovationsgraden inom landets industri.
Jordbruket är dock alltjämt en viktig sektor i det polska samhället. Trots att det
endast svarar för en liten del av ekonomin så sysselsätter det en ansenlig del av
befolkningen. Jordbruket svarar för cirka 13 procent av sysselsättningen, men
motsvarar endast 3,5 procent av BNP i landets ekonomi. För övriga sektorer
svarar industrin för 31,6 och tjänstesektorn 64,9 procent av BNP. BNP per
capita ligger runt 66 procent av genomsnittet för EU med stora regionala
skillnader inom landet.
Arbetslösheten ökade något under 2012 jämfört med föregående år och ligger nu
runt 10,6 procent och i linje med EU-genomsnittet, enligt Eurostat. Enligt
inhemsk beräkningsmodell var siffran 13,2 procent i juni 2013. Storstäder som
Warszawa har relativt låg arbetslöshet (endast några procent), medan
arbetslösheten på landsbygden på sina håll kan vara betydligt högre än
genomsnittet. De grupper som utgör största delen av den arbetslösa
befolkningen är ungdomar upp till 24 år, vuxna mellan 24-34 år, samt personer
med lägre utbildning. Den ineffektiva jordbrukssektorn utgör i tider av kris en
buffert i fråga om arbetslösheten. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är fortfarande
6(8)
klart lägre än EU-genomsnittet, födelsetalen låga och landets demografiska
utveckling de kommande decennierna en källa till oro.
Den polska ekonomin har upplevt en tillväxt om mellan 2-5 procent genom hela
finanskrisen, och 2013 ser ut att bli ett mellanår med en tillväxt på omkring 1-1,5
procent. Den inhemska konsumtionen mattades av i början av året men visar nu
tecken på återhämtning. Det är emellertid främst exporten som sedan slutet av
förra året driver Polens ekonomi, mycket tack vare en svag zloty. Läget för
statsfinanserna är trots dessa positiva tecken fortsatt trängt. Efter dryga två år av
åtstramningar för att hålla budgetunderskott och statskuld under kontroll tycks
regeringens ekonomiska politik nu gå i en allt mer expansiv riktning. Samtidigt är
handlingsutrymmet i budgeten fortsatt begränsat.
Polen var det enda EU-land som hade en positiv tillväxt under krisåret 2009 och
en växande polsk ekonomi lockar fler och fler utländska investerare. Efter att de
utländska direktinvesteringarna ökade kraftigt under åren 2009-2011, var inflödet
under 2012 mer blygsamt enligt bl.a. FN-organet UNCTAD och OECD. Enligt
den statliga investeringsmyndigheten Invest in Poland (PaIiIZ), som istället
mäter antalet tillkännagivna och planerade projekt, så ser de utländska
direktinvesteringarna för år 2012 och 2013 ut att ligga på samma nivå som under
2011. En rankning av europeiska städers investeringsklimat som sammanställts
av FDI Intelligence placerar flera polska städer högt vad gäller FDI-strategier.
Polen fortsätter att vara attraktivt för utländska direktinvesteringar och placeras
av UNCTAD som fjärde land i Europa och fjortonde i världen bland de länder
som är mest attraktiva för utländska investerare. Polen har ett relativt gynnsamt
kostnadsläge, tillgång till en välutbildad arbetskraft och en stor inhemsk
marknad. Trots inflödet av utländskt ägande står utlandsägda företag fortfarande
för en ganska liten del av den polska ekonomin (8 procent av sysselsättningen
och 12 procent av BNP). Värdemässigt beräknas FDI-etableringarna svara för
mer än 50 procent av landets totala export.
Polens fem största handelspartners på exportsidan är i nämnd ordning:
Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Frankrike, och Italien. Polens fem största
handelspartners på importsidan är Tyskland, Ryssland, Kina, Italien och
Frankrike. Tyskland är utan jämförelse den största handelspartnern med en
export- respektive importandel om drygt 20 procent. Handeln med Kina ökar
också snabbt, och Kina ser Polen som en viktig plattform för sin vidare
verksamhet i Central- och Östeuropa. En intressant trend är en ökande polsk
export till mindre ekonomier i både Afrika och Latinamerika.
Polens förbindelser med Sverige
Relationerna mellan Polen och Sverige är utmärkta. Inte minst inom EU
samarbetar Stockholm och Warszawa mycket nära, t.ex. inom det Östliga
partnerskapet och Östersjöstrategin, men även på flera andra områden. Det
svenska stödet till den demokratiska oppositionen under kommunisttiden finns
fortfarande i färskt minne – liksom det omfattande utvecklingssamarbetet under
åren 1989 till början av 2000-talet som bl.a. omfattade stöd till EU-integration,
7(8)
miljö, energieffektivisering, lokalt självstyre och reformering av
pensionssystemet.
Besöksutbytet mellan Sverige och Polen är tätt och har ökat i omfattning under
de senaste åren. Den 4-6 maj 2011 avlade kungaparet ett statsbesök i Polen då
ländernas utrikesministrar skrev under en politisk deklaration om fördjupat
samarbete inom en rad olika områden. Det fördjupade politiska samarbetet har
ingen egen budget utan handlar om att samordna länderna där de tycker lika eller
har gemensamma ekonomiska intressen. Här nämns bl.a. att förebygga framtida
ekonomiska kriser i EU, reformprogrammet EU2020, EU:s inre marknad, EU:s
Östersjöstrategi, säkerhetspolitik, östliga partnerskapet och energieffektivitet.
Statsminister Reinfeldt besökte Warszawa för bilaterala överläggningar den 30
maj samma år (och dessutom för det Östliga partnerskapsmötet i september).
Sverige har en ambassad och ett Business Sweden-kontor i Warszawa och
honorärkonsulat i Kraków, Szczecin, Wrocław och Gdańsk. Polen har en
ambassad och ett kontor för Polska institutet i Stockholm, samt ett
honorärkonsulat i Halmstad.
Polen är för Sveriges del en relativt stor och växande marknad – den största i
Central- och Östeuropa. Den svensk-polska handeln har fördubblats sedan
2004, men det finns fortfarande stort utrymme för ytterligare expansion. Enligt
svensk statistik uppgick den bilaterala varuhandeln år 2012 till 61,8 mrd SEK svensk export 30,3 mrd och svensk import 31,5 mrd. Detta var en liten ökning
jämfört med föregående år och en stark ökning jämfört med 2009, då
omsättningen var 53,1 mrd SEK.
Investeringarna från Sverige har under de senaste åren fortsatt att öka trots att
Polen inte längre är ett utpräglat lågkostnadsland. Idag handlar det mer om att
komma nära sin slutmarknad i Centraleuropa och efterfrågan på den inhemska
polska marknaden fortsätter att växa.
Det finns idag cirka 500 svenska företag representerade på den polska
marknaden. Några exempel är IKEA, Electrolux, Husqvarna, Volvo, Scania,
Ericsson, Oriflame, Jula, H&M, KappAhl, Duka m.fl. De branscher inom vilka
svenska företag satsat mest är inom energisektorn, byggbranschen samt i tillverkningsindustrin (inklusive underleverantörer till framförallt fordonsindustrin). På
senaste tiden har tjänstesektorn och detaljhandeln utvecklats starkt. Enligt
svenska företagsledare i Polen ger den polska marknaden höga vinstmarginaler
relativt andra marknader, vilket särskilt gäller i den kraftigt växande
tjänstesektorn.
Polsk-svenska handelskammaren har ett 70-tal medlemmar och sitt huvudkontor
i Gdańsk. Svensk-Polska handelskammaren har sitt huvudkontor i Stockholm
och i Warszawa finns Scandinavian-Polish Chamber of Commerce med cirka
300 medlemsföretag från de nordiska länderna.
8(8)
Ambassaden uppskattar att det finns några tusen fast boende svenskar i Polen,
varav flera hundra i Warszawa. Det finns cirka 70 000 polacker som lever i
Sverige.