Sveriges ekonomiska förbindelser med Polen

Enheten för inre marknaden
Ss L-O Lindgren, N-dep
Chefen, UD-EU
Chefen, UD-EIM
G Grén, UD-EIM
G Lind, UD-EIM
H Emsgård UD-EU
P Augustsson UD-EU
G Haglund, UD-EU
C Meimouon, UD-EU
Svenska Ambassaden i Warszawa
Svenska Generalkonsulatet i Gdansk
Polska Ambassaden, Stockholm
Exportrådet, Stockholm
Exportrådet, Warszawa
Svensk Handel
Svenskt Näringsliv
Rapport
2005-01-24
Dnr 150-0197-2005
Utrikesdepartementet
EU-enheten
Sveriges ekonomiska förbindelser med Polen
(1 bilaga)
•
Polen är Sveriges viktigaste handelspartner i Central- och Östeuropa.
•
Polen bör kunna bli en lika betydelsefull handelspartner som exempelvis våra nordiska
grannländer och kommer, med god marginal, att återta sin position från tiden före 1939.
•
Ett flertal akademiska studier visar på förväntade mycket positiva effekter för handeln
mellan Polen och Sverige i och med EU-medlemskapet.
•
Sverige står sig väl i en jämförelse med våra nordiska grannländer när det gäller att
utnyttja handelspotentialen med Polen.
•
Polens export till Sverige består till huvuddelen av industrivaror, tjänstehandeln växer en spegelbild av Sveriges export till Polen, vilket är ett tecken på att den polska
ekonomin mognat.
•
Geografiska kärnområden för svenska företag är framförallt regionerna kring
Warszawa, Wroclaw och Gdansk.
•
Typiska handelsproblem med Polen har tidigare rört certifiering, tull, moms och svår
byråkrati. Den polska byråkratin har en bit kvar innan den är EU-anpassad.
1
UPPDRAGET...................................................................................................... 3
2
DEN EKONOMISKA SITUATIONEN I POLEN................................................... 3
2.1
Snabb förändring.................................................................................................................................... 3
2.2
Arbetslöshet............................................................................................................................................. 4
2.3
Tillväxt och inflation............................................................................................................................... 6
2.4
Prognoser för den polska ekonomin...................................................................................................... 7
2.5
EU-medlemskapet................................................................................................................................... 8
2.6
Forskning och utveckling ....................................................................................................................... 8
3
POLENS ROLL OCH VIKT I VÄRLDSEKONOMIN............................................ 9
4
POLENS HANDELSFÖRBINDELSER ............................................................. 10
4.1
Utländska investeringar i Polen........................................................................................................... 13
4.2
De ekonomiska zonerna........................................................................................................................ 15
4.3
Geografiskt viktiga områden för den Polska ekonomin.................................................................... 15
5
HANDELN MELLAN SVERIGE OCH POLEN.................................................. 15
5.1
Polen som handelspartner för Sverige ................................................................................................ 15
5.2
Polens export till Sverige...................................................................................................................... 17
5.3
Sveriges export till Polen...................................................................................................................... 18
6
SVENSKA FÖRETAG I POLEN ....................................................................... 18
6.1
Viktiga branscher ................................................................................................................................. 18
6.2
Direktinvesteringar i Polen .................................................................................................................. 19
6.3
Svenska direktinvesteringar i Polen i ett femårsperspektiv.............................................................. 21
6.4
Polska direktinvesteringar i Sverige ................................................................................................... 21
7
UTVIDGNINGENS EFFEKTER......................................................................... 21
8
HANDELSHINDER MELLAN SVERIGE OCH POLEN .................................... 23
8.1
9
Handelshinder på den polska marknaden .......................................................................................... 23
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ...................................................... 24
2
1
Uppdraget
Kommerskollegium har av Utrikesdepartementet ombetts att belysa hur Sveriges ekonomiska
relationer med Polen har utvecklats under senare år. I rapporten behandlar vi särskilt:
-
Polens roll och vikt i världsekonomin,
-
utvecklingen av handeln mellan Sverige och Polen,
-
utländska investeringar i Polen,
-
svenska företags verksamhet och investeringar i Polen, samt
-
effekter av EU:s utvidgning.
Slutligen redovisar vi i bilaga Polens historia och bakgrund som planekonomi och statshandelsland.
Aktuella bedömningar har bl.a. inhämtats från Svenska Ambassaden i Warszawa, Polska
Ambassadens Handelsavdelning i Stockholm, Exportrådet i Warszawa och Stockholm, svensk Handel
och Näringsliv.
2
Den ekonomiska situationen i Polen
2.1
Snabb förändring
Polens ekonomi präglas naturligen av den snabba förvandlingen från planekonomi till marknadsekonomi. BNP ligger på 46 procent av genomsnittet i EU, arbetslösheten är 18 procent och inflationen
är låg men börjar i o m EU-inträdet ta fart. Tillväxten är god som ett resultat av fortsatt positiv
exportutveckling. Utländska investerare har stor tilltro till det polska näringslivet, trots rådande
politiska problem såsom korruption. Den privata sektorn svarar för 70 procent av sysselsättningen och
bidrar med 70 procent av BNP. Statsskulden fortsätter att växa och uppgick till 52-53 procent av BNP
vid 2004 års slut. Om skulden överstiger 60 procent av BNP föreskriver konstitutionen omedelbara
åtgärder i form av balansering av nästkommande års budget. Detta skulle medföra drastiska
nedskärningar i statens utgifter. Risken att detta skulle inträffa synes f.n. mindre aktuell då bl.a. den
starka polska valutan haft positiva effekter på skuldsättningen. Även det höga budgetunderskottet (5-7
procent av BNP, beroende på vilken beräkningsmetod som används) är ett problem i ljuset av
Maastrichtkriterierna och landets strävan att snarast ansluta valutan till EMU.
Andel av världens BNP 2003
35,00%
30,20%
29%
30,00%
25,00%
20,00%
15,00%
10,00%
6,60%
5,00%
0,60%
0,80%
0,00%
Polen
Sverige
Tyskland
EU(15)
USA
Källa: OECD Main Economic Indicators
3
BNP per capita
Index EU25=100
EU 15
Eurozon
Luxemburg
Irland
Danmark
Österrike
Nederländerna
Storbritannien
Belgien
Sverige
Finland
Frankrike
Tyskland
Italien
Spanien
Cypern
Grekland
Slovenien
Malta
Portugal
Tjeckien
Ungern
Slovakien
Estland
Polen
Litauen
Lettland
Norge
USA
Japan
2002
2003
0
20
40 60 80 100 120 140 160 180 200 220
Källa: Eurostat
Polen har sedan 1990-talet arbetat för en ekonomisk liberalisering och är idag den mest framgångsrika
av övergångsekonomierna. Privatiseringen av små och mellanstora statligt ägda företag, samt en
liberal lagstiftning för etablering har uppmuntrat den privata sektorn. Den tunga, statliga
företagssektorn är en svår belastning för statens finanser. Regeringen söker lösa problemet genom
fortsatta privatiseringar och omstruktureringar inom de ramar som EU:s statsstödsregler medger
samtidigt som man måste ta hänsyn till de sociala förhållandena. Branscher som är föremål för
omstruktureringarna är bland andra gruvnäringen där antalet anställda har minskats drastiskt från
400 000 i början av 1990-talet till dagens 140 000. Branschen beräknas ha fått flera tiotals miljarder
SEK i stöd under perioden. Också stålsektorn är föremål för strukturomvandling i enlighet med det
program som överenskommits med EU. Varvsindustrin, den kemiska industrin, de statliga järnvägarna
och posten är andra kostsamma statliga verksamheter.
Polen har en polariserad, till större delen ineffektiv jordbrukssektor, som sysselsätter en femtedel av
arbetskraften men endast svarar för 3 procent av BNP. De kommersiella jordbrukarna är i minoritet.
50-60 procent av bönderna i Polen är självhushåll. Det är ovisst vad som kommer att hända med denna
sektor i framtiden. I o m EU medlemskapet kommer det polska jordbruket att erhålla ett omfattande
stöd för rationaliseringar och också direktstöd till ca 1,4 miljoner bönder. Med omstruktureringar och
effektivisering av jordbruket kommer Polens livsmedelsindustri kunna bli en mycket stor produkt i
utrikeshandeln. Men bondesamhället i Polen är en livsstil och det kommer således inte endast att vara
en fråga om ekonomiskt reformarbete. Farhågor finns att direktstödet till jordbruket kan få en
konserverande effekt på det ineffektiva jordbrukssamhället.
2.2
Arbetslöshet
Den öppna arbetslösheten har minskat något och uppgår f.n. till omkring 18 procent vilket motsvarar
inemot tre miljoner polacker. Arbetslösheten varierar kraftigt i olika delar av landet. I de gamla
gruvdistrikten i sydväst och i områdena närmast den tyska gränsen uppgår arbetslösheten till drygt 30
procent medan arbetslösheten i Warszawaområdet är mindre än 10 procent. Den faktiska
4
arbetslösheten är dock betydligt lägre än den registrerade. Uppskattningsvis är den egentliga
arbetslösheten cirka 13 procent. Det finns en accepterad ”grå” arbetsmarknad som svarar för så
mycket som 20-30 procent av BNP. Det omfattande sociala försäkringssystemet, bl.a.
förtidspensionering och sociala paket i samband med privatisering av statliga företag, har medfört att
andelen sysselsatta i Polen är den lägsta i Europa. Minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning är
nödvändiga åtgärder för att motverka de dåliga demografiska förutsättningarna. Polen har en snabbt
åldrande befolkning och ett av de lägsta födelsetalen i Europa. Inom vårdsektorn råder
arbetskraftsbrist trots hög arbetslöshet. Det beror på att många polska läkare och sjuksköterskor
utvandrat till Tyskland och även Sverige vilket har medfört att många polska sjukhus står utan
nödvändig kompetens. Förhoppningarna är att fortsatta utländska investeringar ska generera
arbetstillfällen.
Arbetslöshet
20
18,1
17,5
18
17,8
19
16
15
14
12
10
11,8
10,3
10,4
8
6
4
2
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004(uppskattat
värde)
Källa: PalilZ, polsk investerings myndighet
Arbetslöshet
Procent av arbetskraften 15-64 år
EU25
EU15
Eurozonen
Polen
Slovakien
Litauen
Spanien
Lettland
Estland
Tyskland
Frankrike
Grekland
Finland
Italien
Belgien
Malta
Tjeckien
Slovenien
Portugal
Ungern
Danmark
Sverige
Storbritannien
Irland
Cypern
Österrike
Nederländerna
Luxemburg
Norge
USA
Japan
2002
2003
0
Källa: Eurostat
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Data t.o.m 2003
5
2.3
Tillväxt och inflation
Den stora utlandsskulden var under många år under kommunisttiden ett stort problem. Under 1980talet försämrades situationen alltmer och 1989 uppgick utlandsskulden till över 40 miljarder USD.
Polen hade då världens fjärde största utlandsskuld. Under hösten 1989 nådde den ekonomiska krisen
sin kulmen och i december nåddes, under trycket av hotande ekonomiskt kaos, en uppgörelse mellan
regering, opposition och fackföreningar i syfte att sanera landets ekonomi. Med "decemberpaketet"
lades grunden till den ekonomiska återhämtningen.
Under åren efter decemberpaketet var BNP fallande och först under 1992 tog återhämtningen fart.
Nedgången varade under en kortare period och var mindre dramatisk i jämförelse med de andra forna
planekonomierna. Den statliga sektorns andel av BNP föll från 80 procent 1991 till omkring 40
procent 1997. Polen var 1996 det första av de forna kommunistländerna som tog sig ur den
ekonomiska nedgången. 2002 hade Polens BNP ökat med 30 procent sedan 1989. Detta att jämföra
med t ex Ungern vars BNP-ökning under samma period var 12 procent, Slovakien 9 procent. Sedan
1992 har BNP-tillväxten gradvis ökat och nådde 7 procent 1995-1997. Därefter har en tillbakagång ägt
rum. Tillväxten beräknas för helåret 2004 ha varit 4,5- 5 procent.
BNP tillväxt
8
7
6,9
6
6
5,2
4,8
4,1
4
4
3,8
3,5
2,6
2
1,1
1,4
0
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
-2
-4
-6
-7
-8
Inflation
16
14,9
14
12
11,8
10,1
10
8
7,3
6
5,5
4
1,9
2
0,8
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Källa: PalilZ, polsk investerings myndighet
6
Inflationen 2003 var rekordlåg men under perioden efter EU-inträdet 2004 såg man tendenser till ökad
inflation (högre oljepriser och högre livsmedelspriser till följd av den växande exporten). Efter
Centralbankens uppjustering av räntan – den korta referensräntan är idag 6,50 procent- räknar
finansministeriet med att inflationen i slutet av 2004 var 4,7-4,8 procent.1
2.4
Prognoser för den polska ekonomin
Polens regering har i sina budgetförutsättningar utgått från att tillväxten under år 2005 kommer att bli
5 procent. Man bygger detta på antaganden om en fortsatt exportökning samt om en växande inhemsk
efterfrågan efter flera års stagnation. Det anses finnas ett starkt uppdämt investeringsbehov inom
industrin i allmänhet och ett konsumtionsbehov hos polska konsumenter. Den inhemska köpkraften är
fortfarande låg vilket främst finner sin förklaring i hög arbetslöshet och låga löner. Men enligt de
senaste opinionsundersökningarna är optimismen i konsumentleden den högsta på fem år.2 Den
genomsnittliga lönen för en industriarbetare i Polen är 4 500 SEK per månad. Köpkraften väntas öka i
o m utländska investeringar som genererar arbetstillfällen och som på sikt resulterar i högre löner och
därmed större inhemsk köpkraft.
I diagrammet nedan är EU 25 index. Den polska köpkraften är 46 procent av EU-genomsnittet.
Köpkraft
120
115
100
100
80
69
61
51
60
46
48
46
42
40
20
0
Sverige
EU 25
Tjeckien
Ungern
Slovakien
Polen
Estland
Lettland
Litauen
Källa: Eurostat
1
2
Svenska Ambassaden i Warszawa
Svenska Ambassaden i Warszawa
7
Prisnivå
Index EU15=100. Avser hushållens konsumtion, inkl. indirekta skatter
EU25
Danmark
Finland
Irland
Sverige
Storbritann
Tyskland
Nederländ
Österrike
Frankrike
Luxemburg
Belgien
Italien
Cypern
Spanien
Grekland
Portugal
Slovenien
Malta
Estland
Polen
Ungern
Lettland
Tjeckien
Litauen
Slovakien
Norge
USA
Japan
0
Källa: Eurostat
2.5
2001
2002
20
40
60
80
100
120
140 160 180
Data t.o.m 2002
EU-medlemskapet
I och med EU-medlemskapet går Polens handelsrelationer med övriga medlemsländer in i en helt ny
fas. Tullarna avskaffas och samma produktcertifiering tillämpas som i övriga medlemsländer. Polen
håller även på att anpassa sin konkurrenslagstiftning till EU:s, vilket förmodas inverka positivt på
företagsklimatet. Efter EU-inträdet har framför allt exporten av livsmedel ökat. Nu pågår en process
där man anpassar lagar och ekonomiska institutioner till det som gäller inom EU.
Regeringen och Centralbanken förordar en polsk EMU-anslutning snarast möjligt och siktar på första
januari 2009. Bedömare3 anser att det med tanke på det ekonomiska läget med stora underskott i
statsfinanserna och en kraftigt försvagad växelkurs under det senaste året knappast kan bli möjligt med
en EMU-anslutning förrän något eller några år senare. Det finns ingen större opposition mot en EMUanslutning.
2.6
Forskning och utveckling
Polen är ett land med hög akademisk utbildningsnivå och välutbildad arbetskraft. Det finns 10 stora
akademiska centrum i Polen. Detta kan jämföras med grannländerna Tjeckien, Ungern och Slovakien
som har 2-3 akademiska centrum i vartdera landet. Man kan även jämföra antalet examinerade
studenter per år. I Polen examineras ca 400 000, i Tjeckien, Ungern och Slovakien ca 50 000 per land.
Polens FoU-investeringar 2002 var 0,59 procent av BNP. Sveriges motsvarade siffra var 4,27. Polen
ligger klart under EU-genomsnittet i EU (15) som var 1,99 procent 2002. Jämför man Polens till synes
låga FoU satsningar med andra nya medlemsländer, framstår siffran inte längre som lika låg.
Rumäniens FoU-satsning som andel av BNP var år 2002 0,38 procent, Ungern 1,02 procent, Slovakien
0,58 procent, Tjeckien 1,22 procent, Litauen 0,67 procent. Tydligt är att en mycket stor andel av
forskningen i Polen finansieras av staten. I Sverige är fallet det omvända, industrin står för större delen
av FoU-investeringarna.
3
Exportrådet, SEB
8
Forskning och utveckling; finansieringskällor, utförandeorgan och antal forskare
EU(15)
USA
Japan
Tyskland
Frankrike
Italien
Tyskland
Storbritannien
Spanien
Sverige
Polen
Miljoner USD
löpande
187PPP¹
214,0
277 099,9
103 846,4
55 054,9
36 143,8
15 475,3
55 054,9
29 353,5
8 227,2
9 888,7
2 583,0
Andel finansierad av
Industrin
Staten
55,9
34,3
64,4
30,2
73
18,5
65,3
31,8
54,2
36,9
43
50,8
65,3
31,8
46,2
30,2
47,2
39,9
71,9
21
30,8
64,8
¹PPP står för Purchasing Power Parity (köpkraftsparitet).
Källa: OECD Main Science and Technology Indicators, November 2003.
3
Polens roll och vikt i världsekonomin
Sedan år 2000 har värdet av exporten ökat snabbare än värdet av importen. Ökningen av
handelsbalansen är ett resultat av ökad export men framförallt minskad import. Importminskningen är
orsakad av minskade investeringar samt lägre efterfrågan. Ett mått på handelns storlek och betydelse
för ett lands ekonomi är handel (export +import) som andel av BNP. Denna siffra för Polen är 61,3
procent, motsvarande för Sverige är 83,2 procent. Polen är ett större land men relativt sett är
utrikeshandeln inte särskilt stor.
Handel som andel av
BNP
Sverige
Tyskland
Polen
Italien
USA
EU4
83,2 %
68,7 %
61,3 %
68,7 %
23,3 %
28,7 %
Källa:WTO basic indicators November 2004
4
Siffran för EU tar endast upp handeln mot tredje land, medan siffrorna för enskilda länder är höga eftersom de
tar upp både handel gentemot andra EU-länder och gentemot tredje land.
9
EU-ländernas totala import
EU-ländernas totala export, värde miljoner euro
1999
2000
2001
2002
2003
Frankrike
309 844
358 703
364 964
356 424
346 175
Frankrike
1999
2000
2001
2002
2003
298 120
369 133
369 079
350 796
347 886
Nederländerna
206 087
253 913
259 365
259 675
262 487
Nederländerna
197 117
241 037
240 267
232 834
234 918
Tyskland
511 145
598 372
639 203
652 290
662 476
Tyskland
447 116
538 959
543 426
519 093
532 872
Italien
222 011
261 738
273 835
269 869
258 976
Italien
207 339
258 727
263 977
261 493
257 376
Storbritannien
349 608
258 992
312 510
308 027
298 202
271 551
Storbritannien
311 570
383 265
380 878
370 104
Irland
67 938
86 725
94 916
94 595
82 499
Irland
45 419
58 540
59 111
56 941
48 853
Danmark
47 197
55 539
57 807
60 921
59 389
Danmark
42 929
49 402
50 696
53 310
51 085
Grekland
10 408
12 739
11 466
11 561
11 677
Grekland
28 683
36 286
31 734
33 080
38 644
Portugal
23 170
26 563
27 363
28 160
28 100
Portugal
37 531
43 261
44 056
42 417
41 679
Spanien
99 219
126 911
131 552
133 898
138 914
Spanien
126 991
169 059
172 678
174 606
183 778
Belgien
168 549
204 970
212 538
228 561
224 921
Belgien
154 635
192 195
199 491
209 720
207 089
7 703
9 077
10 957
10 986
11 986
Luxemburg
10 567
12 273
13 859
14 274
14 527
Sverige
81 405
96 203
86 026
87 471
91 282
Sverige
67 646
82 579
73 255
72 888
75 677
Finland
39 887
50 166
48 557
47 742
47 004
Finland
30 741
38 135
37 231
36 187
37 583
Österrike
61 982
73 311
79 008
83 383
86 071
Österrike
66 918
78 383
83 338
82 945
88 127
Malta
1 783
2 514
2 030
2 141
1 987
Malta
2 667
3 696
2 826
2 799
2 853
Estland
2 259
3 443
3 550
3 568
3 983
Estland
3 219
4 617
4 798
5 079
5 734
Lettland
1 614
2 017
2 228
2 409
2 550
Lettland
2 771
3 452
3 883
4 246
4 607
Luxemburg
Litauen
2 582
3 852
4 779
5 532
6 152
Litauen
4 276
5 590
6 646
7 823
8 404
Polen
25 643
34 303
40 113
43 427
47 458
Polen
43 018
53 037
55 971
58 416
60 267
Tjeckien
24 871
31 442
37 122
40 588
42 909
Tjeckien
26 335
34 597
40 499
42 950
45 185
Slovakien
9 555
12 811
14 062
15 232
19 304
Slovakien
10 543
13 756
16 392
17 433
19 806
23 487
30 525
33 983
36 503
38 096
Ungern
26 286
34 833
37 535
39 927
42 263
8 028
9 494
10 347
10 962
11 285
Slovenien
9 477
10 985
11 344
11 574
12 239
373
435
469
449
409
Cyprus
2 723
3 385
3 741
3 670
3 576
Ungern
Slovenien
Cypern
EU
(evolutionary)
2 115 538 2 527 440 2 605 585 2 623 738 2 583 510
EU (evolutionary) 2 073 324 2 551 235 2 563 076 2 510 688 2 509 701
Källa: Eurostat
4
Polens handelsförbindelser
Under 2003 ökade Polens totala export med 25 procent jämfört med året innan. Andelen som gick till
EU-länder var 69 procent. Importen ökade med 18 procent med en något kraftigare ökning från uländer och central- och östeuropeiska länder. EU: s andel var 61 procent.
Under 2004 års första fyra månader ökade exporten med 18 procent och jämfört med motsvarande
period 2003 var det en särskilt stor ökning till EU-området. Importen ökade med 15 procent. Den
privata sektorn står för 92,3 procent av den totala importen och 88,7 procent av den totala exporten. 5
5
Exportrådet ”Marknadsintroduktion Polen”
10
EU:s (15) import från Polen6
Värde miljoner euro
34820
35000
31360
28263
30000
26624
23307
25000
17582
20000
15000
10000
5000
0
1999
2000
2001
2002
2003
2004 (uppskattat värde)
EU:s (15) export till Polen
Värde miljoner euro
42318
45000
40000
38356
37375
35682
33810
35000
28973
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
1999
2000
2001
2002
2003
2004 (uppskattat värde)
Källa: Eurostat
Bland EU-15 är Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien Polens viktigaste handelspartner.
Sverige ligger på åttonde plats.
Tyskland är utan jämförelse Polens största handelspartner. 2003 24,5 procent av Polens totala import
från Tyskland och 34,4 procent av exporten gick dit. Polen exporterar främst verkstadsprodukter,
fordon och metallurgiska produkter till Tyskland. De största importvarorna är verkstadsprodukter,
fordon kemiska produkter. De goda handelsrelationerna länderna emellan beror på starka de
uppenbara faktorerna: geografisk närhet, goda kommunikationer samt historiska, ekonomiska och
kulturella band. Det finns en tysk minoritetsbefolkning i Polen, ca 300 000 invånare.
6
Uppskattningarna är gjorda utifrån delårsstatistik för 2004. Se bilaga för att jämföra förändring i export och
import till EU första kvartalet 2004 i förhållande till samma period 2003.
11
Polens 16 största handelspartner
miljoner euro
1
Tyskland
30 075
2
Italien
7 850
3
Frankrike
7 175
4
Ryssland
5 991
5
Storbritannien
4 636
6
Nederländerna
4 184
7
Tjeckien
3 997
8
Sverige
3 298
9
Belgien
3 117
10 USA
2 646
11 Spanien
2 573
12 Kina
2 560
13 Ungern
2 229
14 Norge
2 067
15 Ukraina
2 038
16 Danmark
2 017
Källa: Eurostat
Italien ökade framför allt sin export av verkstadsprodukter, metallurgiska produkter, textilier, kemiska
produkter och läderprodukter till Polen. För Frankrikes del svarade fordon, läkemedel och
plastprodukter för huvuddelen av exportökningen.
Ryssland är numera Polens fjärde största handelspartner efter att ha passerats av både Frankrike och
Italien. Ca 7,7 procent av Polens import kommer från Ryssland, av vilket 80 procent består av
energivaror (olja och gas). Ryssland svarar endast för ca 2,8 procent av Polens export. Polen har alltså
ett betydande handelsunderskott med Ryssland. Detta har dessutom ökat i takt med prishöjningarna på
olja på världsmarknaden.
Rangordningen bland de nordiska länderna är Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island. Framför
allt Norge har ökat sin handel med Polen. Under 2003 ökade Norges export till Polen med 72 procent
och importen med 55 procent. Denna ökning bestod till stor del av olja. Trots sin närhet svarade
Finland endast för 1,5 procent av Polens import och för 0,67 procent av exporten. Bland de övriga nya
medlemsländerna ligger Tjeckien, Litauen, Ungern och Slovakien främst.
Under 2003 ökade den polska importen från Kina, Tjeckien, Italien, Frankrike och Tyskland. Vidare
ökade exporten till Sverige, Italien, Tjeckien, Ukraina, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.
Varor som säljs till Polens tio största handelspartners utgör 70 procent av den totala exporten.
Polen exporterar främst livsmedel (43 procent), kemiska produkter (17 procent) och
verkstadsprodukter (12 procent)
12
Polens export och import 2003, miljoner euro 7
Tyskland
Frankrike
Italien
Storbritannien
Nederländerna
Tjeckien
Sverige
Belgien
Ukraina
Ryssland
Litauen
Ungern
Danmark
USA
Spanien
Norge
Österrike
Slovakien
Rumänien
Portugal
Schweiz
Vitryssland
Turkiet
Finland
Lettland
Export
15 351
2 908
2 719
2 390
2 139
1 923
1 720
1 534
1 377
1 342
1 174
1 146
1 127
1 064
1 005
1 002
809
772
410
373
350
349
316
316
313
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Tyskland
Italien
Ryssland
Frankrike
Kina
Storbritannien
Tjeckien
Nederländerna
Belgien
USA
Sverige
Spanien
Österrike
Japan
Ungern
Norge
Slovakien
Finland
Danmark
Turkiet
Schweiz
Ukraina
Rep Korea
Taiwan
Vitryssland
Import
14 724
5131
4 649
4 267
2 560
2 246
2 074
2 045
1 583
1 582
1 578
1 568
1 172
1 124
1 083
1 065
924
909
890
774
687
661
573
502
345
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Källa: Eurostat
4.1
Utländska investeringar i Polen
De utländska direktinvesteringarna har minskat kraftigt sedan toppåret 2000 då de uppgick till 10
miljarder USD. Förra året blev resultatet mindre än 6 miljarder USD beroende på den internationella
konjunkturen men också på att investeringsklimatet i Polen anses vara mindre gynnsamt jämfört med
andra centraleuropeiska länder. Flera stora investeringar gick under förra året Polen förbi för att
hamna i Tjeckien och Slovakien. Byråkratin, den utbredda korruptionen, den dåliga infrastrukturen
och det svaga rättsväsendet är faktorer som påverkar investeringsklimatet negativt. Man räknar med att
investeringarna 2004 kommer att bli något högre än under 2003. Även inhemska direktinvesteringar
ligger på en relativt låg nivå men på senare tid har en viss uppgång noterats, något som återspeglar den
i det närmaste fullt utnyttjade kapaciteteten i industrin.
Det är viktigt att notera att statistiken för direktinvesteringar är svåranalyserad. I tillgänglig officiell
statistik, syns inte investeringar under 1 miljon USD. Det leder till att t ex Tyskland framstår som ett
mindre investerarland än vad det i praktiken är. Tyskland är i realiteten det största investerarlandet.
Denna missvisning beror på att Tyskland har många direktinvesteringar under 1 miljon USD som inte
syns. Sverige har också många investeringar under 1 miljon USD som av samma anledning inte ger
utslag i statistiken. Frankrike har färre men större investeringar främst inom
telekommunikationssektorn och framstår därav som det största investerarlandet. En annan faktor som
gör statistiken otydlig är att investeringar som över huvud taget inte kommer igång finns med i
statistiken. Företag som delvis är svenskt kan se ut som en internationell investerare, ABB ett är
exempel på detta.
Sedan övergången till marknadsekonomi uppgår utländska investeringar i Polen till 60 miljarder euro,
mest av alla marknader i regionen. Största delen av investeringarna kommer från EU (15) -länderna.
De största investerarländerna är Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Majoriteten av företagen som
7
I rapporten betecknas EU-intern handel som import/export då dessa termer är vedertagna, trots att den EUinterna handeln EG-rättsligt och tulltekniskt betecknas som införsel/utförsel
13
investerar i Polen är inom tillverkningsindustrin. 46 procent av de totala direktinvesteringarna 2003
hörde till tillverkningssektorn, följt av handel och reparationssektorn och finansiell rådgivning.
I tabellen nedan finns de största investerarna listade.
Investerare
France Telecom
European Bank for Reconstruction and
Development (EBRD)
Fiat
HVB
Citigroup
KBC Bank N.V.
OAO Gazprom
Vivendi Universal
Registreringsland
Frankrike
Internationell
Ursprungsland
Frankrike
Internationell
Verksamhet
Telekommunikation
Finansiella tjänster
Italien
Tyskland
USA
Belgien
Ryssland
Frankrike
Italien
Tyskland
USA
Belgien
Ryssland
Frankrike
Nederländerna
Nederländerna
10
11
12
13
14
United Pan-Europe Communications
N.V.
UniCredito Italiano SpA
Metro Group AG
Kronospan Holdings Ltd.
General Motors
ING Group NV
Fordonstillverkning
Finansiella tjänster
Finansiella tjänster
Finansiella tjänster
Transport, bygg och förvaring
Telekommunikation grossist
och detaljhandel, media.
Kommunikationstjänster
Italien
Tyskland
Cypern
USA
Nederländerna
Italien
Tyskland
Cypern
USA
Nederlänerna
15
Corporation Daewoo
Syd Korea
Syd Korea
16
17
18
19
20
Tesco Plc
Carrefour
Casino
BP International B.V.
Allied Irish Bank Plc
Storbritannien
Frankrike
Frankrike
Nederländerna
Irland
Storbritannien
Frankrike
Frankrike
Storbritannien
Irland
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Finansiella tjänster
Grossist och detaljhandel
Tillverkning träprodukter
Tillverkning av fordon
Finansiella tjänster,
fastigheter
Tillverkning av
transportprodukter, elektriska
produkter
Grossist och detaljhandel
Grossist och detaljhandel
Grossist och detaljhandel
Grossist och detaljhandel
Finansiella tjänster
Utländska direktinvesteringstillgångar i miljoner USD i Polen den 30 juni 2003
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Land
Frankrike
Nederländerna
USA
Tyskland
Italien
Storbritannien
Sverige
Danmark
Belgien
Sydkorea
Ryssland
Irland
Schweiz
Österrike
Cypern
Grekland
Portugal
Finland
Spanien
Japan
Norge
Canada
Kroatien
Luxemburg
Turkiet
Investerat kapital
12 528,8
8 906,4
8 285,6
7 952,5
3 711,3
3 542,5
3 033,2
1 903,6
1 901,5
1 471,8
1 291,9
1 081,6
1 053,8
1 047,5
998,9
556,5
554,4
437,9
387,1
314,5
290,7
211,7
173,0
108,6
100,1
Planerade investeringar
2 153,6
780,3
2 541,6
1 598,6
1 146,7
279,8
288,4
301,6
398,9
5,0
350,0
68,2
166,9
183,6
185,0
0
66,6
177,6
38,5
237,3
67,4
284,4
16,0
15,2
58,0
Antal företag
92
106
124
227
65
45
58
43
25
4
3
3
22
38
3
3
4
19
11
12
13
14
2
12
4
Källa: PAIiIZ 2003
14
4.2
De ekonomiska zonerna
I Polen finns s.k. Speciella Ekonomiska Zoner (SEZ). De är administrativt sett separata delar av
Polens territorium, i vilka man skapat attraktiva skattevillkor för affärsverksamhet. Det finns 14
ekonomiska zoner, på kartan nedan är dessa markerade. De övergångsregler som gäller i o m EUmedlemskapet är att zonerna successivt anpassas till EU: s regler om statsstöd för att på sikt avskaffas.
Inga nya zoner får bildas. När zonerna skapades var de till för att dra till sig och skapa möjligheter för
investeringar, idag är intresset för dessa områden avtagande och av mindre betydelse än tidigare.
Skattelättnad i SEZ beviljas på inkomst, fastigheter, transporter, anställda, nyinvesteringar. Hur stora
skattelättnaderna är varierar i de olika zonerna, men skatteavdragen får enligt lag uppgå till max 50
procent av de totala kostnaderna. För att tillgodogöra sig skattefördelar åligger det företaget att
uppfylla de kriterier som uppställs i polsk lag samt de villkor och krav som finns i den specifika
zonen. Generellt gäller att investeringen ska vara minimum 100 000 euro, den verksamhet för vilken
skattelättnader beviljas ska fortgå under minst fem år från det datum tillståndet beviljas, de nyskapade
arbetstillfällena måste även de vara i minst fem år. Mer information om vilka villkor som gäller i
respektive zon finns på engelska på www.paiz.gov.pl
På kartan är de ekonomiska zonerna understrukna
4.3
Geografiskt viktiga områden för den Polska ekonomin
Polen har ett strategiskt läge centralt i Europa. När företag väl väljer att investera i Polen tänker de inte
i första hand geografiskt utan först kommer projektet/branschen, därefter geografiskt läge där man tar
hänsyn till infrastruktur, läge i relation till den aktuella marknaden, utbildad arbetskraft, tillgång till
kontors- och produktionslokaler samt eventuella förmåner som beviljas (ekonomiska zoner). De
ekonomiskt starka och därmed intressanta regionerna är i första hand Warszawa, Gdansk/Gdynia och
Wrocław. Där finns många svenska företag. Andra starka regioner är Pozna , Szczecin, och
Kraków/Katowice.
5
Handeln mellan Sverige och Polen
5.1
Polen som handelspartner för Sverige
Handeln mellan Sverige och Polen utvecklas väl liksom svenska investeringar i Polen. Enligt svensk
statistik ökade den svenska exporten med 7 procent till 13,6 miljarder SEK medan importen från Polen
ökade med 25 procent till 15,2 miljarder. Varuutbytet uppgick 2003 till 29 miljarder SEK. Polen
15
ligger därmed på fjortonde plats bland exportländerna med en andel på 1,6 procent. Motsvarande för
importen är en elfte plats för Polen med en andel på 2,2 procent. Trenden håller i sig. Exporten till
Polen ökade under första halvåret 2004 med 13 procent och importen med 25 procent. Polen är
Sveriges största handelspartner i det tidigare Östeuropa, klart före exempelvis Ryssland.
Sveriges 15 största
handelspartner 2003,
miljoner euro
1
Tyskland
2
USA
3
Norge
4
Storbritannien
5
Danmark
6
Nederländerna
7
Finland
8
Frankrike
9
Belgien
10
Italien
11
Kina
12
Spanien
13
Japan
14
Polen
15
Ryssland
21 944
13 459
13 085
12 389
11 679
8 910
8 802
8 212
6 954
5 505
4 132
3 881
3 567
3 120
2 529
Polen är alltså redan nu en relativt stor och viktig ekonomisk partner för Sverige. I och med landets
deltagande i den inre marknaden kan de ekonomiska relationerna förväntas utvecklas och stärkas i
snabb takt. Det finns klara indikationer på att intresset från svenskt näringslivs sida för den polska
marknaden ökar i takt med återhämtningen i den polska ekonomin och framförallt som ett resultat av
EU-anslutningen som öppnar nya möjligheter. Svenska Ambassadens i Warszawa bedömning är att
Polen med en befolkning på 39 miljoner på sikt bör kunna bli en lika betydelsefull affärspartner som
våra nordiska grannländer.
Idag är verkstadsprodukter den dominerande importvaran från Polen. Verkstadsprodukter är även den
största exporten från Sverige till Polen. Handelsutbytet har gått från basvaror till industrivaror och
vidare mot allt mer förädlade varor samt mer tjänster, vilket är ett tecken på att ekonomin mognat.
Jämfört med Sveriges stora handelspartners, i första hand Tyskland, Storbritannien, USA och de
övriga nordiska länderna, ser Sveriges handel med Polen ut att vara av liten betydelse. Men Polen
tilldrar sig ett växande intresse bland allt fler små och medelstora svenska företag. Majoriteten av de
stora svenska företagen finns redan på plats. Fortfarande är det industrin som lockar flest svenska
företag men intresset för tjänstesektorn ökar stadigt. Handeln har potential att öka betydligt. Om man
jämför Sverige med våra nordiska grannländer avseende hur aktivt handelsutbytet med Polen är, så
kommer Sverige bäst ut.
16
Sveriges export och import 2003 miljoner euro
EXPORT
10 295
8 864
7 550
6 854
5 496
4 892
4 391
4 317
4 020
3 171
2 720
1 921
1 703
1 487
1 202
1 132
1 011
999
909
777
USA
Tyskland
Norge
Storbritannien
Danmark
Finland
Nederländerna
Frankrike
Belgien
Italien
Spanien
Kina
Japan
Polen
Ryssland
Kanada
Australien
Schweiz
Österrike
Indien
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
IMPORT
13 080
6 183
5 535
5 457
4 519
3 910
3 895
3 164
2 934
2 334
2 211
1 864
1 633
1 327
1 161
1 118
871
866
651
590
Tyskland
Danmark
Storbritannien
Norge
Nederländerna
Finland
Frankrike
USA
Belgien
Italien
Kina
Japan
Polen
Ryssland
Spanien
Irland
Österrike
Schweiz
Estland
Iran
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Källa: Eurostat
5.2
Polens export till Sverige
Exportindustrin är motorn i den polska ekonomin medan den inhemska efterfrågan är svag. Den
polska statistiken visar att Sverige ligger på en sjunde plats såväl vad gäller polsk export som import
med en ökning med 20 procent av den polska exporten och en ökning av importen från Sverige med
hela 56 procent. Av Sveriges totala import, importeras 2,2 procent från Polen. Statistiken tyder på att
Polen har gått från att 2003 ha varit Sveriges trettonde största importland, till att 2004 vara det elfte
största.
Diagrammet nedan visar handelsutvecklingen mellan Sverige och Polen sedan 1997. Tidigare var
Sveriges export till Polen större än importen från Polen. Idag är Sveriges import från Polen större än
exporten. Sveriges direktinvesteringar i Polen är stor del i denna utveckling.
Källa: Eurostat
Sveriges varuexport och -import från Polen (2004 uppskattat värde)
20
18
17,8
16
15,2
14,6
14
12,7
12
10,1
10
13,2
12,8
12,7
13,6
12,1
10,7
import
export
9,6
8
6
6,6
7,2
7,9
4,6
4
3,6
4,2
4,9
5,8
6
4
2
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
17
Särskilt stora ökningar noteras i den polska exporten till Sverige, Nederländerna och Frankrike.
Industriproduktionen låg i november 9 procent över nivån för samma månad året före och särskilt
inom exportindustrin var kapacitetsutnyttjandet högt och växande. Byggsektorns produktion var 5
procent lägre i november jämfört med samma månad för ett år sedan.
5.3
Sveriges export till Polen
Sverige har ett exportunderskott till Polen, vi importerar mer än vi exporterar. De nordiska
grannländerna med undantag för Danmark har även de exportunderskott till Polen. Den negativa
balansen beror till stor del på att stora direktinvesteringar gjorts i Polen.
Sammansättningen av Sveriges export till Polen är i stort sett en spegelbild av Polens export till
Sverige. Det vi kan se som skiljer i någon utsträckning är att Sverige exporterar mer papper och papp.
Man ser också av tabellen att vi importerar mycket möbler, sängkläder etc. vilket ofta handlar om
leverantörer till Ikea. Polen är Ikeas största leverantörsland. Ikea har hälften av all sin produktion i
Polen. Det är även en av Polens största exportföretag, Ikea är alltså ett mycket viktigt företag för
Polens handel.
Sveriges handel med Polen
Livsmedel, drycker, tobak m.m.
Råvaror och bränslen
varav: pappersmassa
Kemiska produkter
Papper och papp
Verkstadsprodukter
varav: telekomutrustning
Möbler, sängkläder etc
Kläder
Övrigt
SUMMA
6
Export
272
1306
446
1399
1701
5448
399
191
..
3307
13624
Import
599
1894
251
226
295
7564
1900
1700
346
2754
15152
Svenska företag i Polen
Som marknad är Polen av stort intresse för svenska företag. I princip alla svenska företag med
etablerad utrikeshandel har anledning att ta ställning till om Polen är en viktig handelspartner för
företaget. Trots att merparten av företagen anser att Polen är en viktig handelspartner, har handeln inte
helt kommit igång på det sätt den borde grannländer emellan. Finland och Danmark har en mycket
större andel av Sveriges utrikeshandel än Polen. Det finns en stor outnyttjad potential. Möjligen är
Polens EU-medlemskap och de marknadsöppningar det leder till just den förvandling landet behöver.
6.1
Viktiga branscher8
Det finns cirka 500-600 svenska företag på representerade på den polska marknaden. De branscher där
svenska företag satsat mest är byggbranschen samt tillverkningsindustrin inklusive underleverantörer
till framförallt fordonsindustrin.
I stort sett hela Polens infrastruktur är under upprustning. Svenska byggentreprenörerna NCC Roads
fick nyligen ett motorvägskontrakt för 260 MSEK. Kontraktet inbegriper att bygga
bensinstationsplatser, motorvägar och reparationsarbeten. Även logistikbranschen har potential.
8
Avsnittet bygger på muntlig information från svensk Handel, Svenska ambassaden i Warszawa, Exportrådet i
Warszawa, Generalkonsulatet i Gdansk samt intervjuer med svenska företag.
18
Miljösektorn är och kommer att förbli en viktig sektor. EU gör stora ekonomiska satsningar för att
Polen ska kunna leva upp till kraven som ställs på miljöområdet. Viktiga branscher är bl.a. luft- och
vatten rening, sophantering och bioenergi.
Inom livsmedelssektorn har det hänt mycket i Polen men de svenska aktörerna har varit försiktiga.
Under de senaste åren har just denna bransch utvecklats mest och det finns mycket utländskt kapital
hos de polska livsmedelsproducenterna. Också denna bransch bör vara av intresse för svenska
importörer.
Byggmaterielindustrin har utvecklats mycket i Polen och det torde finnas en stor marknad för svenska
importörer av byggmateriel.
Tjänstesektorn har utvecklats snabbt på senare år. Ett flertal svenska företag från tjänstesektorn finns
representerade t.ex. advokatbyråer, säkerhetsfirmor, resebyråer, banker m.m. För att illustrera vilken
stor och betydande marknad Polen är kan nämnas Nordea som i dagsläget har 1 procent av den polska
banksektorn men räknar med att växa i Polen och på sikt ha 5 procent av marknaden. Dessa 5 procent
skulle innebära att Nordea Polen skulle vara större än Nordea är i hela Norden.
Nordea är den största aktören av de svenska bankerna i Polen. Banken startade sin verksamhet genom
att köpa Bank Komunalny, och senare även Korean LG Petro Bank. Nordea är den enda av de svenska
bankerna som heläger sitt dotterbolag och marknadsför sig under eget varumärke. Idag är Nordea
Polens femtonde största bank. Bankmarknaden i Polen är mer fragmenterad än den nordiska som är
relativt koncentrerad. I Polen finns i runda tal 100 banker. SEB äger sedan år 2000 47 procent av
polska Bank Ochrony Srodowiska, BOS. Handelsbanken startade sin verksamhet genom
representationskontor och har idag filialer i Polen.
6.2
Direktinvesteringar i Polen
Enligt uppgifter från den polska investeringsmyndigheten ligger Sverige på en sjunde plats vad gäller
utländska direktinvesteringar med sammanlagda investeringar på drygt 3 miljarder USD sedan början
av 90-talet. Under åren 1997-2002 har de svenska direktinvesteringarna ökat med hela 500 procent.
Exempel på svenska företag som nu expanderar på den polska marknaden är Vattenfall, IKEA, Scania,
H&M och Volvo.
Företag
Vattenfall
Telia
Ikea
Nordea
Skanska
Arctic Paper
Intercellulosa
Svenska Handelsbanken
Investerat kapital 2003,
Värde milj. USD
(ackumulerat sedan 1990)
643
340
315
279
255
132
108
81
Verksamhet
Elförsörjning
Telekommunikation
Möbler
Finansiella tjänster
Bygg, fastigheter
Papper –pappersmassa
Papper –pappersmassa
Finansiella tjänster
Ca 260 miljoner USD är planerade för nya investeringar. Sverige har mest investerat kapital och flest
företag på plats i Polen av de nordiska länderna. Danmark ligger totalt på åttonde plats, Finland på
18:e och Norge på 20:e plats.
De svenska företag som redan är verksamma i Polen drar till sig fler svenska företag. Intresset för den
polska marknaden är stort. Även mindre företag satsar nu i Polen. Det som gör Polen till ett attraktivt
investeringsland är en kombination av faktorer. En sådan faktor är arbetskraftskostnaderna men väl så
viktig är att ta del av Polen som är en mycket stor och expansiv marknad samt den stora tillgången av
välutbildad personal. Ytterligare faktorer är närheten till Sverige och att Polen numera är medlemmar i
EU vilket förenklar handelsrelationerna. Sammanfattningsvis är Polen en konkurrenskraftig marknad.
19
De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2002 till 135 miljarder euro. Av dessa
gick 2 miljarder euro till Polen.
Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, miljarder kronor
Land
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Ökning 1997-2002
USA
108
137
177
208
266
212
96 %
Finland
25
57
69
110
164
176
604 %
Storbritannien
67
56
75
85
132
126
88 %
Nederländerna
94
99
116
145
100
127
35 %
Danmark
21
33
43
92
83
86
310 %
Norge
34
38
50
68
73
81
138 %
Tyskland
42
48
49
88
99
80
90 %
Schweiz
22
51
38
45
58
46
109 %
Frankrike
32
37
49
46
38
45
41 %
Belgien/Luxemburg
10
8
23
25
27
21
110 %
Irland
20
22
29
48
23
22
10 %
Italien
18
16
17
21
16
20
11 %
Spanien
8
11
9
13
18
20
150 %
Polen
3
4
6
11
16
18
500 %
Kanada
12
12
13
14
14
16
33 %
Kina
3
4
5
5
11
10
233 %
Österrike
8
8
9
11
10
9
12,5 %
Australien
5
5
7
5
8
8
60 %
Estland
..
..
4
5
7
9
Ryssland
..
..
2
7
7
9
Brasilien
12
15
13
15
13
8
-33 %
Mexico
4
3
4
7
10
8
100 %
Lettland
..
..
2
5
5
7
Japan
4
5
4
6
8
6
50 %
Ungern
2
2
2
3
7
6
200 %
Portugal
3
4
4
5
6
5
67 %
Litauen
..
..
2
3
5
5
Tjeckien
..
4
3
2
5
5
Bermuda
4
6
6
7
6
..
Övriga länder
31
42
37
41
44
52
68 %
TOTALT
592
727
867
1148
1280
1242
110 %
.., redovisas ej, eftersom skattningen är alltför osäker eller informationen saknas.
Källa: Sveriges Riksbank Direktinvesteringar 2002
20
6.3
Svenska direktinvesteringar i Polen i ett femårsperspektiv
Under de senaste fem åren har svenska företag nettoinvesterat närmare 30 miljarder kronor i de nya
medlemsländerna. Den dominerande mottagaren har varit Polen, med 21 miljarder. Därutöver har
större investeringar gjorts i de baltiska länderna. 2003 mattades direktinvesteringarna av. Stora
desinvesteringar gjordes vilket gav ett negativt netto i direktinvesteringarna på 650 miljoner.9 Under
motsvarande femårsperiod direktinvesterade svenska aktörer 420 miljarder kronor i EU 15.
Polen och Baltikum står sig väl som investeringsländer i jämförelse med andra emerging markets.
Under den senaste femårsperioden har Sverige investerat 21 miljarder kronor i Kina, 2 miljarder i
Ryssland och 1,4 miljarder i Indien.10 Att svenska företag flyttar ut verksamheter till de nya
medlemsländerna är vanligt och innebär normalt sett ett förbättrat resursutnyttjande och ökad
konkurrens.
6.4
Polska direktinvesteringar i Sverige
För Sverige är det dock viktigt att detta utflöde av direktinvesteringar kompenseras av ett motsvarande
investeringsflöde in i landet från andra kapitalstarka ekonomier. Det senaste årets utveckling inger
farhågor då direktinvesteringarna in till Sverige har varit mycket låga.11
Det finns mycket få större polska företag etablerade i Sverige. Ett par exempel är flygbolaget LOT,
Nordiska Unipol (ägs av kemikoncernen CIECH) och rederiet Polferries. Vad som finns är många
småföretag som ägs av polacker, ofta enmansföretag, främst i tjänstesektorn. Flera av dessa företag
etablerades tidigt av politiska flyktingar från Polen, men idag är personer i Sverige med polskt
ursprung av mycket varierad bakgrund. En sektor som tydligt känner av konkurrens från Polen är
byggsektorn, där många snickare, murare, elektriker och byggentreprenörer är verksamma i Sverige.
De större polska företagen agerar via agenter och representanter i Sverige.
Polska ambassadens handelsavdelning uppger att antalet förfrågningar från polska företag som vill
sälja till Sverige har mer än fördubblats det senaste året. Det är små och medelstora företag som hör
sig för.
7
Utvidgningens effekter
Att Polen blivit EU-medlem är naturligtvis ett stort positivt steg mot än bättre handelsrelationer. Inne i
EU drar både Polen och Sverige nytta av den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer.
De länder Sverige handlar mest med är de som är stora ekonomier och som ligger geografiskt nära12.
Polen är det ekonomiskt viktigaste av de nya länderna. Enligt beräkningarna skulle Polen fram till
2008 gå om Spanien och avancera en position i rankinglistan.13
9
Desinvesteringar kan uppstå om en verksamhet säljs och investeringsmedel/vinster återförs till Sverige eller
genom att de årliga avskrivningarna överstiger gjorda nyinvesteringar.
10
Det bör nämnas att direktinvesteringsstatistiken är svåranalyserad. Investeringarna går ofta via andra länder.
11
ISA
12
Framställningen och litteraturhänvisningarna i följande stycke bygger på Svenskt Näringslivs rapport ”Sol i
Öst”
13
Enligt beräkningen i tabellen sker en stor förskjutning mellan Tyskland och Storbritannien. Denna förskjutning
kan eventuellt vara överdriven i modellen eftersom den starka utvecklingen av pundet under ett antal år bidragit
till att dra upp den brittiska BNP:n (mätt i svenska kronor). Modellen är känslig för pundkursen, eftersom den
kan påverka framskrivningen av BNP-siffrorna.
21
Nya och gamla EU-länders andelar av Sveriges utrikeshandel med EU-25
1. Tyskland
2. Storbritannien
3. Danmark
4. Nederländerna
5. Finland
6. Frankrike
7. Belgien
8. Italien
9. Spanien
10. Polen
11. Österrike
12. Irland
13. Estland
14. Tjeckien
15. Portugal
16. Ungern
17. Lettland
18. Litauen
19. Grekland
20. Slovakien
21. Slovenien
22. Luxemburg
23. Cypern
24. Malta
2002
21,8
13,1
11,5
9,5
8,5
8,3
6,8
5,4
3,2
2,6
1,7
1,6
1,2
0,9
0,8
0,7
0,7
0,6
0,5
0,2
0,2
0,2
0,1
0,0
1. Tyskland
2. Storbritannien
3. Danmark
4. Nederländerna
5. Finland
6. Frankrike
7. Belgien
8. Italien
9. Polen
10. Spanien
11. Irland
12. Österrike
13. Estland
14. Portugal
15. Lettland
16. Tjecken
17. Ungern
18. Grekland
19. Litauen
20. Slovenien
21. Slovakien
22. Luxemburg
23. Cypern
24. Malta
2008
19,9
16,8
10,5
9,1
8,0
7,6
5,8
4,9
3,4
2,8
1,9
1,7
1,4
1,1
1,1
1,0
0,8
0,6
0,6
0,3
0,2
0,1
0,1
0,0
Källa: Svenskt Näringsliv
Andra studier förstärker bilden av positiva effekter av utvidgningen.
I en undersökning förutspås en exportökning på 76 procent till Polen, Ryssland och de Baltiska
länderna mellan åren 1998 och 2010.14 Det är ett något mindre optimistiskt scenario än vad som
framkommit i modellen ovan. Pessimismen kan troligen bero på att importen kommer att stå för en
större del av expansionen framöver.
Ytterligare en studie visar att handelsflödena mellan Öst- och Västeuropa bara är 70 procent av vad de
borde vara om handelspotentialen vore fullt utnyttjad.15 Det skulle alltså enligt studien finnas en
potential för att handeln kan öka med cirka 30 procent under bibehållande av nuvarande
inkomstnivåer. Med tanke på att inkomsten har en så pass stor betydelse för handeln skulle denna
modell snarare kunna tyda på att handelseffekten kan bli större än vad som beräknats ovan.
I andra studier beräknas inte handelseffekten explicit utan man talar om välfärdseffekter.16 Man menar
då att Sverige kan få en positiv välfärdseffekt av utvidgningen på 0,6 procent av BNP. Hälften av
effekterna uppstår på grund av ökad handelsintegration och den andra halvan på grund av ökad
immigration. En annan studie17 beräknar att välfärdseffekten för nuvarande EU-länder stannar mellan
0 och 0,17 procent av BNP.
14
Svedberg, Berglöf, Yudaeva och Vanags (2003): ”EU Enlargement- Implications for Trade, Growth and
investment in the Baltic Sea Region”, Stockholm Institute of transition Economics.
15
Paas (2003): ”Regional integration and International Trade in the Context of EU Eastward Enlargement”,
Hamburg Institute of International Economics.
16
Kohler (2004): ”Eastern Enlargement of the EU: A Comprehensive Welfare Assessment”, Hamburg Institute
of International Economics.
17
Maliszewska (2004) ”EU Enlargement: Benefits of the Singel Market Expansion for Current and New
Member States”, Center for social and Economic Reseearch.
22
Den övergripande slutsatsen av dessa studier är att utvidgningen kommer att ha en positiv men
begränsad effekt på Sveriges totala utrikeshandel. Effekten på det bilaterala utbytet mellan Sverige och
Polen blir däremot naturligtvis stor. Av de nya medlemsländerna är Polen det land Sverige kan väntas
ha störst ekonomiskt utbyte med. Utrikeshandeln, det vill säga exporten och importen, med de nya
medlemsländerna beräknas öka med 60 miljarder fram till 2008. Importen kan förväntas öka snabbare
än exporten. Den ökade importen får positiva välfärdseffekter för svenska konsumenter i form av ökad
konkurrens och prispress.
8
Handelshinder mellan Sverige och Polen
8.1
Handelshinder på den polska marknaden
Som kontaktpunkt för handelshinder på den inre marknaden (så kallat Solvit-center) kommer
Kommerskollegium i kontakt med företag och privatpersoner som stöter på handelssvårigheter.
Under perioden då medlemsförhandlingarna pågick hade vi en hel del anmälda problem i handeln med
Polen. Det fanns mycket klagomål på den polska tullhanteringen som var krånglig, oförutsägbar och
tidskrävande. På standardiserings- och certifieringsområdet fanns motsvarande problem. Polska
instanser vägrade ofta att godta CE-märkta varor. Huvuddelen av dessa problem bör rimligen vara
borta nu när Polen blivit EU-medlem.
Det finns farhågor att EU:s regelverk inte genomförs i tillräcklig omfattning i Polen, men det enda
hittillsvarande problemet av betydelse vi stött på är hanteringen av momsåterbäring vid export från
Polen till övriga medlemsländer. Frågan har tagits in i SOLVIT-systemet och man överväger nu från
polsk sida att liberalisera sina regler.
Provning och certifiering av produkter vid export till Polen har under lång tid varit ett problem, men
det börjar bli bättre.
Ett potentiellt handelshinder är att den polska regeringen planerar att utfärda så kallade ”gyllene veto”
till staten. Innebörden av detta är att staten ska tilldelas aktier i 14 av de största polska privatföretagen
som möjliggör för staten att lägga sitt veto vid känsliga strategiska beslut. Företag som kommer att
beröras av detta är bl.a. KGHM (metallföretag), TPSA (telecomföretag), PKN (oljeföretag).
Kommissionen har länge kämpat mot exempelvis Frankrikes ”gyllene veto”, pga. den
handelshindrande effekt de leder till i form av statens möjlighet att ingripa18.
8.2
Handelshinder på den svenska marknaden
Vi har trots efterforskningar inga uppgifter om hinder på den svenska marknaden för polska företag.
Det kan dock antas att polska företag och myndigheter följer fallet med det lettiska byggföretaget i
Vaxholm eftersom polska företag skulle kunna hamna i en liknande situation.
18
Financial Times ”Companies Europe” sid 20, 7 oktober 2004
23
9
Sammanfattning och slutsatser
Polen är och kommer att vara Sveriges största och viktigaste handelspartner bland de nya
medlemsländerna. Ser man på andelen av Sveriges handel ligger Polen nu på tionde plats inom EU 25
och har goda förutsättningar att avancera på rankinglistan. Man har sedan flera år passerat Ryssland.
Bland EU 15 ligger Sverige på sjunde plats som handelspartner till Polen. Sverige klarar sig väl i en
jämförelse med våra nordiska grannländer. Vi har anledning att dra slutsatsen att Sverige lyckats ta
tillvara de möjligheter som öppnats. Men vi ser också att det finns outnyttjad potential.
Varusammansättningen i handeln mellan Sverige och Polen är numera typisk för handeln mellan
utvecklade industriländer. Polen har mer och mer gått över till att exportera industrivaror med högt
förädlingsvärde vilket är ett tecken på att den polska ekonomin mognat. Svenska investeringar i Polen
ger nu resultat i form av ökad import från Polen. Polen och Sverige börjar på allvar kunna utnyttja sina
komparativa fördelar. Polen är det land bland de nya medlemsländerna som, av allt att döma, Sverige
kommer att ha mest ekonomiskt utbyte av.
Handeln engagerar idag många små och medelstora företag, även om det fortfarande är de stora
företagen som svarar för huvuddelen av handeln. Bland de små och medelstora företagen finns ett stort
utrymme för expansion.
De handelshinder som har anmälts tyder på att den polska byråkratin har en bit kvar innan den är EUanpassad.
Ärendet har avgjorts av kommerserådet Håkan Jonsson i närvaro av utredare Emelie Mannheimer, den
sistnämnda föredragande. Enligt Kommerskollegiums beslut
Emelie Mannheimer
24
Bilaga 1
Handelspolitisk historik
1938 var Polen en av Sveriges viktigaste handelspartner vid Östersjön. Polen svarade då för 3.5
procent av importen och 1,9 procent av vår export. 1988, efter år av efter krig, ockupation och
planekonomi svarade Polen för endast 0,7 procent av vår import och 0,4 procent av vår export. Nu, år
2004, ligger siffrorna på 2,5 respektive 1,7 procent och allt talar för att Polen är på god väg att återta
sin ställning från 1938.
Skadorna och förstörelsen från kriget är en viktig orsak till nedgången. Men en hel del måste också
bokföras på planekonomins konto.
Planekonomiernas utrikeshandel är underkastad ett fullständigt statsmonopol. Även handeln mellan
planekonomierna låg under monopolet. All utrikeshandel förutsatte import- eller exporttillstånd. Man
styrde också handeln genom att tilldela valuta, ett effektivt medel eftersom dessa länder inte hade en
konvertibel valuta. Syftet var att övervaka och styra det planerade varu- och tjänsteflödet över
gränserna. För detta behövdes en omfattande byråkrati som i sin tur styrdes av de centrala
planeringsorganen, t.ex. GOSPLAN i Sovjetunionen, för att uppfylla planmålen (femårsplaner o.d.).
Ett annat särdrag var att import från länder utanför forna Sovjetunionen i regel inte kunde komma
ifråga om produkten tillverkades i det egna landet eller kunde importeras från ett annat
statshandelsland. Det ledde till att internhandeln inom blocket blev dominerande i varuutbytet med
omvärlden. Man förde också en utpräglat bilateral handelspolitik och eftersträvade ofta balans i
handeln med varje handelspartner. Man hade därför ringa förmåga att utnyttja komparativa fördelar.
Man kan säga att statshandelsländerna köpte konvertibel valuta genom att sälja sina produkter billigt
på världsmarknaden för att kunna köpa vad de behövde från marknadsekonomierna. Man var också
intresserad av motköp, kompensationsaffärer. i syfte att undvika att betala med konvertibel valuta, som
man ständigt led brist på.
Det bilaterala synsättet visade sig också i att man satte upp ett omfattande nätverk av bilaterala
handels- och samarbetsavtal med vidhängande samarbetsprogram, handelsprotokoll m.m.
Via detta system av avtal och blandkomittéer reglerades handeln ner på detaljnivå som t.ex. antalet
skor och strumpor som skulle importeras.
Polens multilaterala relationer
1993 fick Polen ett frihandelsavtal med EFTA. När Sverige blev EU-medlem 1995 blev det Polens
Europaavtal med EU från 1994 som kom att gälla fram till att Polen blev EU-medlem första maj 2004.
Polen gick med i GATT 1967. I anslutningsprotokollet förband sig Polen bl.a. att hålla en viss
procents importökning per år från GATT-länder. Åtagandet fullföljdes aldrig. Vidare fanns särskilda
skyddsklausuler mot polsk export till GATT-länder eftersom man bedömde dumpningsrisken som
stor. 1996 blev Polen medlem i OECD.
25