Enheten för inre marknaden Ss L-O Lindgren, N-dep Chefen, UD-EU Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM G Lind, UD-EIM H Emsgård UD-EU P Augustsson UD-EU G Haglund, UD-EU C Meimouon, UD-EU Svenska Ambassaden i Warszawa Svenska Generalkonsulatet i Gdansk Polska Ambassaden, Stockholm Exportrådet, Stockholm Exportrådet, Warszawa Svensk Handel Svenskt Näringsliv Rapport 2005-01-24 Dnr 150-0197-2005 Utrikesdepartementet EU-enheten Sveriges ekonomiska förbindelser med Polen (1 bilaga) • Polen är Sveriges viktigaste handelspartner i Central- och Östeuropa. • Polen bör kunna bli en lika betydelsefull handelspartner som exempelvis våra nordiska grannländer och kommer, med god marginal, att återta sin position från tiden före 1939. • Ett flertal akademiska studier visar på förväntade mycket positiva effekter för handeln mellan Polen och Sverige i och med EU-medlemskapet. • Sverige står sig väl i en jämförelse med våra nordiska grannländer när det gäller att utnyttja handelspotentialen med Polen. • Polens export till Sverige består till huvuddelen av industrivaror, tjänstehandeln växer en spegelbild av Sveriges export till Polen, vilket är ett tecken på att den polska ekonomin mognat. • Geografiska kärnområden för svenska företag är framförallt regionerna kring Warszawa, Wroclaw och Gdansk. • Typiska handelsproblem med Polen har tidigare rört certifiering, tull, moms och svår byråkrati. Den polska byråkratin har en bit kvar innan den är EU-anpassad. 1 UPPDRAGET...................................................................................................... 3 2 DEN EKONOMISKA SITUATIONEN I POLEN................................................... 3 2.1 Snabb förändring.................................................................................................................................... 3 2.2 Arbetslöshet............................................................................................................................................. 4 2.3 Tillväxt och inflation............................................................................................................................... 6 2.4 Prognoser för den polska ekonomin...................................................................................................... 7 2.5 EU-medlemskapet................................................................................................................................... 8 2.6 Forskning och utveckling ....................................................................................................................... 8 3 POLENS ROLL OCH VIKT I VÄRLDSEKONOMIN............................................ 9 4 POLENS HANDELSFÖRBINDELSER ............................................................. 10 4.1 Utländska investeringar i Polen........................................................................................................... 13 4.2 De ekonomiska zonerna........................................................................................................................ 15 4.3 Geografiskt viktiga områden för den Polska ekonomin.................................................................... 15 5 HANDELN MELLAN SVERIGE OCH POLEN.................................................. 15 5.1 Polen som handelspartner för Sverige ................................................................................................ 15 5.2 Polens export till Sverige...................................................................................................................... 17 5.3 Sveriges export till Polen...................................................................................................................... 18 6 SVENSKA FÖRETAG I POLEN ....................................................................... 18 6.1 Viktiga branscher ................................................................................................................................. 18 6.2 Direktinvesteringar i Polen .................................................................................................................. 19 6.3 Svenska direktinvesteringar i Polen i ett femårsperspektiv.............................................................. 21 6.4 Polska direktinvesteringar i Sverige ................................................................................................... 21 7 UTVIDGNINGENS EFFEKTER......................................................................... 21 8 HANDELSHINDER MELLAN SVERIGE OCH POLEN .................................... 23 8.1 9 Handelshinder på den polska marknaden .......................................................................................... 23 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ...................................................... 24 2 1 Uppdraget Kommerskollegium har av Utrikesdepartementet ombetts att belysa hur Sveriges ekonomiska relationer med Polen har utvecklats under senare år. I rapporten behandlar vi särskilt: - Polens roll och vikt i världsekonomin, - utvecklingen av handeln mellan Sverige och Polen, - utländska investeringar i Polen, - svenska företags verksamhet och investeringar i Polen, samt - effekter av EU:s utvidgning. Slutligen redovisar vi i bilaga Polens historia och bakgrund som planekonomi och statshandelsland. Aktuella bedömningar har bl.a. inhämtats från Svenska Ambassaden i Warszawa, Polska Ambassadens Handelsavdelning i Stockholm, Exportrådet i Warszawa och Stockholm, svensk Handel och Näringsliv. 2 Den ekonomiska situationen i Polen 2.1 Snabb förändring Polens ekonomi präglas naturligen av den snabba förvandlingen från planekonomi till marknadsekonomi. BNP ligger på 46 procent av genomsnittet i EU, arbetslösheten är 18 procent och inflationen är låg men börjar i o m EU-inträdet ta fart. Tillväxten är god som ett resultat av fortsatt positiv exportutveckling. Utländska investerare har stor tilltro till det polska näringslivet, trots rådande politiska problem såsom korruption. Den privata sektorn svarar för 70 procent av sysselsättningen och bidrar med 70 procent av BNP. Statsskulden fortsätter att växa och uppgick till 52-53 procent av BNP vid 2004 års slut. Om skulden överstiger 60 procent av BNP föreskriver konstitutionen omedelbara åtgärder i form av balansering av nästkommande års budget. Detta skulle medföra drastiska nedskärningar i statens utgifter. Risken att detta skulle inträffa synes f.n. mindre aktuell då bl.a. den starka polska valutan haft positiva effekter på skuldsättningen. Även det höga budgetunderskottet (5-7 procent av BNP, beroende på vilken beräkningsmetod som används) är ett problem i ljuset av Maastrichtkriterierna och landets strävan att snarast ansluta valutan till EMU. Andel av världens BNP 2003 35,00% 30,20% 29% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 6,60% 5,00% 0,60% 0,80% 0,00% Polen Sverige Tyskland EU(15) USA Källa: OECD Main Economic Indicators 3 BNP per capita Index EU25=100 EU 15 Eurozon Luxemburg Irland Danmark Österrike Nederländerna Storbritannien Belgien Sverige Finland Frankrike Tyskland Italien Spanien Cypern Grekland Slovenien Malta Portugal Tjeckien Ungern Slovakien Estland Polen Litauen Lettland Norge USA Japan 2002 2003 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 Källa: Eurostat Polen har sedan 1990-talet arbetat för en ekonomisk liberalisering och är idag den mest framgångsrika av övergångsekonomierna. Privatiseringen av små och mellanstora statligt ägda företag, samt en liberal lagstiftning för etablering har uppmuntrat den privata sektorn. Den tunga, statliga företagssektorn är en svår belastning för statens finanser. Regeringen söker lösa problemet genom fortsatta privatiseringar och omstruktureringar inom de ramar som EU:s statsstödsregler medger samtidigt som man måste ta hänsyn till de sociala förhållandena. Branscher som är föremål för omstruktureringarna är bland andra gruvnäringen där antalet anställda har minskats drastiskt från 400 000 i början av 1990-talet till dagens 140 000. Branschen beräknas ha fått flera tiotals miljarder SEK i stöd under perioden. Också stålsektorn är föremål för strukturomvandling i enlighet med det program som överenskommits med EU. Varvsindustrin, den kemiska industrin, de statliga järnvägarna och posten är andra kostsamma statliga verksamheter. Polen har en polariserad, till större delen ineffektiv jordbrukssektor, som sysselsätter en femtedel av arbetskraften men endast svarar för 3 procent av BNP. De kommersiella jordbrukarna är i minoritet. 50-60 procent av bönderna i Polen är självhushåll. Det är ovisst vad som kommer att hända med denna sektor i framtiden. I o m EU medlemskapet kommer det polska jordbruket att erhålla ett omfattande stöd för rationaliseringar och också direktstöd till ca 1,4 miljoner bönder. Med omstruktureringar och effektivisering av jordbruket kommer Polens livsmedelsindustri kunna bli en mycket stor produkt i utrikeshandeln. Men bondesamhället i Polen är en livsstil och det kommer således inte endast att vara en fråga om ekonomiskt reformarbete. Farhågor finns att direktstödet till jordbruket kan få en konserverande effekt på det ineffektiva jordbrukssamhället. 2.2 Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten har minskat något och uppgår f.n. till omkring 18 procent vilket motsvarar inemot tre miljoner polacker. Arbetslösheten varierar kraftigt i olika delar av landet. I de gamla gruvdistrikten i sydväst och i områdena närmast den tyska gränsen uppgår arbetslösheten till drygt 30 procent medan arbetslösheten i Warszawaområdet är mindre än 10 procent. Den faktiska 4 arbetslösheten är dock betydligt lägre än den registrerade. Uppskattningsvis är den egentliga arbetslösheten cirka 13 procent. Det finns en accepterad ”grå” arbetsmarknad som svarar för så mycket som 20-30 procent av BNP. Det omfattande sociala försäkringssystemet, bl.a. förtidspensionering och sociala paket i samband med privatisering av statliga företag, har medfört att andelen sysselsatta i Polen är den lägsta i Europa. Minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning är nödvändiga åtgärder för att motverka de dåliga demografiska förutsättningarna. Polen har en snabbt åldrande befolkning och ett av de lägsta födelsetalen i Europa. Inom vårdsektorn råder arbetskraftsbrist trots hög arbetslöshet. Det beror på att många polska läkare och sjuksköterskor utvandrat till Tyskland och även Sverige vilket har medfört att många polska sjukhus står utan nödvändig kompetens. Förhoppningarna är att fortsatta utländska investeringar ska generera arbetstillfällen. Arbetslöshet 20 18,1 17,5 18 17,8 19 16 15 14 12 10 11,8 10,3 10,4 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004(uppskattat värde) Källa: PalilZ, polsk investerings myndighet Arbetslöshet Procent av arbetskraften 15-64 år EU25 EU15 Eurozonen Polen Slovakien Litauen Spanien Lettland Estland Tyskland Frankrike Grekland Finland Italien Belgien Malta Tjeckien Slovenien Portugal Ungern Danmark Sverige Storbritannien Irland Cypern Österrike Nederländerna Luxemburg Norge USA Japan 2002 2003 0 Källa: Eurostat 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Data t.o.m 2003 5 2.3 Tillväxt och inflation Den stora utlandsskulden var under många år under kommunisttiden ett stort problem. Under 1980talet försämrades situationen alltmer och 1989 uppgick utlandsskulden till över 40 miljarder USD. Polen hade då världens fjärde största utlandsskuld. Under hösten 1989 nådde den ekonomiska krisen sin kulmen och i december nåddes, under trycket av hotande ekonomiskt kaos, en uppgörelse mellan regering, opposition och fackföreningar i syfte att sanera landets ekonomi. Med "decemberpaketet" lades grunden till den ekonomiska återhämtningen. Under åren efter decemberpaketet var BNP fallande och först under 1992 tog återhämtningen fart. Nedgången varade under en kortare period och var mindre dramatisk i jämförelse med de andra forna planekonomierna. Den statliga sektorns andel av BNP föll från 80 procent 1991 till omkring 40 procent 1997. Polen var 1996 det första av de forna kommunistländerna som tog sig ur den ekonomiska nedgången. 2002 hade Polens BNP ökat med 30 procent sedan 1989. Detta att jämföra med t ex Ungern vars BNP-ökning under samma period var 12 procent, Slovakien 9 procent. Sedan 1992 har BNP-tillväxten gradvis ökat och nådde 7 procent 1995-1997. Därefter har en tillbakagång ägt rum. Tillväxten beräknas för helåret 2004 ha varit 4,5- 5 procent. BNP tillväxt 8 7 6,9 6 6 5,2 4,8 4,1 4 4 3,8 3,5 2,6 2 1,1 1,4 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 -2 -4 -6 -7 -8 Inflation 16 14,9 14 12 11,8 10,1 10 8 7,3 6 5,5 4 1,9 2 0,8 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: PalilZ, polsk investerings myndighet 6 Inflationen 2003 var rekordlåg men under perioden efter EU-inträdet 2004 såg man tendenser till ökad inflation (högre oljepriser och högre livsmedelspriser till följd av den växande exporten). Efter Centralbankens uppjustering av räntan – den korta referensräntan är idag 6,50 procent- räknar finansministeriet med att inflationen i slutet av 2004 var 4,7-4,8 procent.1 2.4 Prognoser för den polska ekonomin Polens regering har i sina budgetförutsättningar utgått från att tillväxten under år 2005 kommer att bli 5 procent. Man bygger detta på antaganden om en fortsatt exportökning samt om en växande inhemsk efterfrågan efter flera års stagnation. Det anses finnas ett starkt uppdämt investeringsbehov inom industrin i allmänhet och ett konsumtionsbehov hos polska konsumenter. Den inhemska köpkraften är fortfarande låg vilket främst finner sin förklaring i hög arbetslöshet och låga löner. Men enligt de senaste opinionsundersökningarna är optimismen i konsumentleden den högsta på fem år.2 Den genomsnittliga lönen för en industriarbetare i Polen är 4 500 SEK per månad. Köpkraften väntas öka i o m utländska investeringar som genererar arbetstillfällen och som på sikt resulterar i högre löner och därmed större inhemsk köpkraft. I diagrammet nedan är EU 25 index. Den polska köpkraften är 46 procent av EU-genomsnittet. Köpkraft 120 115 100 100 80 69 61 51 60 46 48 46 42 40 20 0 Sverige EU 25 Tjeckien Ungern Slovakien Polen Estland Lettland Litauen Källa: Eurostat 1 2 Svenska Ambassaden i Warszawa Svenska Ambassaden i Warszawa 7 Prisnivå Index EU15=100. Avser hushållens konsumtion, inkl. indirekta skatter EU25 Danmark Finland Irland Sverige Storbritann Tyskland Nederländ Österrike Frankrike Luxemburg Belgien Italien Cypern Spanien Grekland Portugal Slovenien Malta Estland Polen Ungern Lettland Tjeckien Litauen Slovakien Norge USA Japan 0 Källa: Eurostat 2.5 2001 2002 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Data t.o.m 2002 EU-medlemskapet I och med EU-medlemskapet går Polens handelsrelationer med övriga medlemsländer in i en helt ny fas. Tullarna avskaffas och samma produktcertifiering tillämpas som i övriga medlemsländer. Polen håller även på att anpassa sin konkurrenslagstiftning till EU:s, vilket förmodas inverka positivt på företagsklimatet. Efter EU-inträdet har framför allt exporten av livsmedel ökat. Nu pågår en process där man anpassar lagar och ekonomiska institutioner till det som gäller inom EU. Regeringen och Centralbanken förordar en polsk EMU-anslutning snarast möjligt och siktar på första januari 2009. Bedömare3 anser att det med tanke på det ekonomiska läget med stora underskott i statsfinanserna och en kraftigt försvagad växelkurs under det senaste året knappast kan bli möjligt med en EMU-anslutning förrän något eller några år senare. Det finns ingen större opposition mot en EMUanslutning. 2.6 Forskning och utveckling Polen är ett land med hög akademisk utbildningsnivå och välutbildad arbetskraft. Det finns 10 stora akademiska centrum i Polen. Detta kan jämföras med grannländerna Tjeckien, Ungern och Slovakien som har 2-3 akademiska centrum i vartdera landet. Man kan även jämföra antalet examinerade studenter per år. I Polen examineras ca 400 000, i Tjeckien, Ungern och Slovakien ca 50 000 per land. Polens FoU-investeringar 2002 var 0,59 procent av BNP. Sveriges motsvarade siffra var 4,27. Polen ligger klart under EU-genomsnittet i EU (15) som var 1,99 procent 2002. Jämför man Polens till synes låga FoU satsningar med andra nya medlemsländer, framstår siffran inte längre som lika låg. Rumäniens FoU-satsning som andel av BNP var år 2002 0,38 procent, Ungern 1,02 procent, Slovakien 0,58 procent, Tjeckien 1,22 procent, Litauen 0,67 procent. Tydligt är att en mycket stor andel av forskningen i Polen finansieras av staten. I Sverige är fallet det omvända, industrin står för större delen av FoU-investeringarna. 3 Exportrådet, SEB 8 Forskning och utveckling; finansieringskällor, utförandeorgan och antal forskare EU(15) USA Japan Tyskland Frankrike Italien Tyskland Storbritannien Spanien Sverige Polen Miljoner USD löpande 187PPP¹ 214,0 277 099,9 103 846,4 55 054,9 36 143,8 15 475,3 55 054,9 29 353,5 8 227,2 9 888,7 2 583,0 Andel finansierad av Industrin Staten 55,9 34,3 64,4 30,2 73 18,5 65,3 31,8 54,2 36,9 43 50,8 65,3 31,8 46,2 30,2 47,2 39,9 71,9 21 30,8 64,8 ¹PPP står för Purchasing Power Parity (köpkraftsparitet). Källa: OECD Main Science and Technology Indicators, November 2003. 3 Polens roll och vikt i världsekonomin Sedan år 2000 har värdet av exporten ökat snabbare än värdet av importen. Ökningen av handelsbalansen är ett resultat av ökad export men framförallt minskad import. Importminskningen är orsakad av minskade investeringar samt lägre efterfrågan. Ett mått på handelns storlek och betydelse för ett lands ekonomi är handel (export +import) som andel av BNP. Denna siffra för Polen är 61,3 procent, motsvarande för Sverige är 83,2 procent. Polen är ett större land men relativt sett är utrikeshandeln inte särskilt stor. Handel som andel av BNP Sverige Tyskland Polen Italien USA EU4 83,2 % 68,7 % 61,3 % 68,7 % 23,3 % 28,7 % Källa:WTO basic indicators November 2004 4 Siffran för EU tar endast upp handeln mot tredje land, medan siffrorna för enskilda länder är höga eftersom de tar upp både handel gentemot andra EU-länder och gentemot tredje land. 9 EU-ländernas totala import EU-ländernas totala export, värde miljoner euro 1999 2000 2001 2002 2003 Frankrike 309 844 358 703 364 964 356 424 346 175 Frankrike 1999 2000 2001 2002 2003 298 120 369 133 369 079 350 796 347 886 Nederländerna 206 087 253 913 259 365 259 675 262 487 Nederländerna 197 117 241 037 240 267 232 834 234 918 Tyskland 511 145 598 372 639 203 652 290 662 476 Tyskland 447 116 538 959 543 426 519 093 532 872 Italien 222 011 261 738 273 835 269 869 258 976 Italien 207 339 258 727 263 977 261 493 257 376 Storbritannien 349 608 258 992 312 510 308 027 298 202 271 551 Storbritannien 311 570 383 265 380 878 370 104 Irland 67 938 86 725 94 916 94 595 82 499 Irland 45 419 58 540 59 111 56 941 48 853 Danmark 47 197 55 539 57 807 60 921 59 389 Danmark 42 929 49 402 50 696 53 310 51 085 Grekland 10 408 12 739 11 466 11 561 11 677 Grekland 28 683 36 286 31 734 33 080 38 644 Portugal 23 170 26 563 27 363 28 160 28 100 Portugal 37 531 43 261 44 056 42 417 41 679 Spanien 99 219 126 911 131 552 133 898 138 914 Spanien 126 991 169 059 172 678 174 606 183 778 Belgien 168 549 204 970 212 538 228 561 224 921 Belgien 154 635 192 195 199 491 209 720 207 089 7 703 9 077 10 957 10 986 11 986 Luxemburg 10 567 12 273 13 859 14 274 14 527 Sverige 81 405 96 203 86 026 87 471 91 282 Sverige 67 646 82 579 73 255 72 888 75 677 Finland 39 887 50 166 48 557 47 742 47 004 Finland 30 741 38 135 37 231 36 187 37 583 Österrike 61 982 73 311 79 008 83 383 86 071 Österrike 66 918 78 383 83 338 82 945 88 127 Malta 1 783 2 514 2 030 2 141 1 987 Malta 2 667 3 696 2 826 2 799 2 853 Estland 2 259 3 443 3 550 3 568 3 983 Estland 3 219 4 617 4 798 5 079 5 734 Lettland 1 614 2 017 2 228 2 409 2 550 Lettland 2 771 3 452 3 883 4 246 4 607 Luxemburg Litauen 2 582 3 852 4 779 5 532 6 152 Litauen 4 276 5 590 6 646 7 823 8 404 Polen 25 643 34 303 40 113 43 427 47 458 Polen 43 018 53 037 55 971 58 416 60 267 Tjeckien 24 871 31 442 37 122 40 588 42 909 Tjeckien 26 335 34 597 40 499 42 950 45 185 Slovakien 9 555 12 811 14 062 15 232 19 304 Slovakien 10 543 13 756 16 392 17 433 19 806 23 487 30 525 33 983 36 503 38 096 Ungern 26 286 34 833 37 535 39 927 42 263 8 028 9 494 10 347 10 962 11 285 Slovenien 9 477 10 985 11 344 11 574 12 239 373 435 469 449 409 Cyprus 2 723 3 385 3 741 3 670 3 576 Ungern Slovenien Cypern EU (evolutionary) 2 115 538 2 527 440 2 605 585 2 623 738 2 583 510 EU (evolutionary) 2 073 324 2 551 235 2 563 076 2 510 688 2 509 701 Källa: Eurostat 4 Polens handelsförbindelser Under 2003 ökade Polens totala export med 25 procent jämfört med året innan. Andelen som gick till EU-länder var 69 procent. Importen ökade med 18 procent med en något kraftigare ökning från uländer och central- och östeuropeiska länder. EU: s andel var 61 procent. Under 2004 års första fyra månader ökade exporten med 18 procent och jämfört med motsvarande period 2003 var det en särskilt stor ökning till EU-området. Importen ökade med 15 procent. Den privata sektorn står för 92,3 procent av den totala importen och 88,7 procent av den totala exporten. 5 5 Exportrådet ”Marknadsintroduktion Polen” 10 EU:s (15) import från Polen6 Värde miljoner euro 34820 35000 31360 28263 30000 26624 23307 25000 17582 20000 15000 10000 5000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 (uppskattat värde) EU:s (15) export till Polen Värde miljoner euro 42318 45000 40000 38356 37375 35682 33810 35000 28973 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 (uppskattat värde) Källa: Eurostat Bland EU-15 är Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien Polens viktigaste handelspartner. Sverige ligger på åttonde plats. Tyskland är utan jämförelse Polens största handelspartner. 2003 24,5 procent av Polens totala import från Tyskland och 34,4 procent av exporten gick dit. Polen exporterar främst verkstadsprodukter, fordon och metallurgiska produkter till Tyskland. De största importvarorna är verkstadsprodukter, fordon kemiska produkter. De goda handelsrelationerna länderna emellan beror på starka de uppenbara faktorerna: geografisk närhet, goda kommunikationer samt historiska, ekonomiska och kulturella band. Det finns en tysk minoritetsbefolkning i Polen, ca 300 000 invånare. 6 Uppskattningarna är gjorda utifrån delårsstatistik för 2004. Se bilaga för att jämföra förändring i export och import till EU första kvartalet 2004 i förhållande till samma period 2003. 11 Polens 16 största handelspartner miljoner euro 1 Tyskland 30 075 2 Italien 7 850 3 Frankrike 7 175 4 Ryssland 5 991 5 Storbritannien 4 636 6 Nederländerna 4 184 7 Tjeckien 3 997 8 Sverige 3 298 9 Belgien 3 117 10 USA 2 646 11 Spanien 2 573 12 Kina 2 560 13 Ungern 2 229 14 Norge 2 067 15 Ukraina 2 038 16 Danmark 2 017 Källa: Eurostat Italien ökade framför allt sin export av verkstadsprodukter, metallurgiska produkter, textilier, kemiska produkter och läderprodukter till Polen. För Frankrikes del svarade fordon, läkemedel och plastprodukter för huvuddelen av exportökningen. Ryssland är numera Polens fjärde största handelspartner efter att ha passerats av både Frankrike och Italien. Ca 7,7 procent av Polens import kommer från Ryssland, av vilket 80 procent består av energivaror (olja och gas). Ryssland svarar endast för ca 2,8 procent av Polens export. Polen har alltså ett betydande handelsunderskott med Ryssland. Detta har dessutom ökat i takt med prishöjningarna på olja på världsmarknaden. Rangordningen bland de nordiska länderna är Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island. Framför allt Norge har ökat sin handel med Polen. Under 2003 ökade Norges export till Polen med 72 procent och importen med 55 procent. Denna ökning bestod till stor del av olja. Trots sin närhet svarade Finland endast för 1,5 procent av Polens import och för 0,67 procent av exporten. Bland de övriga nya medlemsländerna ligger Tjeckien, Litauen, Ungern och Slovakien främst. Under 2003 ökade den polska importen från Kina, Tjeckien, Italien, Frankrike och Tyskland. Vidare ökade exporten till Sverige, Italien, Tjeckien, Ukraina, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Varor som säljs till Polens tio största handelspartners utgör 70 procent av den totala exporten. Polen exporterar främst livsmedel (43 procent), kemiska produkter (17 procent) och verkstadsprodukter (12 procent) 12 Polens export och import 2003, miljoner euro 7 Tyskland Frankrike Italien Storbritannien Nederländerna Tjeckien Sverige Belgien Ukraina Ryssland Litauen Ungern Danmark USA Spanien Norge Österrike Slovakien Rumänien Portugal Schweiz Vitryssland Turkiet Finland Lettland Export 15 351 2 908 2 719 2 390 2 139 1 923 1 720 1 534 1 377 1 342 1 174 1 146 1 127 1 064 1 005 1 002 809 772 410 373 350 349 316 316 313 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Tyskland Italien Ryssland Frankrike Kina Storbritannien Tjeckien Nederländerna Belgien USA Sverige Spanien Österrike Japan Ungern Norge Slovakien Finland Danmark Turkiet Schweiz Ukraina Rep Korea Taiwan Vitryssland Import 14 724 5131 4 649 4 267 2 560 2 246 2 074 2 045 1 583 1 582 1 578 1 568 1 172 1 124 1 083 1 065 924 909 890 774 687 661 573 502 345 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Källa: Eurostat 4.1 Utländska investeringar i Polen De utländska direktinvesteringarna har minskat kraftigt sedan toppåret 2000 då de uppgick till 10 miljarder USD. Förra året blev resultatet mindre än 6 miljarder USD beroende på den internationella konjunkturen men också på att investeringsklimatet i Polen anses vara mindre gynnsamt jämfört med andra centraleuropeiska länder. Flera stora investeringar gick under förra året Polen förbi för att hamna i Tjeckien och Slovakien. Byråkratin, den utbredda korruptionen, den dåliga infrastrukturen och det svaga rättsväsendet är faktorer som påverkar investeringsklimatet negativt. Man räknar med att investeringarna 2004 kommer att bli något högre än under 2003. Även inhemska direktinvesteringar ligger på en relativt låg nivå men på senare tid har en viss uppgång noterats, något som återspeglar den i det närmaste fullt utnyttjade kapaciteteten i industrin. Det är viktigt att notera att statistiken för direktinvesteringar är svåranalyserad. I tillgänglig officiell statistik, syns inte investeringar under 1 miljon USD. Det leder till att t ex Tyskland framstår som ett mindre investerarland än vad det i praktiken är. Tyskland är i realiteten det största investerarlandet. Denna missvisning beror på att Tyskland har många direktinvesteringar under 1 miljon USD som inte syns. Sverige har också många investeringar under 1 miljon USD som av samma anledning inte ger utslag i statistiken. Frankrike har färre men större investeringar främst inom telekommunikationssektorn och framstår därav som det största investerarlandet. En annan faktor som gör statistiken otydlig är att investeringar som över huvud taget inte kommer igång finns med i statistiken. Företag som delvis är svenskt kan se ut som en internationell investerare, ABB ett är exempel på detta. Sedan övergången till marknadsekonomi uppgår utländska investeringar i Polen till 60 miljarder euro, mest av alla marknader i regionen. Största delen av investeringarna kommer från EU (15) -länderna. De största investerarländerna är Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Majoriteten av företagen som 7 I rapporten betecknas EU-intern handel som import/export då dessa termer är vedertagna, trots att den EUinterna handeln EG-rättsligt och tulltekniskt betecknas som införsel/utförsel 13 investerar i Polen är inom tillverkningsindustrin. 46 procent av de totala direktinvesteringarna 2003 hörde till tillverkningssektorn, följt av handel och reparationssektorn och finansiell rådgivning. I tabellen nedan finns de största investerarna listade. Investerare France Telecom European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) Fiat HVB Citigroup KBC Bank N.V. OAO Gazprom Vivendi Universal Registreringsland Frankrike Internationell Ursprungsland Frankrike Internationell Verksamhet Telekommunikation Finansiella tjänster Italien Tyskland USA Belgien Ryssland Frankrike Italien Tyskland USA Belgien Ryssland Frankrike Nederländerna Nederländerna 10 11 12 13 14 United Pan-Europe Communications N.V. UniCredito Italiano SpA Metro Group AG Kronospan Holdings Ltd. General Motors ING Group NV Fordonstillverkning Finansiella tjänster Finansiella tjänster Finansiella tjänster Transport, bygg och förvaring Telekommunikation grossist och detaljhandel, media. Kommunikationstjänster Italien Tyskland Cypern USA Nederländerna Italien Tyskland Cypern USA Nederlänerna 15 Corporation Daewoo Syd Korea Syd Korea 16 17 18 19 20 Tesco Plc Carrefour Casino BP International B.V. Allied Irish Bank Plc Storbritannien Frankrike Frankrike Nederländerna Irland Storbritannien Frankrike Frankrike Storbritannien Irland 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Finansiella tjänster Grossist och detaljhandel Tillverkning träprodukter Tillverkning av fordon Finansiella tjänster, fastigheter Tillverkning av transportprodukter, elektriska produkter Grossist och detaljhandel Grossist och detaljhandel Grossist och detaljhandel Grossist och detaljhandel Finansiella tjänster Utländska direktinvesteringstillgångar i miljoner USD i Polen den 30 juni 2003 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Land Frankrike Nederländerna USA Tyskland Italien Storbritannien Sverige Danmark Belgien Sydkorea Ryssland Irland Schweiz Österrike Cypern Grekland Portugal Finland Spanien Japan Norge Canada Kroatien Luxemburg Turkiet Investerat kapital 12 528,8 8 906,4 8 285,6 7 952,5 3 711,3 3 542,5 3 033,2 1 903,6 1 901,5 1 471,8 1 291,9 1 081,6 1 053,8 1 047,5 998,9 556,5 554,4 437,9 387,1 314,5 290,7 211,7 173,0 108,6 100,1 Planerade investeringar 2 153,6 780,3 2 541,6 1 598,6 1 146,7 279,8 288,4 301,6 398,9 5,0 350,0 68,2 166,9 183,6 185,0 0 66,6 177,6 38,5 237,3 67,4 284,4 16,0 15,2 58,0 Antal företag 92 106 124 227 65 45 58 43 25 4 3 3 22 38 3 3 4 19 11 12 13 14 2 12 4 Källa: PAIiIZ 2003 14 4.2 De ekonomiska zonerna I Polen finns s.k. Speciella Ekonomiska Zoner (SEZ). De är administrativt sett separata delar av Polens territorium, i vilka man skapat attraktiva skattevillkor för affärsverksamhet. Det finns 14 ekonomiska zoner, på kartan nedan är dessa markerade. De övergångsregler som gäller i o m EUmedlemskapet är att zonerna successivt anpassas till EU: s regler om statsstöd för att på sikt avskaffas. Inga nya zoner får bildas. När zonerna skapades var de till för att dra till sig och skapa möjligheter för investeringar, idag är intresset för dessa områden avtagande och av mindre betydelse än tidigare. Skattelättnad i SEZ beviljas på inkomst, fastigheter, transporter, anställda, nyinvesteringar. Hur stora skattelättnaderna är varierar i de olika zonerna, men skatteavdragen får enligt lag uppgå till max 50 procent av de totala kostnaderna. För att tillgodogöra sig skattefördelar åligger det företaget att uppfylla de kriterier som uppställs i polsk lag samt de villkor och krav som finns i den specifika zonen. Generellt gäller att investeringen ska vara minimum 100 000 euro, den verksamhet för vilken skattelättnader beviljas ska fortgå under minst fem år från det datum tillståndet beviljas, de nyskapade arbetstillfällena måste även de vara i minst fem år. Mer information om vilka villkor som gäller i respektive zon finns på engelska på www.paiz.gov.pl På kartan är de ekonomiska zonerna understrukna 4.3 Geografiskt viktiga områden för den Polska ekonomin Polen har ett strategiskt läge centralt i Europa. När företag väl väljer att investera i Polen tänker de inte i första hand geografiskt utan först kommer projektet/branschen, därefter geografiskt läge där man tar hänsyn till infrastruktur, läge i relation till den aktuella marknaden, utbildad arbetskraft, tillgång till kontors- och produktionslokaler samt eventuella förmåner som beviljas (ekonomiska zoner). De ekonomiskt starka och därmed intressanta regionerna är i första hand Warszawa, Gdansk/Gdynia och Wrocław. Där finns många svenska företag. Andra starka regioner är Pozna , Szczecin, och Kraków/Katowice. 5 Handeln mellan Sverige och Polen 5.1 Polen som handelspartner för Sverige Handeln mellan Sverige och Polen utvecklas väl liksom svenska investeringar i Polen. Enligt svensk statistik ökade den svenska exporten med 7 procent till 13,6 miljarder SEK medan importen från Polen ökade med 25 procent till 15,2 miljarder. Varuutbytet uppgick 2003 till 29 miljarder SEK. Polen 15 ligger därmed på fjortonde plats bland exportländerna med en andel på 1,6 procent. Motsvarande för importen är en elfte plats för Polen med en andel på 2,2 procent. Trenden håller i sig. Exporten till Polen ökade under första halvåret 2004 med 13 procent och importen med 25 procent. Polen är Sveriges största handelspartner i det tidigare Östeuropa, klart före exempelvis Ryssland. Sveriges 15 största handelspartner 2003, miljoner euro 1 Tyskland 2 USA 3 Norge 4 Storbritannien 5 Danmark 6 Nederländerna 7 Finland 8 Frankrike 9 Belgien 10 Italien 11 Kina 12 Spanien 13 Japan 14 Polen 15 Ryssland 21 944 13 459 13 085 12 389 11 679 8 910 8 802 8 212 6 954 5 505 4 132 3 881 3 567 3 120 2 529 Polen är alltså redan nu en relativt stor och viktig ekonomisk partner för Sverige. I och med landets deltagande i den inre marknaden kan de ekonomiska relationerna förväntas utvecklas och stärkas i snabb takt. Det finns klara indikationer på att intresset från svenskt näringslivs sida för den polska marknaden ökar i takt med återhämtningen i den polska ekonomin och framförallt som ett resultat av EU-anslutningen som öppnar nya möjligheter. Svenska Ambassadens i Warszawa bedömning är att Polen med en befolkning på 39 miljoner på sikt bör kunna bli en lika betydelsefull affärspartner som våra nordiska grannländer. Idag är verkstadsprodukter den dominerande importvaran från Polen. Verkstadsprodukter är även den största exporten från Sverige till Polen. Handelsutbytet har gått från basvaror till industrivaror och vidare mot allt mer förädlade varor samt mer tjänster, vilket är ett tecken på att ekonomin mognat. Jämfört med Sveriges stora handelspartners, i första hand Tyskland, Storbritannien, USA och de övriga nordiska länderna, ser Sveriges handel med Polen ut att vara av liten betydelse. Men Polen tilldrar sig ett växande intresse bland allt fler små och medelstora svenska företag. Majoriteten av de stora svenska företagen finns redan på plats. Fortfarande är det industrin som lockar flest svenska företag men intresset för tjänstesektorn ökar stadigt. Handeln har potential att öka betydligt. Om man jämför Sverige med våra nordiska grannländer avseende hur aktivt handelsutbytet med Polen är, så kommer Sverige bäst ut. 16 Sveriges export och import 2003 miljoner euro EXPORT 10 295 8 864 7 550 6 854 5 496 4 892 4 391 4 317 4 020 3 171 2 720 1 921 1 703 1 487 1 202 1 132 1 011 999 909 777 USA Tyskland Norge Storbritannien Danmark Finland Nederländerna Frankrike Belgien Italien Spanien Kina Japan Polen Ryssland Kanada Australien Schweiz Österrike Indien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 IMPORT 13 080 6 183 5 535 5 457 4 519 3 910 3 895 3 164 2 934 2 334 2 211 1 864 1 633 1 327 1 161 1 118 871 866 651 590 Tyskland Danmark Storbritannien Norge Nederländerna Finland Frankrike USA Belgien Italien Kina Japan Polen Ryssland Spanien Irland Österrike Schweiz Estland Iran 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källa: Eurostat 5.2 Polens export till Sverige Exportindustrin är motorn i den polska ekonomin medan den inhemska efterfrågan är svag. Den polska statistiken visar att Sverige ligger på en sjunde plats såväl vad gäller polsk export som import med en ökning med 20 procent av den polska exporten och en ökning av importen från Sverige med hela 56 procent. Av Sveriges totala import, importeras 2,2 procent från Polen. Statistiken tyder på att Polen har gått från att 2003 ha varit Sveriges trettonde största importland, till att 2004 vara det elfte största. Diagrammet nedan visar handelsutvecklingen mellan Sverige och Polen sedan 1997. Tidigare var Sveriges export till Polen större än importen från Polen. Idag är Sveriges import från Polen större än exporten. Sveriges direktinvesteringar i Polen är stor del i denna utveckling. Källa: Eurostat Sveriges varuexport och -import från Polen (2004 uppskattat värde) 20 18 17,8 16 15,2 14,6 14 12,7 12 10,1 10 13,2 12,8 12,7 13,6 12,1 10,7 import export 9,6 8 6 6,6 7,2 7,9 4,6 4 3,6 4,2 4,9 5,8 6 4 2 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 17 Särskilt stora ökningar noteras i den polska exporten till Sverige, Nederländerna och Frankrike. Industriproduktionen låg i november 9 procent över nivån för samma månad året före och särskilt inom exportindustrin var kapacitetsutnyttjandet högt och växande. Byggsektorns produktion var 5 procent lägre i november jämfört med samma månad för ett år sedan. 5.3 Sveriges export till Polen Sverige har ett exportunderskott till Polen, vi importerar mer än vi exporterar. De nordiska grannländerna med undantag för Danmark har även de exportunderskott till Polen. Den negativa balansen beror till stor del på att stora direktinvesteringar gjorts i Polen. Sammansättningen av Sveriges export till Polen är i stort sett en spegelbild av Polens export till Sverige. Det vi kan se som skiljer i någon utsträckning är att Sverige exporterar mer papper och papp. Man ser också av tabellen att vi importerar mycket möbler, sängkläder etc. vilket ofta handlar om leverantörer till Ikea. Polen är Ikeas största leverantörsland. Ikea har hälften av all sin produktion i Polen. Det är även en av Polens största exportföretag, Ikea är alltså ett mycket viktigt företag för Polens handel. Sveriges handel med Polen Livsmedel, drycker, tobak m.m. Råvaror och bränslen varav: pappersmassa Kemiska produkter Papper och papp Verkstadsprodukter varav: telekomutrustning Möbler, sängkläder etc Kläder Övrigt SUMMA 6 Export 272 1306 446 1399 1701 5448 399 191 .. 3307 13624 Import 599 1894 251 226 295 7564 1900 1700 346 2754 15152 Svenska företag i Polen Som marknad är Polen av stort intresse för svenska företag. I princip alla svenska företag med etablerad utrikeshandel har anledning att ta ställning till om Polen är en viktig handelspartner för företaget. Trots att merparten av företagen anser att Polen är en viktig handelspartner, har handeln inte helt kommit igång på det sätt den borde grannländer emellan. Finland och Danmark har en mycket större andel av Sveriges utrikeshandel än Polen. Det finns en stor outnyttjad potential. Möjligen är Polens EU-medlemskap och de marknadsöppningar det leder till just den förvandling landet behöver. 6.1 Viktiga branscher8 Det finns cirka 500-600 svenska företag på representerade på den polska marknaden. De branscher där svenska företag satsat mest är byggbranschen samt tillverkningsindustrin inklusive underleverantörer till framförallt fordonsindustrin. I stort sett hela Polens infrastruktur är under upprustning. Svenska byggentreprenörerna NCC Roads fick nyligen ett motorvägskontrakt för 260 MSEK. Kontraktet inbegriper att bygga bensinstationsplatser, motorvägar och reparationsarbeten. Även logistikbranschen har potential. 8 Avsnittet bygger på muntlig information från svensk Handel, Svenska ambassaden i Warszawa, Exportrådet i Warszawa, Generalkonsulatet i Gdansk samt intervjuer med svenska företag. 18 Miljösektorn är och kommer att förbli en viktig sektor. EU gör stora ekonomiska satsningar för att Polen ska kunna leva upp till kraven som ställs på miljöområdet. Viktiga branscher är bl.a. luft- och vatten rening, sophantering och bioenergi. Inom livsmedelssektorn har det hänt mycket i Polen men de svenska aktörerna har varit försiktiga. Under de senaste åren har just denna bransch utvecklats mest och det finns mycket utländskt kapital hos de polska livsmedelsproducenterna. Också denna bransch bör vara av intresse för svenska importörer. Byggmaterielindustrin har utvecklats mycket i Polen och det torde finnas en stor marknad för svenska importörer av byggmateriel. Tjänstesektorn har utvecklats snabbt på senare år. Ett flertal svenska företag från tjänstesektorn finns representerade t.ex. advokatbyråer, säkerhetsfirmor, resebyråer, banker m.m. För att illustrera vilken stor och betydande marknad Polen är kan nämnas Nordea som i dagsläget har 1 procent av den polska banksektorn men räknar med att växa i Polen och på sikt ha 5 procent av marknaden. Dessa 5 procent skulle innebära att Nordea Polen skulle vara större än Nordea är i hela Norden. Nordea är den största aktören av de svenska bankerna i Polen. Banken startade sin verksamhet genom att köpa Bank Komunalny, och senare även Korean LG Petro Bank. Nordea är den enda av de svenska bankerna som heläger sitt dotterbolag och marknadsför sig under eget varumärke. Idag är Nordea Polens femtonde största bank. Bankmarknaden i Polen är mer fragmenterad än den nordiska som är relativt koncentrerad. I Polen finns i runda tal 100 banker. SEB äger sedan år 2000 47 procent av polska Bank Ochrony Srodowiska, BOS. Handelsbanken startade sin verksamhet genom representationskontor och har idag filialer i Polen. 6.2 Direktinvesteringar i Polen Enligt uppgifter från den polska investeringsmyndigheten ligger Sverige på en sjunde plats vad gäller utländska direktinvesteringar med sammanlagda investeringar på drygt 3 miljarder USD sedan början av 90-talet. Under åren 1997-2002 har de svenska direktinvesteringarna ökat med hela 500 procent. Exempel på svenska företag som nu expanderar på den polska marknaden är Vattenfall, IKEA, Scania, H&M och Volvo. Företag Vattenfall Telia Ikea Nordea Skanska Arctic Paper Intercellulosa Svenska Handelsbanken Investerat kapital 2003, Värde milj. USD (ackumulerat sedan 1990) 643 340 315 279 255 132 108 81 Verksamhet Elförsörjning Telekommunikation Möbler Finansiella tjänster Bygg, fastigheter Papper –pappersmassa Papper –pappersmassa Finansiella tjänster Ca 260 miljoner USD är planerade för nya investeringar. Sverige har mest investerat kapital och flest företag på plats i Polen av de nordiska länderna. Danmark ligger totalt på åttonde plats, Finland på 18:e och Norge på 20:e plats. De svenska företag som redan är verksamma i Polen drar till sig fler svenska företag. Intresset för den polska marknaden är stort. Även mindre företag satsar nu i Polen. Det som gör Polen till ett attraktivt investeringsland är en kombination av faktorer. En sådan faktor är arbetskraftskostnaderna men väl så viktig är att ta del av Polen som är en mycket stor och expansiv marknad samt den stora tillgången av välutbildad personal. Ytterligare faktorer är närheten till Sverige och att Polen numera är medlemmar i EU vilket förenklar handelsrelationerna. Sammanfattningsvis är Polen en konkurrenskraftig marknad. 19 De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2002 till 135 miljarder euro. Av dessa gick 2 miljarder euro till Polen. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, miljarder kronor Land 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ökning 1997-2002 USA 108 137 177 208 266 212 96 % Finland 25 57 69 110 164 176 604 % Storbritannien 67 56 75 85 132 126 88 % Nederländerna 94 99 116 145 100 127 35 % Danmark 21 33 43 92 83 86 310 % Norge 34 38 50 68 73 81 138 % Tyskland 42 48 49 88 99 80 90 % Schweiz 22 51 38 45 58 46 109 % Frankrike 32 37 49 46 38 45 41 % Belgien/Luxemburg 10 8 23 25 27 21 110 % Irland 20 22 29 48 23 22 10 % Italien 18 16 17 21 16 20 11 % Spanien 8 11 9 13 18 20 150 % Polen 3 4 6 11 16 18 500 % Kanada 12 12 13 14 14 16 33 % Kina 3 4 5 5 11 10 233 % Österrike 8 8 9 11 10 9 12,5 % Australien 5 5 7 5 8 8 60 % Estland .. .. 4 5 7 9 Ryssland .. .. 2 7 7 9 Brasilien 12 15 13 15 13 8 -33 % Mexico 4 3 4 7 10 8 100 % Lettland .. .. 2 5 5 7 Japan 4 5 4 6 8 6 50 % Ungern 2 2 2 3 7 6 200 % Portugal 3 4 4 5 6 5 67 % Litauen .. .. 2 3 5 5 Tjeckien .. 4 3 2 5 5 Bermuda 4 6 6 7 6 .. Övriga länder 31 42 37 41 44 52 68 % TOTALT 592 727 867 1148 1280 1242 110 % .., redovisas ej, eftersom skattningen är alltför osäker eller informationen saknas. Källa: Sveriges Riksbank Direktinvesteringar 2002 20 6.3 Svenska direktinvesteringar i Polen i ett femårsperspektiv Under de senaste fem åren har svenska företag nettoinvesterat närmare 30 miljarder kronor i de nya medlemsländerna. Den dominerande mottagaren har varit Polen, med 21 miljarder. Därutöver har större investeringar gjorts i de baltiska länderna. 2003 mattades direktinvesteringarna av. Stora desinvesteringar gjordes vilket gav ett negativt netto i direktinvesteringarna på 650 miljoner.9 Under motsvarande femårsperiod direktinvesterade svenska aktörer 420 miljarder kronor i EU 15. Polen och Baltikum står sig väl som investeringsländer i jämförelse med andra emerging markets. Under den senaste femårsperioden har Sverige investerat 21 miljarder kronor i Kina, 2 miljarder i Ryssland och 1,4 miljarder i Indien.10 Att svenska företag flyttar ut verksamheter till de nya medlemsländerna är vanligt och innebär normalt sett ett förbättrat resursutnyttjande och ökad konkurrens. 6.4 Polska direktinvesteringar i Sverige För Sverige är det dock viktigt att detta utflöde av direktinvesteringar kompenseras av ett motsvarande investeringsflöde in i landet från andra kapitalstarka ekonomier. Det senaste årets utveckling inger farhågor då direktinvesteringarna in till Sverige har varit mycket låga.11 Det finns mycket få större polska företag etablerade i Sverige. Ett par exempel är flygbolaget LOT, Nordiska Unipol (ägs av kemikoncernen CIECH) och rederiet Polferries. Vad som finns är många småföretag som ägs av polacker, ofta enmansföretag, främst i tjänstesektorn. Flera av dessa företag etablerades tidigt av politiska flyktingar från Polen, men idag är personer i Sverige med polskt ursprung av mycket varierad bakgrund. En sektor som tydligt känner av konkurrens från Polen är byggsektorn, där många snickare, murare, elektriker och byggentreprenörer är verksamma i Sverige. De större polska företagen agerar via agenter och representanter i Sverige. Polska ambassadens handelsavdelning uppger att antalet förfrågningar från polska företag som vill sälja till Sverige har mer än fördubblats det senaste året. Det är små och medelstora företag som hör sig för. 7 Utvidgningens effekter Att Polen blivit EU-medlem är naturligtvis ett stort positivt steg mot än bättre handelsrelationer. Inne i EU drar både Polen och Sverige nytta av den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer. De länder Sverige handlar mest med är de som är stora ekonomier och som ligger geografiskt nära12. Polen är det ekonomiskt viktigaste av de nya länderna. Enligt beräkningarna skulle Polen fram till 2008 gå om Spanien och avancera en position i rankinglistan.13 9 Desinvesteringar kan uppstå om en verksamhet säljs och investeringsmedel/vinster återförs till Sverige eller genom att de årliga avskrivningarna överstiger gjorda nyinvesteringar. 10 Det bör nämnas att direktinvesteringsstatistiken är svåranalyserad. Investeringarna går ofta via andra länder. 11 ISA 12 Framställningen och litteraturhänvisningarna i följande stycke bygger på Svenskt Näringslivs rapport ”Sol i Öst” 13 Enligt beräkningen i tabellen sker en stor förskjutning mellan Tyskland och Storbritannien. Denna förskjutning kan eventuellt vara överdriven i modellen eftersom den starka utvecklingen av pundet under ett antal år bidragit till att dra upp den brittiska BNP:n (mätt i svenska kronor). Modellen är känslig för pundkursen, eftersom den kan påverka framskrivningen av BNP-siffrorna. 21 Nya och gamla EU-länders andelar av Sveriges utrikeshandel med EU-25 1. Tyskland 2. Storbritannien 3. Danmark 4. Nederländerna 5. Finland 6. Frankrike 7. Belgien 8. Italien 9. Spanien 10. Polen 11. Österrike 12. Irland 13. Estland 14. Tjeckien 15. Portugal 16. Ungern 17. Lettland 18. Litauen 19. Grekland 20. Slovakien 21. Slovenien 22. Luxemburg 23. Cypern 24. Malta 2002 21,8 13,1 11,5 9,5 8,5 8,3 6,8 5,4 3,2 2,6 1,7 1,6 1,2 0,9 0,8 0,7 0,7 0,6 0,5 0,2 0,2 0,2 0,1 0,0 1. Tyskland 2. Storbritannien 3. Danmark 4. Nederländerna 5. Finland 6. Frankrike 7. Belgien 8. Italien 9. Polen 10. Spanien 11. Irland 12. Österrike 13. Estland 14. Portugal 15. Lettland 16. Tjecken 17. Ungern 18. Grekland 19. Litauen 20. Slovenien 21. Slovakien 22. Luxemburg 23. Cypern 24. Malta 2008 19,9 16,8 10,5 9,1 8,0 7,6 5,8 4,9 3,4 2,8 1,9 1,7 1,4 1,1 1,1 1,0 0,8 0,6 0,6 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 Källa: Svenskt Näringsliv Andra studier förstärker bilden av positiva effekter av utvidgningen. I en undersökning förutspås en exportökning på 76 procent till Polen, Ryssland och de Baltiska länderna mellan åren 1998 och 2010.14 Det är ett något mindre optimistiskt scenario än vad som framkommit i modellen ovan. Pessimismen kan troligen bero på att importen kommer att stå för en större del av expansionen framöver. Ytterligare en studie visar att handelsflödena mellan Öst- och Västeuropa bara är 70 procent av vad de borde vara om handelspotentialen vore fullt utnyttjad.15 Det skulle alltså enligt studien finnas en potential för att handeln kan öka med cirka 30 procent under bibehållande av nuvarande inkomstnivåer. Med tanke på att inkomsten har en så pass stor betydelse för handeln skulle denna modell snarare kunna tyda på att handelseffekten kan bli större än vad som beräknats ovan. I andra studier beräknas inte handelseffekten explicit utan man talar om välfärdseffekter.16 Man menar då att Sverige kan få en positiv välfärdseffekt av utvidgningen på 0,6 procent av BNP. Hälften av effekterna uppstår på grund av ökad handelsintegration och den andra halvan på grund av ökad immigration. En annan studie17 beräknar att välfärdseffekten för nuvarande EU-länder stannar mellan 0 och 0,17 procent av BNP. 14 Svedberg, Berglöf, Yudaeva och Vanags (2003): ”EU Enlargement- Implications for Trade, Growth and investment in the Baltic Sea Region”, Stockholm Institute of transition Economics. 15 Paas (2003): ”Regional integration and International Trade in the Context of EU Eastward Enlargement”, Hamburg Institute of International Economics. 16 Kohler (2004): ”Eastern Enlargement of the EU: A Comprehensive Welfare Assessment”, Hamburg Institute of International Economics. 17 Maliszewska (2004) ”EU Enlargement: Benefits of the Singel Market Expansion for Current and New Member States”, Center for social and Economic Reseearch. 22 Den övergripande slutsatsen av dessa studier är att utvidgningen kommer att ha en positiv men begränsad effekt på Sveriges totala utrikeshandel. Effekten på det bilaterala utbytet mellan Sverige och Polen blir däremot naturligtvis stor. Av de nya medlemsländerna är Polen det land Sverige kan väntas ha störst ekonomiskt utbyte med. Utrikeshandeln, det vill säga exporten och importen, med de nya medlemsländerna beräknas öka med 60 miljarder fram till 2008. Importen kan förväntas öka snabbare än exporten. Den ökade importen får positiva välfärdseffekter för svenska konsumenter i form av ökad konkurrens och prispress. 8 Handelshinder mellan Sverige och Polen 8.1 Handelshinder på den polska marknaden Som kontaktpunkt för handelshinder på den inre marknaden (så kallat Solvit-center) kommer Kommerskollegium i kontakt med företag och privatpersoner som stöter på handelssvårigheter. Under perioden då medlemsförhandlingarna pågick hade vi en hel del anmälda problem i handeln med Polen. Det fanns mycket klagomål på den polska tullhanteringen som var krånglig, oförutsägbar och tidskrävande. På standardiserings- och certifieringsområdet fanns motsvarande problem. Polska instanser vägrade ofta att godta CE-märkta varor. Huvuddelen av dessa problem bör rimligen vara borta nu när Polen blivit EU-medlem. Det finns farhågor att EU:s regelverk inte genomförs i tillräcklig omfattning i Polen, men det enda hittillsvarande problemet av betydelse vi stött på är hanteringen av momsåterbäring vid export från Polen till övriga medlemsländer. Frågan har tagits in i SOLVIT-systemet och man överväger nu från polsk sida att liberalisera sina regler. Provning och certifiering av produkter vid export till Polen har under lång tid varit ett problem, men det börjar bli bättre. Ett potentiellt handelshinder är att den polska regeringen planerar att utfärda så kallade ”gyllene veto” till staten. Innebörden av detta är att staten ska tilldelas aktier i 14 av de största polska privatföretagen som möjliggör för staten att lägga sitt veto vid känsliga strategiska beslut. Företag som kommer att beröras av detta är bl.a. KGHM (metallföretag), TPSA (telecomföretag), PKN (oljeföretag). Kommissionen har länge kämpat mot exempelvis Frankrikes ”gyllene veto”, pga. den handelshindrande effekt de leder till i form av statens möjlighet att ingripa18. 8.2 Handelshinder på den svenska marknaden Vi har trots efterforskningar inga uppgifter om hinder på den svenska marknaden för polska företag. Det kan dock antas att polska företag och myndigheter följer fallet med det lettiska byggföretaget i Vaxholm eftersom polska företag skulle kunna hamna i en liknande situation. 18 Financial Times ”Companies Europe” sid 20, 7 oktober 2004 23 9 Sammanfattning och slutsatser Polen är och kommer att vara Sveriges största och viktigaste handelspartner bland de nya medlemsländerna. Ser man på andelen av Sveriges handel ligger Polen nu på tionde plats inom EU 25 och har goda förutsättningar att avancera på rankinglistan. Man har sedan flera år passerat Ryssland. Bland EU 15 ligger Sverige på sjunde plats som handelspartner till Polen. Sverige klarar sig väl i en jämförelse med våra nordiska grannländer. Vi har anledning att dra slutsatsen att Sverige lyckats ta tillvara de möjligheter som öppnats. Men vi ser också att det finns outnyttjad potential. Varusammansättningen i handeln mellan Sverige och Polen är numera typisk för handeln mellan utvecklade industriländer. Polen har mer och mer gått över till att exportera industrivaror med högt förädlingsvärde vilket är ett tecken på att den polska ekonomin mognat. Svenska investeringar i Polen ger nu resultat i form av ökad import från Polen. Polen och Sverige börjar på allvar kunna utnyttja sina komparativa fördelar. Polen är det land bland de nya medlemsländerna som, av allt att döma, Sverige kommer att ha mest ekonomiskt utbyte av. Handeln engagerar idag många små och medelstora företag, även om det fortfarande är de stora företagen som svarar för huvuddelen av handeln. Bland de små och medelstora företagen finns ett stort utrymme för expansion. De handelshinder som har anmälts tyder på att den polska byråkratin har en bit kvar innan den är EUanpassad. Ärendet har avgjorts av kommerserådet Håkan Jonsson i närvaro av utredare Emelie Mannheimer, den sistnämnda föredragande. Enligt Kommerskollegiums beslut Emelie Mannheimer 24 Bilaga 1 Handelspolitisk historik 1938 var Polen en av Sveriges viktigaste handelspartner vid Östersjön. Polen svarade då för 3.5 procent av importen och 1,9 procent av vår export. 1988, efter år av efter krig, ockupation och planekonomi svarade Polen för endast 0,7 procent av vår import och 0,4 procent av vår export. Nu, år 2004, ligger siffrorna på 2,5 respektive 1,7 procent och allt talar för att Polen är på god väg att återta sin ställning från 1938. Skadorna och förstörelsen från kriget är en viktig orsak till nedgången. Men en hel del måste också bokföras på planekonomins konto. Planekonomiernas utrikeshandel är underkastad ett fullständigt statsmonopol. Även handeln mellan planekonomierna låg under monopolet. All utrikeshandel förutsatte import- eller exporttillstånd. Man styrde också handeln genom att tilldela valuta, ett effektivt medel eftersom dessa länder inte hade en konvertibel valuta. Syftet var att övervaka och styra det planerade varu- och tjänsteflödet över gränserna. För detta behövdes en omfattande byråkrati som i sin tur styrdes av de centrala planeringsorganen, t.ex. GOSPLAN i Sovjetunionen, för att uppfylla planmålen (femårsplaner o.d.). Ett annat särdrag var att import från länder utanför forna Sovjetunionen i regel inte kunde komma ifråga om produkten tillverkades i det egna landet eller kunde importeras från ett annat statshandelsland. Det ledde till att internhandeln inom blocket blev dominerande i varuutbytet med omvärlden. Man förde också en utpräglat bilateral handelspolitik och eftersträvade ofta balans i handeln med varje handelspartner. Man hade därför ringa förmåga att utnyttja komparativa fördelar. Man kan säga att statshandelsländerna köpte konvertibel valuta genom att sälja sina produkter billigt på världsmarknaden för att kunna köpa vad de behövde från marknadsekonomierna. Man var också intresserad av motköp, kompensationsaffärer. i syfte att undvika att betala med konvertibel valuta, som man ständigt led brist på. Det bilaterala synsättet visade sig också i att man satte upp ett omfattande nätverk av bilaterala handels- och samarbetsavtal med vidhängande samarbetsprogram, handelsprotokoll m.m. Via detta system av avtal och blandkomittéer reglerades handeln ner på detaljnivå som t.ex. antalet skor och strumpor som skulle importeras. Polens multilaterala relationer 1993 fick Polen ett frihandelsavtal med EFTA. När Sverige blev EU-medlem 1995 blev det Polens Europaavtal med EU från 1994 som kom att gälla fram till att Polen blev EU-medlem första maj 2004. Polen gick med i GATT 1967. I anslutningsprotokollet förband sig Polen bl.a. att hålla en viss procents importökning per år från GATT-länder. Åtagandet fullföljdes aldrig. Vidare fanns särskilda skyddsklausuler mot polsk export till GATT-länder eftersom man bedömde dumpningsrisken som stor. 1996 blev Polen medlem i OECD. 25