Handling__000

Innehåll
Förord .................................................................................................... 2
Demokratins grund och kristdemokraternas idéer ................................ 3
Göteborg  mångfaldens stad................................................................ 8
Näringsliv och arbetsmarknad............................................................. 11
Stadsdelsnämndernas verksamhet ....................................................... 14
Stadsmiljö, boende och trygghet ......................................................... 31
Kultur .................................................................................................. 39
Utbildning ........................................................................................... 43
Trafik ................................................................................................... 48
Miljö och kretslopp ............................................................................. 51
Föreningslivet...................................................................................... 54
Information och service....................................................................... 56
Ekonomisk strategi för Göteborg ........................................................ 57
Bilagor ................................................................................................. 59
Förslag till beslut
angående budget 2001 och flerårsplaner 2002-2003........................... 65
1
Förord
Hoppet gryr i Göteborg. Både för kommunen och för många hushåll
har ekonomin förbättrats på sistone. Vårt Göteborg står emellertid, i
begynnelsen av ett nytt årtusende, fortsatt inför stora uppgifter: att
äntligen skapa valfrihet åt barnfamiljerna, att ge våra äldre en värdig
vård och omsorg, att utveckla en skola i vilken alla elever tryggt kan
inhämta de kunskaper och de värderingar de behöver för ett gott liv,
att förbättra villkoren för funktionshindrade och andra grupper med
särskilda svårigheter. Vi måste tillsammans tillgodose medborgarnas
rätt till en snygg och trygg stad. Fler bostäder behöver byggas. Vi
måste vidga valfriheten för medborgarna och samtidigt garantera allas
delaktighet, i respekt för mångfalden. Vi måste fördjupa
närdemokratin. Vi måste skapa goda förutsättningar för
företagsetableringar och annan näringslivsutveckling, och vi måste
vidtaga åtgärder för att bryta den långtidsarbetslöshet som utgör ett ok
för så många.
Vi kristdemokrater tar avstånd från såväl socialistisk kollektivism som
från krass individualism och nyliberal kapitalism. Vi kristdemokrater
vill istället, med fast förankring i de värden och normer som möjliggör
ett gott liv och ett gott samhälle, för de enskilda och deras
gemenskaper, forma en politik som gör det gryende 2000-talets
Göteborg till en ännu bättre stad att leva i - för alla.
Lars F Eklund
Kommunalråd och gruppledare för Kristdemokraterna i Göteborg
2
Demokratins grund och kristdemokraternas idéer
En av de viktigaste gemensamma uppgifterna inför framtiden  och
här kan politiken bara spela en begränsad roll  är att värna, stärka och
förmedla de grundläggande värden utan vilka ett samhälle präglat av
ömsesidig respekt, tillit och verklig gemenskap inte kan komma till
stånd. Varje ny generation måste med hjälp av de tidigare på nytt
tillägna sig de värden som utgör den etiska grunden för ett fritt,
jämställt, pluralistiskt och solidariskt samhälle.
Demokrati varken uppstår eller överlever i ett värdemässigt vacuum.
Allt fler inser att frågorna om demokrati och om det goda samhället
inte bara eller ens i första hand handlar om val mellan tekniska
politiska lösningar eller om systemförändringar och social
ingenjörskonst. Glädjande nog återfinns också detta synsätt i den
nyligen avslutade statliga Demokratiutredningen. Det handlar
framförallt om med vilka värden och värderingar vi som aktiva
medborgare engagerar oss för det gemensamma bästa.
Personalism - kristdemokratins människosyn
Kristdemokraternas samhällsuppfattning och politik utgår från den
kristna människosyn som i politisk-filosofiska sammanhang brukar
kallas personalism. Enligt denna människosyn är varje människa en
person, en till sin natur förnuftig, fri och ansvarig varelse och som
sådan ett ändamål i sig som aldrig får behandlas som ett medel för
något annat. Detta, och den därav följande insikten om allas lika
värde, vars och ens unika värde och människolivets okränkbarhet,
utgör en central del i vårt gemensamma idéarv från Jerusalem, Aten
och Rom: ett mångtusenårigt arv lika aktuellt som någonsin.
Respekten för var och en, oavsett kön, ålder, religion, etnisk
tillhörighet, hälsa och status, är den icke-förhandlingsbara grunden för
vårt samhälle, ja, för varje samhälle som vill kalla sig civiliserat.
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Denna respekt tar konkret form t ex när all könsdiskriminering
motverkas. Det är oacceptabelt att lika lön för lika arbete inte är en
självklarhet, att kvinnor
motarbetas på arbetsplatser trots
3
en ofta högre kompetens än män och att mäns fysiska förutsättningar
regelmässigt tillåts utgöra norm t ex vid bedömning av hälsorisker
inom vården. Helt oacceptabelt är också att valfriheten inom t ex
barnomsorgen ofta inskränks genom politiska beslut, vilket i realiteten
begränsar inte minst kvinnors valmöjligheter. Ett annat problem är att
offentliga monopol är vanliga inom just de verksamheter där många
kvinnor arbetar, vilket haft en negativ effekt för många kvinnors
valfrihet och möjligheter i yrkeslivet. Detta utgör i sig ett skäl att
öppna för alternativa driftsformer. För oss kristdemokrater är det en
självklarhet att Göteborgs Stad måste gå före för att bryta all
diskriminering.
Mänsklig gemenskap
Vi kristdemokrater, och den personalistiska människosyn vi står för,
betonar vidare att människan är en till sin natur social varelse, en
gemenskapsvarelse. Ensam är inte alltid stark. För ett fritt, levande
och pluralistiskt samhälle är det därför viktigt att olika gemenskaper,
sammanslutningar och organisationer kan bildas och fritt verka för
olika goda syften. De mest grundläggande gemenskaperna i det civila
samhället är familjerna. Det offentliga måste respektera och stödja
dessa det civila samhällets gemenskaper, organisationer och
institutioner.
Att beröva gemenskaperna deras frihet och självbestämmande är
principiellt lika felaktigt som att beröva enskilda personer deras frihet
och självbestämmande. Kommunens rätta roll är att vara stödjande 
subsidiär  visavi de mindre gemenskaperna såsom familjerna,
grannskapen och stadsdelarna. Den skall inte ta ifrån dem
bestämmanderätten över sådant de kan sköta själva. Detta är
innebörden i den för oss kristdemokrater så viktiga
subsidiaritetsprincipen. Att subsidiaritetsprincipen respekteras är
tillsammans med solidariteten en förutsättning för ett samhälle präglat
av såväl frihet och mångfald som av trygghet och delaktighet. På sätt
kan vårt gemensamma bästa förverkligas.
Kommunen är till för människorna och deras gemenskaper  inte
tvärtom.
4
Utvecklad närdemokrati - stadsdelarna och deras
organisation
Grunden för den lokala demokratin är i Sverige det kommunala
självstyret. Vi kristdemokrater vill slå vakt om detta och anser att
staten skall ha en stödjande  subsidiär  roll gentemot kommunerna.
Samtidigt som staten garanterar medborgarnas rättigheter måste den
respektera kommunernas legitima handlingsfrihet. Detta verkar vi
kristdemokrater för t ex genom Svenska Kommunförbundet. Vi vill
också fördjupa och utveckla närdemokratin inom Göteborg. Sedan
1990 är Göteborg indelat i 21 stadsdelar, var och en ledd av en politisk
nämnd (SDN) som till sitt förfogande har en förvaltning (SDF) för
verksamheternas utförande. Ett av syftena med införandet av
stadsdelsnämnder var att öka demokratin och minska avståndet mellan
medborgarna och deras förtroendevalda.
Det är viktigt att reformen nu får fortsätta att utvecklas för att dessa
mål skall kunna nås på ett tillfredställande sätt. Samtidigt måste
organisationen ges de förutsättningar som krävs för att vara tillräckligt
effektiv och för att kunna ge medborgarna service med den omfattning
och kvalitet de har rätt till.
Ett viktigt led i arbetet med att förbättra närdemokratin i vår stad är att
direkta val till stadsdelsnämnderna införs. SDN-politikerna skall vara
valda av dem som bor i respektive stadsdel. Detta borgar för god
kontakt mellan politiker och övriga medborgare, samt för en riktigare
återspegling av stadsdelsinvånarnas åsikter. Samtidigt tydliggörs inför
vilka de förtroendevalda är ansvariga - den egna stadsdelens
innevånare. Vi är övertygade om att direktval till SDN skulle vitalisera
demokratin, bland annat genom att fler medborgare engagerades till
aktivt deltagande i den lokala politiska processen. Vi är dessutom
övertygade om att direktvalda SDN skulle motverka segregation och
föra in många nya goda krafter i det politiska arbetet.
Senast i samband med att direktval till SDN införs bör en ny analys
ske av vilka frågor som skall hanteras av SDN. Denna analys skall
utgå från subsidiaritetsprincipen. Frågan är om t ex inte vissa
byggnads-, plan- och bevarandefrågor av uppenbar lokal karaktär och
betydelse i större utsträckning borde hanteras på SDN-nivå än vad
fallet är idag.
5
I det sammanhanget bör man också utreda om gränsdragningarna
mellan stadsdelarna, och om antalet stadsdelsnämnder, nu är optimala
eller om förändringar kan vara påkallade. Mellan flera stadsdelar finns
ju redan idag naturliga samband och ett så stort utbyte samt
samarbeten på olika områden, att en sammanslagning bör övervägas.
Ett sätt att göra själva organisationen/förvaltningen mera effektiv utan
negativa effekter för närdemokratin skulle kunna vara att i än högre
grad samordna eller till och med slå samman olika
stadsdelsförvaltningar. På så sätt skulle en samordnad förvaltning
serva flera SDN. Eventuella förändringar bör föregås av ett brett
samrådsförfarande med invånarna i berörda stadsdelar.
Många viktiga kommunala uppgifter som rör hela staden ligger idag
utlagda på en viss SDN såsom s k resursnämndsuppgifter. En enskild
SDN handlägger alltså de aktuella frågorna för hela staden. Vid en
översyn av SDN-sektorn bör man enligt vår mening samtidigt göra en
ordentlig genomlysning av resursnämndsuppgifterna. Kanske kan
några av dessa uppgifter hanteras bättre av en kommuncentral nämnd.
Andra uppgifter bör kanske delas upp och läggas ut på samtliga SDN.
SDN och övriga nämnder skall självfallet som nu ha mandat att själva
avgöra om de skall ha öppna sammanträden för allmänheten eller inte.
Det ligger ett demokratiskt värde och ett informationsvärde i att kunna
följa ett sammanträdes gång och få bättre kännedom om nämndens
politiker.
Andra viktiga åtgärder för att stärka närdemokratin kan vara att
utveckla formerna för s k brukarstyrelser och olika former av råd. Här
bör varje SDN hitta former som passar medborgarna i den egna
stadsdelen. Vi kristdemokrater anser att brukarstyrelser och liknande
är till för att öka brukarnas direkta inflytande över verksamheten. Det
är viktigt att sådana beslutsformer utformas med respekt för det ansvar
och inflytande som tillkommer t ex föräldrar visavi sina egna barn.
Det är också viktigt att de utformas så att inte röststarka grupper kan
skaffa sig ett oproportionerligt stort inflytande på mindre starka
gruppers bekostnad.
En mycket viktig åtgärd för att stärka närdemokratin är också ett
allmänt förbättrat samrådsförfarande i plan- och byggärenden. Det är
6
t ex viktigt med ordentlig information om utställningar inför plan- och
byggprojekt. Dessa ska presenteras på ett sätt som gör det möjligt för
medborgarna att bedöma helheten i förslagen och inte bara olika delar
var för sig. Det är också viktigt att tillräcklig tid avsätts för dessa
samrådsförfaranden.
Akivt medborgarskap
Det aktiva medborgarskapet förutsätter att den etik och de värderingar
som demokratin bygger på hålls levande och fördjupas. Skola och
utbildningsväsende har här en viktig roll att förbereda varje ny
generation för aktivt medborgarskap genom olika insatser av både
teoretisk och praktisk karaktär. Dygder som medborgaranda,
ansvarstagande och civilkurage skall stimuleras. Läroplanernas
värdegrund är här den självklara och förpliktigande utgångspunkten.
Inom Göteborgsregionen, GR, arbetas det aktivt med frågor kring
demokratin och dess värdegrund inom ramen för det s k
Demokratiforum, som är en grupp av kommunpolitiker, forskare och
GR-handläggare. Bland annat ordnas det konferenser och seminarier
om demokrati ur olika aspekter och nyligen publicerades en matrikel
över resurser för arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågorna i
våra skolor. Detta viktiga arbete bör utvecklas ytterligare.
7
Göteborg  mångfaldens stad
Är det något som är typiskt för Göteborg så är det stadens
internationella och öppna karaktär. Redan stadens föregångare Lödöse
var med sin omfattande handel och sjöfart, och med internationellt
präglade konvent, hela Sveriges fönster mot omvärlden. I Göteborgs
begynnelse var holländare, skottar och tyskar framstående grupper av
medborgare. I Göteborgs Stad kunde katoliker och judar slå sig ned
tidigare än i andra delar av landet. Hamnen och sjöfarten har under
historien satt sin prägel på staden. Genom t ex Ostindiska Kompaniet,
Amerikalinjen och de s k bananbåtarna har Göteborgs fönster stått
vidöppna mot omvärlden. Även idag bidrar sjöfart och
rederiverksamhet till den internationella dimensionen i stadens
identitet.
Göteborgare av olika nationaliteter  från skottar som Dickson och
Chalmers, över t ex den italienska invandringen efter kriget, till
dagens många nya göteborgare  har på ett avgörande sätt bidragit till
stadens karaktär. Betydelsen av detta ligger i öppen dag. Det är ett
förpliktigande faktum  och något av en paradox  att ett av “Lilla
Londons“ mest karaktäristiska lokala särdrag är just dess öppenhet och
mångfald. Göteborgs tradition av mångfald ger en unik möjlighet till
byggandet av en gemenskap i vår stad, där full delaktighet och respekt
för varandras olikheter går hand i hand.
Mångfaldsfrågorna i centrum
Vi måste definitivt göra oss av med föreställningen att Göteborgs
befolkning å ena sidan består av svenskar och å andra sidan av
invandrare. Göteborgs invånare representerar snarare en mångfald av
kulturella, etniska och religiösa grupper, vars kunskap och erfarenheter
vi bättre måste ta tillvara. Det nya kommunala mångfaldsorgan som
ska ersätta den numera nedlagda invandrarnämnden, kommer i detta
sammanhang att kunna spela en viktig roll. Vi menar att
mångfaldsarbetet här i huvudsak bör koncentreras till etnicitet, kultur
och språk. Det nya organet bör även ha rutiner för samråd med olika
etniska och religiösa gruppers representanter för att tillvarata deras
kunskaper och erfarenheter.
8
Det är mycket viktigt att människor med olika etnisk bakgrund
upplever att det är meningsfullt att engagera sig i den politiska
processen och få politiska förtroendeuppdrag. Det gäller för partier
såväl som för kommunens olika förvaltningar att stimulera
rekryteringen av personer med invandrarbakgrund. På så sätt kan
stadens etniska mångfald på ett naturligt sätt återspeglas i den politiska
representationen. Det låga valdeltagandet i vissa delar av staden är ett
tecken på att många människor inte uppfattar sig som delaktiga i
politiken. Vi är övertygade om att direktval till stadsdelsnämnderna
skulle öka det aktiva politiska engagemanget i områden där
utanförskap och bristande känsla av delaktighet idag leder till ett lågt
valdeltagandet.
Kommunen skall gå före
Nästan var fjärde göteborgare har idag utländsk bakgrund. Bland dessa
är arbetslösheten ännu väsentligt högre än för befolkningen i
genomsnitt. Detta är en av de viktigaste anledningarna till utanförskap
i dagens göteborgssamhälle. Vi kristdemokrater kräver att kommunen
går i spetsen för arbetet mot detta genom att dess förvaltningar
upprättar handlingsplaner för att öka den etniska mångfalden bland
sina anställda. Den självklara målsättningen måste vara att
kommunens personalsammansättning på ett rimligt sätt ska återspegla
den etniska mångfalden i Göteborg.
Mot bakgrund av detta är det otillfredsställande att det endast är något
mer än var tionde av de anställda i Göteborgs stads förvaltningar, som
har utländsk bakgrund. Bland dessa är dessutom personer med
utomnordiskt ursprung mycket svagt representerade, vilket innebär att
det är mycket få anställda inom Göteborgs stad som kommer från de
länder varifrån vi har haft den största invandringen de senaste åren.
Det är inte heller acceptabelt att det i princip inte återfinns någon från
denna kategori länder på chefsnivå i kommunens olika förvaltningar.
Kommunen måste börja bedriva en aktiv personalpolitik som bättre än
hittills tar tillvara den mångfald som dagens göteborgssamhälle
återspeglar.
All form av etnisk diskriminering måste bekämpas med kraft. Inom
alla kommunala bolag och förvaltningar bör det t ex finnas en tydligt
formulerad policy mot alla former av diskriminering. Inte minst
9
allvarlig är diskriminering som riskerar att få till följd att
bostadsegregrationen cementeras i göteborgssamhället. I detta
sammanhang är det viktigt att kommunala bostadsbolag går i spetsen
för en rättvis och likvärdig behandling av medborgarna - oavsett
etniskt ursprung.
Satsa på språk
Genom att tidigt satsa på språkförskolor vill vi förbättra
förutsättningarna för invandrande svenskar att skaffa sig goda
språkliga färdigheter i svenska. Samtidigt är det också viktigt att
tillvarata och utveckla den språkkompetens som redan finns. Här
spelar modersmålssundervisningen en viktig roll, men vi
kristdemokrater vill att man dessutom undersöker möjligheterna att
förlägga språkforskningsinstitut till etniskt mångfaldiga miljöer. Ett
sådant arbete bedrivs redan idag i Rinkeby i Stockholm, där institutet i
samarbete med universitetet utvecklar pedagogiska metoder för att
underlätta läsutvecklingen för elever med invandrarbakgrund.
10
Näringsliv och arbetsmarknad
Göteborg som tillväxtnav
Göteborg är navet i den västsvenska utvecklingen. Det som är bra för
Göteborg är också bra för Västra Götaland. I göteborgsområdet är
bilindustrin och andra stora exportföretag mycket viktiga. Många
arbetstillfällen i Västsverige är direkt eller indirekt relaterade till att
dessa företag bibehåller sin ställning på världsmarknaden. Kommunen
måste därför i fortsättningen skapa goda förutsättningar för dessa
verksamheter. Insatser som förbättrar möjligheterna för den
västsvenska industrin att överleva och utvecklas är nödvändiga för att
Göteborg och Västra Götalandsregionen skall klara den ökande
konkurrensen. Fisket och sjöfarten är också viktiga näringar för
Göteborg som behöver bättre förutsättningar. Det är också av stor
betydelse med nyetableringar av kunskapsintensiva företag inom t ex
kommunikationer och IT. Norra Älvstranden skall fortsätta att
utvecklas till en attraktiv miljö för sådana företag.
Utvecklingen går mot att företagen efterfrågar mer högkvalificerad
personal. Göteborg måste därför förstärka sin position som
kunskapsstad. Samarbete med Göteborgs Universitet, Chalmers m fl
måste ständigt fördjupas och breddas. Starka forskningsmiljöer som
dessa måste ha tillräckliga resurser.
Näringspolitiken är i huvudsak en statlig angelägenhet. Eftersom den
socialdemokratiska regeringen saknar kraft och vilja att driva en sund
politik på dessa områden måste Göteborg agera på egen hand. Staden
måste bli bättre på att attrahera företag att etablera sig, verka och
utvecklas i Göteborg. Speciellt angeläget är att kommunen stödjer och
hjälper nystartande företag. Ett lokalt forum med tillgång till riskvilligt
kapital för småföretagande bör utredas och tillskapas.
Göteborg  Västsveriges kommunikationscentrum
Göteborg har ett attraktivt läge mellan Oslo och Köpenhamn/Malmö.
Området mellan de båda nordiska huvudstäderna är den mest
industritäta regionen i Skandinavien. Det är av strategisk betydelse att
Göteborgs kommun stärker samarbetet med och kommunikationerna
till dessa båda centra.
11
Inom det europeiska samarbetet ökar ständigt regionernas betydelse.
För att stärka regionen runt Kattegatt och Skagerack är det angeläget
att samarbetslänkarna mellan städerna fungerar på ett tillfredsställande
sätt. En god utveckling av Göteborgs näringsliv förutsätter goda
kommunikationer. Därför måste tillgängligheten med flyg och järnväg
utvecklas, och vägnätet i göteborgsområdet upprustas.
Byggandet av en tågförbindelse mellan de centrala delarna av
Göteborg och Landvetter är tillsammans med en andra landningsbana
särskilt angelägen, liksom att Säve ges nödvändiga förutsättningar för
att kunna utvecklas till en flygplats för specialtransporter. Säve
flygplats behövs för att räddningsflyget skall finnas kvar i Göteborg.
Kapaciteten på järnvägsnätet till och från Göteborg måste ökas för
såväl person- som frakttrafiken. Det problem som uppstår på grund av
att Göteborgs central är en s k ”säckstation” måste lösas.
Göteborgs hamn är en av de viktigaste anläggningarna för svensk
export och import. Att utveckla hamnen och sjöfarten är av central
betydelse för att stärka Göteborgs konkurrenskraft, men även för
Sveriges handelsutbyte med omvärlden. Göteborgs Hamn AB måste
därför ges det utrymme till nödvändiga investeringar som nya
fartygstyper kräver. Transportleder på spår och väg till och från
hamnen måste förbättras. Hamnens möjligheter att expandera får inte
begränsas av en bristfällig infrastruktur på land.
Göteborg & Co
Göteborg & Co har en betydelsefull roll för att både nationellt och
internationellt lansera Göteborg. Göteborg & Co fungerar som
plattform mellan privat och offentlig sektor och gör ett utomordentligt
arbete när det gäller marknadsföring av Göteborg vad beträffar
kongresser, turism, evenemang etc. Effekterna av arbetet kan avläsas i
ökade arbetstillfällen och därmed ökade skatteintäkter.
Det behövs fler arbeten
Trots högkonjunkturen har inte arbetslösheten sjunkit i Göteborg. Än
allvarligare är emellertid att långtidsarbetslösheten alltjämt är hög i
Göteborg. Detta är särskilt påtagligt i Göteborgs invandrartäta
stadsdelar, där arbetslösheten bland invandrande svenskar är
förfärande hög, trots att många av dem är högutbildade.
12
Språket är i detta sammanhang en nyckelfaktor. SFI-undervisningen är
under omläggning och ska få en tätare anknytning till arbetslivet,
vilket vi välkomnar. Vi kristdemokrater vill satsa på åtgärder som ökar
chanserna till god språkutveckling i det svenska språket, men lika
viktigt är att också ta tillvara den språkliga kompetens som svenskar
med utländsk bakgrund redan besitter. Vidare är det angeläget att olika
former av validering av betyg och kompetens ytterligare utvecklas och
ges högre prioritet.
Satsningen på introduktionsanställningar ska fortsätta, men det krävs
en strukturerad återkoppling till handläggare på
arbetsförmedling/socialkontor. Vi vill också att handläggarna arbetar
mer individuellt med den arbetssökande på vägen till en anställning.
Handlingsplaner för den enskilde ska vara en självklarhet.
Göteborg måste ta ungdomsarbetslösheten på allvar. Det är av yttersta
vikt att ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden får
all tänkbar hjälp.
Det är självklart för oss kristdemokrater att varje individ ska behöva
besöka så få instanser som möjligt för att få hjälp. Vi vill därför att
kommunen fortsätter att stödja de pågående projekten, som syftar till
att samordna offentliga insatser för att minska socialbidragsberoendet,
arbetslöshet, segregationen och en ökande ohälsa. Ett lyckat exempel i
detta avseende är den samverkan mellan olika offentliga instanser som
utvecklats inom ramen för DELTA.
13
Stadsdelsnämndernas verksamhet
Barn, ungdom och familj
Familjen är en grundläggande naturlig gemenskap mellan människor.
Här formas och utvecklas identiteten hos barn under uppväxten. De
attityder som man möter i hemmet är avgörande för resten av livet,
inte minst för om man skall kunna utveckla ett positivt förhållningssätt
till sina medmänniskor. Stabila familjeförhållanden utgör därför en
omistlig grund för göteborgssamhället.
För att kvinnor och män skall ges samma möjlighet att välja mellan
hemarbete, förvärvsarbete eller studier är det nödvändigt med en väl
fungerande barnomsorg, inte minst för att möjliggöra reell valfrihet för
ensamstående föräldrar. Med begreppet barnomsorg avses såväl
föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, fritidshem,
familjedaghem, föräldrakoperativ och andra alternativa
omsorgsformer.
Det är viktigt att kommunen tillhandahåller verksamheter som arbetar
med att hjälpa familjer i behov av extra stöd, såsom tex
familjerådgivning och utredningslägenheter.
Nej till maxtaxa
Vi kristdemokrater är emot införandet av en maxtaxa i förskolan. Vi
menar att offentliga subventioner inom barnomsorgen måste syfta till
att öka barnfamiljernas valfrihet och att förbättra förutsättningarna för
alla barn. Den s k maxtaxan styr barnfamiljerna till endast en
barnomsorgsform och gynnar enbart föräldrar med barn i förskolan.
Maxtaxan leder således till både minskad valfrihet och ökad orättvisa.
Dessutom har den en oacceptabel fördelningspolitisk profil.
Öka familjernas valfrihet
Barnens behov av trygghet och utveckling måste vara den viktigaste
utgångspunkten vid utformningen av barnomsorgen. Eftersom det är
föräldrarna som bäst vet vilken barnomsorg som passar dem och deras
barn, måste småbarnsföräldrar ges en ökad valfrihet. Deras behov och
önskemål kan naturligtvis variera
över tid, vilket ställer höga krav
14
på att det offentliga stödet till barnfamiljer är utformat så att det kan
användas på ett flexibelt sätt.
Istället för att ta steg i denna riktning, vill vänstermajoriteten
ytterligare omyndigförklara föräldrarna och kollektivisera fostrandet
genom att införa allmän förskola. Kollektivisterna menar att den
offentliga sektorn bättre än föräldrarna kan avgöra vad som är bäst för
det enskilda barnet. Med kristdemokratisk politik är det istället
familjens valfrihet som står i centrum.
Med det kristdemokratiska förslaget om ett statligt vårdnadsbidrag
respekteras och tillgodoses barnfamiljernas behov av valfrihet.
Principen måste vara att de offentliga subventionerna för
barnomsorgen tillfaller föräldrarna som sedan själva kan välja den
omsorgsform som passar dem och deras barn bäst.
Enligt den förbättrade modell för vårdnadsbidrag som
kristdemokraterna har utvecklat, får föräldrar 4000 kr per månad och
barn mellan 1-3 år. Dessutom avsätts resurser som ger föräldrarna
möjligheter att fritt använda ett bidrag för barn mellan 3-6 år under
sammanlagt 360 dagar. Med kristdemokratisk familjepolitik ökar
således valfriheten för barnfamiljer markant.
Den socialdemokratiska familjepolitiken misslyckas inte bara med att
skapa valfrihet för barnfamiljerna, den har därtill brister ur ett
fördelningspolitiskt perspektiv. Idag är det t ex bara de mest
välbeställda som har en reell möjlighet att välja barnomsorgsform.
Dessutom går de barn, vars föräldrar inte väljer förskoleverksamhet
som barnomsorgsform, helt miste om offentliga subventioner. Ett
statligt vårdnadsbidrag syftar till att utjämna denna dubbla orättvisa.
Det kommunala självbestämmandet borde rymma möjligheter att öka
valfriheten inom barnomsorgen med t ex ett vårdnadsbidrag. Så är
dock tyvärr ej fallet idag. Om kommuner har för avsikt att införa
vårdnadsbidrag måste man först erhålla ett godkännande av
regeringen, vilket med nuvarande parlamentariska situation i praktiken
innebär att ett kommunalt vårdnadsbidrag inte är möjligt. Förra året
avslog vänstermajoriteten redan i Göteborgs kommunfullmäktige vårt
förslag om att ansöka hos regeringen om att på försök få införa ett
kommunalt vårdnadsbidrag.
15
Vi fortsätter emellertid att oförtrutet arbeta för att samhällets stöd
också ska komma de barn till godo, vars föräldrar väljer annan
barnomsorg än den kommunala eller kommunfinansierade. Ett viktigt
område att uppmärksamma i detta sammanhang är barnens
pedagogiska utveckling som inte minst sker spontant i form av lek.
Långt före skolstarten leder barnens oförställda nyfikenhet och
vuxenvärldens stimulans till en väsentlig pedagogisk utveckling. För
barn i förskolan stöds den pedagogiska utvecklingen ekonomiskt av
det offentliga, något som barn, vars föräldrar inte väljer förskolan, helt
går miste om. Detta är orättvist. Som ett komplement till
vårdnadsbidraget avsätter vi därför resurser för att kompensera denna
orättvisa och stötta alla barns pedagogiska utveckling.
Förskolan
Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att föräldrarna erbjuds
möjligheten att kunna förena yrkesliv och föräldrarskap. Utifrån detta
perspektiv är förskolan betydelsefull. Inte minst menar vi att den
öppna förskolan fyller en mycket värdefull funktion, som en bra
gemenskap mellan föräldrar och barn. Förskolan kan ta tillvara de
yngre barnens naturliga nyfikenhet och på ett lekfullt sätt förbereda
dem för skolans värld.
Särskilt viktiga i detta sammanhang är de s k språkförskolorna, som
erbjuder barn med utländsk bakgrund möjligheter att tillägna sig
svenska och därmed skaffa sig dubbelspråkig kompetens redan innan
de börjar skolan. Denna verksamhet har blivit mycket populär i de
stadsdelar den har etablerats, och flera stadsdelar har nu startat en
utbyggnad av nya förskolor. Dessutom erbjuds på somliga ställen
föräldrarna till barn i språkförskolor undervisning parallellt med
förskoleverksamheten, inte sällan kombinerat med språkprojekt inom
ramen för frivilligcentralerna. Detta förbättrar ytterligare
möjligheterna till god språkutveckling.
Förskola i olika former, inklusive fria förskolor, representerar således
en viktig barnomsorgsform. Vi kristdemokrater vill dock bestämt ta
avstånd från alla intentioner som syftar till att göra förskolan
obligatorisk för barn. Det offentliga måste i enlighet med
Barnkonventionens artikel 5 tillerkänna föräldrarna ansvaret för
barnets uppfostran och utveckling.
16
Ungdomar och fritid
Flickors och pojkars fritidsaktiviteter skall bedömas likvärdigt. Det är
inte rimligt att aktiviteter som främst utövas av pojkar prioriteras
framför dem som utövas av flickor. Detta är något som Idrotts- och
föreningsnämnden bör beakta när föreningsbidrag fördelas.
Det är av yttersta vikt att man i beslutsprocessen lyssnar till
ungdomarnas olika behov och vad de själva vill fylla sin fritid med. Vi
ser därför positivt på att flera stadsdelsnämnder skaffar sig ett
underlag inför beslut om satsningar inom fritidsområdet genom
enkätundersökningar av ungdomars fritidsvanor. Vi anser vidare att
det viktigt att ungdomar ges alternativ till att bara ”dra på stan”. Inte
bara för att minska risken för att de hamnar i situationer där det
förekommer droger och våld, utan också för att det är viktigt att ha
möjlighet att kunna fylla fritiden med ett meningsfullt innehåll.
Så långt som möjligt bör ett brett utbud av aktiviteter, t ex på
fritidsgårdar, finnas i stadsdelarna. Vi menar att det ligger ett värde i
att utveckla det lokala samhällets möjligheter att tillgodose ungdomars
behov av meningsfull fritidssysselsättning. Inte minst är det viktigt att
utbudet är konkurrenskraftigt under helger, kvällar och skollov. När
det gäller driften av fritidsgårdar är det betydelsefullt att kraften i den
ideella sektorn tas tillvara. Kan fritidsgårdar drivas av ideella
föreningar på ett sätt som uppskattas av ungdomar och föräldrar, ska
det eftersträvas.
Stadsdelarna bör göra särskilda satsningar för gymnasieungdomar,
som många gånger känner att de ”blivit för gamla” för fritidsgårdarna
samtidigt som de är för unga för att komma in på pubar och klubbar.
För att tillgodose dessa ungdomars önskemål vill vi skapa goda och
säkra fest- och samlingslokaler runt om i Göteborg med utgångspunkt
från stadsdelarna. Många olika ”Ungdomens hus” har större förutsättningar ta tillvara dessa ungdomars intressen än ett enda hus i centrum.
Lämpligtvis lokaliseras dessa hus på Hisingen, i nordost och i väster.
Dessutom bör etablering övervägas i någon av de centrala
stadsdelarna. Det handlar således om fyra till sju stycken ”hus”.
Driften och skötseln av husen bör organiseras av ungdomarna med
erforderligt stöd av kommunen och baseras på medlemskap i
föreningar som möjliggör en
ordnad självförvaltning.
17
Naturligtvis är det så att en hel del aktiviteter som efterfrågas av
ungdomar, t ex på kulturområdet, av resursskäl inte kan tillgodoses i
de enskilda stadsdelarna. I dessa fall bör man överväga en lokalisering
av sådana verksamheter till delar av staden som är lättillgängliga för
ungdomar från olika stadsdelar.
Ungdomsmottagningarna är viktiga. Utan skolpersonalens och
kamraters vetskap skall ungdomar kunna söka stöd, hjälp och råd hos
någon vuxen som man har förtroende för. Vi vill därtill särskilt peka
på den betydelse som olika organisationer i det civila samhället har på
detta område, inte minst när det gäller att ge vägledning vid svåra
livssituationer.
Grundskolan
Grundskolan är ett av stadsdelsnämndernas viktigaste
ansvarsområden. Lyckas vi skapa en skola som framgångsrikt fullgör
sitt uppdrag så kommer det samhället och enskilda personer till godo,
idag såväl som i framtiden. En fungerande skola är alltså både en
omedelbar nyttighet och en framtidsinvestering. Detta innebär
emellertid också att ett misslyckande med skolan får effekter på både
lång och kort sikt. Det faktum att en växande andel av eleverna inte får
betyg som gör dem behöriga till gymnasiet, indikerar tyvärr att det
finns allvarliga brister i dagens skola. Likaså finns det anledning att
oroa sig för det våld och de grova tillmälen som präglar elevernas
skolvardag.
Vi kristdemokrater menar att åtgärder måste vidtas för att skolan i
framtiden i högre grad ska präglas av ett intellektuellt stimulerande
klimat såväl som av trygghet och trivsel. Elevernas skolplikt
motsvaras naturligtvis av en skyldighet för kommunen att skapa de
bästa tänkbara förutsättningar för skolan.
En skola med tydlig värdegrund
För att skapa trygghet och trivsel i skolan, måste verksamheten baseras
på en god och väl förankrad värdegrund. I läroplanen härleds denna
värdegrund till den etik som förvaltats i kristen idétradition och i
västerländsk humanism. Med denna värdegrund som riktmärke skall
personal, elever och föräldrar tillsammans medverka till att skolmiljön
blir präglad av tolerans, generositet, rättskänsla och ansvarstagande.
18
Enligt undersökningar från bl a Barnombudsmannen är mobbning
alltjämt vanligt förekommande på skolorna. Vi kristdemokrater vill
stödja barnen  och alla de som arbetar mot mobbning i skolan idag 
genom att bl a betona betydelsen av att verksamheten vilar på
ovannämnda värdegrund. Ingen elev i skolan skall behöva hysa
tveksamheter om vuxenvärldens inställning i denna fråga. I kampen
mot mobbning gäller en nollvision. Arbetet med värdegrunden i
skolan bör stärkas genom att lärarna erbjuds kompetensutveckling i
dessa frågor samt att utvärderingar genomförs för att undersöka i
vilken utsträckning läroplanens intentioner om värdegrunden beaktas i
de lokala arbetsplanerna.
En skola för alla elever
Grundskolan i Göteborg måste vara öppen för alla elever. Det innebär
t ex att skolans lokaler måste grundanpassas så att de blir tillgängliga
för elever med olika former av funktionshinder. Också i andra
avseenden måste elevers behov bli tillgodosedda. Redan under de
första åren i skolan måste pedagogiska stödresurser finnas tillgängliga
för elever med särskilda behov.
Även de som har medicinska och psykiska problem måste få hjälp i
skolan. Skolsköterskor, skolläkare och kuratorer måste därför finnas
tillgängliga på grundskolorna. Det är en allmänt omfattad uppfattning
att många somatiska sjukdomstillstånd kan härledas till psykosocialt
betingade orsaker. Enligt undersökningar som gjorts av bl a
Barnombudsmannen ökar andelen elever i skolan som har
psykosomatiska besvär. Mot bakgrund av detta är det inte
tillfredsställande att vi i Göteborg satsar mindre än genomsnittet bland
kommuner i Sverige på skolhälsovård. Vi anslår därför resurser för att
förbättra skolhälsovården i Göteborg.
När det gäller organiseringen av undervisningen måste flexibiliteten
öka, så att studiegrupperna utformas med större hänsyn till elevernas
behov. Både elever med särskilda behov av pedagogiskt stöd och
elever med hög studiemotivation, ska ges förutsättningar att utvecklas
optimalt.
En förutsättning för att eleverna skall få det stöd som de är berättigade
19
till, är att samhället i sin tur stödjer lärarna. För att lärarna på ett
adekvat sätt skall kunna bemöta såväl läs- och skrivsvårigheter som
mer socialt betingade problem, så krävs det att de erbjuds möjligheter
att skaffa sig och utveckla kompetens på dessa områden. Det måste
dels ställas krav på lärarutbildningarna att de verkligen tillhandahåller
undervisning som ger de blivande lärarna beredskap att möta de
problem som grasserar i skolan. Dels bör kommunen själv kunna
erbjuda yrkesverksamma lärare meningsfull kompetensutveckling i
dessa frågor.
En skola med kunskap i centrum
Alltmer tyder på att den pedagogiska utvecklingen av skolans
verksamhet idag blir lidande av det förhållandet att rektorerna har för
stor administrativ arbetsbörda. Såväl statliga som kommunala
undersökningar pekar entydigt på att detta är ett mycket allvarligt
problem. Vi kristdemokrater vill förbättra förutsättningarna för
rektorer att kunna leda den pedagogiska utvecklingen på skolan bland
annat genom att på försök i vissa stadsdelar införa intendenttjänster.
Intendenterna skall avlasta rektorerna genom att ta ansvar för skolans
administrativa arbetsuppgifter. Vårt förslag om att inrätta
intendenttjänster har varit föremål för beslut i kommunfullmäktige,
men avslogs av vänstermajoriteten.
Vi vill dessutom underlätta för lärarna att utföra sitt pedagogiska värv
i skolan genom att vissa grundläggande förbättringar av arbetsmiljön
genomförs. Det bör t ex vara självklart att enskilda lärare skall ha
tillgång till en ostörd miljö för lektionsförberedande arbete.
Vi vill också lyfta fram behovet av att satsningar görs på
skolbiblioteken i Göteborg. Dessa borde utgöra själva hjärtat i en
skola där elevernas kunskapssökande står i centrum. Elever ska kunna
söka sig till skolbiblioteken för att få studiero och bli förtrogna med
böcker i allmänhet och med världslitteraturens klassiker i synnerhet.
Läsning av böcker bidrar till att utveckla eleverna språkliga
färdigheter, vilket måste anses som oerhört viktigt i dagens
kunskapssamhälle. Det är därför olyckligt att det vid många
skolbibliotek inte ens tillhandahålls grundläggande personella resurser
för att tillgodose elevernas behov av kompetent handledning och en
tillgänglig läxläsningslokal.
20
21
I en kunskapsskola måste uppföljning och återkoppling kontinuerligt
göras av elevernas resultat. Betyg bör ges från årskurs sju, men
skriftlig information om elevernas utveckling och eventuella
förbättringsområden bör lämnas från åtminstone årskurs fem. Med en
förbättrad uppföljning av elevernas skolarbete finns det förutsättningar
att på ett tidigare stadium än hittills komma till rätta med
kunskapsluckor. Den skriftliga informationen ska vara framåtsyftande
och upplysa föräldrar och elever om behov av och möjligheter till
förkovran och framsteg inom olika kunskapsområden. Elever med
bristande kunskaper ska erbjudas möjligheter till kompletterande
undervisning genom t ex ferieskola.
Utvecklingen av IT innebär stora möjligheter till förbättrad kvalitet i
skolan. Rätt utnyttjad kan den nya tekniken öka mängden tillgänglig
information och bidra till att utveckla nya pedagogiska metoder. För
att motverka att nya kunskapsklyftor uppstår i samhället till följd av
den nya tekniken, vill vi kristdemokrater betona vikten av att alla
elever får chansen att bli förtrogna med IT i skolan.
Ta tillvara den språkliga kompetensen
Elever som själva kommit eller vars föräldrar har invandrat till
Sverige, är ofta tvåspråkiga. Detta förhållande är i grunden positivt för
såväl dem själva som för det svenska samhället i stort. I takt med
internationaliseringen kommer färdigheter i språk att bli allt viktigare.
Ändå är arbetsmarknaden idag i praktiken stängd för många av våra
nya svenskar  trots att de alltså besitter en stor språklig potential. För
att bättre tillvarata denna dubbelspråkiga kompetens vill vi, vilket vi
tidigare också har nämnt, utreda möjligheterna till att etablera
språkinstitut i språkligt mångfaldiga stadsdelar. Syftet är att dessa  i
samarbete med skolorna  skall bedriva tillämpad forskning om
språkinlärning som kan komma såväl grundskola som lärarutbildning
till del.
Respektera mångfalden
Göteborg präglas idag av etnisk och religiös mångfald. Ett självklart
krav i detta sammanhang är att skolan skall respektera elevers
religiösa och kulturella identitet. Ömsesidig respekt och tolerans för
olika traditioner bör genomsyra skolan vad det gäller t ex mathållning
och klädsel.
22
Din rätt att välja skola
Verklig valfrihet förutsätter möjligheten att kunna välja mellan
kommunala och fristående skolor. Vi kristdemokrater har alltid
kämpat för att friskolornas villkor ska jämställas med de kommunala
skolornas. Det vore orimligt om de fria skolorna diskriminerades för
att kommunen vill slå vakt om enbart den egna verksamheten. Det är
angeläget att den kommunala organisationen upptäcker att
friskoleväsendet representerar en självklar del av göteborgssamhället
och att man därför måste stödja dessa skolor i samma utsträckning
som man stödjer dem med kommunalt huvudmannaskap. Rätten att
starta och driva friskolor med offentligt stöd skall endast vara
avhängigt kravet på efterlevnad av det statliga regelverket.
Skolpeng
För att öka föräldrars och elevers valfrihet och samtidigt säkerställa
resurser till skolan, vill vi införa en skolpeng. I enlighet med
subsidiaritetsprincipen flyttar vi makten i samhället - från politiska
instanser till föräldrar och elever. Skolpengen innebär att en
grundresurs följer eleverna och tillfaller den skola som de väljer att gå
i. Därtill kommer tilläggsresurser som är anpassade till elevernas olika
behov att betalas ut. På så sätt garanteras en lägsta gemensam
resursnivå samtidigt som hänsyn tas i resurstilldelningen till elevernas
skilda förutsättningar.
Införandet av skolpengen kommer också att resultera i en förbättrad
framförhållningen när det gäller elevers och föräldrars val av skola.
Enskilda skolor och den kommunala organisationen får i ett mycket
tidigare skede än hittills besked om antalet nya elever, vilket
underlättar planeringen av verksamheten.
Öka föräldrarnas delaktighet
Ett prioriterat område för skolans utvecklingsarbete måste vara att öka
föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet. Föräldrarnas
engagemang och ansvar för sina barns skolgång utgör en oersättlig
resurs i skolans verksamhet. Forskning har dessutom visat att
framgångsrika skolor just kännetecknas av ett starkt
föräldraengagemang. Skolans uppgift måste då vara att finna vägar för
23
att kanalisera detta intresse. Vi ställer oss mycket positiva till de sätt
som prövats med t ex lokala skolstyrelser med föräldramajoritet och
vill dessutom uppmuntra skolan att hitta än fler samarbetsformer
genom vilka föräldrarnas engagemang och rätt till inflytande kan
tillvaratas.
24
Stöd i riskzonen
Höjd livskvalitet genom förebyggande arbete
Sociala och ekonomiska villkor, liksom arbetsmiljö och levnadsvanor
har stor betydelse för hälsoutvecklingen. Det finns tydliga samband
mellan livsföring, miljö, sociala problem och ohälsa. Livsstilens och
de förebyggande friskvårdsinsatsernas betydelse måste framhållas i allt
folkhälsoarbete.
Generellt sett har livslängden ökat och levnadsvanorna förbättrats i
Sverige. Vi vet emellertid att riskerna för ohälsa varierar mellan
kvinnor och män, mellan olika yrkesgrupper och sociala grupper samt
mellan olika bostadsområden. Särskilt alarmerande är att man för barn
och ungdomar kan iaktta en negativ utveckling vad gäller
levnadsvanor, och därmed också hälsan. Därför är det oerhört viktigt
att det förebyggande hälsoarbetet genom t ex mödravårdscentraler,
barnavårdscentraler, skolsköterskor m fl har erforderliga resurser.
Detta arbete har också betydelse när det gäller att på ett tidigt stadium
behandla exempelvis olika slags funktionsstörningar.
Projekt som syftar till att stödja mödrar och fäder i föräldrarollen är
mycket angelägna. Vi vill särskilt understyrka vikten av att föräldrar
med psykiska funktionshinder får erforderligt stöd. Ett annat viktigt
arbete utförs i de projekt som arbetar med barn vars föräldrar befinner
sig i häkte eller på anstalt. Barnens behov av och rätt till båda föräldrar
poängteras i den av Sverige undertecknade Barnkonventionen.
Alkohol- och drogpolitik
Kristdemokraternas krav på en samordning och strategi vad det gäller
alkohol- och drogpolitiken har äntligen hörsammats. En arbetsgrupp
under kommunstyrelsen har tagit fram en alkohol- och drogpolitisk
strategi. Med strategin som utgångspunkt skall ett handlingsprogram
med konkreta åtgärder och mätbara mål formuleras.
Kommunen har det yttersta ansvaret för missbruksvården. För att
uppnå en mer effektiv och sammanhållen organisation och
verksamhet, bör de narkotika- och alkoholkliniker som finns inom
25
primärvården sammanföras med socialtjänstens tillnyktringsenhet och
missbruksverksamhet. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla
det viktiga arbete som frivilligorganisationerna utför. Det är därför
betydelsefullt att kommunen understödjer de ideella organisationer
som jobbar med dessa frågor. Stor vaksamhet måste också visas mot
nya droger såsom t ex GHB och därmed sammanhängande
missbruksmönster. Förändringar på detta område sker mycket snabbt
och ungdomar kan riskera att aningslöst fastna i ett
missbruksberoende.
Det är en kommunal angelägenhet att främja missbruksfria
ungdomsmiljöer. Detta bör gälla verksamhet i kommunal regi, men
även för övrig verksamhet som uppbär kommunalt bidrag.
Solidaritet med de mest utsatta
Vi kristdemokrater arbetar för att ge ett ökat stöd till de ideella
organisationer som arbetar för att förbättra de utslagnas och de
hemlösas situation. För många bostadslösa kvinnor är situationen
särskilt svår. Utbudet av alternativt boende för bostadslösa kvinnor
med tungt drogberoende är t ex mycket litet. Vi anslår därför resurser
för att ett boende ska kunna inrättas dit bostadslösa kvinnor kan söka
sig.
26
Vård och omsorg
Äldreomsorgen
Kristdemokraterna har under många år verkat för att ytterligare
satsningar skall göras på äldreomsorgen. Vi tycker att det är oerhört
viktigt att man inte behandlar de äldre som en homogen grupp, utan att
man ser till varje enskild människa och hennes behov och önskemål.
Vi vill därför att kommunen gör en översyn för att kunna skapa
enhetliga taxor inom äldreomsorgen. Ingen skall behöva betala för
tjänster och service som de inte använder sig av. Taxorna ska inte
heller vara utformade på så sätt att sparade medel måste tas i anspråk
för att kunna få god äldreomsorg.
Det är viktigt att våra gamla får den vård de behöver och blir bemötta
med värdighet och respekt. Det kan t ex handla om att säkerställa
kvaliteten på maten och att måltidsrutinerna är anpassade till de äldres
behov. Vi vet idag att det finns åtskilliga äldre, vars näringsintag är
bristfälligt och som därför lider av undernäring. På kristdemokratiskt
initiativ kommer därför en utvärdering av maten och måltidsrutinerna
äga rum på äldreboenden i Göteborg.
Frivilliginsatser, där volontärer tar sig tid för de äldre, måste stödjas
och uppmuntras. Det kan t ex handla om högläsning eller hjälp ut på
promenad.
Kristdemokraterna har under en följd av år påtalat behovet av en
ytterligare utbyggnad av platser i särskilt boende för att minska
köerna. Kö till gruppboende för exempelvis senildementa är aldrig
godtagbar. Viktigt är också att äldre med funktionshinder, t ex gravt
hörselskadade, får tillgång till boende som är anpassat till deras behov.
Vi kristdemokrater vill se en full behovstäckning inom äldreomsorgen
snarast möjligt.
För att kunna garantera en så god vård som möjligt för våra äldre är
det av stor vikt att samverkan med primärvården och sjukvården inom
Västra Götaland fortskrider och utvecklas.
27
För att kvalitetssäkra och skapa ett helhetsperspektiv i vården och
omsorgen vill vi införa en värdighetsgaranti. Denna skall vara ett stöd
för boende/patienter, personal, anhöriga och politiker i syfte att säkra
vårdkvaliteten. Vi menar vidare att det skall finnas en läkare knuten
till varje sjukhem och hemsjukvårdspatient, som regelbundet besöker
de boende/patienterna. Läkaren skall vara specialiserad på åldrandets
sjukdomar och problem. Det skall dessutom finnas tillräckligt med
personal, så att varje patient får känna sig ompysslad, sedd och
personligt bemött. Det skall vara självklart att man väl tar tillvara på
de ideella insatser som erbjuds.
Sjukdom och åldrande medför ofta att människor som inte har svenska
som modersmål förlorar sina kunskaper i svenska språket. Kommunen
måste tillse att de som så önskar, blir vårdade av personal som talar
deras eget modersmål.
Hemtjänsten
Det är kommunens uppgift att göra sitt yttersta för att de som så
önskar skall ha möjlighet att bo kvar hemma. Äldre som bor hemma
skall kunna erbjudas god och flexibel service och omvårdnad under
dygnets alla timmar genom reguljär hemtjänst och trygghetsjour med
trygghetslarm. Vi vill dessutom lyfta fram betydelsen av att det finns
en bred språklig och kulturell kompetens bland hemtjänstens personal.
Personer med funktionshinder
Personlig assistans har givit många med funktionshinder ett bättre liv.
Det är av stor vikt att den aldrig blir detsamma som hemtjänst.
Assistansen skall styras av den person som behöver den. Behovet av
personlig assistans slutar dock inte vid 65 års ålder. Kommunen bör
därför låta personer som ej längre får del av den statliga
assistansersättningen erhålla motsvarande kommunal ersättning.
Hemsjukvården
Vi tycker att det är viktigt att stadsdelarna prioriterar den
omvårdnadskompetens och medicinska sakkunskap som i en eller
annan form måste finnas i anslutning till hemsjukvården.
Hemsjukvård skall alltid erbjudas patienten, men det bör samtidigt
28
uppmärksammas att det är en vårdform som ofta kräver ett fungerande
familjeliv eller något annat socialt nätverk för att fungera väl.
Hemsjukvård får aldrig betraktas som en ”billig” vårdform och väljas
av det skälet.
Anhörigvården
I det tysta utförs en omfattande anhörigvård. De som vårdar en
närstående som är sjuk, äldre eller som har funktionshinder har rätt att
få handledning och stöd från hemtjänsten. Enligt Socialstyrelsen är
anhöriginsatserna mycket omfattande och utgör basen för all vård och
omsorg. Samhällets insatser är enbart komplement till familjens
insatser.
För att stötta de anhöriga som är involverade i denna viktiga vårdform
har vi sedan länge drivit förslaget att man ska inrätta
anhörigkonsulenttjänster. Vårt krav har äntligen hörsammats och i
Göteborg bedrivs idag projekt som syftar till att stödja personer som
vårdar anhöriga. Vi välkomnar detta och satsar resurser för att
möjliggöra en utvidgning av verksamheten eftersom behoven är
mycket stora.
Sjukhemmen
Ansvaret för sjukhemmen ligger sedan 1994 på stadsdelsnämnderna,
och det är således dessa som har det samlade ansvaret för den service
och vård som ges till äldre. Avtal har tecknats med olika läkare, som
tillsammans med andra medicinskt ansvariga skall svara för vården av
patienterna. Även när det gäller sjukhemmen är det viktigt att
samverkan med Västra Götaland fördjupas.
En grupp människor som ofta ”glöms bort” är personer mellan 50-65
år som vårdas på sjukhem. I möjligaste mån bör det eftersträvas att
denna grupp får bo tillsammans med personer i samma åldersgrupp.
De som bor på sjukhemmen är ofta i behov av kvalificerad vård.
Begrepp som ”klinikfärdig” och ”medicinskt färdigbehandlad” har lett
till att patienter med stort behov av kvalificerad geriatrisk vård och
rehabilitering skrivits ut från sjukhusen. Därefter placeras de på
sjukhem, där vårdkedjan inte alltid fungerar. Ett ökat samarbete måste
till mellan SDN och den geriatriska specialistvården. Patienter får
aldrig hamna mellan två stolar. Det medicinska ansvaret för den
29
kvalificerade vården på sjukhemmen bör läggas på geriatrisk expertis.
Vård i livets slutskede
Vid vård i livets slutskede skall hänsyn tas till den enskildes önskemål
om var och hur vården skall bedrivas. Det är viktigt att framhålla
människans värdighet och okränkbarhet i livets olika skiften. Den
människosyn som kristdemokratin omfattar ställer människors unika
och lika värde samt människans värdighet i centrum. En
människovärdig vård handlar i stor utsträckning om att ha tid för
enskilda människor. Detta gäller inte minst under den allra sista tiden.
En central handikappnämnd
Vi kristdemokrater föreslår att en central handikappnämnd inrättas
2001. Vi vill samla ansvaret för alla verksamheter som idag ligger
under olika SDN till en enda organisation, där kompetensen kan
samlas och bli mer effektivt tillvaratagen. Vi vill skapa likvärdiga
förutsättningar för alla funktionshindrade i Göteborg oberoende av i
vilken stadsdel man bor.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg att omorganisationen inte
innebär att det arbete som pågår i stadsdelarna med t ex lokala
handikappråd, kommer att upphöra. Det konkreta arbetet med
handikappfrågorna kommer även fortsättningsvis att i stor utsträckning
bedrivas i lokalsamhället, nära medborgarna. Förvaltningen och
administrationen kommer däremot att samlas i en central nämnd.
En omorganisationen av detta slag är omfattande och måste därför ske
med stor försiktighet. Som ett första steg överförs ansvaret för
resursnämndsuppgifter, som t ex Dalheimers Hus, från SDN till den
centrala nämnden. I steg två ges stadskansliet i uppdrag att utreda hur
överföringen av ansvaret för de övriga verksamheterna från
stadsdelsnämnderna till den centrala nämnden ska genomföras. När
denna omorganisation är genomförd kommer dessutom både
kommunfullmäktige och kommunstyrelse att kunna följa utvecklingen
på ett betydligt bättre sätt än idag.
30
Stadsmiljö, boende och trygghet
Försköna stadsbilden  bevara kulturhistorisk bebyggelse
Göteborg har med sin närhet till vattnet och den vackra skärgården ett
attraktivt läge. Stadens äldre bebyggelse speglar vår historia och vårt
kulturarv på ett levande sätt och måste därför bevaras för kommande
generationer. Kristdemokraterna förespråkar försiktiga ombyggnader
och renoveringar av befintlig bebyggelse framför rivningar.
Vi anser att värnandet av den byggda stadsmiljöns estetiska,
kulturhistoriska och identitetskapande värden bör vara en prioriterad
uppgift för det kommunala plan- och byggarbetet. Det bör i
sammanhanget uppmärksammas att en rad undersökningar visar att
stadsmiljön också har stor betydelse för att attrahera
företagsetableringar. Flera skäl talar alltså för att den byggda
stadsmiljöns olika värden tas till vara på ett aktivt sätt. Målet är en
stad så vacker och tilltalande att ingen längre vill spela vandalens roll.
Utöver befintliga planer bör offensiva måldokument, omfattande allt
från grundprinciper ned till detaljer på kvartersnivå, tas fram för alla
stadsdelar. Planarbetet bör även ta tillvara möjligheter till att berika
det offentliga rummet med t ex fontäner, skulpturer, platsbildningar,
belysningar mm. En god och sund parkskötsel bidrar till ökad trivsel
och förbättrad stadsmiljö. Tillsammans med fastighetsägare och
affärsidkare bör kommunen fortsätta utvecklandet av gårdsgator i
centrala staden.
Nybyggnation invid befintlig bebyggelse bör smälta in den omgivning
i vilken fastigheten placeras. Göteborgsk bebyggelsetradition skall
bevaras och utvecklas, i allt från utformning till materialanvändning.
Det är inte acceptabelt att äldre och ur bevarandesynpunkt goda
bebyggelsemiljöer i stadsbilden förstörs av att en ny och opassande
bebyggelse tillförs området. Ny bebyggelse med ny arkitektur bör
därför placeras där den på egna villkor kan utveckla staden utan att
andra stadsmiljöer avvecklas.
31
Delaktighet
Gestaltningen av det offentliga rummet är aldrig  just därför att det är
offentligt  en helt privat angelägenhet. Som medborgare kan man
välja bort ett museibesök eller en teaterföreställning, men man kan
aldrig helt välja bort att vistas och röra sig i staden. Kommunens
begränsade möjligheter att direkt styra den byggda miljöns gestaltning
samt respekten för den enskilda äganderätten medför att planarbetet
ges bäst effekt genom en kontinuerlig dialog mellan politiker,
tjänstemän, fastighetsägare, affärsinnehavare, byggherrar, arkitekter,
boende m fl. Denna dialog bör baseras på insikten att en attraktiv
stadsmiljö gagnar alla. Kommunen bör anstränga sig ytterligare för att
informera och föra samtal med medborgarna i planarbetet.
Medborgarna får ofta komma in för sent i processen. Ett aktivt
samrådsförfarande med berörda medborgare och andra intressenter
leder sannolikt till en fruktsam och förbättrad planprocess där fler
känner sig delaktiga.
Stoppa klottret
Ett mycket störande inslag i Göteborg är den stora förekomsten av
klotter på allmän och privat egendom. Klotter och annan vandalisering
bidrar till att stadsmiljön förfaller och är dessutom ett uttryck för en
flagrant respektlöshet inför äganderätten. Enligt samstämmiga
uppgifter från polisen har problemets omfattning de senaste åren inte
minskat, utan snarare ökat. Vi vill att arbetet mot klottret ska förnyas
och förbättras genom exempelvis förebyggande
informationssatsningar.
En stad full av grönska
Till en god stadsbild hör även grönområden, parker och
rekreationsområden. Göteborgs stad måste därför fortsätta att utveckla
de grönområden som finns i staden. Vi kristdemokrater vill värna de
gröna områdena i stadens centrala delar. Nybyggnation på dessa
områden i stadens centrum bör därför i möjligaste mån undvikas.
Den nybildade park- och naturnämnden har övertagit det samlade
ansvaret för skötseln av stadens grönområden från
stadsdelsnämnderna. Denna organisationsförändring bör kunna leda
till en gemensam och höjd ambitionsnivå för denna verksamhet. Med
32
välskötta och attraktiva gröna områden i staden ökar tryggheten,
attraktionskraften och den allmänna trivseln.
Avyttra kommunal mark
Vi kristdemokrater vill att kommunen avyttrar delar av det
åkermarkinnehav som kommunen förvärvade under 1960- och 70talet. Marken skulle användas för expansion av näringsliv och
bostadsbebyggelse. Många av dessa planer är idag skrinlagda, vilket
betyder att mycket av det nuvarande kommunala ägandet av åkermark
kan ifrågasättas. Erfarenhet visar att enskilt ägande främjar den agrara
näringen och därmed landskapets och landsbygdens utveckling.
Genom en försäljning av jordbruksfastigheter skapar vi därför goda
förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kultur- och
odlingslandskapet.
Bostäder
Nej till centralstyrning
Regeringen har i princip gjort det omöjligt för kommuner att sälja
egna bostadsbolag. Genom denna bestraffning av de kommuner som
väljer att sälja delar av sitt bostadsbestånd uppvisar den
socialdemokratiska regeringen en anmärkningsvärd brist på respekt för
den kommunala självstyrelsen, en av grundbultarna i det svenska
demokratiska systemet. Naturligtvis ska kommunerna själv kunna
bestämma över sitt innehav av bostäder utan statlig inblandning.
Fastighetsskatten
Den socialdemokratiska regeringen förbereder kraftiga höjningar av
fastighetsskatten. Höjningen av skatten på boende slår hårt mot
enskilda, inte minst äldre, och är dessutom ett orätt ingrepp i
äganderätten. Höjningen kan dessutom leda till att skattekraften i
kommuner med attraktiva kustområden hotas när bostadsägare med
höga taxeringsvärden tvingas flytta. Vi kristdemokrater har föreslagit
att fastighetsskatten skall fasas ut för att till en del ersättas med en
kommunal serviceavgift.
Bostäderna i stadsplaneringen
Vid planeringen av nya bostadsområden bör miljösynpunkter samt
33
närheten till kollektivtrafik noga beaktas. Boendemiljön måste
utformas så att förutsättningar för naturliga sociala enheter
vidmakthålls och skapas. Ett boendeområde blir mer levande och
stimulerande om den mänskliga kontakten mellan generationer, olika
nationaliteter och yrkesgrupper är naturlig och självklar. Områdets
yttre och inre miljö skall utformas så att människor med olika
funktionsnedsättningar utan svårigheter kan bo och ta sig fram.
Bostäder skall planeras, lokaliseras och byggas där efterfrågan finns.
Eget ägande, småskalighet och variation bör prioriteras framför
storslagna och massproducerade nymoderna miljonprogramsidéer.
Smått är vackert!
Närhet till kommersiell och offentlig service
Närhet till daglig service är av stor betydelse för de flesta medborgare.
Livsmedelshandel, post, bank och bibliotek är exempel på
verksamheter som bör finnas nära stadens olika bostadsområden.
Etablering av större dagligvarumarknader kan utgöra ett allvarligt hot
mot servicen vid de lokala torgen och dessutom styra trafik från
kollektivtrafiken till biltrafik. Göteborgs stad måste därför följa
utvecklingen i syfte att främja förutsättningarna för den lokala
handeln. Fastighetsägare - vilka ofta är kommunala bolag - och
kommunen bör tillsammans med den lokala handeln samverka för att
gemensamt förstärka för torgens framtida utveckling.
Boendekostnader
Göteborg har höga boendekostnader. Det är en utveckling som måste
brytas. Ett mål för kommunens bostadspolitik skall vara att alla kan
erhålla en bra bostad till rimlig kostnad. Eftersom
bostadskonsumenternas efterfrågan på bostadsmarknaden varierar är
det väsentligt att en differentierad bostadsstandard med olika
hyresnivåer kan erbjudas.
Det faktum att Göteborg är en studentstad, måste avspeglas i den
kommunala bostadspolitiken. Kommunen bör verka för att fler
studentbostäder byggs som är anpassade för studenternas olika behov.
Göteborg måste t ex tillhandahålla bostäder med låga hyror. Därför
34
bör kommunen i det längsta undvika att riva fastigheter som redan
idag tillgodoser studenters bostadsbehov, i synnerhet i stadens centrala
delar.
Bostadsbyggandets planering och inriktning
Bostadsbyggandets primära syfte är att tillgodose medborgarnas
efterfrågan. Samtidigt är det väsentligt att man vid planering för
bostäder strävar efter att utveckla bebyggelsestrukturen i kommunens
olika delar. Olika former av upplåtelseformer och blandad bebyggelse
är att föredra. Här har de kommunala bostadsbolagen uppgiften att
tillhandahålla framförallt hyresrätter i stadens olika delar. Mångfalden
i boendet bidrar till att såväl yngre som äldre ges möjlighet att bo kvar
inom ”sin” stadsdel.
Boendeinflytande
Vid såväl nybyggnation som ombyggnad är det väsentligt att
hyresgästerna får möjlighet att påverka standarden i sin lägenhet.
Hyresgäster bör också uppmuntras att bilda s k
självförvaltningsområden där en stor del av underhåll och service
inom fastigheten och dess närmiljö styrs av de boende. Eriksbo är ett
exempel på sådant område. De kommunala bolagen bör initiera
projekt som utvecklar boendeinflytandet inom såväl nyproduktion som
befintligt bostadsbestånd.
En av de viktigaste formerna för boendeinflytande utgör bostadsrätten.
Göteborg har idag en relativt låg andel bostadsrättslägenheter
samtidigt som de allmännyttiga företagen dominerar på
hyresmarknaden. Denna obalans utgör ett hinder på en
bostadsmarknad som skall präglas av mångfald och valfrihet.
Kommunen får därför i uppdrag att långsiktigt omvandla delar av sitt
bestånd till bostadsrätter.
En överföring till bostadsrättsföreningar måste naturligtvis ske i
samarbete med befintliga hyresgäster. Hyresgäster som vill ha kvar sin
hyresrätt skall kunna bo kvar med oförändrade villkor.
Bostadsbolagen
35
De kommunala bostadsbolagen har tillkommit för att medborgarna ska
kunna erbjudas bra och billiga bostäder. I hyreslagens regelverk om s
k bruksvärdeshyra stipuleras att de allmännyttiga företagens hyresnivå
ska vara styrande för den samlade hyresmarknaden. Mot den
bakgrunden är det av utomordentligt stor betydelse att dessa företag
drivs på ett kostnadseffektivt sätt. Göteborgs höga hyresnivåer är till
stor del ett resultat av de allmännyttiga företagens kostnadsutveckling
under tidigare perioder.
Framtidenkoncernen har, med nära 50 procent av hyresmarknaden i
Göteborg, en så omfattande dominans att kommunen av bl a denna
anledning borde sälja delar av koncernens fastighetsbestånd.
Omvandling till bostadsrätt och enskilt ägande ökar mångfalden och
valfriheten på en marknad som idag uppfattas som relativt begränsad.
De bostadsbolag som tar ett aktivt ansvar för tryggheten i området och
för hyresgästernas sociala välbefinnande bör inte säljas.
Hjällbobostaden AB och Gårdstenbostäder AB är föredömliga
exempel på sådan verksamhet.
Öka tryggheten
Vi kristdemokrater föreslår att kommunen inrättar en stadsväktarkår,
dvs en organisation med uniformerad personal som till fots patrullerar
i första hand de centrala stadsdelarna, stadens parkområden och övriga
områden där behov kan finnas. Stadsvakten blir en utpräglad
serviceorganisation. Uppgifterna för den nya organisationen blir
många och skiftande, men med en gemensam nämnare: trygghet och
service till medborgarna i stad och parker. Anställda i den nya
organisationen skall ha en utbildning motsvarande vanlig
väktarutbildning, och därutöver ha en god kunskap om staden ur alla
tänkbara synvinklar. En väsentlig del av arbetet blir att ge information
och service åt göteborgare och turister.
Genom sin närvaro kan organisationens personal motverka såväl
oordning, störighet, vandalisering, nedsmutsning och klotter som mera
allvarliga övergrepp och andra brott. Med stadsvakten närvarande i
stadsmiljön minskar också behovet av ur integritetssynpunkt
tveksamma övervakningskameror.
36
Förslaget har resulterat i en motion som i sin tur har utmynnat i en
arbetsgrupp som skall arbeta vidare med att konkretisera förslag i
motionens anda. När snart ett år gått från det att motionen lades på
fullmäktiges bord och fler månader efter beslut i fullmäktige har
37
arbetsgruppen fortfarande inte kommit igång med sitt arbete. Allt detta
medan otryggheten på stadens torg och gator fortsätter att öka.
Fördjupa och bredda det kommunala trygghetsansvaret
En bra start på ett ökat kommunalt engagemang i trygghetsfrågorna är
de brottsförebyggande råd som växer fram runt om i staden. Men det
behöver göras mer. I takt med att otryggheten ökar, är det helt
avgörande att Sveriges kommuner ges möjlighet att aktivt påverka de
prioriteringar inom närpolisverksamheten som planeras för
kommunens område. Det kan inte vara rimligt att en kommun av
Göteborgs storlek så gott som helt saknar reella möjligheter att aktivt
påverka de prioriteringar som ligger till grund för säkerställandet av
ordningen på stadens torg och gator. Det är hög tid att Göteborgs stad
initierar en diskussion med berörda myndigheter om att öka det
kommunala engagemanget i de trygghetsfrågor som traditionellt sett
ligger under det statliga ansvaret.
38
Kultur
Kultur är olika uttryck för människans förmåga att skapa. Målet med
kulturen är odlingen av det genuint mänskliga. I enlighet med
människans sociala natur pågår denna odling i olika former av
gemenskaper i samhället. Denna verksamhet skall uppmuntras och
stödjas av det offentliga  dock utan att innehållet styrs.
Värdefull kultur
Kultur är en specifikt mänsklig företeelse som fötts och förvaltats av
människor under historiens lopp. Kulturen kan sägas vara bärare av
värden som påverkat den mänskliga gemenskapen under historiens
gång. Vi som lever idag har ett ansvar att både förvalta det kulturella
arv som tidigare generationer försett oss med och  inte minst  att
själva bidra till god kulturell utveckling. Genom att uppmuntra odling
av intressen och talanger skapas förutsättningar för levande kultur av
hög kvalitet. En kulturpolitik med denna utgångspunkt vinnlägger sig
om ett brett folkligt deltagande och engagemang. Med denna
inriktning kan kulturen medverka till att utanförskap bryts och att
förståelsen mellan människor ökar.
Även de estetiska värden som kulturen representerar måste värnas.
Detta är inte minst viktigt i stadsplaneringen, där vi kristdemokrater
menar att man i det längsta bör undvika rivningar av kulturhistoriskt
värdefulla byggnader. Bevarande av byggda miljöer och värnandet om
en god byggnadskultur hör inte bara till de frågor som mest engagerar
medborgarna  det är också på dessa områden alla stadsbor har
dagliga ”kulturupplevelser”. Stora ansträngningar måste därför göras
för att nybyggnationer ska anpassas till och integreras med befintlig
bebyggelse av kulturhistoriskt värde. För att detta synsätt ska vinna
inflytande och faktiskt påverka stadsplaneringen, menar vi att det vore
det angeläget om kommunen tog fram ett samlat policydokument i
dessa frågor. En levande och välvårdad kulturmiljö ökar dessutom
stadens attraktionskraft.
Formerna måste utvecklas för att omsorgen om en identitetsbärande,
god och estetiskt tilltalande stadsmiljö skall kunna göra sig gällande i
stadens utveckling och planering. Vi måste bli bättre på att ta tillvara
kulturellt intressanta byggnader, vackra utsmyckningar och skulpturer
39
i Göteborg. Exempelvis kan minnesplattor med historisk information
och förstärkt belysning förbättra förutsättningarna för allmänheten att
tillgodogöra sig dessa kulturella skatter.
Ett aktivt kulturmedborgarskap…
Vi kristdemokrater vill arbeta för ett brett medborgerligt deltagande i
stadens kulturliv. Principen för den kommunala kulturpolitiken bör
vara att stödja snarare än att styra utövandet av kultur. Målsättningen
måste vara att kunna erbjuda alla Göteborgs invånare  oavsett
ekonomiska förhållanden eller bostadsområde  möjligheter att
tillgodogöra sig och utöva kultur.
…med bibliotek…
En viktig roll i detta sammanhang spelar biblioteken. Med ett brett
sortiment av litteratur och tidningar förser biblioteken oss med
ovärderliga förutsättningar för ett deltagande medborgarskap och ett
vitalt kulturliv. För att alla medborgare skall beredas denna möjlighet,
menar vi att det ska finnas minst ett lokalt bibliotek i varje stadsdel.
Dessutom vill vi öka utbudet av böcker på biblioteken genom en
satsning på bokinköp.
…teatrar…
Göteborgs teatrar utgör också de omistliga resurser i stadens kulturliv.
Bland teatrar i Göteborg är naturligtvis Stadsteatern och Folkteatern av
central betydelse. Vi kristdemokrater vill särskilt lyfta fram betydelsen
av att barn och ungdomar tidigt får chansen att utöva kultur i skolan.
Det viktigt att barn och ungdomar inte enbart konsumerar kultur utan
att de också ges utrymme att själva agera och skapa. Teater i skolan
kan fylla denna viktiga funktion.
…musik och museer
Musikskolan skall via SDN erbjuda alla skolelever möjligheten att lära
sig att utöva musik i olika former. Vi kristdemokrater vill även
prioritera GöteborgsMusiken inom kulturnämndens ram.
GöteborgsMusiken representerar en levande och professionell
musiktradition, som har blivit en självklar och vida uppskattad del av
stadsbilden.
40
Göteborgs rika utbud av museer av olika karaktärer, och då inte minst
Stadsmuseet, förbättrar också förutsättningarna för ett brett
medborgerligt kulturengagemang. I dessa museer finns ovärderliga
kulturskatter som dock alltför ofta förblir magasinerade och därmed
oåtkomliga för allmänheten. För att kunna göra museernas innehåll
mer tillgängligt för allmänheten menar vi att det behövs göras en
översyn av både de magasinerade föremålen och rutinerna för
utställningsverksamheten.
Vi välkomnar tillkomsten av ett världskulturmuseum i Göteborg. Det
är positivt och dessutom följdriktigt att Göteborg, vars historia och
nuvarande karaktär är präglad av internationalism och mångkultur, blir
platsen för ett museum om mänsklighetens olika kulturer. Vi hoppas
att museet kommer att få en central plats i Göteborgs kulturliv och
fylla en viktig kunskapsförmedlande och debattstimulerande roll. Det
är dock viktigt att innehållet i museets verksamhet kommuniceras till
och samordnas med aktörer på kommunal nivå.
Fria kulturföreningar
Det civila samhällets främsta aktörer  de ideella föreningarna  spelar
en mycket central roll för stadens kulturliv. Den kulturella
verksamheten i de olika etniska gruppernas organisationer utgör
omistliga delar av Göteborgs rika och mångfacetterade kultur. I
samfundens verksamhet förvaltas ett rikt musikaliskt arv. De fria
teatergrupper som verkar i staden vitaliserar teaterkonsten. Dessa
föreningar och grupper är inte bara betydelsefulla för de enskilda
personer som på olika sätt är involverade i verksamheterna, utan också
för Göteborg som helhet.
Vi menar dock att staden i alltför ringa utsträckning stödjer och
tillvaratar den kreativitet och kompetens som medlemmarna i dessa
olika föreningar besitter. Mer samarbete bör därför komma till stånd
mellan kommunen och fria kulturutövare. Exempelvis borde fria
kulturföreningar ges större möjligheter att berika kulturutbudet inom
skola, omsorg och äldrevård. För att inte kulturlivet skall bli alltför
beroende av offentligt stöd, bör alternativa finansieringskällor
uppmuntras. Sponsring  och i ännu högre grad donationer  fyller
därför en legitim funktion i kulturlivet.
41
Vid sidan av de betydelsefulla kulturföreningarna bidrar även enskilda
kulturutövare, t ex konsthantverkare och konstnärer, till stadens
kulturliv. Vi anser att kommunen i högre grad bör uppmuntra dessa
genom att t ex ställa lokaler till förfogande för utställning och
försäljning.
42
Utbildning
I takt med att industrisamhället successivt övergår till att bli ett
informations- och kunskapssamhälle, blir utbildning allt mer väsentlig
såväl för den enskilde som för samhället i stort.
Den gymnasiala utbildningen och den kommunala vuxenutbildningen
måste tillhandahålla både praktiskt inriktade program, med t ex
lärlingsplatser, och studieförberedande teoretiska program. Människor
är olika och därför måste även utbildningssystemet präglas av
mångfald och flexibilitet. Det är dock viktigt att alla elever  oavsett
på vilket program de går  lär sig att hantera den nya
informationsteknologin.
En tydlig värdegrund….
Målet för utbildningen skall vara att främja kunskapsbildning och
personliga mognad. Med detta avses elevernas intellektuella,
emotionella och sociala utveckling. Skolans verksamhet ska enligt
läroplanen vila på de grundläggande värden som förvaltats av
västerländsk humanism och kristen idétradition.
En grundläggande förutsättning för att detta krav ska kunna infrias är
att det finns kunskap om denna tradition. Vi kristdemokrater har
därför i en motion till kommunfullmäktige påtalat behovet av att
kommunen i egenskap av huvudman för många av Göteborgs skolor
säkerställer en sådan kompetens. Undervisningen skall vidare främja
elevernas delaktighet i och engagemang för samhället och för vår
demokrati. Målet måste vara att alla elever skall förvalta och
stimuleras att utveckla just sina intressen och talanger.
…som omsätts i praktiken
En skola som vilar på ovannämnda värdegrund är förpliktigad att möta
behoven hos varje enskild elev. Gymnasieskolan måste t ex
tillhandahålla resurser för att adekvat hjälp skall kunna erbjudas elever
med behov av särskilt stöd. Inte minst är det viktigt att elever med
funktionsnedsättningar kan bedriva studier på likartade villkor som
sina kamrater. Målet måste vara en skola för alla.
43
Gymnasieskolan måste värna och aktivt befrämja värden som tolerans,
ansvarstagande, solidaritet och civilkurage. Detta arbete ska
dokumenteras och struktureras i gymnsieskolornas lokala arbetsplaner.
Vi kristdemokrater menar att man bör göra en utvärdering av i vilken
utsträckning arbetet med värdegrunden behandlas i dessa lokala
arbetsplaner. Syftet är att säkerställa en gymnasieskola som bygger på
människovärdiga principer och värderingar.
Det är vidare viktigt att eleverna känner sig delaktiga i skolans arbete.
Elevernas ansvar att bedriva seriösa studier måste återspeglas i
rättigheter till inflytande över det egna skolarbetet. Genom samverkan
i t ex programråd kan personal och elever tillsammans driva den
pedagogiska utvecklingen i skolan framåt.
Valfrihet inom gymnasieskolan
Gymnasieskolans inriktning är att så många elever som möjligt skall
komma in på sitt förstahandsval. Detta har tillgodosetts i relativt stor
utsträckning. Under 1999 kom något mer än 80 procent av eleverna in
på sitt förstahandsval på de nationella programmen. Det är naturligtvis
positivt att elevernas intressen i detta avseende i så hög grad
tillvaratas. Men med dagens enhetliga utbud av mer eller mindre
teoretiska program riskerar valfriheten inom gymnasiet att i hög grad
bli skenbar. Det är varken rationellt eller medmänskligt att elever
tvingas in i teoretiska studier utan att själva önska det. Vi menar därför
att det måste finnas möjligheter att välja mer praktiskt inriktade
program.
Människans behov av att lära sig kan inte fixeras till avgränsade faser i
livet. Det är därför viktigt att samhället genom en väl utbyggd
vuxenutbildning kan erbjuda människor möjligheten att komplettera
sin utbildning senare i livet. I detta sammanhang spelar Komvux,
studieförbund och folkhögskolor en mycket viktigt roll. Inrättandet av
vuxenutbildningsnämnden kommer förhoppningsvis att innebära att
utbildningsutbudet i än högre grad kan matcha enskildas och
samhällets behov av kunskap. Särskilt viktigt är det att man i
utformningen av utbildningen för invandrande svenskar tar hänsyn till
dessas behov av svenskspråkliga miljöer. Att varva teoretisk
undervisning med praktik på arbetsplatser, kan vara en väg att
tillgodose detta behov.
44
45
Ytterligare en förutsättning för verklig valfrihet för elever och
föräldrar är möjligheten att kunna välja mellan kommunala och
fristående gymnasieskolor. Denna rättighet har vi kristdemokrater
alltid slagit vakt om och kommer så att göra även fortsättningsvis.
Satsning på bildning
Kvaliteten i gymnasieskolan beror i stor utsträckning på lärarnas
kompetens. Vill man höja kvaliteten i gymnasieskolan, måste det
därför satsas på lärarna. Vi vill göra detta genom att dels locka
högutbildade lärare till gymnasierna med hjälp av ett ökat antal
tjänster knutna till lektorat, dels vill vi att redan verksamma lärare
erbjuds kvalificerad kompetensutveckling. Karriärvägar baserade på
hög pedagogisk och ämnesteoretisk kompetens måste i högre grad
genomsyra gymnasieväsendet.
Minst lika viktigt är att säkerställa att framtidens lärare ges möjlighet
att skaffa sig den mångfacetterade kompetens som läraryrket kräver.
Helt avgörande i detta sammanhang är naturligtvis att
lärarutbildningen håller måttet. Vi menar att Göteborgs kommun i
egenskap av huvudman för många av de skolor där lärarstudenterna
sedermera kommer att börja arbeta, i högre grad bör kommunicera vad
för slags kompetens som nyutexaminerade lärare förväntas ha. Vi har
därför drivit förslag om att en analys ska komma till stånd av
lärarutbildningarnas innehåll.
Utformningen av såväl teoretisk som praktiskt inriktad gymnasial
utbildning skall göras i nära samverkan med universitet, högskola och
näringsliv. En kvalitativt högtstående gymnasieskola måste kunna
tillgodose de krav som samhället ställer. Det handlar om att lägga en
grund för yrkeslivet och inte minst för fortsatta högre studier.
En central roll i detta pedagogiska kvalitetsarbete har rektor. För att
underlätta rektorernas möjligheter att leda den pedagogiska
utvecklingen i skolan har vi motionerat om att på försök införa
intendenttjänster. Intendenten skall tillsammans med rektor dela på det
administrativa ansvaret för verksamheten. Vid anställning av rektorer
bör man dessutom fästa större vikt vid deras akademiska kompetens
och meriter.
46
Kulturell identitet och internationell solidaritet
Det är viktigt att eleverna i gymnasieskolan skaffar sig kunskap om
levnadsförhållanden och politiska skeenden i andra länder, liksom om
de olika faktorer som format  och som kontinuerligt formar 
Sveriges kulturella identitet. Eleverna skall utifrån en god förtrogenhet
med den egna kulturen skaffa sig ett internationellt perspektiv. Det
medverkar till att eleverna får ökad förståelse för andra människors
situation och kultur och utgör dessutom en rik källa till utveckling och
kreativitet.
Gymnasieprogram med estetisk inriktning har särskilt stor betydelse i
kulturellt hänseende. Det är viktigt att denna verksamhet får tillgång
till resurser i form av både utrustning och lokaler.
Det faktum att vi numera tillhör den Europeiska Unionen, EU, måste
vidare sätta spår i undervisningen. Europakunskap bör därför vara ett
självklart inslag i skolans arbete. Undervisningen skall dessutom
stimulera till internationell solidaritet och förståelse. Det är viktigt att
undervisningen betonar att ansvar och engagemang inte stannar vid
Europas gränser utan också gäller i frågor som berör andra länder 
inte minst i tredje världen.
47
Trafik
Göteborg måste få ett trafiksystem med bättre tillgänglighet och trygga
trafiklösningar för cyklister och fotgängare. Där två eller flera
trafikslag konkurrerar om utrymmet måste alltid den svagare och
oskyddade partens säkerhet sättas i centrum.
Vid planering och projektering av ny bebyggelse måste behovet av
goda kommunikationer tillgodoses. I detta arbete måste
kollektivtrafikutbyggnaden prioriteras  särskilt den spårbundna
trafiken.
Vid planeringen av fordonstrafiken måste trafikflödet ut ur staden
underlättas. För att göteborgarna skall ha en levande stadskärna måste
emellertid bilresenärer även fortsättningsvis ges tillträde till de
centrala delarna av staden.
Vi anser principiellt att trafiklösningar för storstadsregionerna skall
lösas inom ramen för befintliga skatte- och avgiftssystem. Om
ytterligare avgifter införs innebär det i realiteten att skattetrycket höjs
avsevärt för Göteborgsregionens invånare. Stora trafiklösningar är en
nationell angelägenhet och bör finansieras av staten.
Vi anslår medel för att kommunen skall kunna påbörja en avbetalning
av den ackumulerade underhållsskulden.
Kollektivtrafik
Spårvagnarna är en del av Göteborgs identitet och skall så förbli.
Spårvagnsnätet skall byggas ut med mer brukarvänliga och
serviceanpassade hållplatser. För att höja säkerheten kring spårtrafiken
bör spårvagnstrafiken så långt möjligt separeras från övrig trafik.
Vi kristdemokrater vill lyfta fram kollektivtrafikens fördelar. Vi vill
medverka till att påverka göteborgarnas åkvanor så att resandet i större
utsträckning sker med kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken måste
därför utvecklas till ett bärande och attraktivt alternativ till det mer
miljöbelastande enskilda resandet.
All kollektivtrafik skall upphandlas i konkurrens, då det bland annat
leder till kostnadseffektivitet och andra ekonomiska fördelar.
48
Göteborgs kommun måste fortsättningsvis ställa krav på Västra
Götalandsregionen när det gäller utbud, service och prissättning vid
planering av kollektivtrafiken i staden.
Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig för alla medborgare. För att
inte funktionshindrade skall utestängas från kollektivtrafiken är det
nödvändigt med en fortsatt hög ambitionsnivå vad gäller t ex
handikappanpassade fordon.
Den kollektivtrafik som bedrivs på Göta Älv mellan Norra och Södra
Älvstranden måste utvecklas och kommer att på sikt öka. Vi
kristdemokrater förordar en för gångtrafikanter och cyklister
användarvänlig färjeskyttel istället för en ny bro över älven.
Transporter till södra skärgården
De boende i södra skärgården har under en lång följd av år tvingats
betala alltför höga priser för godstransporterna till öarna. Avsaknaden
av konkurrens har pressat upp priserna till orimliga nivåer. De ökade
fraktkostnaderna i och med byggandet av den nya terminalen i
Fiskebäck får inte belasta de boende i skärgården genom höjda
avgifter. Såväl person- som frakttrafiken till södra skärgården måste
jämställas med det allmänna vägnätet, vad avser det statliga
finansieringsansvaret.
Kommunikationerna kan utvecklas på många sätt. Som ett led i denna
utveckling ser vi att resandet mellan öarna i skärgården bör underlättas
och förbättras. Vidare kan skärgårdstrafiken förbättras genom ett
”stjärntrafikstänkande” där snabbgående båtar tar personer från
fastlandet till en eller två knutpunkter, varifrån det fortsatta resandet
sker.
Parkeringar
Göteborgs stad har bland de högsta parkeringsavgifterna i landet.
Höga avgifter i de centrala delarna av staden kan vara befogat. Att
avgifterna är omotiverat höga i ytterområdena kan dock inte
accepteras. Kristdemokraterna anser att en översyn av
parkeringsavgifterna i hela staden bör genomföras, syftande till att
minska eller helt avskaffa parkeringsavgiften i ytterområdena.
49
All parkeringshantering, på kommunal mark eller på annan plats där
kommunen ansvarar för parkeringen, skall hanteras av en och samma
huvudman. Med en huvudman, enhetliga regler och lägre taxor
förenklar vi parkeringspolitiken i Göteborg.
Färdtjänsten
Färdtjänst skall vara ett alternativ till anpassad kollektivtrafik. Vi
måste sträva efter att få en kollektivtrafik i Göteborg som kan
användas av alla medborgare. Resande med färdtjänst skall så långt
möjligt ha villkor som är rättvisa vid en jämförelse med resande inom
den vanliga kollektivtrafiken. Detta kan innebära t ex förändringar i
taxor och regler för resandet. Trafiken skall också planeras så att
färdtjänst kan vara en del av resan och anpassad kollektivtrafik en
annan. Beställningscentralen skall ge god service under en stor del av
dagen. Jour för akuta resebeställningar skall finnas.
50
Miljö och kretslopp
Göteborg har utmärkt sig för en progressiv miljöpolitik som det råder
bred enighet om. Att ansvarsfullt förvalta natur och miljö är
hörnpelare i kristdemokratisk ideologi. Arbetet med att förbättra vår
gemensamma yttre miljö är därför ideologiskt fast förankrat i
kristdemokratin. Förvaltarskapstanken förpliktigar oss att förebygga
och bekämpa miljöförstöring. Målet måste vara att bevara och
förbättra miljön till kommande generationer. Genom t ex ekonomiska
styrmedel kan kommunen främja en miljövänlig produktion.
Förbättrad miljö  en gränslös angelägenhet
Miljöförstöringen är geografiskt omöjlig att avgränsa. Arbetet för att
förbättra miljön får därför inte upphöra vid kommungränsen, utan bör
istället koordineras med såväl nationella som internationella insatser.
T ex är arbetet för ett friskare Kattegatt och Skagerack av central
betydelse. Icke desto mindre är det miljöarbete som bedrivs i den
reguljära kommunala verksamheten också mycket viktigt. Genom t ex
Agenda 21-arbetet kan det medborgerliga miljöengagemanget
kanaliseras på gräsrotsnivå ute i stadsdelarna.
Miljövänlig trafik
Kommunen måste vidta åtgärder för att minska olika former av
utsläpp och bilavgaser. Detta gäller särskilt i utsatta områden i city. Ett
led i detta arbete är att stödja utvecklingen och användningen av
elbilar och andra miljövänliga fordon genom t ex sänkta
parkeringsavgifter och fler laddningsstationer. Kristdemokraterna vill
att kommunen föregår med gott exempel och inför elbilen som
tjänstebil i bolag och förvaltningar.
Kommunfullmäktige beslutade hösten 1998 att ställa krav på att en
viss mängd miljöanpassade fordon ska finnas hos kommunala
leverantörer. Denna styrning är positiv för miljön i Göteborg. Vidare
bör kommunala nämnder och bolag i väsentligt större skala än hittills
köpa in bilar med miljövänligt drivmedel. Kommunen har ett stort
ansvar att agera föregångare och stimulera efterfrågan på
miljöanpassade fordon.
51
Kretsloppstänkande
En av vår tids stora utmaningar är att utforma system där energi- och
materialförsörjningen äger rum inom slutna kretslopp. Att övergå till
förnyelsebara energikällor är en angelägen uppgift som måste
prioriteras. Likaså är det viktigt att avfall kan återvinnas för ny
produktion. Det är väsentligt att ekonomiska styrmedel används för att
främja en god miljöhållning. På så sätt förvaltar vi resurser för
kommande generationer istället för att förbruka dem.
Avfallstaxan
Avfallstaxor och avgifter skall utformas och differentieras på ett sätt
att källsortering och därmed kretsloppstänkande uppmuntras. Vi
kristdemokrater avvisar höjningen av avfallstaxan. Det är oacceptabelt
att Göteborgs stad årligen höjer taxor och avgifter mer än
konsumentprisindex.
Inom miljö- och kretsloppsområdet kan mycket av det kommunala
ansvarets tjänster upphandlas. Upphandlingen bör utformas på ett sätt
som inte missgynnar små bolag i förhållande till större.
Återvinning
De små återvinningsstationerna i bostadsområdena måste bli fler och
dessutom mer tillgängliga. Det får inte vara besvärligt för
medborgarna att källsortera. De små stationerna måste tömmas och
städas regelbundet så att källsorteringen uppfattas som både
meningsfull och hygienisk.
Det nya avgiftssystemet vid de större återvinningsstationerna, där
”frikort” för villaägare renderat avgiftsbefrielse under ett förutbestämt
antal besök, ska utvärderas. Målsättningen måste vara att utforma
system som uppmuntrar medborgarnas vilja till källsortering. Vidare
bör man vid planeringen av insatser för sortering av hushållsavfall ta
särskild hänsyn till det förhållande att källsorteringen kan upplevas
som betungande för t ex äldre och personer med funktionshinder.
52
Deponering
Avfallshantering vid deponier bryter kretsloppet och är principiellt
felaktiga. Om material inte kan återvinnas är det bättre med
avfallsförbränning med god reningsgrad. Men där deponering inte kan
ersättas av annan avfallshantering måste självfallet deponeringen ske
på tillfredsställande sätt. I takt med att de nuvarande deponierna fasas
ut måste Göteborgs stad och GöteborgsRegionens kommunalförbund
anstränga sig för att gemensamt finna hållbara lösningar.
Kompostering
I Göteborg komposteras alltmer av det nedbrytbara avfallet. I
komposteringsanläggningar kan möjligheter skapas för att utvinna
energi i form av biogas. Men tyvärr kan en ökad kompostering
innebära fler transporter. Vi vill därför pröva alternativa lösningar för
att minska transporterna. Mot bakgrund av detta finns det skäl att i
mindre skala pröva avfallskvarnar och därmed låta avloppet ombesörja
transporten av det komposterbara avfallet. En annan lösning kan vara
mindre lokala komposteringsanläggningar. Målsättningen är att
behandlat slam och komposterat avfall skall återföras in i kretsloppet.
53
Föreningslivet
En väl fungerande föreningsverksamhet är en bra investering för
framtiden. Ett rikt och blomstrande föreningsliv är ett kännetecken på
ett öppet och pluralistiskt samhälle. Det vitaliserar demokratin och
motverkar utanförskap och segregation samt förbättrar dessutom
förutsättningarna för en god ekonomisk utveckling. För den enskilde
föreningsmedlemmen erbjuder engagemanget en möjlighet till ett rikt
socialt umgänge, ökade kunskaper eller kanske hälsosam motion. Ett
levande föreningsliv är således välgörande för samhället och dess
invånare i flera olika avseenden.
Fria och engagerade föreningar
Det civila samhället byggs i stor utsträckning upp av föreningar. I
föreningen knyts sociala kontakter, och erfarenheter görs av hur ett
demokratisk arbete fungerar i praktiken. Föreningarna i Göteborg kan
stärka förtroendet medborgarna emellan och motverka utanförskap och
politisk likgiltighet. Kommunen bör därför främja ett rikt och
engagerat föreningsliv. Det är dock viktigt att kommunen uppträder i
enlighet med subsidiära principer i förhållande till föreningarna  dvs
stödjande och inte styrande. Ett sätt att göra detta är att öka
föreningarnas ansvarsområden. Idrottsföreningar och lokala
boendeföreningar bör
t ex kunna ges möjligheten att få ta ett större ansvar för driften av
idrottsanläggningar respektive skötseln av gemensamma inrättningar i
bostadsområden.
Föreningar för alla
Samhällets stöd till föreningslivet måste vara jämställt. Dagens
situation, där verksamhet förknippad med pojkidrott slukar en orimlig
andel av kommunala bidrag, är helt enkelt inte acceptabel. De
ekonomiska lättnader som den nya modellen för plan- och hallhyror
medförde, tillföll t ex i mycket stor utsträckning mans- och
pojkdominerad idrott. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att
presentera åtgärder för att komma tillrätta med denna snedfördelning.
Att motverka segregation är en annan viktig utgångspunkt för
samhällets föreningsstöd. I föreningsgemenskapen kan den egna
identiteten stärkas och utvecklas. Föreningar med denna inriktning
54
främjar integrationen i samhället och bör därför särskilt uppmuntras
och stödjas. På samma sätt bör föreningar, vars verksamhet riktar sig
till personer med olika former av funktionsnedsättning, få särskilt
stöd.
Nyttja kommunens lokaler bättre
Under kvällar, helger och lov står många av kommunens lokaler
outnyttjade. Vi ser det som ett resursslöseri, då det finns många
grupper och föreningar som saknar lokal för sin verksamhet.
Exempelvis står en hel del av skolornas lokaler oanvända under många
av dygnets timmar. Det behövs en samlad bild av vilka lokaler som
eventuellt kan hyras ut till grupper och föreningar som vill musicera,
utöva någon sport eller annan aktivitet. Givetvis bör uthyrning av detta
slag åtföljas med krav på erforderlig lokalvård eller ersättning. Vi
föreslår att en inventering av möjligheterna till ökad uthyrning av
kommunens lokaler görs.
55
Information och service
I takt med marknadens allt mer uppskruvade förändringshastighet blir
det svårare för den enskilde konsumenten att hålla sig informerad om
rättigheter och skyldigheter på marknaden. Mot bakgrund av detta är
det är viktigt att konsumenterna i Göteborg har tillgång till en objektiv
rådgivning som står fri från kommersiella intressen. Vi
kristdemokrater ställer oss därför bakom de nu gällande
konsumentpolitiska målen som bl a syftar till att stärka konsumentens
ställning på marknaden. Vi kristdemokrater vill dock särskilt betona
vikten av att informationskanalerna till personer som inte behärskar
det svenska språket fungerar bra. Inte sällan är det ju just dessa
personer som har störst behov av adekvat information, vilket
understryker betydelsen av att kommunikationen härvidlag fungerar
tillfredsställande.
Den snabba utveckling som informationstekniken har genomgått de
senaste åren påverkar konsumenterna i Göteborg. Förändringarna har
bidragit till att underlätta konsumenternas vardag, men har samtidigt
gett upphov till nya frågor som måste kunna hanteras av
konsumentnämnden. Kunskap om konsumenternas rättigheter när det
t ex gäller reklamationer i samband med internethandel, måste
tillhandahållas av Konsument Göteborg och dessutom spridas till
allmänheten. Det måste naturligtvis också i fortsättningen vara möjligt
att erhålla information som medborgare och konsument, även om man
saknar tillgång till internet.
Informationen till alla
Göteborg har skurit ner informationsutbudet via den vanliga
telefonkatalogen. Vi menar att det är hög tid att utvärdera detta i akt
och mening att kunna säkerställa att informationen även i framtiden
når göteborgarna och stadens besökare på ett lätt och tillfredsställande
sätt.
Mycket av dagens informationsspridning sker via IT. Självklart skall
kommunen ligga på framkant i sin användning av den nya teknologin
men minst lika viktigt är det att informationen når även dem som av
olika anledningar inte använder sig av den nya tekniken.
56
Ekonomisk strategi för Göteborg
Dags att börja sänka skatten och främja tillväxt
Vi kristdemokrater anser att det totala skattetrycket på medborgare och
företagande är för högt. Därför är det kommunens skyldighet att lätta
på medborgarnas skattebörda i takt med att den ekonomiska
situationen för Göteborg förbättras. Lägre skatter ökar medborgarnas
valfrihet och befrämjar ekonomisk tillväxt, vilket skapar förbättrade
förutsättningar för företagande och arbete i Göteborg. En eventuell
höjning av den regionala skatten bör därtill, enligt vårt synsätt, inte
tillåtas medföra någon nämnvärd ökning av göteborgarnas samlade
skattetryck. Enligt vår uppfattning finns utrymme för en sänkning av
den kommunala skatten med 50 öre för 2001.
Det höga skattetrycket har också negativa effekter för tjänstesektorn,
vars betydelse i samhällsekonomin och för skapandet av nya jobb
ständigt ökar. Vi har därför föreslagit sänkta skatter och avgifter för
hushållsnära tjänster. Göteborgs stad bör verka för att olika former av
försöksverksamhet med hushållsnära tjänster kan påbörjas runt om i
kommunen.
Slå vakt om kvaliteten inom verksamheten
En god ekonomisk strategi måste noggrant beakta behovet av både en
god hushållning med resurserna och en förbättrad kvalitet i
verksamheten. Samtidigt som en skattesänkning är påkallad av
Göteborgs förbättrade ekonomiska läge, finns många exempel på
stadsdelsnämnder som alltjämt brottas med underskott och svårigheter
att få budgeten att gå ihop. För att inte medborgarna ska drabbas av
försämrad kvalitet i verksamheten, satsar vi därför på
stadsdelsnämnderna. En skolpeng säkerställer resurserna till
grundskolan, behoven inom äldreomsorg kommer att tillgodoses
genom ökade anslag och vi stöttar alla barns pedagogiska utveckling
genom att resurser avsätts för en särskild satsning.
Den kommunala servicen bör i framtiden utformas på ett sådant sätt
att medborgaren tillmäts ett större mått av valfrihet. Göteborgs stad
bör därför vid sin verksamhetsplanering och upphandling ta tillvara
57
möjligheterna att främja alternativa driftsformer för att på så sätt öka
mångfalden och uppmuntra medborgerlig initiativkraft. Dessutom
förbättras förutsättningarna för god kvalitetsutveckling med ett ökat
inslag av alternativa driftsformer.
Bolagen
Kommunen skall sträva efter att driva sin verksamhet i nämndform.
Kommunal verksamhet i bolagsform kan endast motiveras om
bolagets verksamhet utgör ett tydligt allmänintresse, samtidigt som
verksamheten är av sådan karaktär eller inriktning att det innebär
avsevärda fördelar att driva den i bolagsform. Kommunal verksamhet i
bolagsform bör heller inte förekomma om den ger upphov till orättvisa
konkurrensfördelar i förhållande till andra företag och intressenter.
Flera av de nuvarande kommunala företagens verksamhet kan  och
borde  bedrivas i privat regi. Vi kristdemokrater vill därför att en
opartisk värdering av stadens bolag genomförs. Denna utredning ska
tillsammans med andra överväganden ligga till grund för en
försäljning. Det kapital som då frigörs skall användas för att
konsolidera ekonomin genom ökad amortering av stadens skulder. En
försäljning kan naturligtvis bara komma ifråga till rätt kund, rätt pris
och vid rätt tillfälle. En börsintroduktion av bolagen, varvid
kommunen behåller en viss aktiepost, kan vara ett bra sätt att sälja
bolag och samtidigt ha kvar en kommunal delägarroll.
Övriga ekonomiska förutsättningar
Effekterna av löneavtalen inom vården, skolan och omsorgen har visat
sig överstiga den kompensation om tre procent som tidigare har utgått.
För dessa grupper kommer därför nämndernas lönekompensation att
uppgå till fyra procent. För övriga verksamheter kommer
lönekompensationen att vara tre procent. Effektiviseringskravet för
nämnderna ligger fast vid en procent.
Vi kristdemokraterna föreslår vidare att stadskansliet genomför en
ordentlig översyn av kommunens samtliga taxor och avgifter för att
kunna skapa ett enhetligt och till sina principer tydligt och rättvist
system. Avgifterna för äldreboende är t ex ett område som borde bli
föremål för en sådan översyn.
58
Bilagor
Bilaga 1
Verksamhetsplan 2001-2003, Mkr
Bilaga 2
Sammandrag av nämndernas kommunbidrag
2001-2003
Bilaga 3
Särskilt kommunbidrag för resursnämndsuppgifter
2001-2003
Bilaga 4
Investeringsutgifter 2001-2003
Bilaga 5
Anslaget för oförutsedda behov 2001-2003
59
Bilaga 1 Verksamhetsplan 2001-2003, Mkr
Utfall
1998
1999
Budget
Plan 2002-2003
2000
2001
2002
2003
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens
nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och
utjämning
Finansiellt netto
Årets resultat
6 949
5 685
4 880
7 811
4 982
5 119
-24 998 -18 742 -18 310 -18 959 -19 533 -20 152
-597
-602
-501
-611
-621
-631
-18 646 -13 659 -13 931 -11 759 -15 172 -15 664
15 796
11 898
11 850
12 726
13 207
13 707
3 298
-394
2 315
-353
2 370
-289
2 166
-233
2 147
-182
2 134
-177
54
201
0
2 900
0
0
15 968
5 178
21 146
14 406
5 563
19 969
14 100
3 900
18 000
14 600
5 500
20 100
14 800
5 450
20 250
14 900
5 400
20 300
1 113
54
1 167
1 266
1 266
8 609
10 104
18 713
603
201
804
1 617
1 617
9 894
7 654
17 548
756
0
756
1 244
1 244
7 900
8 100
16 000
804
2 900
3 704
1 777
1 777
8 000
6 619
14 619
3 704
0
3 704
2 011
2 011
8 200
6 335
14 535
3 704
0
3 704
2 279
2 279
8 300
6 017
14 317
21 146
19 969
18 000
20 100
20 250
20 300
5,5%
4,0%
4,2%
18,4%
18,3%
18,2%
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNING
OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättning till pensioner mm
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa skulder, avsättning
och eget kapital
Soliditet
60
Bilaga 2 Sammandrag av nämndernas kommunbidrag
2001-2003, tkr
092
032
035
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
Nämnd
Näringsliv och sysselsättning
Göteborg & Co Träffpunkt AB
(anslaget)
Arbetsmarknadspolitiska
delegationen
Personal-/kompetensförsörjning
Summa Näringsliv och
sysselsättning
Stadsdelsnämnder
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Styrsö
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve-Säve
Backa
Kärra-Rödbo
Skolpeng
Socialbidrag
Handikappnämnden
Summa Stadsdelsnämnder
610
625
699
2001
2002
2003
48 338
53 500
60 000
161 838
48 913
53 500
60 000
162 413
49 495
53 500
60 000
162 995
343 537
362 563
411 304
245 312
305 080
456 820
612 736
387 414
375 711
393 020
187 087
250 061
235 690
359 299
84 307
225 260
384 794
511 093
145 949
340 487
122 555
350 462
371 236
421 150
251 197
311 763
466 784
626 514
395 383
382 685
402 384
191 329
255 745
241 242
367 923
86 189
229 623
394 026
523 314
149 443
348 664
125 454
357 546
380 132
431 222
257 224
319 244
477 978
641 544
404 809
391 870
412 027
195 671
261 691
247 008
376 753
88 114
234 086
403 474
535 818
153 020
357 031
128 424
2 957 842 3 028 829 3 101 520
1 225 416 1 225 416 1 225 416
138 363
140 296
142 055
11 061 700 11 287 051 11 523 677
Utbildning
Utbildningsnämnden
Vuxenutbildningsnämnden
Studieförbunden
Summa Utbildning
950 448
189 405
26 155
1 166 008
61
970 941
192 585
26 155
1 189 681
992 241
195 691
26 155
1 214 087
Nämnd
Fritid
Keillers park
Park- och naturnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Summa Fritid
2001
2002
2003
446
119 715
178 100
298 261
451
121 934
181 005
303 390
456
123 781
183 358
307 595
690
Kultur
Kulturnämnden
Summa Kultur
162 691
162 691
164 919
164 919
167 202
167 202
800
Miljö
Miljönämnden
Summa Miljö
31 310
31 310
31 796
31 796
32 336
32 336
400
444
Trafik
Trafiknämnden
Färdtjänstnämnden
Summa Trafik
611 899
140 838
752 737
646 533
143 003
789 536
689 024
145 434
834 458
171
Teknisk försörjning
Räddningsförbundet Storgöteborg
Summa Teknisk försörjning
237 310
237 310
237 650
237 650
241 250
241 250
200
205
300
220
210
028
Mark & Bostäder
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden; transfereringar
Byggnadsnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Nämnden för MedicHus
Lokalsekretariatet
Summa Mark & Bostäder
-101 557
32 113
73 196
-256 071
-22 620
19 400
-255 539
-102 053
32 659
74 425
-257 443
-22 620
19 400
-255 632
-103 379
33 214
75 616
-258 856
-22 620
19 400
-256 625
010
075
020
043
191
152
040
025
099
Övrig verksamhet
Kommunledning
Kvalitetsutveckling
Revisorskollegiet
Konsumentnämnden
Överförmyndarnämnden
Valnämnden
Servicenämnden
Arkivnämnden
Övriga anslag
Summa Övrig verksamhet
130 298
15 000
15 045
5 908
16 923
536
-14 980
9 945
34 940
213 615
122 649
15 000
15 305
6 006
17 237
6 046
-14 980
9 945
34 947
212 155
124 611
15 000
15 550
6 102
17 547
555
-14 980
9 945
34 954
209 284
316
392
393
Totalt
13 829 931 14 122 959 14 436 259
62
Bilaga 3 Särskilt kommunbidrag för
resursnämndsuppgifter 2001-2003, tkr
VO
Enhet
BO
KoF
Lok
KoF
SDN Gunnared
Specialinstitutioner
Blå stället
Lokalhyror
Rannebergsbadet
Summa Gunnared
IoF
KoF
KoF
SDN Lärjedalen
Ungdomsmottagning
Bergums fritidslantgård
Hammarbadet
Summa Lärjedalen
IoF
IoF
KoF
SH
Övr
Ps
Gr
Gr
IoF
IoF
IoF
KoF
Fu
IoF
IoF
2001
2002
2003
4 498
5 670
7 518
2 327
20 013
4 606
5 808
6 394
2 365
19 173
4 717
5 947
5 237
2 405
18 306
2 016
544
1 459
4 019
2 064
553
1 470
4 087
2 113
563
1 495
4 171
SDN Kortedala
Ungdomsmottagning
Narkomanvårdsenhet
Regionbibliotek
Hemsjukvård
Summa Kortedala
3 332
5 572
4 557
30 514
43 975
3 413
5 707
4 633
31 252
45 005
3 495
5 844
4 712
31 999
46 050
SDN Bergsjön
Bergsjöhöjd/Härskogen
Samordning Agenda 21
Summa Bergsjön
20 643
1 844
22 487
21 136
1 888
23 024
21 641
1 934
23 575
SDN Härlanda
Förvaltarenheten
Sjukhusundervisning
Hemsjukvård
Summa Härlanda
2 038
328
22 710
25 076
2 088
337
23 260
25 685
2 138
345
23 817
26 300
SDN Örgryte
Instrumentförråd
Dödsboanmälan
Lärjeholm, Lilla Torp o Bö
Ungdomsmottagningen
Bidragsgivning
Summa Örgryte
305
875
18 102
1 567
686
21 535
309
896
18 538
1 605
697
22 045
313
917
18 982
1 644
709
22 565
*
8 122
3 627
*
8 319
3 715
*
8 518
3 804
SDN Centrum
Eldorado
Cityenheten
Ungdomsmottagning
63
VO
IoF
SH
SH
Övr
Enhet
Mini-Maria ungdomsmottagning
Vasahemmet
Bambergerska/Neuberghska
Informationscentrum mot droger
Hemsjukvård
Summa Centrum
2001
2 293
8 240
8 029
1 613
38 603
70 527
2002
2 349
8 439
8 221
1 635
39 538
72 216
2003
2 405
8 641
8 418
1 673
40 484
73 943
Gr
Fu
IoF
KoF
Gr
Gr
SDN Linnéstaden
Skolbio
Neurologiska pl Å-hemmet
Rådgivning, kris och jour
Allégården
Centrala anordningar
Specialpedagogiskt centrum
Summa Linnéstaden
206
*
21 508
1 856
3 230
2 083
28 883
211
*
21 941
1 888
3 308
2 133
29 481
216
*
22 418
1 920
3 387
2 184
30 125
Fu
Fu
Fu
Fu
Fu
SH
SDN Majorna
Dahlheimers hus
Psykiatriprojekt
Bidrag Handikappsorganisationer mm
Teckenspråkscentrum
Övrigt inom handikappomr
HIV-team (Aids-patrull)
Summa Majorna
*
*
*
*
*
2 138
2 138
*
*
*
*
*
2 189
2 189
*
*
*
*
*
2 242
2 242
5 020
81 366
17 253
373
2 007
*
34 935
140 954
5 141
83 336
17 670
382
2 056
*
35 781
144 366
5 264
85 329
18 092
391
2 105
*
36 636
147 817
2 578
2 578
2 392
2 392
2 200
2 200
26 940
328
27 268
27 396
337
27 733
27 862
345
28 207
BO
Gr
Gr
Gr
IoF
Fu
SDN Högsbo
Specialinstitutioner
Grundsärskola och träningsskola
Syn- och hörselverksamhet
Specialpedagogiska utvecklingsinsatser
Narkomanvård
Neurologiskt cenrtum
Hemsjukvård
Summa Högsbo
Lok
SDN Älvsborg
Lokalhyror
Summa Älvsborg
KoF
Gr
SDN Frölunda
Frölunda kulturhus o bibliotek
Lägerskolan
Summa Frölunda
64
VO
Enhet
SDN Askim
Lilla Amundön
Askims sim- och sporthall
Summa Askim
2001
2002
2003
*
3 338
3 338
*
3 393
3 393
*
3 451
3 451
Fu
IoF
SDN Tynnered
Koloniverksamhet för utvecklingsstörda
Ungdomsmottagning
Summa Tynnered
*
3 954
3 954
*
4 050
4 050
*
4 147
4 147
Övr
Övr
Övr
Lok
SDN Styrsö
Teknisk verksamhet
Plan- och byggfrågor
Bryggor m m
Lokalhyror
Summa Styrsö
3 370
745
1 164
1 129
6 408
3 451
764
1 179
1 026
6 420
3 534
782
1 195
920
6 431
Lok
KoF
SDN Torslanda
Lokalhyror
Bidrag Torslandahallen
Summa Torslanda
6 424
1 114
7 538
5 543
1 133
6 676
4 636
1 152
5 788
BO
Gr
IoF
Gr
Övr
Övr
Övr
SDN Biskopsgården
Nattomsorg
Friluftsskolan
Ungdomsmottagning
Skolhälsovård
Växtkraft
Adoptionsrådgivning
Hörselscreening
Summa Biskopsgården
1 264
3 055
4 158
1 227
501
256
300
10 761
1 295
3 129
4 259
1 257
514
262
300
11 016
1 326
3 205
4 360
1 287
527
267
300
11 272
4 925
248
611
45 264
6 808
8 384
2 976
798
33 232
103 246
5 044
254
626
46 344
6 924
8 586
3 048
817
34 036
105 679
5 164
260
641
47 454
7 042
8 791
3 121
837
34 850
108 160
KoF
KoF
Gr
Gr
Gr
IoF
KoF
SH
Gr
Gr
SDN Lundby
Bräcke Östergård
Sjukgymn. och amb. lärare
Hyra annexet Önneredsskolan Rh
IoF, missbruksverksamhet
Regionbiblioteket Hisingen
Helhetsvård, Bräcke
PRAO-verksamhet
Teknik, miljö
Hemsjukvård
Summa Lundby
65
VO
KoF
BO
IoF
Gr
KoF
Enhet
SDN Tuve-Säve
Bidrag föreningar
Summa Tuve-Säve
SDN Backa
Backa Bällskär, spec inst
Familjerätt
Dansar och musikutbildning
Stora Nygatan
Summa Backa
SDN Kärra-Rödbo
Kärra bad och sporthall
Summa Kärra-Rödbo
2001
2002
2003
1 355
1 355
1 379
1 379
1 402
1 402
5 012
15 048
5 820
1 375
27 255
5 134
15 411
5 961
1 408
27 914
5 257
15 780
6 104
1 442
28 583
5 743
5 743
5 839
5 839
5 938
5 938
579 051
589 762
600 673
* = överfört till Handikappnämnden
Summa
66
Bilaga 4 Investeringsutgifter 2001-2003, tkr
Nämnd
Total investeringsram
2001
2002
2003
700 000
700 000
700 000
Bilaga 5 Anslaget för oförutsedda behov 2001-2003, tkr
Område
SDN
Äldreomsorg expansion
Gruppboende
Kultur i skolan
Särskolan
Skolhälsovård
Ungdomsverksamhet
Intendenter i skolan
IT-utveckling
Bibliotek, litteraturanskaffning
Mångfald och språk
Alkohol- och drogfrågor
Trygghetsskapande åtgärder
Boende för hemlösa kvinnor
Pedagogisk utveckling barn 1-7 år
Underhåll Trafiknämnden
TOTALT
Anslaget för oförutsedda behov
2001
25 603
104 936
30 000
5 400
17 000
5 000
19 000
9 300
25 000
6 000
15 000
8 000
9 000
6 000
63 000
20 000
368 239
67
2002
25 498
119 416
30 000
5 400
26 200
5 100
19 500
9 400
25 000
6 000
15 000
8 000
9 000
6 000
63 000
20 000
392 514
2003
25 498
119 416
30 000
5 400
26 800
5 200
20 000
9 500
25 000
6 000
15 000
8 000
9 000
6 000
63 000
20000
393 814
Förslag till beslut angående budget 2001 och
flerårsplaner 2002-2003
Beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
 Kristdemokraternas förslag till budget 2001 fastställes med de mål
och riktlinjer och uppdrag som anges inom olika
verksamhetsområden.
 Kristdemokraternas förslag till flerårsplaner för åren 2002-2003
fastställes som underlag för den fortsatta planeringen.
 Utdebiteringen av den allmänna kommunalskatten för kommunen
som ingår i preliminär skatt för inkomst under åren 2001 fastställes
till kronor 21:30 per skattekrona.
Avseende kommunstyrelsen
 Kommunstyrelsen bemyndigas att fatta beslut om fördelning av
medel upptagna under finansförvaltningen (ägaren).
 Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för anslaget för
oförutsedda behov bevilja anslag alternativt godkänna
överskridande av anslag som inte kan täckas inom respektive
nämnds budget under förutsättning att ärendet inte är av sådan
principiell art att det bör underställas kommunfullmäktige för
beslut.
 Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om justeringar av
kommunbidrag och ekonomiska ramar under förutsättning att
ärendena inte är av sådan principiell art att de bör underställas
kommunfullmäktige för beslut.
 Kommunstyrelsen bemyndigas att fatta beslut om nya
inkomstgrupper för avgifter inom äldreomsorgen efter statens
beslut om nytt prisbasbelopp för 2001.
 Kommunstyrelsen bemyndigas att utfärda kapitaltäckningsgaranti
på högst 400mkr för Göteborgs kommunala Förvaltnings AB
68
avseende år 2001.
 Kommunstyrelsen bemyndigas att under år 2001 uppta nya lån om
sammanlagt högst 3000 miljarder kronor i svensk valuta eller
utländsk med en löptid överstigande ett år.
 Kommunstyrelsen bemyndigas att under 2001 till kommunens
bolag och berörda kommunalförbund lämna ut nya lån om högst 2
miljarder kr i svensk valuta med en löptid överstigande ett år,
alternativt gå i borgen för lån, varvid borgensåtagandet skall
avräknas mot den angivna låneramen.
 Fastställa kommunens internränta för år 2001 till 5,5 procent.
Avseende fastighetsnämnden
 Fastighetsnämnden bemyndigas att inom ramen för i budget
upptagna belopp för fastighetsförvärv, dels ansöka om tillstånd för
expropriation, dels utöva kommunens befogenheter enligt
förköpslagen och lagen om förvärv av hyresfastigheter mm, dels på
frivillig väg förvärva fastigheter då utgiften för varje förvärv inte
överstiger 10 miljoner kronor.
 Fastighetsnämnden bemyndigas att för köpeskilling och på villkor i
övrigt som nämnden äger bestämma till kommunala bolag och
andra intressenter försälja tomträttsmark.
 Fastighetsnämnden bemyndigas att under 2001 för maximalt 20
miljoner kronor per ärende sälja eller med tomrätt upplåta
a) fastigheter för utbyggnad av bostads- och
arbetsområden i enlighet med antagna detaljplaner,
b) fastigheter som i enlighet med av kommunfullmäktige
beslutade principer och organisatorisk struktur för
hantering av kommunens fastigheter överförts till
fastighetsnämnden från annan kommunal nämnd eller
förvaltningsstyrelse och som inte längre erfodras för
någon kommunal förvaltnings behov,
c) bebygga en- eller tvåfamiljsfastigheter, som inte
längre erfodras för någon kommunal förvaltnings
behov.
 Uppdra åt kommunstyrelsen att fullfölja sådana borgensåtaganden
69
som fastighetsnämnden ingått inom ramen för tidigare gällande
regler för bostadsfinansiering
 Fastighetsnämnden bemyndigas att, som ett led i
fastighetsbildningsåtgärder, under 2001 för maximalt 50000 kronor
per ärende sälja fastigheter vars areal ej överstiger 200
kvadratmeter.
Avseende Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF)
GKF ges i uppdrag att utbetala koncernbidrag till BRG, Buisness
Region Göteborg AB, Göteborgs Stadsteater AB samt till Got Event
AB med följande belopp:
Budget 2001
29 493 000 kr
Plan 2002
19 990 000 kr
Plan 2003
20 302 000 kr
Göteborgs
Stadsteater AB
66 745 000 kr
67 810 000 kr
68 592 000 kr
Got Event AB
85 210 000 kr
86 635 000 kr
87 675 000 kr
BRG, Business
Region
Göteborg AB
Utbetalning skall ske månadsvis med lika stora belopp till BRG och
med 25 procent av ovanstående belopp kvartalsvis till övriga bolag.
70