Handling 2004 nr 33 Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget kapital Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsen förslag Förslag från s, v, och mp i skrivelse den 18 februari 2004 till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker förslag från s, v och mp och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. SDN Majornas lån på 25 miljoner kronor avskrivs. 2. Gränsen för kompensation för differensen mellan kommunbidrag enligt befolkningsprognos och verkligt utfall sänks från 1 % till 0,5 % av befolkningsramen. ---Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar. Ordföranden Göran Johansson yrkade bifall till förslag från s, v och mp i skrivelse den 18 februari 2004. Jan Hallberg yrkade bifall till förslag från m, kd och fp i skrivelse den 13 februari 2004. Utan omröstning beslöt kommunstyrelsen att bifalla Göran Johanssons yrkande. Representanterna från m, fp och kd antecknade som yttrande en skrivelse av den 16 februari 2004. Göteborg den 18 februari 2004 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Göran Johansson Benny Stålesjö Skrivelse från s, v och mp den 18 februari 2004 Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån m.m. Stadsdelsnämnden Majorna bedriver sedan ett par år ett långsiktigt förändringsarbete för att uppnå ekonomisk balans. Nämnden har lyckats bryta kostnadsutvecklingen, men det har tagit längre tid än man från början trott och hoppats på. Som en förutsättning för rekonstruktionsarbetet beviljades Majorna ett lån på 25 miljoner kronor. Anstånd med återbetalning medgavs av kommunfullmäktige för ett år sedan. Nu hemställer Majorna ånyo om anstånd. Det ekonomiska läget tyder på att det, om detta beviljas, finns en uppenbar risk att Majorna om ett år tvingas upprepa sin hemställan. Majorna har visat att både viljan och förmågan finns att vända den mångåriga negativa trenden i ekonomin. Därför föreslår vi att kommunfullmäktige nu istället avskriver lånet. Den ekonomiska regleringen sker som en justering av eget kapital i bokslutsberedningen. Majorna hemställer också om ett kompletterande lån motsvarande det negativa resultatet på befolknings- och socialbidragsramen 2003. Vi föreslår att detta avslås med samma motivering som ovan. När det gäller hantering av negativt eget kapital hänvisar vi till budgetriktlinjerna. Stadsdelsnämnderna förfogar över ett gemensamt anslag på 50 miljoner kronor som är avsett att i första hand möta särskilt svåra ekonomiska situationer för enskilda nämnder. Arbetet kring det gemensamma anslaget har haft stora positiva effekter och stimulerar till ökad samverkan mellan nämnderna på en rad olika områden. En sak som nämnderna själva lyfte fram som ett problem i samband med 2003 års fördelning av det gemensamma anslaget var att kommunfullmäktiges beslutade ”självrisk” på 1 % av befolkningsramen, för differensen mellan befolkningsprognos och verkligt utfall anses för hög. Vi vill därför sänka ”självrisken” till 0,5 %. Det betyder att överskjutande belopp täcks kommuncentralt i bokslutsberedningen. Det betyder också att nämnderna inte behöver hantera den frågan inom ramen för det gemensamma anslaget. Finansieringen av den sänkta ”självrisken” för 2003 (preliminärt 9 655 tkr) hänskjuts till bokslutsjusteringen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att Majornas lån på 25 miljoner kronor avskrivs. att avslå Majornas hemställan om kompletterande lån. att föreslå kommunfullmäktige att kompensation för differensen mellan kommunbidrag enligt befolkningsprognos och verkligt utfall sänks från 1 % till 0,5 % av befolkningsramen. att finansiering av denna sänkning för 2003 hänskjuts till bokslutsjusteringen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige att Majornas lån på 25 miljoner kronor avskrivs. att gränsen för kompensation för differensen mellan kommunbidrag enligt befolkningsprognos och verkligt utfall sänks från 1 % till 0,5 % av befolkningsramen. Skrivelse från m, fp och kd de 16 februari 2004 Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget kapital I förslag till beslut från majoriteten avseende ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget kapital föreslås att helt avskriva SDN Majornas lån på 25 miljoner kronor. Detta agerande åsidosätter återigen de nödvändiga spelregler som finns för ekonomisk styrning av stadsdelsnämnderna. Stadskansliet menar i TU för ärende 1:3, 1:4 samt 1:5 att Kommunstyrelsens ställningstagande i frågan kan ha påverkan för andra nämnders agerande och deras efterlevnad av budgetriktlinjerna. Vidare menar stadskansliet att utformningen av budgetriktlinjerna och hur eventuella dispenser påverkar efterlevnaden av dessa är en viktig del av den ekonomiska styrningen av staden. Trots denna tydliga signal väljer majoriteten att göra detta avsteg från riktlinjerna. Då den nya budgetmodellen infördes var avsikten bl a att genom tidigare budgetbeslut underlätta nämndernas planering och därmed öka budgetdisciplinen. Kommunfullmäktiges budgetbeslut fattas i juni och möjliggör därmed att nämnderna fattar sina budgetbeslut i oktober och att detaljbudgetar för samtliga verksamheter är klara före årets början. För att kunna hantera oförutsedda händelser och akuta behov inrättades tre tillfällen för budgetjusteringar. Majoriteten hanterar emellertid inte budgetmodellen på sätt som var tänkt. Konsekvenserna av detta ser vi alltför tydligt nu; dels att nämndernas planering försvåras, dels att budgetdisciplinen urholkas, dels att kommunfullmäktige faktiskt bara fattar beslut om delar av årets budget. För kvalitet och ekonomi i verksamheten är det av största vikt att spelreglerna är stabila, att budgeten gäller och att de riktlinjer som utfärdats också följs. Det förslag till beslut som majoriteten lagt fram främjar inte en fortsatt ansvarsfull budgethantering från stadsdelsnämnderna. Skrivelse från m, kd och fp den 13 februari 2004 Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt återställande av negativt eget kapital SDN Majorna har under en lång rad av år haft stora problem att anpassa verksamheten efter de ekonomiska ramarna. Trots massiva resurstillskott i kommunfullmäktiges budgetbeslut har allt fler stadsdelsnämnder problem att hantera ekonomin. Problemen beror både på system- och hanteringsfel. Genom återkommande, stora resurstillskott under löpande år har majoriteten med socialdemokraterna i spetsen skapat en kultur där dagens problem förväntas lösas med morgondagens pengar. Vi ser dock att SDN Majorna, om än långsamt, är på väg att få bättre grepp på sin ekonomiska situation. Efter socialdemokraternas mångåriga misskötsel av SDN-ekonomin är vi beredda att biträda SDN Majornas ansökan anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget kapital. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta Att bifalla ansökan från SDN Majorna Kommunfullmäktige föreslås besluta Att bifalla ansökan från SDN Majorna GÖTEBORGS STADSKANSLI TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för välfärd och utbildning Utfärdat Peter Westlund 2004-02-03 Tfn: 031-61 22 93 E-post: [email protected] Rnr 46/04 Dnr 0983/02 Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget kapital FÖRSLAG TILL BESLUT I kommunstyrelsen Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. SAMMANFATTNING Stadsdelsnämnden Majorna har under en längre tid haft problem med att anpassa verksamhetens kostnader till de ekonomiska ramarna. I april 2002 beviljades nämnden ett lån på 25 Mkr för att täcka detta års obalans. Under juni samma år fattade nämnden beslut om en rekonstruktionsplan för att långsiktigt uppnå ekonomisk balans i verksamheten. Den 27 februari 2003 beslutade kommunfullmäktige, efter ansökan från nämnden, att bevilja nämnden anstånd med att återbetala lånet 2003. Samtidigt beslutades att lånet skulle återbetalas med 12 Mkr 2004 och 13 Mkr 2005. Trots att anpassningar i verksamheten har genomförts har nämnden ännu inte lyckats att uppnå ekonomisk balans. Resultatet 2003 på befolkningsramen blev –8,3 Mkr. Detta är mer än en halvering av underskottet jämfört med 2002 och innebär att nämnden har lyckats bryta kostnadsutvecklingen. Det har däremot inte skett tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning för att möjliggöra ett nollresultat 2003. Det ekonomiska resultatet för 2003 innebär att nämnden, enligt kommunfullmäktiges budgetriktlinjer och det beslut som kommunfullmäktige fattat om återbetalning av lån 2004, skall åstadkomma ett resultat 2004 på ca +18 Mkr. Nämnden bedömer inte att detta är möjligt och att även ett nollresultat 2004 kräver att nämnden genomför betydande åtgärder. Ett avsteg från kommunfullmäktiges budgetriktlinjer och från tidigare gjorda överenskommelser innebär alltid att förtroendet för de ekonomiska spelreglerna rubbas. Samtidigt är det viktigt att det positiva förändringsarbete som nu börjat visa resultat i Majorna får fortgå på ett sätt som möjliggör att nämnden uppnår en långsiktig ekonomisk balans. Stadskansliet väljer därför att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. EKONOMISKA KONSEKVENSER De ekonomiska konsekvenserna av att bevilja Majorna anstånd med återbetalning av lån och återställande av negativt eget kapital är en ökad kostnad på 18 Mkr 2004 under förutsättning att nämnden i annat fall klarar att genomföra ytterligare åtgärder. Stadskansliet bedömer med erfarenhet av såväl SDN Majorna som av andra nämnder att det inte är troligt att detta kommer att ske fullt ut. Den ekonomiska konsekvensen för 2004 är därför svårbedömd. Bilaga Yrkande från stadsdelsnämnden Majorna Den viktigaste ekonomiska konsekvensen är istället vilken påverkan ett beslut om anstånd respektive att nämnden riskerar att inte uppfylla kommunfullmäktiges budgetriktlinjer får på övriga nämnders efterlevnad av riktlinjerna. BAKGRUND Stadsdelsnämnden Majorna har under en längre tid haft problem med att anpassa verksamhetens kostnader till de ekonomiska ramarna. En rad åtgärder har vidtagits för att underlätta för nämnden att uppnå rimliga ekonomiska förutsättningar. Under år 2002 beviljades nämnden anstånd med att återställa det negativa egna kapitalet och i april beviljades nämnden ett lån på 25 Mkr för att täcka den befarade obalansen detta år. I juni beslutade kommunfullmäktige att avskriva hälften av nämndens negativa egna kapital, att ge stadsdelsnämndsektorn ett gemensamt anslag på 50 Mkr och en tilläggsbudget på sammanlagt 150 Mkr. Det gemensamma anslaget beslutade stadsdelsnämnderna gemensamt att fördela till de stadsdelsnämnder som hade ett negativt utgående eget kapital 2001. Med detta beslut löstes det ”historiska” problemet för sdn Majorna m fl nämnder. Däremot kvarstod problemet med en för hög och dyr verksamhetsvolym. Nämnden beslutade i juni om en rekonstruktionsplan som syftade till att långsiktigt uppnå ekonomisk balans. Effekterna av detta hann inte ge effekt under 2002, varför nämnden ansökte om anstånd med återbetalning av negativt eget kapital under 2003. Kommunfullmäktige beviljade nämnden anstånd och beslutade samtidigt att nämnden skall återbetala beviljat lån med 12 Mkr 2004 och 13 Mkr 2005. Den ekonomiska utvecklingen de senaste åren på befolkningsramen framgår av nedanstående tabell. Kommunbidrag, tkr Årlig förändring, SDN Majorna Årlig förändring, samtliga SDN Nettokostnadsutveckling, SDN Majorna Nettokostnadsutveckling, samtliga SDN Resultat SDN Majorna, tkr Utgående eget kapital inkl socialbidragsramen, tkr 2000 518 582 2001 543 299 4,8% 7,2% 2002 583 045 7,3% 9,2% 2003 597 024 2,4% 5,1% 7,1% 9,3% -0,1% 2 868 8,0% -9 003 8,7% -22 871 4,8% -8 293 -26 636 -31 779 -19 434 -31 111 Nämnden har de senaste åren fått en lägre höjning av kommunbidraget än den genomsnittliga stadsdelsnämnden på grund av förändringar i stadsdelens befolkningsstruktur där det bl a sker en minskning av antalet äldre personer. Nämndens nettokostnader har trots detta ökat i samma omfattning som för andra nämnder vilket inneburit negativa resultat. Under 2003 har denna utveckling brutits och nämndens nettokostnader har minskat jämfört med 2002. Det har medfört ett lägre underskott 2003 än 2002, men utvecklingen har inte gått tillräckligt snabbt och varit tillräckligt omfattande för att möjliggöra ett nollresultat redan 2003. För att kunna bedöma effekten av de åtgärder som har vidtagits är det nödvändigt att översiktligt se på utvecklingen per verksamhetsområde. Förskola Enhetskostnad (exkl avgifter) SDN Majorna Enhetskostnad (exkl avgifter) samtliga SDN Årlig förändring SDN Majorna Årlig förändring samtliga SDN 2000 2001 2002 91 869 93 166 93 384 82 571 86 033 1,4% 4,2% 89 002 0,2% 3,5% Enhetskostnaden (dvs nettokostnaden per förskoleplats i SDN Majornas egen produktion) exklusive avgifter har under 2001 och 2002 ökat mindre än i den genomsnittliga stadsdelsnämnden. Detta har dock skett från en hög kostnadsnivå och enhetskostnaden var fortfarande 2002 högre i SDN Majorna än i den genomsnittliga stadsdelsnämnden. För 2003 finns det ännu inga enhetskostnader framräknade, men prognosen för verksamhetsområdet är att nettokostnaden för all förskoleverksamhet ökar med knappt en och en halv procent samtidigt som antal barn i verksamhet ökar med en procent. Det innebär att nettokostnaden per barn (all verksamhet för Majornabarn) för 2003 beräknas öka med ca en halv procent jämför med 2002. Motsvarande för samtliga stadsdelsnämnder är ca 1,7%. Grundskola mm Enhetskostnad SDN Majorna Enhetskostnad samtliga SDN Årlig förändring SDN Majorna Årlig förändring samtliga SDN 2000 50 439 53 452 2001 55 870 56 282 10,8% 5,3% 2002 59 398 58 855 6,3% 4,6% Enhetskostnaden per plats i grundskola inklusive förskoleklass har under 2001 och 2002 ökat betydligt mer i SDN Majorna än i den genomsnittliga stadsdelsnämnden. Från att år 2000 ha haft en lägre enhetskostnad hade SDN Majorna 2002 en något högre enhetskostnad än den genomsnittliga stadsdelsnämnden. För 2003 är prognosen att nettokostnaden för verksamhetsområdet minskar med 1,3% samtidigt som antal majornabarn i skola minskar med 1,8% jämfört med 2002. Det innebär en ökning av nettokostnaden per barn med ca en halv procent att jämföra med en ökning med ca fyra procent för samtliga stadsdelsnämnder. Äldreomsorg Nettokostnad, SDN Majorna Årlig förändring SDN Majorna Årlig förändring samtliga SDN Antal invånare över 75 år Årlig förändring SDN Majorna Årlig förändring samtliga SDN 2000 2001 2002 196 482 199 695 1,6% 5,4% 2 417 -4,1% -0,2% 213 551 6,9% 7,1% 2 311 -4,4% -0,4% 2 519 Prognos 2003 209 500 -1,9% 3,6% -4,6% -1,2% Inom äldreomsorgen har SDN Majorna under 2001 och 2002 haft en högre nettokostnadsutveckling än den genomsnittliga stadsdelsnämnden om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen. För 2003 bedöms utvecklingen vara den motsatta, dvs en betydligt lägre nettokostnadsökning än den genomsnittliga stadsdelsnämnden efter att hänsyn har tagits till befolkningsutvecklingen. Övriga större verksamhetsområden 2000 2001 2002 Prognos 2003 Individ och familjeomsorg Nettokostnad SDN Majorna 39 220 46 144 52 260 Årlig förändring SDN Majorna 17,7% 13,3% 7,8% Årlig förändring samtliga SDN 8,2% 2,6% 5,3% Funktionshinder* Nettokostnad SDN Majorna 58 533 71 847 Årlig förändring SDN Majorna 22,7% 6,9% Årlig förändring samtliga SDN 18,0% 9,5% * Uppgifter för 2000 redovisas ej då kostnader för LASS ingick detta år vilket försvårar en jämförelse. För Individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet är det betydligt svårare att översiktligt bedöma den ekonomiska utvecklingen. Det kan dock konstateras att kostnadsutvecklingen i SDN Majorna även inom dessa områden har dämpats 2003 jämfört med de närmast föregående åren. Sammanfattande bedömning för samtliga verksamhetsområden Sammanfattningsvis kan det konstateras att SDN Majorna har haft en alltför hög kostnadsutveckling under 2001 och 2002, vilket framgår av ökningen av enhetskostnaderna inom förskolan och grundskolan och av nettokostnadsökningen inom övriga verksamhetsområden. Denna utveckling har brutits under 2003 och kostnaderna har ökat betydligt mindre än för den genomsnittliga stadsdelsnämnden även om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen. Denna utveckling sker dock från en hög kostnadsnivå och ytterligare anpassningar måste ske för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. ÖVERVÄGANDEN SDN Majorna framför i sin ansökan om anstånd att för att återställa det egna kapitalet och återbetala lån enligt kommunfullmäktiges beslut skulle nettokostnaderna 2004 behöva minskas med ca 5% jämfört med 2003. Nämnden ser inga realistiska möjligheter att klara detta och menar att trovärdigheten därmed riskerar att rubbas, såväl internt som externt, för arbetet med att åstadkomma en långsiktig ekonomisk stabilitet. Stadskansliet delar nämndens bedömning att en kostnadsreducering av den omfattningen är svår att genomföra under ett år och att det är viktigt med en långsiktig uthållighet i det arbete som nu har börjat ge resultat i SDN Majorna. Samtidigt måste det vägas mot att återkommande dispenser från budgetriktlinjerna riskerar att urholka dessa. Från detta går det att bortse om det är uppenbart att situationen är exceptionell och därför måste det i bedömningen även vägas in den situation som andra stadsdelsnämnder har varit i eller befinner sig i 2004. SDN Majorna behöver enligt budgetriktlinjerna och den information som nu finns tillgänglig minska sina nettokostnader med 4,4% under 2004. Den SDN som efter SDN Majorna har störst krav på anpassningar är SDN Tuve-Säve som behöver minska sina nettokostnader med 2,3% 2004. Även med hänsyn till befolkningsförändringar är det i övrigt inga andra stadsdelsnämnder som står inför lika stora krav på anpassningsåtgärder. Vid ett ev beslut om dispens krävs fortfarande att SDN Majorna minskar sina nettokostnader 2004 med ca en och en halv procent och även det är en lika stor eller större minskning än vad som krävs för övriga stadsdelsnämnder förutom SDN Tuve-Säve. Utformningen av budgetriktlinjerna och hur ev dispenser påverkar efterlevnaden av dessa är en viktig del av den ekonomiska styrningen av staden. Det är därför i högsta grad ett viktigt ekonomisktpolitiskt beslut. Stadskansliet väljer därför att enbart redovisa ekonomiska fakta och vilka överväganden som är viktiga att göra och överlämnar ärendet utan eget ställningstagande till kommunstyrelsen. GÖTEBORGS STADSKANSLI Enheten för välfärd och utbildning Peter Westlund Ingrid Larsson Protokollsutdrag SDN Majorna Sammanträdesdatum 2003-10-29 Bilaga Yrkande från s, v och mp avseende budgetförutsättningar för stadsdelsnämnden Majorna 2004 S-, v- och mp har 2003-10-16 upprättat ett yrkande. Roland Edvardsson (m) föreslår att hela nämnden skall ställa sig bakom yrkandet från s, v, och mp. Ordförande Caterina Franceschi (s) föreslår nämnden att yrkandet skall skrivas om så det omfattar hela nämnden och att en att-sats skall läggas till ”att en enad nämnd ställer sig bakom hemställan”. Hon finner att nämnden bifallit Roland Edvardssons och det egna förslaget. Stadsdelsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen om att anstånd beviljas från återbetalning av lån med 13 Mkr för år 2004, att hemställa hos kommunstyrelsen om att ett kompletterande lån för 2004 beviljas motsvarande det negativa resultatet på befolknings- och socialbidragsramen 2003, att hemställa hos kommunstyrelsen om att återbetalningsplanen för de samlade lånen skall omfatta åren 2005 till och med 2007, att en enad nämnd ställer sig bakom hemställan, samt att paragrafen förklaras såsom omedelbart justerad. Vid protokollet Maria Wannerskog Justeras 2003-10-29 Caterina Franceschi Johan Pettersson Rätt utdraget intygar i tjänsten Kathleen Neth Budgetförutsättningar för SDN Majorna 2004 Budget 2004 I samband med budgetarbetet 2004 har nämnden konstaterat betydande svårigheter att uppnå en budget i balans inom befolkningsramen. Den ekonomiska ram som kommunfullmäktige beslutat om uppgår till 595,9 Mkr. Jämfört med 2003 års ram är det en minskning med 0,6 Mkr och med 2003 års prognostiserade utfall en minskning med 12 Mkr. Tillsammans med pris- och löneökningar innebär det att anpassningskravet samt förändringsfaktorn totalt uppgår till ca 35 Mkr enbart för att åstadkomma en budget i balans för år 2004. Till detta kommer krav på återbetalning av lån samt återställande av negativt eget kapital på 24,4 Mkr. Om stadsdelsnämnderna fattar beslut om fördelning av de gemensamma 50 Mkr för år 2003 i enlighet med förslaget så minskar kravet på återbetalning till 20,8 Mkr. Eget kapital (i tkr) Ingående eget kapital 2003 Prognos 2003 Prognos utgående eget kapital Lån Resterande del av eget kapital Återbetalning 2004 Negativt eget kapital utöver lån Amortering lån Summa andel av 50 mkr 2003 Summa återbetalningskrav 2004 Totalt återbetalningskrav (2004-2005) bef.ram soc.ram summa -25 427 5 993 -19 434 -11 000 -6 000 -17 000 -36 427 -7 -36 434 25 000 25 000 -11 427 -7 -11 434 -11 434 -13 000 -24 434 -3 600 20 834 32 834 Utveckling på sikt Utvecklingen på sikt i Majorna innebär en fortsatt minskad befolkningsvolym inom flera åldersgrupper samt förbättrade sociala förutsättningar inom delar av befolkningsunderlaget. Behoven för dessa grupper kommer således att minska i ett längre perspektiv samtidigt som de ekonomiska ramarna också minskar. Detta ställer krav på nämnden att även i ett längre perspektiv anpassa verksamheterna till ett minskande behov. Hemställan Problemet kan sammanfattas med att SDN Majorna under flera år haft en för hög verksamhetsvolym, utan att tillräckliga åtgärder vidtagits. Trots att stora anpassningar av verksamheten genomförts under 2003 har nämnden ännu inte lyckats åstadkomma ekonomisk balans i verksamheten. SDN Majorna går därför in i 2004 med ett för högt kostnadsläge i förhållande till budget. Därtill kommer de anpassningskrav som är en följd av en förändrad befolkningsstruktur. För att klara ett nollresultat 2004 måste nettokostnaden på befolkningsramen sänkas med 1,9 % jämfört med 2003 års prognos. Vid återbetalning av negativt eget kapital samt lån skulle nettokostnaden behöva minskas med totalt 5,3%. Detta innebär betydande svårigheter med att åstadkomma en budget som nämnden bedömer vara realistisk. Om kravet på ekonomiska åtgärder i budgeten blir mycket omfattande och det i genomförandet visar sig svårt att klara detta så riskerar trovärdigheten att rubbas, såväl internt som externt, för det långsiktiga arbetet med att åstadkomma en långsiktig ekonomisk stabilitet. Åtgärder motsvarande ca 35 Mkr bedömer nämnden vara möjliga att åstadkomma under 2004, framförallt genom fortsatta volymanpassningar och fortsatt kvalitetsarbete, även om det finns betydande risker och viss osäkerhet även i denna budget. Kvarvarande 21 Mkr ser nämnden inga realistiska möjligheter att klara under 2004. Nämnden föreslås därför att fatta beslut om: att hemställa hos kommunstyrelsen om att anstånd beviljas från återbetalning av lån med 13 Mkr för år 2004, att hemställa hos kommunstyrelsen om att ett kompletterande lån för år 2004 beviljas motsvarande det negativa resultatet på befolknings- och socialbidragsramen 2003, att hemställa hos kommunstyrelsen om att återbetalningsplanen för de samlade lånen skall omfatta åren 2005 till och med 2007, att en enad nämnd ställer sig bakom hemställan, samt att paragrafen förklaras såsom omedelbart justerad. Caterina Franceschi (s) Birgitta Degerström (v) Nicklas Attefjord (mp) Roland Edvardsson (m) Tobias Holdstock (fp) Johan Pettersson (kd)