Handling 2004 nr 33
Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av
negativt eget kapital
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen förslag
Förslag från s, v, och mp i skrivelse den 18 februari 2004 till beslut av kommunstyrelsen för egen del
har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker förslag från s, v och mp och föreslår att kommunfullmäktige
beslutar:
1. SDN Majornas lån på 25 miljoner kronor avskrivs.
2. Gränsen för kompensation för differensen mellan kommunbidrag enligt
befolkningsprognos och verkligt utfall sänks från 1 % till 0,5 % av
befolkningsramen.
---Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar.
Ordföranden Göran Johansson yrkade bifall till förslag från s, v och mp i skrivelse den 18 februari
2004.
Jan Hallberg yrkade bifall till förslag från m, kd och fp i skrivelse den 13 februari 2004.
Utan omröstning beslöt kommunstyrelsen att bifalla Göran Johanssons yrkande.
Representanterna från m, fp och kd antecknade som yttrande en skrivelse av den 16 februari 2004.
Göteborg den 18 februari 2004
GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
Göran Johansson
Benny Stålesjö
Skrivelse från s, v och mp den 18 februari 2004
Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån m.m.
Stadsdelsnämnden Majorna bedriver sedan ett par år ett långsiktigt förändringsarbete för att uppnå
ekonomisk balans. Nämnden har lyckats bryta kostnadsutvecklingen, men det har tagit längre tid än
man från början trott och hoppats på.
Som en förutsättning för rekonstruktionsarbetet beviljades Majorna ett lån på 25 miljoner kronor.
Anstånd med återbetalning medgavs av kommunfullmäktige för ett år sedan. Nu hemställer Majorna
ånyo om anstånd. Det ekonomiska läget tyder på att det, om detta beviljas, finns en uppenbar risk att
Majorna om ett år tvingas upprepa sin hemställan.
Majorna har visat att både viljan och förmågan finns att vända den mångåriga negativa trenden i
ekonomin. Därför föreslår vi att kommunfullmäktige nu istället avskriver lånet. Den ekonomiska
regleringen sker som en justering av eget kapital i bokslutsberedningen.
Majorna hemställer också om ett kompletterande lån motsvarande det negativa resultatet på
befolknings- och socialbidragsramen 2003. Vi föreslår att detta avslås med samma motivering som
ovan. När det gäller hantering av negativt eget kapital hänvisar vi till budgetriktlinjerna.
Stadsdelsnämnderna förfogar över ett gemensamt anslag på 50 miljoner kronor som är avsett att i
första hand möta särskilt svåra ekonomiska situationer för enskilda nämnder. Arbetet kring det
gemensamma anslaget har haft stora positiva effekter och stimulerar till ökad samverkan mellan
nämnderna på en rad olika områden.
En sak som nämnderna själva lyfte fram som ett problem i samband med 2003 års fördelning av det
gemensamma anslaget var att kommunfullmäktiges beslutade ”självrisk” på 1 % av befolkningsramen,
för differensen mellan befolkningsprognos och verkligt utfall anses för hög. Vi vill därför sänka
”självrisken” till 0,5 %. Det betyder att överskjutande belopp täcks kommuncentralt i
bokslutsberedningen. Det betyder också att nämnderna inte behöver hantera den frågan inom ramen
för det gemensamma anslaget.
Finansieringen av den sänkta ”självrisken” för 2003 (preliminärt 9 655 tkr) hänskjuts till
bokslutsjusteringen.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
att föreslå kommunfullmäktige att Majornas lån på 25 miljoner kronor avskrivs.
att avslå Majornas hemställan om kompletterande lån.
att föreslå kommunfullmäktige att kompensation för differensen mellan kommunbidrag enligt
befolkningsprognos och verkligt utfall sänks från 1 % till 0,5 % av befolkningsramen.
att finansiering av denna sänkning för 2003 hänskjuts till bokslutsjusteringen.
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
att Majornas lån på 25 miljoner kronor avskrivs.
att gränsen för kompensation för differensen mellan kommunbidrag enligt befolkningsprognos och
verkligt utfall sänks från 1 % till 0,5 % av befolkningsramen.
Skrivelse från m, fp och kd de 16 februari 2004
Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av
negativt eget kapital
I förslag till beslut från majoriteten avseende ansökan från SDN Majorna om anstånd med
återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget kapital föreslås att helt avskriva SDN
Majornas lån på 25 miljoner kronor. Detta agerande åsidosätter återigen de nödvändiga spelregler som
finns för ekonomisk styrning av stadsdelsnämnderna.
Stadskansliet menar i TU för ärende 1:3, 1:4 samt 1:5 att Kommunstyrelsens ställningstagande i frågan
kan ha påverkan för andra nämnders agerande och deras efterlevnad av budgetriktlinjerna. Vidare
menar stadskansliet att utformningen av budgetriktlinjerna och hur eventuella dispenser påverkar
efterlevnaden av dessa är en viktig del av den ekonomiska styrningen av staden. Trots denna tydliga
signal väljer majoriteten att göra detta avsteg från riktlinjerna.
Då den nya budgetmodellen infördes var avsikten bl a att genom tidigare budgetbeslut underlätta
nämndernas planering och därmed öka budgetdisciplinen. Kommunfullmäktiges budgetbeslut fattas i
juni och möjliggör därmed att nämnderna fattar sina budgetbeslut i oktober och att detaljbudgetar för
samtliga verksamheter är klara före årets början.
För att kunna hantera oförutsedda händelser och akuta behov inrättades tre tillfällen för
budgetjusteringar. Majoriteten hanterar emellertid inte budgetmodellen på sätt som var tänkt.
Konsekvenserna av detta ser vi alltför tydligt nu; dels att nämndernas planering försvåras, dels att
budgetdisciplinen urholkas, dels att kommunfullmäktige faktiskt bara fattar beslut om delar av årets
budget.
För kvalitet och ekonomi i verksamheten är det av största vikt att spelreglerna är stabila, att budgeten
gäller och att de riktlinjer som utfärdats också följs. Det förslag till beslut som majoriteten lagt fram
främjar inte en fortsatt ansvarsfull budgethantering från stadsdelsnämnderna.
Skrivelse från m, kd och fp den 13 februari 2004
Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt återställande av
negativt eget kapital
SDN Majorna har under en lång rad av år haft stora problem att anpassa verksamheten efter de
ekonomiska ramarna. Trots massiva resurstillskott i kommunfullmäktiges budgetbeslut har allt fler
stadsdelsnämnder problem att hantera ekonomin. Problemen beror både på system- och hanteringsfel.
Genom återkommande, stora resurstillskott under löpande år har majoriteten med socialdemokraterna i
spetsen skapat en kultur där dagens problem förväntas lösas med morgondagens pengar.
Vi ser dock att SDN Majorna, om än långsamt, är på väg att få bättre grepp på sin ekonomiska
situation. Efter socialdemokraternas mångåriga misskötsel av SDN-ekonomin är vi beredda att biträda
SDN Majornas ansökan anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av negativt eget
kapital.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslås besluta
Att bifalla ansökan från SDN Majorna
Kommunfullmäktige föreslås besluta
Att bifalla ansökan från SDN Majorna
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Enheten för välfärd och utbildning
Utfärdat
Peter Westlund
2004-02-03
Tfn: 031-61 22 93
E-post: [email protected]
Rnr 46/04
Dnr 0983/02
Ansökan från SDN Majorna om anstånd med återbetalning av lån samt av återställande av
negativt eget kapital
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande.
SAMMANFATTNING
Stadsdelsnämnden Majorna har under en längre tid haft problem med att anpassa verksamhetens
kostnader till de ekonomiska ramarna. I april 2002 beviljades nämnden ett lån på 25 Mkr för att täcka
detta års obalans. Under juni samma år fattade nämnden beslut om en rekonstruktionsplan för att
långsiktigt uppnå ekonomisk balans i verksamheten. Den 27 februari 2003 beslutade
kommunfullmäktige, efter ansökan från nämnden, att bevilja nämnden anstånd med att återbetala lånet
2003. Samtidigt beslutades att lånet skulle återbetalas med 12 Mkr 2004 och 13 Mkr 2005.
Trots att anpassningar i verksamheten har genomförts har nämnden ännu inte lyckats att uppnå
ekonomisk balans. Resultatet 2003 på befolkningsramen blev –8,3 Mkr. Detta är mer än en halvering
av underskottet jämfört med 2002 och innebär att nämnden har lyckats bryta kostnadsutvecklingen.
Det har däremot inte skett tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning för att möjliggöra ett
nollresultat 2003. Det ekonomiska resultatet för 2003 innebär att nämnden, enligt
kommunfullmäktiges budgetriktlinjer och det beslut som kommunfullmäktige fattat om återbetalning
av lån 2004, skall åstadkomma ett resultat 2004 på ca +18 Mkr. Nämnden bedömer inte att detta är
möjligt och att även ett nollresultat 2004 kräver att nämnden genomför betydande åtgärder.
Ett avsteg från kommunfullmäktiges budgetriktlinjer och från tidigare gjorda överenskommelser
innebär alltid att förtroendet för de ekonomiska spelreglerna rubbas. Samtidigt är det viktigt att det
positiva förändringsarbete som nu börjat visa resultat i Majorna får fortgå på ett sätt som möjliggör att
nämnden uppnår en långsiktig ekonomisk balans. Stadskansliet väljer därför att överlämna ärendet till
kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
De ekonomiska konsekvenserna av att bevilja Majorna anstånd med återbetalning av lån och
återställande av negativt eget kapital är en ökad kostnad på 18 Mkr 2004 under förutsättning att
nämnden i annat fall klarar att genomföra ytterligare åtgärder. Stadskansliet bedömer med erfarenhet
av såväl SDN Majorna som av andra nämnder att det inte är troligt att detta kommer att ske fullt ut.
Den ekonomiska konsekvensen för 2004 är därför svårbedömd.
Bilaga
Yrkande från stadsdelsnämnden Majorna
Den viktigaste ekonomiska konsekvensen är istället vilken påverkan ett beslut om anstånd respektive
att nämnden riskerar att inte uppfylla kommunfullmäktiges budgetriktlinjer får på övriga nämnders
efterlevnad av riktlinjerna.
BAKGRUND
Stadsdelsnämnden Majorna har under en längre tid haft problem med att anpassa verksamhetens
kostnader till de ekonomiska ramarna. En rad åtgärder har vidtagits för att underlätta för nämnden att
uppnå rimliga ekonomiska förutsättningar. Under år 2002 beviljades nämnden anstånd med att
återställa det negativa egna kapitalet och i april beviljades nämnden ett lån på 25 Mkr för att täcka den
befarade obalansen detta år. I juni beslutade kommunfullmäktige att avskriva hälften av nämndens
negativa egna kapital, att ge stadsdelsnämndsektorn ett gemensamt anslag på 50 Mkr och en
tilläggsbudget på sammanlagt 150 Mkr. Det gemensamma anslaget beslutade stadsdelsnämnderna
gemensamt att fördela till de stadsdelsnämnder som hade ett negativt utgående eget kapital 2001. Med
detta beslut löstes det ”historiska” problemet för sdn Majorna m fl nämnder.
Däremot kvarstod problemet med en för hög och dyr verksamhetsvolym. Nämnden beslutade i juni om
en rekonstruktionsplan som syftade till att långsiktigt uppnå ekonomisk balans. Effekterna av detta
hann inte ge effekt under 2002, varför nämnden ansökte om anstånd med återbetalning av negativt
eget kapital under 2003. Kommunfullmäktige beviljade nämnden anstånd och beslutade samtidigt att
nämnden skall återbetala beviljat lån med 12 Mkr 2004 och 13 Mkr 2005. Den ekonomiska
utvecklingen de senaste åren på befolkningsramen framgår av nedanstående tabell.
Kommunbidrag, tkr
Årlig förändring, SDN Majorna
Årlig förändring, samtliga SDN
Nettokostnadsutveckling, SDN
Majorna
Nettokostnadsutveckling,
samtliga SDN
Resultat SDN Majorna, tkr
Utgående eget kapital inkl
socialbidragsramen, tkr
2000
518 582
2001
543 299
4,8%
7,2%
2002
583 045
7,3%
9,2%
2003
597 024
2,4%
5,1%
7,1%
9,3%
-0,1%
2 868
8,0%
-9 003
8,7%
-22 871
4,8%
-8 293
-26 636
-31 779
-19 434
-31 111
Nämnden har de senaste åren fått en lägre höjning av kommunbidraget än den genomsnittliga
stadsdelsnämnden på grund av förändringar i stadsdelens befolkningsstruktur där det bl a sker en
minskning av antalet äldre personer. Nämndens nettokostnader har trots detta ökat i samma omfattning
som för andra nämnder vilket inneburit negativa resultat. Under 2003 har denna utveckling brutits och
nämndens nettokostnader har minskat jämfört med 2002. Det har medfört ett lägre underskott 2003 än
2002, men utvecklingen har inte gått tillräckligt snabbt och varit tillräckligt omfattande för att
möjliggöra ett nollresultat redan 2003.
För att kunna bedöma effekten av de åtgärder som har vidtagits är det nödvändigt att översiktligt se på
utvecklingen per verksamhetsområde.
Förskola
Enhetskostnad (exkl avgifter)
SDN Majorna
Enhetskostnad (exkl avgifter)
samtliga SDN
Årlig förändring SDN Majorna
Årlig förändring samtliga SDN
2000
2001
2002
91 869
93 166
93 384
82 571
86 033
1,4%
4,2%
89 002
0,2%
3,5%
Enhetskostnaden (dvs nettokostnaden per förskoleplats i SDN Majornas egen produktion) exklusive
avgifter har under 2001 och 2002 ökat mindre än i den genomsnittliga stadsdelsnämnden. Detta har
dock skett från en hög kostnadsnivå och enhetskostnaden var fortfarande 2002 högre i SDN Majorna
än i den genomsnittliga stadsdelsnämnden. För 2003 finns det ännu inga enhetskostnader framräknade,
men prognosen för verksamhetsområdet är att nettokostnaden för all förskoleverksamhet ökar med
knappt en och en halv procent samtidigt som antal barn i verksamhet ökar med en procent. Det innebär
att nettokostnaden per barn (all verksamhet för Majornabarn) för 2003 beräknas öka med ca en halv
procent jämför med 2002. Motsvarande för samtliga stadsdelsnämnder är ca 1,7%.
Grundskola mm
Enhetskostnad SDN Majorna
Enhetskostnad samtliga SDN
Årlig förändring SDN Majorna
Årlig förändring samtliga SDN
2000
50 439
53 452
2001
55 870
56 282
10,8%
5,3%
2002
59 398
58 855
6,3%
4,6%
Enhetskostnaden per plats i grundskola inklusive förskoleklass har under 2001 och 2002 ökat betydligt
mer i SDN Majorna än i den genomsnittliga stadsdelsnämnden. Från att år 2000 ha haft en lägre
enhetskostnad hade SDN Majorna 2002 en något högre enhetskostnad än den genomsnittliga
stadsdelsnämnden. För 2003 är prognosen att nettokostnaden för verksamhetsområdet minskar med
1,3% samtidigt som antal majornabarn i skola minskar med 1,8% jämfört med 2002. Det innebär en
ökning av nettokostnaden per barn med ca en halv procent att jämföra med en ökning med ca fyra
procent för samtliga stadsdelsnämnder.
Äldreomsorg
Nettokostnad, SDN Majorna
Årlig förändring SDN Majorna
Årlig förändring samtliga SDN
Antal invånare över 75 år
Årlig förändring SDN Majorna
Årlig förändring samtliga SDN
2000
2001
2002
196 482
199 695
1,6%
5,4%
2 417
-4,1%
-0,2%
213 551
6,9%
7,1%
2 311
-4,4%
-0,4%
2 519
Prognos
2003
209 500
-1,9%
3,6%
-4,6%
-1,2%
Inom äldreomsorgen har SDN Majorna under 2001 och 2002 haft en högre nettokostnadsutveckling än
den genomsnittliga stadsdelsnämnden om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen. För 2003 bedöms
utvecklingen vara den motsatta, dvs en betydligt lägre nettokostnadsökning än den genomsnittliga
stadsdelsnämnden efter att hänsyn har tagits till befolkningsutvecklingen.
Övriga större verksamhetsområden
2000
2001
2002
Prognos
2003
Individ och familjeomsorg
Nettokostnad SDN Majorna
39 220
46 144
52 260
Årlig förändring SDN Majorna
17,7%
13,3%
7,8%
Årlig förändring samtliga SDN
8,2%
2,6%
5,3%
Funktionshinder*
Nettokostnad SDN Majorna
58 533
71 847
Årlig förändring SDN Majorna
22,7%
6,9%
Årlig förändring samtliga SDN
18,0%
9,5%
* Uppgifter för 2000 redovisas ej då kostnader för LASS ingick detta år vilket försvårar en jämförelse.
För Individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet är det betydligt svårare att översiktligt
bedöma den ekonomiska utvecklingen. Det kan dock konstateras att kostnadsutvecklingen i SDN
Majorna även inom dessa områden har dämpats 2003 jämfört med de närmast föregående åren.
Sammanfattande bedömning för samtliga verksamhetsområden
Sammanfattningsvis kan det konstateras att SDN Majorna har haft en alltför hög kostnadsutveckling
under 2001 och 2002, vilket framgår av ökningen av enhetskostnaderna inom förskolan och
grundskolan och av nettokostnadsökningen inom övriga verksamhetsområden. Denna utveckling har
brutits under 2003 och kostnaderna har ökat betydligt mindre än för den genomsnittliga
stadsdelsnämnden även om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen. Denna utveckling sker dock från
en hög kostnadsnivå och ytterligare anpassningar måste ske för att anpassa verksamheten till de
ekonomiska ramarna.
ÖVERVÄGANDEN
SDN Majorna framför i sin ansökan om anstånd att för att återställa det egna kapitalet och återbetala
lån enligt kommunfullmäktiges beslut skulle nettokostnaderna 2004 behöva minskas med ca 5%
jämfört med 2003. Nämnden ser inga realistiska möjligheter att klara detta och menar att
trovärdigheten därmed riskerar att rubbas, såväl internt som externt, för arbetet med att åstadkomma
en långsiktig ekonomisk stabilitet.
Stadskansliet delar nämndens bedömning att en kostnadsreducering av den omfattningen är svår att
genomföra under ett år och att det är viktigt med en långsiktig uthållighet i det arbete som nu har
börjat ge resultat i SDN Majorna. Samtidigt måste det vägas mot att återkommande dispenser från
budgetriktlinjerna riskerar att urholka dessa. Från detta går det att bortse om det är uppenbart att
situationen är exceptionell och därför måste det i bedömningen även vägas in den situation som andra
stadsdelsnämnder har varit i eller befinner sig i 2004.
SDN Majorna behöver enligt budgetriktlinjerna och den information som nu finns tillgänglig minska
sina nettokostnader med 4,4% under 2004. Den SDN som efter SDN Majorna har störst krav på
anpassningar är SDN Tuve-Säve som behöver minska sina nettokostnader med 2,3% 2004. Även med
hänsyn till befolkningsförändringar är det i övrigt inga andra stadsdelsnämnder som står inför lika
stora krav på anpassningsåtgärder. Vid ett ev beslut om dispens krävs fortfarande att SDN Majorna
minskar sina nettokostnader 2004 med ca en och en halv procent och även det är en lika stor eller
större minskning än vad som krävs för övriga stadsdelsnämnder förutom SDN Tuve-Säve.
Utformningen av budgetriktlinjerna och hur ev dispenser påverkar efterlevnaden av dessa är en viktig
del av den ekonomiska styrningen av staden. Det är därför i högsta grad ett viktigt ekonomisktpolitiskt beslut. Stadskansliet väljer därför att enbart redovisa ekonomiska fakta och vilka
överväganden som är viktiga att göra och överlämnar ärendet utan eget ställningstagande till
kommunstyrelsen.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Enheten för välfärd och utbildning
Peter Westlund
Ingrid Larsson
Protokollsutdrag SDN Majorna
Sammanträdesdatum 2003-10-29
Bilaga
Yrkande från s, v och mp avseende budgetförutsättningar för stadsdelsnämnden Majorna 2004
S-, v- och mp har 2003-10-16 upprättat ett yrkande.
Roland Edvardsson (m) föreslår att hela nämnden skall ställa sig bakom yrkandet från s, v, och mp.
Ordförande Caterina Franceschi (s) föreslår nämnden att yrkandet skall skrivas om så det omfattar hela
nämnden och att en att-sats skall läggas till ”att en enad nämnd ställer sig bakom hemställan”.
Hon finner att nämnden bifallit Roland Edvardssons och det egna förslaget.
Stadsdelsnämnden beslutar
att hemställa hos kommunstyrelsen om att anstånd beviljas från återbetalning av lån
med 13 Mkr för år 2004,
att hemställa hos kommunstyrelsen om att ett kompletterande lån för 2004 beviljas
motsvarande det negativa resultatet på befolknings- och socialbidragsramen 2003,
att hemställa hos kommunstyrelsen om att återbetalningsplanen för de samlade lånen
skall omfatta åren 2005 till och med 2007,
att en enad nämnd ställer sig bakom hemställan, samt
att paragrafen förklaras såsom omedelbart justerad.
Vid protokollet
Maria Wannerskog
Justeras 2003-10-29
Caterina Franceschi
Johan Pettersson
Rätt utdraget intygar i tjänsten
Kathleen Neth
Budgetförutsättningar för SDN Majorna 2004
Budget 2004
I samband med budgetarbetet 2004 har nämnden konstaterat betydande svårigheter att uppnå en
budget i balans inom befolkningsramen. Den ekonomiska ram som kommunfullmäktige beslutat om
uppgår till 595,9 Mkr. Jämfört med 2003 års ram är det en minskning med 0,6 Mkr och med 2003 års
prognostiserade utfall en minskning med 12 Mkr.
Tillsammans med pris- och löneökningar innebär det att anpassningskravet samt förändringsfaktorn
totalt uppgår till ca 35 Mkr enbart för att åstadkomma en budget i balans för år 2004.
Till detta kommer krav på återbetalning av lån samt återställande av negativt eget kapital på 24,4 Mkr.
Om stadsdelsnämnderna fattar beslut om fördelning av de gemensamma 50 Mkr för år 2003 i enlighet
med förslaget så minskar kravet på återbetalning till 20,8 Mkr.
Eget kapital (i tkr)
Ingående eget kapital 2003
Prognos 2003
Prognos utgående eget kapital
Lån
Resterande del av eget kapital
Återbetalning 2004
Negativt eget kapital utöver lån
Amortering lån
Summa
andel av 50 mkr 2003
Summa återbetalningskrav 2004
Totalt återbetalningskrav (2004-2005)
bef.ram soc.ram summa
-25 427
5 993 -19 434
-11 000
-6 000 -17 000
-36 427
-7 -36 434
25 000
25 000
-11 427
-7 -11 434
-11 434
-13 000
-24 434
-3 600
20 834
32 834
Utveckling på sikt
Utvecklingen på sikt i Majorna innebär en fortsatt minskad befolkningsvolym inom flera
åldersgrupper samt förbättrade sociala förutsättningar inom delar av befolkningsunderlaget. Behoven
för dessa grupper kommer således att minska i ett längre perspektiv samtidigt som de ekonomiska
ramarna också minskar. Detta ställer krav på nämnden att även i ett längre perspektiv anpassa
verksamheterna till ett minskande behov.
Hemställan
Problemet kan sammanfattas med att SDN Majorna under flera år haft en för hög verksamhetsvolym,
utan att tillräckliga åtgärder vidtagits. Trots att stora anpassningar av verksamheten genomförts
under 2003 har nämnden ännu inte lyckats åstadkomma ekonomisk balans i verksamheten. SDN
Majorna går därför in i 2004 med ett för högt kostnadsläge i förhållande till budget. Därtill kommer
de anpassningskrav som är en följd av en förändrad befolkningsstruktur.
För att klara ett nollresultat 2004 måste nettokostnaden på befolkningsramen sänkas med 1,9 %
jämfört med 2003 års prognos. Vid återbetalning av negativt eget kapital samt lån skulle
nettokostnaden behöva minskas med totalt 5,3%.
Detta innebär betydande svårigheter med att åstadkomma en budget som nämnden bedömer vara
realistisk. Om kravet på ekonomiska åtgärder i budgeten blir mycket omfattande och det i
genomförandet visar sig svårt att klara detta så riskerar trovärdigheten att rubbas, såväl internt som
externt, för det långsiktiga arbetet med att åstadkomma en långsiktig ekonomisk stabilitet.
Åtgärder motsvarande ca 35 Mkr bedömer nämnden vara möjliga att åstadkomma under 2004,
framförallt genom fortsatta volymanpassningar och fortsatt kvalitetsarbete, även om det finns
betydande risker och viss osäkerhet även i denna budget.
Kvarvarande 21 Mkr ser nämnden inga realistiska möjligheter att klara under 2004. Nämnden föreslås
därför att fatta beslut om:
att hemställa hos kommunstyrelsen om att anstånd beviljas från återbetalning av lån
med 13 Mkr för år 2004,
att hemställa hos kommunstyrelsen om att ett kompletterande lån för år 2004 beviljas
motsvarande det negativa resultatet på befolknings- och socialbidragsramen 2003,
att hemställa hos kommunstyrelsen om att återbetalningsplanen för de samlade lånen
skall omfatta åren 2005 till och med 2007,
att en enad nämnd ställer sig bakom hemställan, samt
att paragrafen förklaras såsom omedelbart justerad.
Caterina Franceschi (s)
Birgitta Degerström (v) Nicklas Attefjord (mp)
Roland Edvardsson (m)
Tobias Holdstock (fp)
Johan Pettersson (kd)