2 Motion 1980/81: 1365 av Anna Eliasson m. n. om strålbehandling av livsmedel Strålbehandling av livsmedel är sedan länge en starkt omstridd fråga. Metoden för o s längre bort från färsk föda. Avsikten med att radioaktivt bestråla livsmedel är att öka hållbarheten hos de behandlade livsmedlen och därigenom ge möjlighet till längre lagringstider och längre transporter av livsmedlen. Metoden kan användas dels för att förlänga hållbarhetstiden. dels för att bekämpa bakterier. mögel och in ekter. strålbehandling kan också användas på livsmedel som förpackats i material som motstar angrepp av bakterier och insekter. Stråldosen kan därvid anpassas �a att det förpackade livsmedlet blir en '"helkon erv··. Den strålning som används är: o röntgenstrålning o gammastrålning från radioaktiv källa o elektronstrålning från speciella elektronacceleratorer. Intresset för strålbehandling av livsmedel växte fram i början av 1950-talet i sökandet efter områden för en fredlig användning av kärnkraften. Sedan dess har miljardbelopp satsats på forskning och försök av olika slag. l ansträngningarna att utveckla metoden och få till stånd en internationell acceptans av denna har en strävan varit att kunna påvisa att metoden är ofarlig och att giftiga ämnen inte uppstår hos livsmedlen vid bestrålning med radioaktiva ämnen. Dessa ansträngningar har också varit framgångsrika så till vida att Världshälsoorganisationen inte längre betraktar strålbehandling som en tillsats utan som en process bland andra. Behandlingen skulle t. ex. kunna jämföras med kokning eller djupfrysning av livsmedel. År 1976 godkändes be trålning som metod för en första grupp livsmedel. Codex Alimentarius Commission. som är det internationella organ som sysslar med livsmedelshygien och livsmedelsstandard. har utvecklat en standard och rekommendationer för bestrålade livsmedel. Av dess förteck­ ning framgår att följande livsmedel är godkända för bestrålning. nämligen höns. papaya. potatis. jordgubbar. vete och malda produkter diirav. torsk och uer. lök samt ris. Vid ett internationellt expertmöte i november 1980 godtog en expertgrupp bl. a. strålbehandling av kakao. dadlar. kryddor. torkad lök. mango och bönor. Därutöver ansåg gruppen att man med hänsyn till vad som tidigare godtagits kunde godta bestrålning av vilka livsmedel om helst från toxikologisk synpunkt. förutsatt att doserna inte översteg en viss angiven nivå (l megarad). Däremot ville man inte generellt godta bestralning från Mot. 1980/81: 1365 3 näringssynpunkt och från bakteriologisk synpunkt, eftersom förhållandena i dessa avseenden kan variera från plats till plats på jorden. Gruppens synpunkter skulle behandlas som preliminära tills cheferna för berörda organisationer sanktionerat dokumentets lydelse. Med berörda organisatio­ ner avses här FAO (F :s jordbruks- och livsmedelsorganisation), IAEA (Internationella atomenergiorganet) och WHO (Världshälsoorganisatio­ nen). Ett fortlöpande expertsamarbete har bedrivits mellan des a tre organisationer sedan år 1964 då en gemensam expertgrupp för bestrålade livsmedel tillsattes. l Sverige är det enligt livsmedelslagen förbjudet att saluhålla livsmedel som har strålbehandlats om tillstånd för detta inte har lämnats av livsmedelsverket. Bestämmelsen har ännu inte praktiskt tillämpab. Enligt livsmedelsverket är det tveksamt om lagbestämmelsen kan tilllimpas pa bestrålning utomlands av livsmedel som sedan importeras. För att även importerade livsmedel skall omfattas av sådan tilbtåndsprövning har livsmedelsverket hos regeringen begärt en ändring av livsmedelslagstiftning­ en. Livsmedelsverket överväger vidare bestämmelser om märkning av bestrålade produkter. såväl av importerade produkter som sådana som framställts inom landet. Då inga analysmetoder i dag finns utvecklade kan det inte med säkerhet säga Sverige. att det inte säljs några bestrålade livsmedel i Detta anses dock inte troligt. i varje fall inte i några större mängder. Ofullständiga kunskaper En förutsättning för att ett godkännande av metoden över huvud taget skall övervägas borde vara att det föreligger forskningsresultat som ger en klar och allsidig bild av de riskmoment av olika slag som metoden kan tänkas innebära. Däribland måste ekologiska och genetiska risker vara fullt klarlagda. Detta måste vara en självklar utgångspunkt för ett ställningsta­ gande från svensk ida. l dag saknas sådana kunskaper. För att ge några exempel pa väsentliga frågeställningar i sammanhanget kan följande nämnas: o Hur påverkas liv medlens totala egenskaper och kvalitet av att vissa mikroorganismer slås ut vid strålbehandlingen? o Hur påverkas kropp och hälsa vid förtäring av strålbehandlade livsmedel i varierande mängd? o Vilka genetiska effekter kan uppträda och i vilken utsträckning kan dessa föras vidare till nya generationer mikroorganismer, växter, djur och människor? o Vilka risker kan föreligga för ökad cancerfrekvens? o Vilka följder kan uppstå om vissa bakterier och insekter blir resistenta mot bestrålning? Mot. 1980/81: 1365 4 o I vilken omfattning och i vilka former kan återsmittning av strålbehand­ lade livsmedel ske? Till de mer övergripande bedömningarna hör bl. a. kon ekvenserna av en ökad internationalisering av handeln med livsmedel och förutsättningarna för att tillgodose skäliga konsumentbehov genom märkning av livsmedel och internationellt fungerande system för livsmedelskontroll. I flera länder förekommer bestrålning av livsmedel i dag. I Västeuropa har Holland t. ex. visat ett betydande intresse för metoden, vilket torde ha ett uppenbart samband med den stora holländska exporten av grönsaker. För svenska odlare är detta ett orosmoment med hänsyn till de effekter en ökad holländsk aktivitet på exportområdet kan få för vensk trädgårdsnäring. Skulle bestrålning av livsmedel bli en mer allmänt förekommande metod berörs också svensk livsmedelsindustri. I det aktuella läget bör från svensk sida en brett upplagd genomgång göras av det aktuella forskningsläget för att närmare belysa på vilka delområden det i dag finns kunskap resp. saknas kunskap om strålbehandling och i syfte att klargöra olika uppfattningar bland experter. Som ett led i intagandet av en mer avvaktande hållning bör en skärpning övervägas av den svenska liv medel lagstiftningen i syfte att förhindra allt saluhållande av bestrålade livsmedel. Detta skulle innebära att något tillstånd för bestrålade livsmedel inte skulle kunna ges av livsmedelsverket. Sveriges agerande internationellt Det som ovan angivits som en förutsättning för att över huvud taget överväga ett godkännande av strålbehandling av livsmedel från svensk sida bör prägla också Sveriges agerande i internationella sammanhang. I lärvid bör särskilt uppmärksammas de institutionella och andra hinder nationellt och internationellt som föreligger när det gäller att bygga upp kontrollfunk­ tioner av det slag metoden förutsätter. Redan dessa skäl talar för att en organi ation som Världshälsoorganisationen bör inta en mer restriktiv hållning till strålbehandling av livsmedel. Sverige bör i olika internationella sammanhang aktivt understödja andra alternativ för att angripa problem med lagring och hantering av livsmedel. ärskilt med avseende på utveck­ lingsländerna och dessa behov av landsbygdsutveckling för att förbättra de breda folklagrens levnadsvillkor. Mot. 1980/81: 1365 5 Hemställan Med stöd av ovanstående hemställs att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförs om strålbehandling av livsmedel. Stockholm den 27 j anuari 1981 ANNA ELIASSON (c) PÄR GRANSTEDT (c) GÖSTA ANDERSSON (c) MARGIT ODELSPARR (c) ARNE FRA SSON (c) ANDERS GERNANDT�) BRITTA HAMMARBACKEN (c) t• Riksdagtm /980181. 3 sam/. Nr /364-1370