4. MILJÖKONSEKVENSER
4.3 HÄLSA
Boendemiljö och barriäreffekter
Med boendemiljö menas här områden där människor vistas dagligen.
Förutom bostaden och dess närområden inkluderas även områden kring
t ex skolor och arbetsplatser. I det här avsnittet beskrivs i första hand
ljuseffekter och visuell påverkan på boendemiljön.
Med barriäreffekt menas järnvägens inverkan på trivsel och
framkomlighet och därav följande effekter på förflyttningsvanor och
kontaktmönster. Dels kan själva banan och banvallen utgöra en barriär
och dels kan trafiken på banan ge upphov till barriäreffekter.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Närmaste bebyggelse ligger mer än 500 m från järnvägen. I och
med detta bedöms inte boendemiljön påverkas av byggnationen och
konsekvenserna bedöms bli små. Då järnvägen inte passerar genom någon
bebyggelse bedöms inte någon barriäreffekt uppkomma för boende och
konsekvenserna bedöms bli små. Barriäreffekter ur andra aspekter tas upp
under kapitlen 4.4 Miljö och 4.5 Hushållning med naturresurser.
ALLMÄNT
En ny järnväg i närheten av bostaden eller närområdet uppfattas av många
människor som ett mycket stort intrång och störning i det vardagliga livet
även om planskilda passager byggs för att underlätta framkomligheten.
Upplevelsen av störningen avtar dock med tiden i takt med att man vänjer
sig vid den nya järnvägen.
Tågets strålkastare har ett ljus som är väl samlat men ljusstörningar kan
förekomma och då framför allt i form av bländning i kurvor.
En positiv regional effekt av en ny järnväg är att möjligheterna på lång
sikt att bevara och utveckla de berörda byarna ökar med en ny järnväg
eftersom satsningar som innebär en utveckling av näringar inom regionen
är positivt för de berörda byarna.
Hur påverkar barriäreffekter människan?
I dagsläget finns det begränsad kunskap om hur barriäreffekter påverkar
människors hälsa. Det som skulle kunna påverka människor är irritation
och stress över att man inte kan röra sig i området som man är van vid.
Hur detta, kanske i kombination med andra stressituationer, skulle kunna
medföra hälsoproblem är dock mycket svårt att bedöma. Stora barriärer
i en by kan antas få sociala effekter som påverkar allmän trivsel och
medföra ett mindre aktivt liv.
GENERELLA FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
Mark och anläggningar i anslutning till boendemiljöer vid järnvägen och
dess kringmiljö utformas på ett så tilltalande sätt som möjligt. Det gäller
särskilt broar, kraftiga bankar och skärningar samt bullerskärmar.
56 Banverket
I samband med passage i anslutning till boendemiljöer är det viktigt
att befintliga rörelse- och kontaktmönster kan bibehållas. Nya passager
för gång- och cykeltrafik samt passager för skotertrafik/skidspår
måste anpassas efter de rörelsemönster som råder i respektive by.
Passager under broarna vid vattendrag utformas så att de kan verka
som passage för människor, men också för djur och som ekologiska
spridningskorridorer.
Naturvårdsverket har tillsammans utarbetat riktlinjer för god miljökvalitet
avseende buller. I rapporten ”Buller och vibrationer från spårbunden
trafik, riktlinjer och tillämpningar” (2002) ges gällande planeringsmål
både för buller och för vibrationer. Riktvärdena för buller gäller under
förutsättning att vibrationerna i området understiger 0,5 mm/s (vägt
RMS-värde) eftersom högre vibrationsnivåer förstärker upplevelsen av
bullerstörningen (se även avsnitt Vibrationer).
Riktvärden för miljökvalitet
Bro över bäck som medger passage för människor och djur.
Buller
Med buller avses oönskat ljud. Upplevelsen av buller varierar starkt
från person till person. Det finns fastställda riktvärden för buller från
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Föreslagen järnväg passerar mer än 500 m från närmsta bebyggelse.
Ljudnivåerna avtar med ökande avstånd och på 500 meters avstånd är
nivåerna så pass låga att inga åtgärder krävs. Konsekvenserna blir små.
spårbunden trafik.
ALLMÄNT
Järnvägstrafik ger upphov till buller. Buller beskrivs ofta som ljudnivå
i decibel med beteckningen dB(A). Ljudnivån anges på två sätt i måttet
dB(A):
• Maximal ljudnivå – den högsta ljudnivån som uppstår vid en enstaka
tågpassage.
• Ekvivalent ljudnivå – medelvägd ljudnivå under en given tidsperiod.
Svenska störningsstudier visar att maximal bullernivå har stor betydelse
för störningsutbredningen vid ett litet antal bullerhändelser. Studier visar
också att störningen ökar med antal tåg/dygn. Först vid tågflöden över
150 tåg/dygn kan det vara lämpligt att beskriva bullret med ekvivalent
bullernivå. När det gäller banor utan omfattande trafik, som i det här
fallet, är det därför viktigt att uppmärksamma den maximala ljudnivån
eftersom ekvivalentnivån inte ger rättvisande bild av bullersituationen i
området.
Riktvärden för buller från tågtrafik
Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53
fastställt riktvärden för buller från spårbunden trafik. Banverket och
Åtgärdsnivån har angetts för de olika planeringssituationerna, nybyggnad,
väsentlig ombyggnad och befintlig miljö. Åtgärdsnivåerna anger vid vilka
ljudnivåer åtgärder ska övervägas för att minska störningarna. Oavsett
planeringssituation ska riktvärden för miljökvalitet eftersträvas utifrån
vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat.
Vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur ska
trafikbuller inte överstiga 45 dB(A), maximal nivå inomhus nattetid. Med
en normal fasadisolering, som dämpar ljudet ca 30 dB(A), motsvaras
detta av en maximal bullernivå utomhus på 75 dB(A).
Förutom störningar i bostadsbebyggelse ställs det krav på störningsfrihet
Lokaltyp eller områdestyp
Permanentbostäder, fritidsbostäder
och vårdlokaler
Utomhus)
Inomhus)
Undervisningslokaler
Inomhus
Arbetslokaler
Inomhus
Områden med låg bakgrundsnivå
Rekreationsytor i tätort
Friluftsområden 1
Ekvivalent
ljudnivå i dB(A)
Maximal
ljudnivå dB(A)
601)
306)
70 2)
45 3)
55 2)
45 7)
60 5)
551) 4)
40 1) 4)
Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden 2) Avser
uteplats, särskilt avgränsat område 3) Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) under
tidsperioden 22-06 samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd, WC) 4) Avser områden med
låg bakgrundsnivå 5) Avser arbetslokaler med tyst verksamhet 6) Avser boningsrum (ej hall,
förråd, WC) 7) Avser nivå under lektionstid
1)
även i andra lokaler och områden där människor vistas för bl a arbete och
rekreation.
Riktvärden representerar en kvalitetsnivå för störningsupplevelsen. Det
kan finnas skäl att sträva efter lägre ljudnivåer än de som riktvärdena
anger då störningskänsligheten är större än normalt, till exempel i
områden där bostäder saknar en tyst sida eller i områden där lugnet och
tystnaden idag är en särskild tillgång.
Riktvärdet 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå i friluftsområden gäller i
områden för rörligt friluftsliv där naturupplevelsen och kravet på tystnad
är väsentliga faktorer. Här avses områden som finns med i kommunens
Kalix-Haparanda Järnvägsplan 13
För att en miljö ska kunna anses ha god ljudkvalitet räcker det inte med
frihet från störande ljud (buller). Det måste även finnas och höras ljud
som är önskvärda, som passar in i miljön och tillför värden, ljud som kan
vara naturliga och kulturbetingade.
Hur påverkar buller människan?
I Sverige utgör buller från olika trafikslag den vanligaste orsaken till
bullerstörning. Störningarna som trafikbuller orsakar kan ha både fysiska
och psykologiska effekter.
För att få en uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär visas olika
exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter i figur nedan.
– det bullerpåverkade området växer med bankens höjd.
• När järnvägen går i skärning kommer slänterna att fungera som
naturliga bullerskärmar, vilket gör att det bullerpåverkade området blir
mindre än då spåret går i markhöjd.
• När järnvägen går på bro sker bullerspridningen över ett stort område.
Bron fungerar samtidigt som en bullerskärm för områden i dess
omedelbara närhet.
• Det bullerpåverkade området växer med högre hastighet enligt tabell
nedan.
Tågtyp - hastighet
Avstånd till 75 dB(A) maximal
nivå (m)
Godståg – 70 km/h
140
Godståg –120 km/h
220
Avstånd i meter inom vilket minst 75 dB(A) maximal ljudnivå uppnås vid
olika hastigheter med godståg (utan bank).
Tågtyp - hastighet
Avstånd till 75 dB(A) maximal
nivå (m)
Persontåg – 130 km/h
240
Persontåg – 200 km/h
280
Persontåg – 250 km/h
400
Avstånd i meter inom vilket minst 75 dB(A) maximal ljudnivå uppnås vid
olika hastigheter med persontåg (utan bank).
• Maximala ljudnivån beror på tågets hastighet och längd, inte antal tåg.
Ljudnivåer i dB(A) vid olika aktiviteter.
• I beräkningarna har godstrafik använts som grund. Eftersom
tåg i persontrafik kör med högre hastigheter än godståg, medför
eventuell framtida persontrafik högre ljudnivåer. Bedömningen av
miljökonsekvenser har gjorts med förutsättning att endast godstrafik går
på järnvägen.
När det gäller upplevelsen av skillnader i ljudnivå gäller följande:
• 3 dB(A) upplevs som en knappt hörbar förändring
• 8-10 dB(A) upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet
• För att kunna jämföra de olika alternativen så har riktvärdet som gäller
vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur
(45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus nattetid) använts även för
nollalternativet.
Beräkningsförutsättningar
• Beräkningarna är utförda med Trivectors bullerberäkningsprogram som
är baserat på den nordiska beräkningsmodellen för spårbunden trafik.
• Beräkningarna gäller för nivån 2 m över marknivå och är alltså inte
direkt tillämpbara på de övre våningarna i flervåningshus.
GENERELLA FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
Bullrets spridning beror till stor del på det omgivande landskapets
formation och beskaffenhet samt banans läge i höjdled och utformning i
detalj. Spridning påverkas även av vind och väder. Ljudnivån inomhus är
beroende av fönster och fasaders bullerdämpande förmåga. För att minska
bullerspridningen längs järnvägen planeras bullerdämpande åtgärder.
Vid samlad bostadsbebyggelse är åtgärder i form av bullerskärmar
eller bullervallar motiverade. För mer spridd bostadsbebyggelse vidtas
fönsteråtgärder eller så uppförs lokala skärmar kring uteplatser.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Föreslagen järnväg passerar mer än 500 m från närmsta bebyggelse.
Järnvägen byggs enligt nybyggnadsstandard. Med hänsyn till detta
bedöms konsekvenserna bli små.
Vibrationer
Med vibrationer avses här svängningar som fortplantas i mark. Risken
för vibrationer beror framförallt på vilka markförhållanden som råder.
ALLMÄNT
Vibrationer mäts i enheten mm/s eller som acceleration i enheten mm/s2.
Banverket har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram ”Riktlinjer
för buller och vibrationer från spårburen linjetrafik”. Däri anges
riktvärden för såväl god miljökvalitet (0,4 mm/s) som högsta acceptabla
nivå (0,7 mm/s). Enligt riktlinjerna ska åtgärder alltid övervägas då
riktvärdet överskrids, men de ska vara samhällsekonomiskt lönsamma.
Överskrids högsta acceptabla nivå kan åtgärder behöva vidtas utan att
de är samhällsekonomiskt lönsamma. Riktvärden avser störningar från
järnvägstrafiken och är inte avsedda att tillämpas på tillfälliga bygg- och
anläggningsarbeten.
Risken för störande vibrationer är beroende av typ av jordmaterial.
Det är framför allt i områden med finkornigt material som lera och silt
eller organiskt material som risk för vibrationer föreligger. Risken för
vibrationer är som störst då järnvägen trafikeras med tunga godståg
och då järnvägen och närliggande bostäder är grundlagda på finkorniga
jordar. Värsta scenariot för vibrationsspridning är låga bankar på mäktiga
lösa sediment. Generellt gäller att en fördubbling av avståndet ger en
halvering av vibrationsamplituden. Ny järnväg byggs med hög standard
vilket minimerar risken för störande vibrationer.
Den nivå då olika personer upplever minsta märkbara vibration
varierar ganska kraftigt, liksom när det gäller buller. Enligt Banverkets
”Riktlinjer för buller och vibrationer från spårbunden trafik” ligger
nivån när människor upplever minsta märkbara vibrationer kring
vibrationshastighet av 0,1-0,3 mm/s. Vibrationer kan förstärka en störning
• När järnvägen går på bank är bullerspridningen beroende av bankhöjden
Kalix-Haparanda Järnvägsplan 13
Banverket
57
4. MILJÖKONSEKVENSER
översiktsplaner och där inga andra samhälleliga bullerstörningar får
förekomma. Kring den valda järnvägskorridoren förekommer inga sådana
områden.
4. MILJÖKONSEKVENSER
som uppstår på grund av buller. Vibrationer kan även ge upphov till
skador på byggnader. Gränsen för när byggnadsskador kan uppkomma
är runt 5 mm/s. På normalt grundlagda byggnader är det dock mycket
ovanligt att vibrationer från tåg orsakar sprickor eller sättningar.
Hur påverkar vibrationer människan?
Vibrationer kan vara komfortstörande och försämra människors
boendemiljö. Vibrationer kan även störa människors sömn. Störningar till
följd av vibrationer kan yttra sig som sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller allmän trötthet. Människokroppen klarar av ganska
kraftiga vibrationsnivåer utan skador, men hur enskilda individer
upplever vibrationer skiljer sig i hög grad. Bestående fysiologiska
effekter uppkommer inte till följd av vibrationer från tågtrafik.
GENERELLA FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
Nybyggnadsstandard i sig innebär en viss vibrationsdämpning
eftersom en nybyggd bana består av en tjock, tung bankropp av packad
friktionsjord. Vid nybyggnation kan komfortstörande vibrationer
förhindras genom förstärkningsåtgärder. Även höga bankar är i sig
vibrationsdämpande. Urgrävning av lösa jordar eller andra förstärkande
åtgärder kan användas där vibrationsproblem i närhet till bebyggelse kan
förväntas.
Luftföroreningar
Med luftföroreningar avses sådana ämnen/föreningar som är skadliga för
hälsa och/eller naturmiljö, exempelvis svaveloxider, kväveoxider, kolväten
och koldioxid.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Byggnationen av järnvägen ger positiva effekter eftersom
förutsättningarna för att transportera gods på järnvägen istället för på väg
förbättras.
ALLMÄNT
Eldriven järnväg är mycket skonsam mot luftmiljön och ger inga direkta
avgasutsläpp. Elproduktionen kan dock medföra utsläpp till luft om denna
produceras i t ex kolkraftverk. En utbyggnad av järnväg eller upprustning
av befintlig järnväg kan medföra att trafiken omfördelas från landsväg till
järnväg, vilket får till följd att mängden utsläpp från motorfordon på väg
minskar.
Hur påverkar luftföroreningar människan?
Kväveoxider bildar tillsammans med kolväten under solljusets inverkan
bl a ozon som vid höga halter orsakar skador på människors slemhinnor.
Vissa kolväten är cancerogena. Höga halter av svaveldioxid kan ge
problem för astmatiker och människor med kronisk bronkit. Kväveoxid
verkar irriterande på andningsorganen och kan utlösa astma.
Elektromagnetiska fält
Strömmen i kraftledningen ger upphov till ett magnetiskt fält och
spänningen alstrar ett elektriskt fält. Samlingsnamnet för elektriska och
magnetiska fält är elektromagnetiska fält. Elektriska fält avskärmas
effektivt av metallplåt och delvis av väggar, plank, träd och annan
vegetation. Magnetiska fält är betydligt svårare att skärma av.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Förslagen järnväg passerar mer än 500 m från närmsta bebyggelse. Med
hänsyn till att det magnetiska fältet avtar snabbt med ökande avstånd
bedöms konsekvenserna bli små längs sträckan.
ALLMÄNT
Längs elektrifierade järnvägsspår försörjer kontaktledningen loket med
elektrisk ström och runt ledningen alstras ett magnetfält. Magnetfältet är
starkast nära järnvägen och blir snabbt svagare längre bort. Magnetfältet
kring järnvägen är också starkast i anslutning till att ett tåg passerar. När
tåget är långt borta är magnetfältet svagare. Då det inte finns något tåg på
sträckan alstras normalt inget magnetfält. Det elektriska fältet finns dock
hela tiden.
Hur påverkar elektromagnetiska fält
människan?
Exakt hur magnetiska fält påverkar kroppen vet vi inte idag. Det
finns studier som stöder hypotesen att det kan finnas samband mellan
vissa cancerformer och långvarig exponering av magnetiska fält intill
kraftledningar. Misstankar om ett samband mellan exponering för
magnetfält och cancer gör dock att ett flertal myndigheter rekommenderar
viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om det kan göras
till rimliga kostnader. Något samband är dock inte vetenskapligt bevisat,
enligt Statens Strålskyddsinstitut.
I tabell nedan redovisas värden för magnetiska fält som vi exponeras för i
vardagsmiljön. 0,2 µT motsvarar normal bakgrundsstrålning.
Kraftledning
Järnväg när tåget passerar
Hårtork
Elspis
Dammsugare
Rakapparat
Mikrotesla (µT)
0,3-3
0,3-1
1-6
0,5-1,5
0,1-1
10-800
Avstånd (m)
50
20
0,1
0,2
1
0,03
Exempel på värden för magnetfält i vardagsmiljön.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Vid mötesstationen placeras en signalanläggning. Denna kommer att
utgöras av en mast. På denna sk SIR-site beräknas masten bli 42 m hög.
Inga bostäder finns inom ca 5 km från platsen men masten kommer att
synas från Präntijärvivägen och Aavajokivägen.
Elektromagnetiska fält är överföring av energi i form av vågrörelser och
är det gemensamma namnet för elektriska och magnetiska fält. Elektriska
fält alstras av elektrisk spänning och styrkan mäts i volt per meter (V/m).
Magnetiska fält alstras av elektrisk ström och mäts i enheten mikrotesla
(µT). Vid en tågpassage håller sig det magnetiska fältets medelvärde
inom intervallet 0,3-1 µT på ett avstånd av 20 m från kontaktledningen.
KONSEKVENSER
Några gränsvärden finns för närvarande inte, men 0,2 µT motsvarar
normal bakgrundsstrålning och 0,3 µT anses i nuläget vara en rimlig
övre nivå. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att
förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden.
Inarbetade åtgärder
Eftersom avståndet till närmaste bostad är så långt bedöms SIR-masten
endast föra med sig små konsekvenser för människors hälsa.
ÅTGÄRDER
Inga åtgärder bedöms behöva vidtas.
Planerade åtgärder
Inga.
De positiva effekterna för människor i området beror till stor del på
hur stor del av vägtrafiken som kan överföras till järnvägstrafiken.
Den befintliga luftmiljön bedöms i dagsläget vara mycket god och
en ny järnväg kommer ytterligare att medverka till att en mycket god
luftkvalitet kan bibehållas i området.
58 Banverket
Kalix-Haparanda Järnvägsplan 13
