Hur mår de svenska barnen? Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Barnhälsovetenskap (Child public health) • • • • • • • Dödlighet (biogen,sociogen) Sjuklighet (somatisk, psykisk; biogen, sociogen) Funktionshinder (fysiska , psykiska) Utveckling (motorisk, kognitiv, emotionell etc) Livsstil (kost, fysisk aktivitet, rökning, droger, sex) Livskvalitet (subjektivt välbefinnande, specifikt hälsorel.) Uppväxtvillkor (materiellt, trygghet, socialt kapital) Spädbarnsdödligheten i Sverige sedan 1750 250 200 150 100 50 0 0 5 17 0 7 17 0 9 17 0 1 18 0 3 18 0 5 18 0 7 18 0 9 18 0 1 19 Döda/1000 0 3 19 0 5 19 0 7 19 0 9 19 Döda 1990-2001 i plötslig spädbarnsdöd per 1000 levande födda 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Pojkar Flickor 1951-1994. Barn 0-14 år, dödsolycksfall, per 100 000 35 30 25 20 15 10 5 Döda/100 000 93 19 90 19 87 19 84 19 81 19 78 19 75 19 72 19 69 19 66 19 63 19 60 19 57 19 54 19 19 51 0 Men 10-15% av alla barn behöver varje år sjukvård för olycksfall! Avlidna barn och ungdomar i Sverige 2001 Fördelning med hänsyn till ålder (N=679) 22,8 49,3 10,3 7,4 10,2 späd 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år Dödsorsaker i olika åldrar, 6-24 år Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:6 Döda i självmord i olika åldrar 1970-2002 Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och funktionshinder hos barn i skolåldern • Svår Allergi-astma 4-5% • Övriga långvariga hälsoproblem (exklusive övervikt-fetma) 4-5% • Övervikt • Fetma 20% 5% Exempel på påtagliga framsteg • • • • • • • Neonatologi-prematurvård Onkologi Barnhjärtkirurgi (op.mort. < 1%) Reumatologi Astmavård Diabetesvård Cystisk fibros Akut Lymfatisk Leukemi i Sverige Barn diagnosticerade 1968-2001 Överlevnad - ALL 1968 - 2001 1,0 ,9 81%(n=636) 1992-2001 ,8 73%(n=563) 1982-1991 ,7 ,6 ,5 46%(n=560) 1973-1981 ,4 ,3 ,2 ,1 5% (n=306) 1968-1972 0,0 0 4 2 8 6 12 10 16 14 20 18 År från diagnos 24 22 28 26 30 CYSTISK FIBROS Förväntad medellivslängd 30 25 20 38 48 58 68 78 88 15 10 5 0 1938 1948 1958 1968 1978 1988 Fler barn med svåra sjukdomar och funktionshinder lever allt längre och blir så småningom unga vuxna och vuxna! Funktionshinder och utvecklingsavvikelser upptäcks allt tidigare Psykisk ohälsa vanlig bland barn och ungdomar! Förekomst av psykiska problem, procent • Ångesttillstånd • Tvångssyndrom • Depression: – 2-6 år – 7-11 år – 12-17 år • ADHD • Conduct disorder 3-5 1 0,3 2 5 3 2 Förekomst av psykiska problem, procent • • • • • Autism Aspergers syndrom Tourettes syndrom Schizofreni 6-17 år Anorexia nervosa 0.1 0.3 0.5 0.5 0.5 Andelen 6-15-åriga barn som behandlas med ADHD-läkemedel, 1997-2003 Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Sjukhusvårdade för självtillfogade skador (självmordsförsök) 1987-2003 Källa: Patientregistret, Epc, Socialstyrelsen. Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Ett respektive två eller fler psykiska besvär av nedstämdhet, nervositet, eller irritation Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut. Andelen 15-åringar som trivs mycket bra med livet 1985-2001 Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut. Extremt fysiskt våld mot barn är lika vanligt som tidigare, men ”bestraffningsvåld ” har minskat. ”Barn som far illa”problemen kvarstår. Dödsfall i åldern 0-4 år genom mord, dråp, misshandel och övergrepp (inklusive oklart uppsåt) 1987-2001 10 8 6 4 2 Antal 00 20 99 19 98 19 97 19 96 19 95 19 94 19 93 19 92 19 91 19 90 19 89 19 88 19 19 87 0 Vuxnas attityder till kroppslig bestraffning av barn: andel positiva till aga 1965 1968 1971 1981 1994 53 % 42 % 35 % 26 % 11 % Förekomst i procent av specifika kroppsliga bestraffningar under det senaste året Typ av bestraffning SUSA 1980 Kastat saker på barnet 3.6 Kommittén mot barnmisshandel 2000 0.6 Knuffat, huggit tag i, ruskat hårt 49.4 12.0 Slagit eller klappat till barnet 27.5 1.1 Sparkat, bitit, slagit med knytnävarna 3.2 0.2 Slagit barnet med något föremål 2.4 0.1 Spöat barnet (givit ett "kok stryk") 3.0 0.2 Fysiskt våld - bakgrundsfaktorer • Svag familjeekonomi är den faktor som har starkast samband med barnmisshandel - MEN de flesta familjer med små resurser agar inte sina barn • Utlandsfödda barn agas mer än svenskfödda, särskilt under förskoleåren • Flickor anger oftare än pojkar att de blivit utsatta för våld i hemmet under förskoleåren Polisanmäld misshandel av barn 0-6 år (Kommittén mot barnmisshandel, BRÅ, SOU 2001:18, S Janson ) • 1990: 437. Bekant: 76 %. Inomhus: 61 % • 1994: 838. Bekant: 83 %. Inomhus: 75 % • 1995: 824. Bekant: 79 %. Inomhus: 76 % • 1999: 879. Bekant: 85 %. Inomhus: 76 % Anmälan till socialtjänsten när barn far illa • Förskolepersonal informerat socialtjänsten om 37 % av förskolebarn i psykosocialt belastade familjer (Sundell 1997) • Barnhälsovård anmält till socialtjänsten: 11 % av barn som eventuellt for illa (främst allvarliga och ”säkra” fall) (Lagerberg 1998) • 30 % av BVC med barn som eventuellt for illa hade anmält minst ett barn till socialtjänsten (Lagerberg 1998) Anknytning och tidigt samspel föräldrar-barn har stor betydelse för barnets hela sociala utveckling Betydelsen av anknytning och tidigt samspel barn-föräldrar • Omfattande forskning de senaste 20 åren visar att anknytningsmönster och samspel kan beskrivas och klassificeras vid ett års ålder. • Anknytningsmönster och samspel skapar inre arbetsmodeller och representationer för mänskliga relationer i allmänhet. • Anknytnings- och samspelsmönstret har samband med barnets framtida sociala relationer, förekomst av beteendeproblem, empatisk förmåga och självkänsla. Barn och ungdomar är i viss mån annorlunda nu jämfört med tidigare Barn och ungdomar är annorlunda • Längre, tjockare • Puberterar tidigare • Friskare (men mer allergiska) • Mindre fysiskt aktiva • Klipskare, ca 1 SD • Mindre blyga och auktoritetsbundna, högljuddare, mindre censurerade i fråga om språk och känslouttryck • Rikare, konsumenter på marknaden, mer beresta • Mer kamratstyrda än föräldrastyrda, tidigare alkoholdebut, större exponering för sexualiserad film, reklam... • Mer kroppsfixerade • Mer etniskt heterogena • Mer sekulariserade? • Läser mindre men stor datorvana Det finns fattiga barn och fattiga verksamheter Socioekonomiska trender under 1990-talet • Klar ökning av andelen med låga inkomster • Andelen barn som lever i hushåll med inkomster under socialbidragsnorm ökat från 6% till 18% • Inträdet i yrkes- och vuxenliv svårare • Ensamstående mödrar, invandrare hårdast drabbade Sociala skillnader i ohälsa, riskkvoter Låg vs hög social status • Plötslig spädbarnsdöd • Låg födelsevikt • Dagar i slutenvård för infektionssjukdomar 0-6 år: 3,6 • Mor röker när barnet är en månad: 3,7 • Barnet ammas inte vid 4 månader: 3,1 1,5 1,3 • Dagar i slutenvård pga astma 0-6 år: 1,5 • Barnet klarar inte 4-åringskontrollens utvecklingstest (räkna tre föremål, rita gubbe, rita av ett kors): 2,7 Lågutbildade mödrars barn. Relativ risk i förhållande till högutbildade mödrars barn Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB. Ungdomar vårdade på sjukhus för narkotikamissbruk med hänsyn till familjeinkomst (kvintil 1= lägst inkomst) Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen Fattiga barns hälsa: sambandets orsaker • Ojämn fördelning av risk- och skyddsfaktorer • Ackumulering av risker som potentierar varandra • Riskfaktorer: låg födelsevikt och/eller för tidig födsel, dåliga kostvanor, rökning, drog-alkoholbruk under tonåren, låg fysisk aktivitet, riskbeteende för skador. • Skyddsfaktorer: amning, kvalitativt bra anknytning och tidigt samspel. goda ekonomiska och sociala villkor, stimulerande miljö i förskola, skola, fritid, kultur , fullföljd utbildning. Barnomsorg under 1990-talet • 30 % fler barn • Oförändrat ekonomiskt utrymme • Total kostnad per barn - 14 % • Större barngrupper, minskad personaltäthet Skola under 1990-talet • Kostnader - 6 % • Antal barn + 12 % • Större klasser, minskad lärartäthet, fler obehöriga lärare, minskad elevvård Vad är bra? • • • • • • • • Låg dödlighet God fysisk hälsa i ett internationellt perspektiv Genomsnittligt god tandhälsa Positiv utveckling av intellektuell förmåga Tillgång till förskola Tillgång till utbildning Tillgång till hälso- och sjukvård Ökad uppmärksamhet på barn som far illa (t.ex. anmälningsskyldighet och barnperspektiv i lagtexter, Allmänna Barnhuset, BRIS, Rädda Barnen, särskilda verksamheter för utsatta barn). Vad är dåligt? • Kraftig ökning av allergiförekomst och övervikt-fetma hos barn • Tonårens riskfaktorer för sämre vuxenhälsa (alkohol- och drogvanor, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, osäker sex) • Psykisk ohälsa inklusive psykosomatik • Ökade påfrestningar i föräldrarollen (anonymitet, stress, isolering, svaga sociala nätverk, arbetslöshet, nyfattigdom) • Nya risker? (sänkt kvalitet i förskola-skola, fritidsverksamhet, social barnavård) Prioritering • Goda skäl att sätta barns och ungdomars känslomässiga, sociala och intellektuella utveckling i centrum - stödjande miljöer • Goda skäl att minska skaderisker i övre tonåren • Goda skäl att utveckla primärprevention mot övervikt-fetma • Andra viktiga hälsoproblem kräver vetenskapliga genombrott, t.ex. nyföddhetens sjukdomar, missbildningar, allergier Vad behövs! 1. samhällsnivå • • • • • Gemensam värdegrund i samhället Barnkonventionen- se behov som rättigheter Långsiktighet Stöd till utsatta grupper Ökad uppmärksamhet på unga vuxnas behov att behövas, arbete, utbildning, bostad Vad behövs! 2. Lokal nivå • Evidensbaserade stödjande program och miljöer • Sekundärpreventiva program för riskgrupper (adoptivbarn, fosterbarn, fattiga barn, för tidigt födda barn…) • Kvalitet i basverksamheterna (förskola, skola, barnhälsovård, skolhälsovård) • Rationella system för allokering av resurser Vad behövs! 3. Pediatriken • Pediatriken behövs i samhällsdebatten • Samhällsdebatten behövs i pediatriken • Fördjupade diskussioner om barnhälsovårdens, skolhälsovårdens och öppenvårdspediatrikens uppdrag, metoder och organisation Kommunprofil -några förslag på indikatorer • Landstingens hälsoenkäter • WHO-skolenkäter • psykisk hälsaskolöverstyrelsen • Drop-outs från skolan • Ofullständiga betyggrundskolan • Uppföljning av placerade barn • Sociogen dödlighet (självmord,olycksfall, mellanmänskligt våld) • Tonårsaborter,STD • Skaderapporter skolaförskola Det finns mycket mer att säga men det är inte mitt fel! Tack för er uppmärksamhet!