Minnesanteckningar från Fyrklöverseminarium 040427

Sida 1 (4)
Jan Bäck
2004-04-27
Fyrklövern
Möte i på SDF Gunnared den 27 april 2004
Närvarande:
Victor Barraza
Lena Lundström
Carlos Díaz
Mejra Ahmemulic´
Christer Palm
Roland Augustsson
Lars Lilled
Seroj Ghazarian
Pelle Berglund
Fredrik Lundgren
Marianne Bernhardtz
Marie Arehag
Luis Tortosa
Ashraf Nasseri
Jorge Plada
Cecilia Ramberg
Jan Bäck
Svenska kyrkan i Angered och Mosaik
Chalmers, ansvarig för breddad rekrytering
RFSL
Valands Konsthögskola
Plastal
Plastal
Mångfaldsenheten
Mångfaldsenheten
Kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsenheten
Storstadsgruppen
Chalmers
CEMPI/IVF
CEMPI/IVF
CEMPI/IVF
IVF
IVF
Inbjudna, men anmält förhinder:
Gill Widell, Svante Leijon, Freddy Hällsten, LEO-gruppen/Göteborgs universitet
Randi Jerndal, Olof Drakenberg, Catarina Munck af Rosenskiöld, Volvo PV
Inledning
Kalle Engström, SDF Gunnared, hälsade välkommen till Gunnared (deltog ej i
mötet).
Ashraf Nasseri hälsade välkommen till mötet.
Jorge Plada gav en kort historik över CEMPI och DISI.
Idén om Fyrklövern (Luis Tortosa och Cecilia Ramberg)
Vi har i Europa en diskriminerande struktur som medför att människor hamnar
utanför och därför inte kan påverka sin egen situation och utveckling.
Om vi ska utveckla Göteborg måste vi blicka framåt. Det gäller att till regionen
attrahera de bästa kompetenserna. Men då måste vi också bejaka dessa personer
oberoende av vilka de är. Vi ska koppla ihop den senaste teknologin med en
öppen och positiv människosyn. Grunden för detta kan läggas i Fyrklövern – ett
forum för dialog. En möjlighet är att skapa denna dialog i olika stadsdelar i
Göteborg. Dialogen skulle föras mellan företag, kommunal verksamhet,
D:\875093038.DOC-01/
Sida 2 (4)
Jan Bäck
2004-04-27
utbildningssektorn och NGOer (intresseföreningar). Problemen kan bara lösas om
alla dessa aktörer medverkar. Men medverkan kan inte ske på vilka villkor som
helst. Det måste vara en dialog på frivillighetens grund, en dialog som man vill
delta i.
Tanken är att lära av varandra, att utvecklas tillsammans. Strukturer ska ändras
genom dialog. Dialogen ska leda fram till konkreta delprojekt inom Fyrklöverns
ram.
Eventuellt avgränsar man verksamheten till en eller ett par stadsdelar. Exempel på
tänkbara projekt är:



Akademisk utbildning (av betydenhet) i någon stadsdel
Ökad tillgänglighet för funktionshindrade
Ökad trygghet i någon stadsdel
Men detta är bara exempel, de konkreta delprojekten ska växa fram ur dialogen.
Vad är nytt i detta koncept?





Att man samlar så många olika aktörer
Att NGOerna har en framträdande roll
Att ett flertal enskilda företag deltar
Dialogen som metod
Högt i tak
Tanken är att i ett experiment söka Göteborgs framtid lite utanför de vanliga
ramarna. Det görs i en form som gör det möjligt att lyfta blicken.
Varför mångfald? Det blir nödvändigt att tänka både lokalt och globalt. Men hela
världen finns redan i Göteborg. En rikedom att ta till vara. Det handlar om makt.
Alla måste få vara med, om inte så kan man inte ta sitt ansvar.
Varför dialog? Dialogen ger möjlighet att skapa nya arenor för nya tankar.
Delaktighet gör det möjligt att ta ansvar. Mångfald kan bidra till såväl kulturell
som ekonomisk utveckling i Göteborg. Fler arbetstillfällen, färre arbetslösa, en
bättre psykisk och social arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro, ökad kreativitet.
Det finns nu en möjlighet att söka ett EQUAL-projekt med ovanstående som
bärande idé. Men visionen är så mycket större än bara ett projekt. Det är heller
ingen nödvändighet att söka ett projekt för att genomföra idén med Fyrklövern,
bara en tänkbar möjlighet att börja. En förutsättning är att alla bladen i Fyrklövern
är representerade - företag, kommunal verksamhet, utbildningssektorn och
NGOer.
D:\875093038.DOC-01/
Sida 3 (4)
Jan Bäck
2004-04-27
Diskussion
Pelle Berglund: Mångfalden är nödvändig för utvecklingen. Storstadssatsningen
avslutas nästa år. Urban II pågår. I det senare är ambitionen att få med företagen.
Det är nödvändigt att ändra på hur människor tänker, för det krävs sex till åtta år.
Men det råder också nu en allmän ”projekttrötthet”. Det är viktigt att understryka
vad som är nytt i Fyrklövern.
Ashraf Nasseri: Det nya är att NGOerna har en central roll i Fyrklövern. I de flesta
projekt är det tjänstemän som styr.
Marie Arehag: Håller med om att det råder ”projekttrötthet”. Önskar att DISIprojektet leder till en metod som blir operativt användbar i en kontinuerlig
verksamhet. Hur kan dialogmetoden användas på Chalmers?
Pelle Berglund: I storstadssatsningen i Hjällbo och Gårdsten deltog flera NGOer.
Det genomförs nu en ekonomisk utvärdering av Storstadssatsningen. 13 miljoner
satsas på denna utvärdering som genomförs på Göteborgs universitet och på
Chalmers. Men mycken forskning har pågått i hela riket. En utredare har tillsatts
av regeringen för att få fram essensen ur denna forskning. Det är viktigt att denna
kunskap tas till vara.
Lars Lilled: Projekt är i sig ointressant. Det intressanta är om det finns ett tomrum
där en dialog skulle kunna föras, en demokratisk utmaning att se till att frånvaron
av redan existerande aktörer inte fortsätter. Det kostar att inte föra dialogen.
Kommunen är en given aktör. Det skulle vara intressantare om denna dialog
kunde föras utan att det finns ett projekt.
Marianne Bernhardtz: Det pågår många olika aktiviteter som har mångfald i
fokus. Det vore intressant om man kunde närma dessa aktiviteter varandra och se
vad man kan göra tillsammans. Exempel är konst- och designutbildningen i
Angered, som nu blir en collegeutbildning, och Chalmers basår.
Christer Palm: För företagen gäller alltid att det måste löna sig ekonomiskt. Svårt
att se hur Fyrklövern kan gagna det egna företaget. Vi arbetar med
verksamhetsutveckling som en process, inte ett projekt. I vårt arbete har DISI
passat in för at utveckla mångfaldsfrågorna. Om Fyrklövern t ex kunde sänka
sjukfrånvaron så vore det kanon. Annars är det svårt att se var företagen ska passa
in i arbetet.
Lars Lilled: Det är viktigt att de olika aktörerna får ha olika skäl för att medverka,
bara man har samma mål. Det ligger i dialogens idé att var och en tar med sig sina
erfarenheter och ser vad man har att ge till varandra.
Carlos Diaz: Det är viktigt att målen är tydliga. Projektformen är viktig för
NGOerna. Deras arbete bygger på eldsjälar och för att de ska orka fortsätta måste
de ges utrymme tid projektform, inte minst viktigt om en eldsjäl försvinner och
någon annan ska ta vid. Mekanismerna vid olika slags diskriminering är desamma
D:\875093038.DOC-01/
Sida 4 (4)
Jan Bäck
2004-04-27
oavsett om det rör sig om diskriminering på grund av sexuell läggning, kön,
etnicitet, funktionshinder eller något annat.
Cecilia Ramberg: Det handlar om Göteborgs långsiktiga konkurrenskraft.
Seroj Ghazarian: Det finns bland Fyrklöverns olika aktörer många föreställningar
om hur de andra aktörerna tänker och agerar. Vad krävs för att få en hållbar
utveckling? Många säger att diskrimineringen är det största hotet. Vems ansvar är
det att minska diskrimineringen? Kommun, Industri, utbildningsväsende, folk på
gatan, NGOer – vi måste föra ihop perspektiven. Vi måste ta del av varandras
erfarenheter. Samtalet i sig är av värde.
Marie Arehag: Teknologerna vill vara internationella, men tar inte till sig det
internationella som finns redan hemmavid.
Victor Barraza: Det är viktigt att det finns forum för diskussion där man kan se
varandra i ögonen och samtala. Storstadssatsningen har misslyckats i Hjällbo. Jag
vet, jag bor där. Det är roligt att bredda forumet. Om man jobbar med sitt lilla kan
man lätt tappa perspektivet. Det är viktigt att man är människa.
Pelle Berglund: Vi måste alltid skapa arenor. Företagen är ett nytt inslag här. Vi
måste vara mer konkreta, annars kommer inte företagen. De andra aktörerna är
mer vana vid denna typ av dialog. Efterlyser mer information om hur företagen
kommer med.
Roland Augustsson: Företagen måste tjäna pengar. Samhället måste spara pengar.
Fyrklövern får inte bli för stort, det måste vara hanterbart. Det måste påverka
konkret. Det måste fokuseras till mindre konstellationer. Arbetsmetodiken måste
vara tydlig. Annars förstår man inte vad det handlar om.
Sammanfattning av Seroj Ghazarian
Vi ser på detta på olika sätt. Dialogen har bara börjat. Jag hoppas på en
fortsättning. Vi måste bättre förstå hur de andra aktörerna tänker. Fortsättning bör
följa. Det vore önskvärt att de olika aktörerna skriver ner sina förväntningar på ett
Fyrklöver-samarbete.
Avslutning av Cecilia Ramberg
Cempi och IVF skickar ut anteckningar från detta möte snarast. Därefter ringer
Cempi/IVF runt till representanter för respektive blad i fyrklövern och diskuterar
vidare. Vi kommer att skriva ihop ett förslag till fokusering och skicka ut till er.
Vi kommer också att bjuda in er till ett uppföljningsmöte. Förslag på datum är
måndagen den 24 maj kl 14-16. Hoppas att ni är intresserade av att delta då.
D:\875093038.DOC-01/