Lokal Pedagogisk Planering – Kemi – Vattnets Kretslopp
Ämne: Naturorienterande ämnen
Årskurs: 4
Tema: Vatten
Tidsperiod: v47-51
Lärare: Jenny Quach
Syfte
Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom
undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
sin förmåga att
‒ använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan.
(Utdrag ur Lgr11, kursplan i kemi, kap 3.11)
Centralt innehåll
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i
årskurs 4-6…
Kemin i naturen
‒ Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp
och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form,
flytande form och gasform.
‒ Vattnets egenskaper och kretslopp.
Kemins metoder och arbetssätt
‒ Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
‒ Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
(Utdrag ur Lgr11, kursplan i kemi, Centralt innehåll för årskurs 4-6)
1
Konkretisering av mål
Jag kommer att inleda temat med en PP-presentation samt en praktisk övning. Gå igenom de
mål som eleverna ska arbeta med och vilka områden vi kommer att arbeta med de kommande
veckorna. Vid temats slut ska eleven kunna:
Förstå vattnets uppbyggnad och molekyler
Känna till vattnets olika faser dess övergångar mellan fast form, flytande form och
gasform
Förstå hur vattnets kretslopp fungerar och rita en bild som förklarar vattnets kretslopp
Utföra enkla undersökningar om vattnet
Arbetsformer/Arbetssätt
Övergripande mål, normer och värden, inflytande eleverna ska utveckla genom dessa olika
arbetssätt är att utveckla förmågan till samarbete med andra i form av laborationer och
grupparbete samt förmågan att arbeta självständigt och att kunna reflektera tillsammans med
andra såsom själv.
Olika arbetsformer och arbetssätt som eleverna kommer att använda sig av är:
Laborationer och undersökningar (läsa, skriva, analysera och reflektera)
Individuella uppgifter (ta reda på fakta, läsa, skriva och reflektera)
Grupparbete (kan vara att laborera, ta reda på fakta, reflektera). Varje grupp kan
inrikta sig på en del av temat som de ska fördjupa sig i (t.ex. vatten i flytande form)
och sedan presentera det för andra grupper.
Presentation (enskilt som grupp)
Film
Introduktion
Introducerar temat med en PP-presentation och en praktisk övning som får dem att fundera
över temat.
Övning:
Ta reda på elevernas förkunskaper kring temat vatten genom att inleda med en kort film om
vatten och sedan diskutera det för att få en samlad bild av elevernas kunskaper. För att
2
eleverna ska kunna ha inflytande i planeringen går vi igenom PP-presentationen och frågar
om det är något annat som de önskar vilja göra annorlunda.
Genomförande
Jag ska tillsammans med eleverna undersöka vattnets egenskaper och kretslopp genom olika
arbetsformer och arbetssätt som nämnts ovan. Under arbetets gång ska de skaffa sig förståelse
för de konkreta målen som satts upp och dokumentera deras process (loggbok) i arbetet.
Aktiviteter
1. Vattnets tre olika faser: flytande, fast, gas
2. Vattnets förflyttning
Avslutning
Avslutar temat med en film samt frågesport.
Tänk på:
Att gå igenom nya ord och begrepp som kan vara främmande för eleverna.
Att integrera med andra ämnen (t.ex. matematik) för att skapa sammanhang
Bedömning
Jag bedömer elevens hela process under temats gång, men även genom små förhör som ska
ske regelbundet, exempelvis efter varannan lektion, samt även ett skriftligt prov eller muntlig
redovisning. Jag kan ha en checklista för varje elev med målen som jag bockar av när jag ser
att eleven har nått målen.
Olika redovisningsformer som eleverna kan välja för att visa sina kunskaper kan vara:
Presentation i en fördjupning som eleven och dess grupp har gjort
Skriftligt prov
Dokumentation – uppföljning, utvärdering och utveckling
Jag kan läsa i deras loggbok och följa deras kunskapsutveckling samt ha en egen mall för
varje elev där jag kryssar i var och hur långt de har kommit i deras kunskapsutveckling.
3
Jag utvärderar min undervisning genom att föra loggbok efter varje lektion för att se hur det
har gått. Jag utvärderar min undervisning tillsammans med eleverna och kollar med dem vilka
moment de tyckte fungerade bra och vilka moment som kan förbättras.
4
