Ökad förståelse i samtal och möten
•
•
•
•
•
•
Kommunikation - Ordlöskommunikation
Vanliga tecken på språksvårigheter
Så hanterar den demenssjuke sina språksvårigheter
Förmåga att läsa, skriva & räkna
Grova ord och verbalt sexuellt utåtagerande
Härskartekniker och mjukt självskydd
Gothia
Förlag
Fr.o.m.
24/3
• Hur språksvårigheter påverkar olika vårdsituationer
Känn in känslan i råden - Träna inte in dem ordagrant.
www.vardgivarguiden.se
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Personcentrad vård och omsorg
Personcentrerad vård
Innebär att upprätta en relation till den demenssjuke och uppmuntra
personen att berätta om sig själv och sitt liv samt beakta språklig, religiös och
kulturell bakgrund.
Palliativt arbetssätt
En av fyra hörnstenar: Kommunikation och relation
Bedömning av kommunikationssvårigheter
Dokumentation
Svårigheterna kommer smygande, då dokumenteras det
inte.
Sjuksköterska
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Duger inte
bemötande längre?
Demenssjukdom
&
Kommunikation
Några ord om kommunikation
Kommunikation
Är att kommunicera med. Det handlar om samarbete.
Språkförmåga
Förmågan att förstå tal och skrift samt att kunna uttrycka sig i tal och skrift.
Har egentligen inte tänk på det som kommunikation. Det blir ett helt nytt
sätt att se på samtalet med den demenssjuke. Det blir mycket större än
bemötande.
Silviasjuksköterska
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Ordlös kommunikation
• Ögonkontakt
• Ansiktsuttryck
• Gester
• Röst
• Kläder
• Kroppsform
• Tempo
• Fysisk kontakt
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Två perspektiv
Ögon och händer
Ögon
• Bekräftande
• Samhörighet
• Avståndstagande
Händer och gester
• kalla, varma, älskvärda, mjuka, trygga
Beröra
Handflatan är mjukare och skönare än kupad hand där naglarna kommer mot huden.
Jag är ren om
händerna
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Anstånd och revir
• Hjärnan programmerad vara skeptiskt till det okända.
Revir
• Kroppsligt
• Rumsligt
• Yrkesrevir
Intimt avstånd - upp till cirka 0,5 m
Överträdelse kan kännas farligt.
Socialt avstånd - ca 1 m
Överträdelse kan kännas hotande.
Offentligt avstånd - mer än 2 m
Överträdelse upplevs ofarligt
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Andraspråk och annan kulturell bakgrund
Kroppsspråk, gester och röstvolym
Tips!
• Gör en ordlista med vanliga fraser och träna in dem.
• Skaffa ordböcker till arbetsplatsen.
Vårdare med utländsk bakgrund
När man inte själv kan språket är det lätt att dra sig undan och bli blyg.
Men jag har märkt att om jag verkligen visar intresse så uppfattas det som
om vi talar samma språk och det uppstår någon typ av samförstånd.
Undersköterska
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Dialekter
• Rullebör – skottkärra på skånska
• Kröser – lingon på småländska
• Sork – pojke på gotländska
Bamba
Korken flyger ur flaskan när man säger ”Vilken vacker dialekt,
var kommer du ifrån?” Det blir en gemensam nämnare som
visar mitt intresse för dem som person och som skänker trygghet.
Silviasyster
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Hur våra sinnen förändras vid åldrande och demens
Synen
• 15 % av de över 65 år har nedsatt syn
• Ofullständig tolkning av synintryck
Kallade du mig
gorilla?
Nej, jag sa att du
går illa!
Hörseln
• Nästan alla över 80 år har hörselnedsättning
• Det kan vara svårt att höra skillnad på ”kaffe” och ”kasse”
Rösten
• Kan bli sluddrig, otydlig och entonig
• Läkemedel – muntorr
Ingen med demenssjukdom ska
utestängas från kommunikation
på grund av hörsel- eller
synnedsättning. Silviasyster
Luktsinnet
Luktnedsättning – men viktigt med dofter som vägledning och förstärkning.
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Hjälpmedel som underlättar samspel
Hjälpmedel är vårt ansvar. Det är vår uppgift
att Hörat är på. Jag försöker att betona att det
är vårt redskap. Jag vill ha en kommunikation
med Barbro och då ska hon höra mig.
Sjuksköterska
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Språkförmåga
&
Språksvårigheter
Vanliga tecken på språksvårigheter
Rangordnade från mest till minst frekventa:
• Svårigheter att hitta rätt ord
• Svårigheter att namnge föremål
• Upprepningar
• Problem med läsförståelse
• Olämpliga samtalsämnen
• Svårigheter att förstå humor
En man som skämtar mycket brukar svara på
frågan om han vill ha frukt: ”I bibeln står det
att du ska inte frukta.”
Silviasyster
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Ordglömska, omskrivningar & snarlika ord
Ordglömska – att inte hitta rätt ord
Lok –tåg, vinter - sommar
Omskrivningar för olika substantiv
• Sån där sak i håret – hårrullar
• Sånt man håller i handen – handtag
Snarlika ord
Handväska – handduk
Strykbräda – skärbräda
Mindre precisa ord
Generella begrepp
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Tvetydigheter, ny & gamla ord
Svårt förstå tvetydigheter
Uttrycker sig tvetydigt
Det är kallt.
Nya ord
• Modeord ”caffè latte”, ”coolt”
Gammal ord
De äldre använder ord som en yngre generation inte förstår.
• Fogsvans
• Kara/raka
• Guttaperkaboll
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Ordspråk, homonymer, tid & riktning
Ordspråk
• Kulturellt
• Liknelser kan däremot förstärka
Ord med flera betydelser
• Var? Fil?
Röd som en
ros
Tidsbegrepp
Snart, strax, sedan
Riktning
Sätt dig på stolen
bakom dig.
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Ingen ko på isen
Ekolali, perseverationer, Logorréa & mutism
Ekolali
Tvångsmässig upprepning av vad någon sagt
Perserverationer
Upprepning av uttryck eller handling
Logorréa
”Mundiarré
Mutism
Säger ingenting
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Så hanterar den demenssjuke
sina språksvårigheter
Håller med, byter ämne, skrattar & konstpausar
Håller med
För att inte visa sina svårigheter, vill inte ”tappa ansiktet”
Byter samtalsämne eller ställer frågor
Utan att använda t ex ”förresten”
Skrattar
Skrattet kan stå för:
• Jag förstår inte, jag känner mig förlägen
Konstpausar för att vinna tid
Vänta med att fylla i
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Vet du inte
det själv?
Otydliga svar, korta inlägg, fasta uttryck & bortförklarar
Ger otydliga svar
Kortare inlägg i turtagning
Det var nog
köttbullar.
Använder fasta uttryck
Förnekar eller bortförklarar
Jag kan inte
tänka längre!
Konfabulerar
De söker en förklaring till varför det är som det är. Den
demenssjuke ljuger inte utan försöker hålla ihop sig själv.
Sjuksköterska
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Förmåga att läsa, skriva & räkna
Läsförmåga vid demenssjukdom
Faktorer som påverkar läsningen
• att ha förmåga att läsa själv
• att ha intresse och nyfikenhet för att läsa
• att ha koncentrationsförmåga
Läsförmåga vid demenssjukdom
• Ord saknar betydelse
• Svårigheter med uppmärksamheten
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Rätt bok i rätt hand vid rätt tillfälle
• Att tappa intresset som bemästringsstrategi
• Att bara få hålla i en bok
• Högläsning – näring för själen
Jag spexar ibland och läser upp matsedeln som om det vore
stor poesi. Det lockar fram många skratt.
Sjuksköterska
Tips!
Många dikter är tonsatta och spelas än i dag.
Avsluta läsestunden med att lyssna på hela den
tonsatta dikten.
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Skrivförmåga vid demenssjukdom
”Anteckningsmani
• Svårt att motoriskt skriva
• Stavar ljudligt – som det låter
• Utelämnar vissa ord
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Sykel
Jud
Tips & Råd
Som ökar förståelsen i samtal och möten
Att tänka på vid kommunikation
Bekräfta identiteten
1) Sjuksköterska (yrke), mamma (familjeroll), 60 år (ålder).
2) Analytisk, glad, kreativ, det vill säga egenskaper.
3) Händelser i barndomen, medelåldern osv.
Vem är jag?”
När minnena försvinner kan förtvivlan och rotlöshet
uppstå och det går inte att orientera sig utifrån det som format en.
Bekräfta den demenssjukes känslor
• Behandla aldrig den demenssjuke som mindre vetande
• En känsla kommer, stegras och avtar
• Bekräfta med ord och sätt ord på känslorna
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Ord och uttryck som kan väcka negativa känslor
•
•
•
•
•
•
•
Nej!
Du ska …
Du får inte …
Hem
Du måste väl ändå förstå …
Nog vet du väl att …
Byta blöja
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Det är en verklig utmaning att i samtal
och uppmaningar inte använda Nej och
Inte.
Sjuksköterska
Val av samtalsämnen –Tiden går
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Musik , dans och andra former av kommunikation
Rätt musik, vid rätt tillfälle, i rätt dos
Hellre kvalitet än kvantitet
Ofta orkar inte den demenssjuke med längre aktiviteter än cirka 30 minuter.
Stimulera till samtal
• Vad lyssnade ni på för musik i ditt barndomshem?
• Vad lyssnade du på för musik när du var tonåring?
TIPS!
Webbutbildning om
musik som omvårdnad &
musik-häfte med CD
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Grova ord
&
sexuellt utåtagerande
Könstillhörighet
Att få bejaka sin könstillhörighet
•att få behålla identiteten och få vara attraktiv
•att få ha bh, make-up
•färger på kläder och val avkläder
•att få se sig själv i en spegel
Negativt för självbilden
•illasittande kläder
•okammat hår – lättskött kort hår
•gamla matrester i ansiktet
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Demenssjukdomens påverkan
•Minnesproblem
•Identifierar fel person
•Desorienterad till tid och plats
•Förlorad sexlust
•Ökat behov av närhet och intimitet
•Hypersexualitet
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
Inga behov – inga
bekymmer!
Vi får ta del av ocensurerade tankar
Språk och sex är inte samma sak
Gamla mamma kan fula ord
Tecken på att de tidigare spärrarna är borta.
Tolka det som längtan efter närhet
Hjälp den demenssjuke att hitta andra ord.
Grova ord - en reaktion på ilska och rädsla
”Hora” är mer ett skällsord och egentligen inte sexuellt.
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
”Hora”
Sexuella anspelningar och tafsande
Tafs - innebär att någon fingrar på en annan med sexuella avsikter, mot den
andres vilja.
Tafsande
eller längtan
efter
närhet?
Ha en levande diskussion i personalgruppen
•Etiska dilemman
•Vårdarens klädsel och uppträdande
Margareta Skog Kommunikation & Demenssjukdom
För en tryggare demensvård
Tack för mig!
