EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
I VÅRDVETENSKAP
VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP
2009:12
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med
cancer inom slutenvården.
Cecilia Hallenbert
Linda Johansson
Uppsatsens titel:
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer inom
slutenvården.
Författare:
Ämne:
Cecilia Hallenbert
Linda Johansson
Vårdvetenskap
Nivå och poäng:
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Kurs:
Fristående kurs
Handledare:
Camilla Eskilsson
Examinator:
Clary Berg
Sammanfattning
Cancer är en vanlig sjukdom som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med inom
slutenvården. På vårdavdelningar vårdas patienter med cancer parallellt med andra
patientkategorier. Sjuksköterskor slits mellan olika patienter med olika behov. En viktig
uppgift för sjuksköterskor är att skapa en god relation till patienten i vårdandet. Det
innebär att vara nära, stödja och ge patienten en möjlighet att bearbeta sin situation.
Vårt syfte var att beskriva hur sjuksköterskor inom slutenvården upplever det att vårda
patienter med cancer, från det första beskedet om cancer till sjukdomens övergång till
en tidig palliativ fas. Vi valde att göra en litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar
analyserades med Evans (2003) modell som bas.
Resultatet bildar fem huvudtema. Sjuksköterskor upplever sitt arbete som krävande och
tiden har stor betydelse i vårdandet. De upplever att läkare och sjuksköterskor har olika
syn på vilken vård som ska ges. Det är viktigt att etablera en vårdrelation och komma
nära patienten. Sjuksköterskor upplever arbetet som givande och klimatet på
avdelningen har stor betydelse för att de ska orka med arbetet i längden.
För att förbättra vårdandet av cancerpatienter är det viktigt att upprätta en tydlig
behandlingsplan. Samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare kan förbättras.
Cancervården måste ges tid och personalen behöver tid för reflektion.
Nyckelord: Cancer, Upplevelser, Sjuksköterskor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ................................................................................................................... 1
BAKGRUND .................................................................................................................... 1
Många drabbas av cancer ...................................................................................................... 1
Att arbeta som sjuksköterska på en vårdavdelning ............................................................ 2
Vårdande ................................................................................................................................. 3
Patientens reaktion på cancer................................................................................................ 4
PROBLEMFORMULERING ......................................................................................... 5
SYFTE.............................................................................................................................. 5
METOD............................................................................................................................ 5
Litteratursökning.................................................................................................................... 5
Analys....................................................................................................................................... 6
RESULTAT...................................................................................................................... 7
Krävande arbete ..................................................................................................................... 7
Kunskap, personlighet och erfarenhet.................................................................................................7
Reflektioner kring vårdandet ..............................................................................................................8
Tidens betydelse ...................................................................................................................... 8
Ha tid till att vårda ..............................................................................................................................8
Att tvingas prioritera...........................................................................................................................9
Skapa vårdrelation ............................................................................................................... 10
Kommunikation ................................................................................................................................10
Känslomässig påverkan ....................................................................................................................10
Samarbetet med läkare ........................................................................................................ 11
Mot samma mål ................................................................................................................................11
Olika syn på vilken vård som ska ges ...............................................................................................12
Givande arbete ...................................................................................................................... 12
Arbetsklimat......................................................................................................................................12
Personlig utveckling .........................................................................................................................13
DISKUSSION ................................................................................................................ 14
Metodiskussion...................................................................................................................... 14
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 15
Betydelse för vårdandet........................................................................................................ 18
REFERENSER.............................................................................................................. 19
BILAGA ......................................................................................................................... 22
INLEDNING
Cancer är en sjukdom som de flesta kommer i kontakt med någon gång under sitt liv
och alla känner nog någon som har drabbats. Var man än arbetar som sjuksköterska kan
man möta cancerpatienter i olika skeden av sjukdomen. Inom slutenvården vårdas
cancerpatienter parallellt med patienter med andra sjukdomar. Som sjuksköterskor på en
kirurgavdelning är vår erfarenhet att man slits mellan patienter med skiftande behov. I
arbetet möter man patienter och anhöriga i en krisreaktion. Att komma nära och skapa
relation med patienten är en betydelsefull del i vårdandet. Vi vill ta reda på vilka känslor
som väcks hos sjuksköterskor i vårdandet och hur de upplever sitt arbete.
BAKGRUND
Här görs en beskrivning av cancerstatistik, sjuksköterskans uppgift på en vårdavdelning,
vårdandet och patientens reaktion på cancer. De centrala begreppen som belyses är
kurativ vård, palliativ vård och vårdande/vårdrelation.
Många drabbas av cancer
Arbetet som sjuksköterska innebär ofta att vårda cancerpatienter, eftersom det är en
vanlig sjukdom. Idag lever ca 365 000 personer i Sverige som har eller har haft cancer.
Varje år diagnostiseras ca 50 000 nya cancerfall i Sverige. Det innebär att var tredje
svensk kommer att drabbas av cancer under sin livstid. Cancer är vanligast hos äldre
människor och omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Det finns ca
200 olika cancersjukdomar och de kan vara mycket olika varandra. Vissa typer av
cancer kan vara så gott som ofarliga, medan andra kan innebära ett allvarligt hot om
livet. Varje år avlider mer än 20 000 personer på grund av cancer i Sverige.
(Socialstyrelsen, 2005a).
När en patient får diagnosen cancer kan inriktningen på vården antingen vara kurativ
eller palliativ (Beck-Friis & Strang, 2005). Kurativ kommer från det latinska ordet
curare som betyder bota, läka (Nationalencyklopedin, 2008). Vid kurativ behandling
finns det möjlighet att bota patienten. Palliativ inriktning är när möjligheterna att bota
patienten saknas. Palliativ vård definieras som ett förhållningssätt för att förbättra
livskvaliteten för patienten och de närstående genom att förebygga och lindra lidandet.
Målet är att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra fysiska,
psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med en livshotande
sjukdom (Beck-Friis & Strang, 2005).
Den palliativa vården delas in i en tidig och en sen fas. I den tidiga fasen är
tumörspecifik behandling fortfarande möjlig t.ex. strålning, cytostatika. Målet är då
både att förlänga livet och ge patienten god livskvalitet. I denna fas kan patienten
befinna sig i månader upp till flera år. I den sena fasen är döden förväntad inom kort och
vården är då inriktad mot symtomlindring och att ge god vård i livets slut (Ibid.).
1
Den medicinska avgränsningen mellan kurativ och palliativ behandlingsinriktning är
som regel enkel (Ibid.). Ändå har det visat sig att läkare i allmänhet upplever svårigheter
i samband med att ge information om att behandlingen övergått från kurativ till
palliativ. Det framkommer att så mycket som var fjärde läkare emellanåt ger en
behandling som de inte tror på för att slippa ta den svåra diskussionen med patienten
(Fallowfield, Lipkin & Hall, 1998). En annan anledning enligt Bolmsjö, Nilstun och
Löfmark (2007) är läkarens rädsla för att ta ifrån patienten hoppet. Alla eventuella
möjligheter till bot måste vara uttömda innan beslutet om att övergå till palliativ vård
kan fattas, så att man inte i ett senare skede blir tvungen att ändra beslutet. Det kan vara
en orsak till att det ibland känns som att beslutet tas för sent.
Den palliativa vården bygger på en samverkan mellan läkare, sjuksköterskor,
rehabiliteringspersonal, kuratorer och andra yrkesgrupper (Världshälsoorganisationen
[WHO], 2002). Den palliativa vården är högt prioriterad i dagens sjukvård.
Tillsammans med akuta livshotande tillstånd har den palliativa vården högsta prioritet
enligt prioriteringsgruppen (Statens offentliga utredningar [SOU], 1995:5).
Att arbeta som sjuksköterska på en vårdavdelning
I Wallerstedts och Andersheds studie (2007) beskriver sjuksköterskor sitt arbete på en
vårdavdelning som innebär att vårda palliativa cancerpatienter parallellt med patienter
som får kurativ behandling. De känner slitningar mellan patienter med olika behov.
Dagar på arbetet då många patienter läggs in, ska gå hem eller blir akut sjuka kan
cancerpatienter bli åsidosatta. Ronaldson och Devery (2001) beskriver att kraven på
snabba medicinska beslut och bristen på sängplatser kan påverka cancerpatienternas
vård.
I arbetet med cancerpatienter påtalar Beck-Friis och Strang (2005) vikten av att skapa
en miljö där patienten känner sig välkommen och känner sig respektfullt behandlad. Det
ställer höga krav på sjuksköterskor att uppfylla detta när man arbetar på en
vårdavdelning där patienter med olika cancerformer, prognos och andra sjukdomar
vårdas tillsammans. Detta skapar enligt Plante och Bouchard (1995) mer stress hos
sjuksköterskorna och större risk för utbrändhet jämfört med sjuksköterskor arbetande på
rent palliativa enheter. Dessutom får sjuksköterskor som enbart arbetar med palliativa
patienter signifikant mer stöd (Plante & Bouchard, 1995; Wallerstedt & Andershed,
2007).
I vården av cancerpatienter är det viktigt att komma nära patient och anhöriga och ha en
bra kommunikation med dem. Detta är en förutsättning för att ha en bra dialog och
kunna ge bra information till patienten (Beck-Friis & Strang, 2005). Enligt Hälso- och
Sjukvårdslagen [HSL], (1987) ska patienten ”ges individuellt anpassad information om
sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns”.
Vidare står det att ”Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt genomföras i
samråd med patienten”. Socialstyrelsen (2005b) poängterar i kompetensbeskrivning för
legitimerade sjuksköterskor att sjuksköterskan ska ha förmåga att dels informera och
undervisa patienten med hänsyn tagen till tidpunkt, form och innehåll och dels förvissa
2
sig om att patienten förstått given information. Enligt Lughton (2002) är det viktigt att
informationen ges i lagom dos. Både för mycket och för lite information kan skapa oro
hos patienten. Det är betydelsefullt att uppmärksamma hur patienten tar in
informationen och reaktionen av den. Utifrån den kunskapen kan sjuksköterskan se om
patienten är i behov av mer information eller stöd.
Vårdande
Omvårdnad, eller vårdande handlar om att främja patientens hälsa och lindra lidande.
Enligt Katie Erikssons definition (1987) handlar vårdandet om att genom olika former
av att ansa, leka och lära befrämja hälsa. Vårdandet äger rum inom ramen för en relation
och sker utifrån tro, hopp och kärlek.
Wiklund (2003) utvecklar Eriksons tankar om begreppen. Ansa handlar om att rena och
nära människan. Att rena kan vara rent kroppsligt t.ex. hjälp med personlig hygien eller
själsligt genom att hjälpa patienten frigöra sig från svåra känslor och ta emot och lyssna.
Nära patienten innebär att tillgodose patientens behov av mat och dryck men också att
ge patienten bekräftelse. Leka innebär att få möjlighet att bemästra upplevelser, pröva
olika behandlingsalternativ samt att reflektera över det som skett. Patienten får tillfälle
att för en stund vila från stundens allvar. Att lära handlar om förståelse, att ta till sig
något och göra till sitt eget. Det sker i samspel med andra människor och innebär att lära
sig hantera och uttrycka sina känslor.
Vårdandet bör enligt Eriksson (1987) ske i en anda av tro, hopp och kärlek. Det innebär
att vårdaren genom en kärleksfull hållning kan förmedla tro och hopp till patienten.
Tron hör ihop med människans andlighet, men är dock inte alltid av religiös art. Enligt
Beck-Friis och Strang (2005) är det betydelsefullt att se till de andliga behov
cancerpatienter har. Det innebär att våga möta dem där de är och kunna lyssna. Det är
viktigt att veta när annan professionell hjälp behöver kopplas in. Om patienten har några
religiösa värderingar bör dessa respekteras. Det väsentliga är inte vad man tror, utan att
man tror. Tron utgör en känsla av trygghet och kraft. Eriksson (1987) menar att hoppet
växer fram genom tron och är knutet till vad patienten upplever som meningsfullt. Att
hoppas ger livsvilja och kraft att gå vidare. Det kan innebära att sjuksköterskor medvetet
strävar efter att bevara patientens hopp i en svår situation t.ex. genom att hjälpa
patienten att upptäcka nya perspektiv och möjligheter i den förändrade livssituationen.
Begreppet kärlek handlar om kärlek till medmänniskan och omtanke om ”sin nästa”.
Beck-Friis & Strang (2005) betonar att det är betydelsefullt att sjuksköterskor har ett
starkt engagemang, stor respekt och lyhördhet för patienter med cancer. Sjuksköterskan
är både en professionell yrkesutövare och en medmänniska och hennes personliga
engagemang och livserfarenhet formar mötet.
För att ge god omvårdnad till patienter med cancer krävs att en relation etableras mellan
patient och sjuksköterska. Relationen är en betydelsefull del i vårdandet. Att vårda
innebär ett givande och tagande och genom mötet uppstår en vänskap (Ibid.). Utan
relationen blir vårdandet bara ett utförande av olika arbetsuppgifter. Det är viktigt att
båda har samma målsättning med vården. Vårdaren har genom sitt yrke och kunnande
alltid en maktposition i vårdrelationen. Sjuksköterskan bör vara tillgänglig då patienten
3
bjuder in dem i sin värld. Beröring ingår också i den vårdande relationen. Den kan vara
både fysisk och psykisk. Som sjuksköterska blir man alltid själv berörd när man möter
patienten i en vårdrelation. Att våga visa att man blir berörd och att våga vara
närvarande stärker relationen (Wiklund, 2003).
Patientens reaktion på cancer
Att som cancerpatient få ett första besked om cancer startar en krisreaktion. Hur
patienten reagerar på beskedet beror på sjukdomsdebut, bemötande från läkaren och
vilket förtroende som skapas i mötet. Patientens personlighet påverkar även reaktionen
(Kaasa, 2001). I en krisreaktion genomgår man olika faser. Enligt Cullberg (1994) delas
faserna in i chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.
Även besked om återfall kan leda till en ny krisreaktion hos patienten (Kaasa, 2001).
Cancerbesked kan upplevas som skrämmande eftersom sjukdomen innebär en rad hot
om förluster för patienten. Enligt Monat och Lazarus (1991) påverkar beskedet
patientens fysiska, psykologiska, sociala och existentiella dimension. För att kunna
hantera sin situation och anpassa sig till den använder patienten olika
copingmekanismer. Begreppet coping definieras som ett realistiskt och flexibelt
tankesätt som påverkar patientens handlingar. Genom att klara av att bemästra
situationen minskar patientens stress (Ibid.).
En mogen och välanpassad person som tidigare klarat av kriser har t.ex. lättare för att
anpassa sig till omständigheterna än en omogen person. Behovet av att diskutera
sjukdom och prognos är större hos patienter med kontrollbehov. Patientens sociala
nätverk påverkar hur patienten anpassar sig. En patient med stort socialt nätverk har ofta
lättare för att anpassa sig. Patienten får då emotionellt stöd, samtal och praktisk hjälp av
vänner och släktingar (Kaasa, 2001).
I en studie gjord av Volker, Kahn och Penticuff (2004) intervjuades cancerpatienter
över sin situation och om vad som är viktigt i deras liv. Det framkommer att det är
viktigt att få behålla sin värdighet, vara delaktig i beslut och få god symtomlindring. De
påtalade även att de omvärderat sina liv och vill tillbringa mer tid med nära och kära
och bekymrar sig över påverkan på familjen. De vill också bibehålla sin kontroll vid
livets slut.
Det är betydelsefullt för alla människor att ha ett hopp. Enligt Nationalencyklopedin
(2008) betyder hopp ”en grundad tro på (och önskan om) gynnsam utveckling av visst
slag”. För den friske är hoppet knutet till överlevnad. Vid sjukdom förändras hoppet i
takt med att sjukdomsbilden ändras. Till en början finns hoppet om bot. Vid recidiv
finns hoppet om att den behandling man får ska kunna förlänga livet, att man t.ex. ska få
en sommar till. Senare kommer hoppet om att få bra symtomlindring in och att man ska
få en fridfull död. Dessa förhoppningar kan vara lika betydelsefulla för patienten som
hoppet om överlevnad var från början (Beck-Friis & Strang, 2005).
4
PROBLEMFORMULERING
Cancer är en vanlig sjukdom som var tredje svensk drabbas av under sin livstid
(Socialstyrelsen, 2005a). Oavsett var man arbetar som sjuksköterska kan man möta
cancerpatienter i olika faser av sjukdomen, från första beskedet om cancer till ett
palliativt skede. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att skapa en god relation till
patienten i vårdandet. Det innebär att vara nära, stödja och ge patienten en möjlighet att
bearbeta sin situation.
I dagens effektiva sjukvård kan det uppstå hinder för att bedriva en god vård av
patienter med cancer. På en vårdavdelning vårdas cancerpatienter i olika skeden
parallellt med patienter med andra sjukdomar. Sjuksköterskor slits mellan patienter med
olika behov. Enligt Plante och Bouchard (1995) får sjuksköterskor på vårdavdelningar
signifikant mindre stöd jämfört med sjuksköterskor på rena palliativa enheter. Utifrån
dessa förutsättningar väcks ett intresse av att undersöka hur sjuksköterskor upplever det
att vårda cancerpatienter inom slutenvården. Vilka hinder och möjligheter finns för att
bedriva god vård på vårdavdelningen? Vad krävs av sjuksköterskor för att klara av att
ge en god vård till dessa patienter? Hur påverkas sjuksköterskor själva av vårdandet?
Målet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete. Denna kunskap kan sedan
användas till att utveckla vården av cancerpatienter inom slutenvården.
SYFTE
Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor inom slutenvården upplever det att vårda
patienter med cancer, från det första beskedet om cancer till sjukdomens övergång till
en tidig palliativ fas.
METOD
För att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer
genomförde vi en litteraturstudie där kvalitativ forskning analyserades. Vår målsättning
var att skapa en ökad förståelse för sjuksköterskors känslor och upplevelser på ett
djupare plan. Enligt Friberg (2006) beskrivs det som evidensbaserad omvårdnad med
grund i kvalitativ forskning. Artiklarna analyserades med Evans (2003) modell som bas.
Litteratursökning
Första steget var att göra en inledande litteratursökning s.k. primärsökning, som
genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Academic Search Elite. Sökningen
startade brett med sjuksköterskors upplevelse av cancer genom att använda sökord som
cancer, feelings, decision, incurable cancer, nurse mm. Under sökningens gång har vi
läst ca 200 abstract och ca 20-30 artiklar ur olika perspektiv.
5
Vi satte upp en rad inklusionskriterier, vilka var att artiklarna skulle vara kvalitativa och
belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter inom slutenvården.
Valet av slutenvården gjordes för att fånga upp problematiken kring att vårda patienter
med cancer parallellt med patienter med andra diagnoser. Vi valde artiklar som belyste
vårdandet av patienter från första beskedet om cancer till och med den tidiga fasen av
palliativ vård. Artiklar som belyste den praktiska symtomlindringen valdes bort likaså
de som berörde den sena palliativa fasen. Vid sökningen exkluderade vi artiklar om
sjuksköterskors upplevelser av cancer hos barn, patienter inom hemsjukvård och rena
palliativa enheter. Artiklarna skulle vara vårdvetenskapliga, vetenskapligt granskade,
publicerade i en vårdvetenskaplig tidskrift samt var högst tio år.
Den egentliga sökningen gjordes i samma databaser som den inledande sökningen. Vi
hittade åtta artiklar som vi granskade mer noggrant. Sex artiklar valdes ut efter vårt
syfte och de uppsatta inklusionskriterierna. Dessa sex artiklar hittades i följande
databaser. I Cinahl fann vi tre artiklar som motsvarade vår problemformulering och
syfte. I PubMed hittade vi två och i Academic Search Elite hittade vi en artikel.
Sökorden som användes och kombinerades var: cancer, nurs*, experience, qualitative
studies, emotion och caring. Sekundärsökningar har också gjorts på intressanta artiklars
referenslistor samt vissa intressanta författare, dock utan resultat.
Analys
Ett vanligt tänkesätt vid kvalitativa analyser är att det går som en rörelse från helhet till
delar till en ny helhet (Friberg, 2006). Steg ett i analysgången är att läsa artiklarna
upprepade gånger för att förstå helheten där fokus ska ligga på studiernas resultat. När
vi avslutat litteratursökningen läste vi igenom artiklarna flera gånger. Därefter
identifierade vi nyckelfynden ur varje artikels resultat, vilket kan ses som steg två i
analysgången. Vi studerade här hur artikelförfattarna byggt upp sina olika teman och
hur resultatet framställdes. Därefter gjorde vi en sammanställning av varje studies
resultat för att skapa en översikt över materialet. Denna schematiska översikt finns med
som bilaga. Detta var det tredje steget i vår analys.
Steg fyra fortsätter med att relatera de olika studierna till varandra och försöka finna
likheter och skillnader. Vi förde samman liknande nyckelfynd från de olika artiklarna
och bildade på så sätt nya teman. Vår teknik var att fundera runt ett tema, studera vad
som skrivits om detta i de olika artiklarna och märka upp varje tema med färgkoder.
Varje tema sammanställdes sedan till ett resultat med hjälp av färgmarkeringarna.
Subtema växte fram under arbetets gång. Det resulterade slutligen i fem teman och tio
subteman vilket byggde upp det nya resultatet. Citat användes från originalstudier för att
vi ytterligare ville styrka resultatet.
6
RESULTAT
Här beskrivs sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer inom
slutenvården. Resultatet presenteras i fem huvudtema och tio subtema enligt nedan (se
tabell 1).
Tabell. 1 Tema och subtema
Tema och subtema
Krävande arbete
- Kunskap, personlighet och erfarenhet.
- Reflektioner kring vårdandet
Tidens betydelse
- Ha tid till att vårda
- Att tvingas prioritera
Skapa vårdrelation
- Kommunikation
- Känslomässig påverkan
Samarbete med läkare
- Mot samma mål
- Olika syn på vilken vård som ska ges
Givande arbete
- Arbetsklimat
- Personlig utveckling
Krävande arbete
I studierna framkommer att sjuksköterskor ofta återkommer till att arbetet med
cancerpatienter kräver vissa egenskaper och etiska överväganden.
Kunskap, personlighet och erfarenhet
För att kunna vårda patienter med cancer upplever sjuksköterskor höga krav på sig
själva. I studien påtalar de vikten av att ha en omfattande kunskapsbas som grund för att
kunna möta patientens behov och ge socialt, känslomässigt och andligt stöd (Berterö,
1999). Att vårda cancerpatienter innebär komplexa situationer och sjuksköterskorna
anser att det är viktigt med både kunskap och en känslomässig kompetens.
… before you feel comfortable providing social support you need to feel
comfortable knowing what is going on with them medically and until you can
discuss that with them at the same time, I think it’s very hard to engage them.
(Botti, et al. 2006, s.312)
7
För att ge god vård upplever sjuksköterskor enligt Quinn (2003) det viktigt med en
förmåga att kommunicera, att våga vara nära patienten, att inse sina begränsningar, be
om hjälp och att lära av sina misstag. De upplever det särskilt svårt att bemöta den
känslomässiga aspekten (Mohan, Wilkes, Ogunsiji & Walker, 2005). Att klara av att
handskas med en känslighet i förhållande till patient och anhöriga upplever
sjuksköterskorna betydelsefullt enligt Sandgren, Thulesius, Bridlund och Petersson
(2006). Hur man lyckas med detta beror på sjuksköterskans personlighet och erfarenhet.
Sjuksköterskorna upplever att den egna erfarenheten av cancervård är mycket
betydelsefull. Att ha livserfarenhet, en personlig erfarenhet och arbetslivserfarenhet
värderas högt. Detta är inget som går att läsa sig till i någon bok. Sjuksköterskorna
påtalar vikten av att reflektera och bearbeta svåra vårdsituationer för att senare kunna
dra nytta av sina erfarenheter. En erfaren sjuksköterska har lättare för att känna sig trygg
vid vårdandet trots att inte ha alla svar att ge patienten (Dunniece & Slevin, 2000,
Quinn, 2003; Sandgren, et al. 2006).
Reflektioner kring vårdandet
Sjuksköterskors upplevelser är att det ofta uppkommer svåra situationer vid vårdandet
av cancerpatienter. Dessa påverkar dem starkt (Quinn, 2003; Sandgren, et al. 2006). De
har funderingar och tankar om t.ex. Hur ärlig ska jag vara utan att ta ifrån hoppet? Har
jag gjort allt jag kan? Har jag gjort tillräckligt? Varför är livet så orättvist? (Sandgren,
et al. 2006). Ibland klandrar sjuksköterskorna sig själva i samband med att de upplever
vissa situationer som misslyckade. De kan känna att de t.ex. inte gjort tillräckligt eller
att de ångrar sitt handlande.
I heard he (the patient) had died earlier on the Sunday morning and I personally
found that very difficult … hard that I hadn´t told him he was dying, which he
asked me to, I hadn´t been there when he was dying, which I felt, I might have
liked to have been, or to have some part of it, and that my last interaction was, I
was too busy… to stop. (Quinn, 2003, s.169)
I studierna framkommer att sjuksköterskor upplever en stark vilja att göra gott och rätt
för patienten. Att ge en god vård genom att ge socialt, känslomässigt och andligt stöd
(Berterö, 1999).
Tidens betydelse
Det framkommer i studierna att sjuksköterskor har som mål att ge varje enskild patient
med cancer tid i vårdandet. Samtidigt innebär arbetet på en vårdavdelning att de tvingas
prioritera i sitt dagliga arbete.
Ha tid till att vårda
Tiden har stor betydelse för sjuksköterskornas upplevelser av att vårda cancerpatienter.
Det finns många olika aspekter på tiden. Tiden påverkar sjuksköterskor och vården de
8
ger patienten. Man vill ha tid att vara närvarande i vården, ha tid att se till hela
patienten, tillgodose basala behov, vara stödjande, erbjuda uppmuntran och lyssna
(Berterö, 1999). I Dunniece och Slevin (2000) poängterar sjuksköterskor vikten av att
ha tid för patienten, att besvara frågor eller bara vara där. Alla sjuksköterskorna värderar
tiden de har tillsammans med patienten högt (Quinn, 2003). Som sjuksköterska försöker
man ta sig tid till att lyssna och prata med patienten om livet, sjukdomen och framtiden.
Det finns en framtid hur kort den än kan verka.
Sjuksköterskorna försöker även se tidsaspekten från patientens perspektiv. De ser tiden i
relation till undersökningar eller behandlingar. Funderar över vad patienten vinner på
behandlingen, kan den ge förlängt liv eller möjlighet till bot. Hur lång tid har patienten
kvar att leva? Patienten bör också få tillfälle att rå om sin egen tid, även om tiden
tillbringas på sjukhus. Sjuksköterskor upplever det viktigt att patienten ges möjlighet att
använda den tid de har kvar rätt, finna källor till meningsfullhet och få möjlighet att
vårda sina relationer med anhöriga (Berterö, 1999).
Att tvingas prioritera
Sjuksköterskor i Berterö (1999) anser det viktigt att patienten känner att sjuksköterskan
är tillgänglig. Sjuksköterskorna upplever att de bara kan avsätta en liten del av sin tid
till en specifik patient på vårdavdelningen. De slits mellan olika patienter som behöver
vård (Quinn, 2003).
Sometimes, I wish I could spend more time with patients, to actually sit down.
You can see someone so anxious, maybe we show we are not in a rush, but I
know that I am not giving them my full attention, I have a hundred and twenty
things at the back of my mind. I know that I have got to do. I know they really
need my attention, and I know … That I have got other things to do, and maybe
they can see it, I hope they can´t. (Ibid. s.168)
Som oerfaren sjuksköterska är det svårare att få tid till att prata med patienten eftersom
mycket tid går åt till den rent medicinska vården. Då är det lätt att falla in i rollen att
fixa praktiska saker för patienten istället för att bara ge av sin tid och lyssna (Botti, et al.
2006; Quinn, 2003).
Sjuksköterskorna upplever frustration över att inte ha tid för patienten, de känner att de
inte är klara när de går hem och det leder i sin tur till en känsla av hjälplöshet och
mental stress (Mohan, et al. 2005; Sandgren, et al. 2006). I Sandgren et al. (2006)
framkommer att det är mycket viktigt att det finns tid till att reflektera på arbetet. För att
kunna överleva inom cancervården är det betydelsefullt med känslomässig kompetens
och tid. I en studie av Mohan et al. (2005) beskriver sjuksköterskor att förbättringar
behöver göras när det gäller att prioritera i det dagliga arbetet, vad är egentligen
viktigast? De uttrycker också en önskan om att cancervården ska få ta tid.
9
Skapa vårdrelation
Sjuksköterskors upplevelse är att en god kommunikation är en förutsättning för att
skapa en bra relation och ge god vård. Att komma nära patienten innebär att bli berörd
på olika sätt, vilket väcker mycket känslor hos sjuksköterskan.
Kommunikation
I Dunniece och Slevin (2000) framgår att sjuksköterskor bör vara närvarande då ett
cancerbesked ges. Den sjuksköterska som var med när patienten fick beskedet är oftast
den sjuksköterska som kommer patienten närmast. En vänskap och ett förtroende
utvecklas och sjuksköterskan upplever både medlidande för och beundran av patienten.
Många frågor och funderingar kommer fram efter beskedet och det är då viktigt att
sjuksköterskan finns till hands (Ibid.).
För att kunna bygga en god vårdrelation påtalar sjuksköterskorna det viktigt att vinna
patientens förtroende. Kompetens i det dagliga arbetet samt förståelse för patientens
komplexa situation är betydelsefullt. Det gäller att förstå den medicinska behandlingen,
bakomliggande sjukdomar och patientens tidigare erfarenheter. Kontinuitet är också en
viktig faktor för att kunna skapa goda relationer (Botti, et al. 2006).
I Berterö (1999) påtalar sjuksköterskor att god kommunikation är en viktig del i att
skapa en relation till patienten. Detta innefattar samtal, i vilka sjuksköterskan tillåter
patienten att ventilera sina känslor. Många gånger behöver man som sjuksköterska inte
prata alls, utan bara lyssna:
.... and then after a while they say, Thank you what you said to me…. and I think
about it, but I did not say anything, I had just been listening, sitting there silent
for quarter of an hour. (Ibid. s. 418).
I Sandgren, et al. (2006) belyser sjuksköterskor vikten av att ha en balans mellan
yrkesliv och privatliv i relationen till patienten. Man måste kunna dela personliga saker
med patienten utan att för den skull bli privat, det är nödvändigt att hålla en viss distans
för att orka med.
Känslomässig påverkan
På en vårdavdelning handskas sjuksköterskorna med känslomässigt laddade situationer
dagligen. De beskriver ofta känslor i form av sorg, stress, känslomässigt utmattande,
utmanande, frustration och känslan av att inte räcka till. De känner sorg och hjälplöshet
över att de inte kan förhindra att människor drabbas av cancer. De kan många gånger ha
svårt för att släppa jobbet när de går hem (Dunniece & Slevin, 2000; Mohan, et al.
2005).
Sjuksköterskorna uttrycker en stark känsla av att inte kunna ge den vård som de vill ge
och att inte räcka till. De upplever det svårt att tillgodose patientens behov på en
stressfylld vårdavdelning. De vill kunna erbjuda en lugn miljö för patienter och
anhöriga (Mohan, et al. 2005). Sjuksköterskorna bär med sig känslor av att inte räcka
till och upplever att de inte kan göra nog. De vill kunna ge tillräckligt med tid till
10
patienten (Dunniece & Slevin, 2000; Sandgren, et al. 2006). Varje patient bär med sig
tidigare erfarenheter och problem, vilket upplevs betungande för sjuksköterskorna
(Mohan, et al. 2005).
Att vårda patienter med cancer påverkar sjuksköterskan som person. Studier (Dunniece
& Slevin, 2000; Sandgren, et al. 2006) har påvisat att sjuksköterskor har lätt för att
identifiera sig med patienten. Tänk om det var jag? De upplever det lättare att identifiera
sig med patienten om de är i samma livssituation.
… her career and her life had sort of been similar to mine. We did not know each
other at all but I felt awful for her. I felt as if it was somebody telling me … and I
actually felt selfish in a way because I felt ´There for the grace of God go I…´. I
(Dunniece & Slevin, 2000, s. 614)
Enligt Botti, et al. (2006) och Sandgren, et al. (2006) upplevde sjuksköterskor det
viktigt att försöka förhindra att de själva dras med känslomässigt på patientens ”resa”.
Det var vanligt att de satte band på sig själva för att inte dela med sig hur mycket som
helst av sin egen person till patienten. De uttrycker att sjuksköterskor med begränsad
erfarenhet är särskilt sårbara och har lättare för att dras med känslomässigt. Det finns
risk för att bli känslomässigt utbränd, för personlig och för involverad i patienten. De
tycker att balansen mellan att hjälpa och stödja patienten och se till att de själva mår bra
är en svårighet i vårdandet..
Samarbetet med läkare
I dessa studier framkommer att sjuksköterskor önskar en bättre plan för cancerpatienter
och en bättre dialog med läkarna om vården av cancerpatienter.
Mot samma mål
Det framkommer att sjuksköterskorna upplever det viktigt att ha en tydlig
behandlingsplan vad gäller vården för varje patient med cancer. Det finns svårigheter
och missuppfattningar i samarbetet med läkare (Mohan, et al. 2005; Quinn, 2003). När
sjuksköterskor och läkare inte kommunicerar om målet för vården, känner många
sjuksköterskor en frustration. Då informationen till patienten inte är tydlig och ärlig
påverkas vårdandet negativt då patienten och sjuksköterskan hindras att uttrycka sina
tankar och känslor till varandra (Berterö, 1999).
En viktig del i cancervården är att fatta beslut om den fortsatta vården. I studier (Botti,
et al. 2006; Dunniece & Slevin, 2000) framkommer att samarbetet och
kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska i olika sammanhang fungerar dåligt.
Sjuksköterskorna upplever att de får väldigt lite information om patientens
sjukdomsprogress och behandling under sjukhusvistelsen. Läkaren går ofta in själv till
patienten och ger information eller fattar viktiga beslut ihop med patienten utan att
11
sjuksköterskan är närvarande. Det framkommer en önskan om att få ta en mer aktiv roll
i beslutsfattande.
Really, I am just there in the background and the doctor will do all the talking,,,
[but] it is the nurse who has the communication on a deeper level,,, it is the nurse
who is there with the patient most of the time. (Dunniece & Slevin, 2000, s.
614)
Olika syn på vilken vård som ska ges
I studier (Berterö, 1999; Dunniece & Slevin, 2000) framkommer att läkare och
sjuksköterskor ofta har olika syn på vilken vård som ska ges till patienten.
Sjuksköterskor vill t.ex. ge palliativ vård, men läkaren vill försöka ge ännu en botande
behandling. Sjuksköterskor kan ibland känna sig tvingade att ge en behandling som de
inte tror på eller anser är verkningslös. Det kan förekomma situationer då läkare och
anhöriga kommer överens om att inte berätta om diagnosen för patienten, vilket skapar
en svår situation vid vårdandet av patienten (Dunniece & Slevin, 2000). I Berterö
(1999) beskriver sjuksköterskorna en frustration när informationen till patienten är
otydlig. Ett exempel är patienten som av läkaren fått ett falskt hopp. Patienten kämpar
och lider i sin tro på bot. När patienten sedan dör utan att ha haft möjlighet att avsluta
sina relationer med nära och kära känner sjuksköterskan det som att hon har sviket både
patient och anhöriga.
I dessa studier (Berterö, 1999; Dunniece & Slevin, 2000) framkommer att
sjuksköterskor önskar en bättre plan för cancerpatienter och en bättre dialog med
läkarna om vården av cancerpatienter. Sjuksköterskorna upplever att de ofta har en
annan syn på vilken vård cancerpatienter ska ha än läkarna.
Givande arbete
Klimatet i arbetsgruppen bland kollegor är en viktig faktor för att klara av arbetet.
Trots att arbetet uppfattas krävande på många olika sätt finner ändå sjuksköterskor en
mening med sitt arbete då de utvecklas som människor på ett personligt plan.
Arbetsklimat
Enligt sjuksköterskor i Sandgren, et al. (2006) har tiden, kollegors attityd och
värderingar på avdelningen stor betydelse för hur de klarar av arbetet med
cancerpatienter. Sjuksköterskorna upplever att det är viktigt att ha en öppen atmosfär på
avdelningen.
We are close to both laughs and tears, like we can make jokes of the most
serious things, and it doesn`t be rude. And you can also talk seriously about it
because it shouldn´t be like silly (Sandgren, et al. 2006, s. 86).
12
Sjuksköterskorna som arbetar med cancerpatienter påtalar behov av stöd. På vissa
avdelningar fanns formellt stöd men saknades helt på andra. Sjuksköterskor söker ofta
informellt stöd hos varandra på avdelningen eller uttrycker en önskan om att få stöd
(Mohan, et al. 2005; Quinn, 2003; Sandgren, et al. 2006;). Sjuksköterskor prioriterar att
bry sig om sina kollegor och prata om känslor för att hjälpa varandra att klara av arbetet
med cancerpatienter. De påtalar vikten av att må bra, för när man mår bra själv ger man
bra vård (Sandgren, et al. 2006).
Personlig utveckling
Att vårda patienter med cancer kräver mycket av sjuksköterskorna men samtidigt får de
mycket tillbaka på ett personligt plan. Relationen ger en djup och meningsfull
upplevelse (Berterö, 1999).
Sjuksköterskorna upplever att vårdandet av cancerpatienter leder till att de själva växer
som människor (Berterö, 1999; Dunniece & Slevin, 2000; Sandgren, et al. 2006). I
Quinn (2003) beskrivs att mötet med svårt sjuka och lidande patienter är svåra
situationer som påverkar sjuksköterskor på ett personligt plan. Arbetet leder till
reflektion där de tvingas att ifrågasätta och ompröva sina egna liv.
Sjuksköterskorna känner tillfredsställelse genom att kunna hjälpa patienten på bästa sätt.
Genom vårdandet utvecklar de enligt Berterö (1999) ett självförtroende och blir
medvetna om sina styrkor och svagheter. Genom erfarenheter som man reflekterar över
samlar man på sig mer kunskap (Dunniece & Slevin, 2000). Sjuksköterskorna upplever
också att de får tillbaka mycket av patienter och har möjlighet att få träffa så många
fantastiska människor.
Despite that it’s tough and many are dying and many are very ill, by some reason, difficult to
explain, the reward in incredible. You meet to so many amazing people and many patients give
back so much of themselves. It is great to be part of it. (Sandgren, et al. 2006, s.82)
Enligt Sandgren, et al. (2006) motiverades sjuksköterskorna av att de bryr sig om
patienter och anhöriga och att de uppfattar sitt jobb som värdefullt. Vårdandet ger enligt
sjuksköterskor i Berterö (1999) en livserfarenhet och insikt om värdet av liv och död
och vad livet handlar om. Det leder till en personlig mognad hos sjuksköterskan.
Vårdandet väcker känslor av ödmjukhet gentemot sina medmänniskor (Sandgren, et al.
2006).
13
DISKUSSION
Vi har valt att dela upp diskussionen och presentera den i en metoddiskussion och en
resultatdiskussion.
Metodiskussion
Vår strävan i denna studie har varit att få en ökad förståelse för sjuksköterskors
upplevelser av cancervård. Målet har varit att gå in djupare på känslor och upplevelser
s.k. mjuka frågor och då lämpar sig kvalitativ forskning bäst. Vid analys av kvalitativa
artiklar ska man vara medveten om att resultatet aldrig skulle bli identiskt om man
skulle reproducera det. Målet med denna studie är att ge en sammanställning av
beskrivningar för att öka förståelsen av det som undersökt (Evans, 2003).
Den inledande sökningen tog ganska lång tid för oss beroende på att det tog tid att
bestämma sig för ett syfte. Det fanns så mycket intressanta artiklar att studera utifrån
många olika perspektiv. Vi hittade bra artiklar som var kvantitativa. Vi upplevde det
svårt att sålla bort det som inte belyste vårt syfte. Att hitta rätt sökord var tidsödande
med tanke på att det finns så enormt mycket skrivet om cancer ur alla möjliga
perspektiv. När väl syftet var preciserat föll bitarna på plats.
Det finns mycket skrivet om sen fas av palliativ vård (vård i livets slut) och
sjuksköterskans upplevelse av detta. Vårt intresse har däremot handlat om hur
sjuksköterskor upplever det att vårda patienter tidigare i sin sjukdom. Vår kliniska
erfarenhet är att det finns stora svårigheter i vårdandet när en patient får ett
cancerbesked eller vid övergången till palliativ vård. Det är även svårt att vårda
cancerpatienter i olika skeden tillsammans med andra patientkategorier. Helst hade vi
velat skriva om hur sjuksköterskan upplever det när vården går från kurativ till palliativ,
men det fanns för lite artiklar för att fullfölja detta spår. Möjligen skulle denna
frågeställning lämpa sig väl för en intervjustudie. Eftersom det var så få artiklar fick vi
vidga syftet till att handla om cancervård, från första beskedet om cancer till
sjukdomens övergång i en tidig palliativ fas.
Vid artikelsökningen framkommer att det finns väldigt få artiklar som belyser
sjuksköterskans upplevelser av cancervård på vårdavdelningar. Flera studier var utifrån
distriktssjuksköterskans perspektiv. Att inkludera artiklar om öppenvården för att få fler
artiklar hade varit svårt då arbetet skiljer sig så markant åt och man arbetar under så
olika förhållande. Andra studier beskrev palliativa sjuksköterskors upplevelser, vilka
främst handlade om vård i livets slut. Vår erfarenhet är att den stora utmaningen inom
cancervården ligger tidigare i sjukdomsförloppet snarare än att ge god vård i livets slut.
Vid cancerbeskedet, besked om recidiv eller under behandling befinner sig patienten i
en situation mellan hopp och förtvivlan. Vi upplever att det ofta kan vara svårt att
bemöta patientens oro och funderingar. Det kan finnas oklarheter om prognos och
behandling. I livet slut har de flesta patienter accepterat sin sjukdom och anhöriga är
införstådda med att patientens försämrade tillstånd. Här handlar det främst om
symtomlindring och att ge stöd till patient och anhöriga.
14
Vi hittade även artiklar där både patientens och sjuksköterskans perspektiv belystes
vilket gjorde det svårt att ta med dessa studier. Möjligen hade en litteraturöversikt
kunnat tillföra något till studien med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vi
hittade totalt sex artiklar som motsvarade vårt syfte. Dock är det sex faktamässigt
innehållsrika artiklar som lämpade sig väl att studera. Texterna i artiklarna har väl
speglat det fenomen vi valt att studera.
De artiklar vi valt att studera är gjorda i Nordirland, England, Australien (2 st.) och
Sverige (2 st.). Intressant att läsa artiklar från olika världsdelar som ändå belyser samma
upplevelser och ger samma bild. Resultatet är aktuellt då studierna är max 10 år gamla.
Vid genomgången av artiklarna framkom nya teman ganska lätt. Trots olika världsdelar
med olika kulturer och olika vård framkommer ganska lika upplevelser och stämmer väl
överens. Dock fanns svårigheter med att hitta skillnader i texterna. Är sjuksköterskors
upplevelse av cancer universell? Att vårda patienter och skapa vårdrelation med
patienter med cancer väcker kanske samma känslor inom oss var vi än verkar?
Resultatdiskussion
I HSL (1987) står det att patienten har rätt till information om sin sjukdom. Studie gjord
av Bolmsjö, et al. (2007) har påvisat att både läkare och sjuksköterskor anser att
patienten måste få samma information av hela personalgruppen. Detta förutsätter en
tydlig dialog och planering inför ett cancerbesked. För att kunna ge bra information och
ha en dialog med patienten krävs att man kommer nära patient och anhöriga och ha en
bra kommunikation med dem (Beck-Friis & Strang, 2005). Det finns andra aspekter än
rent medicinska att ta ställning till inför ett beslut. Här har sjuksköterskan en viktig roll
då de känner patienten bra, har en nära relation och kan se patienten ur ett
helhetsperspektiv. Det handlar inte enbart om att ge behandlingar som är medicinskt
möjliga. Hur viktig är diagnosticeringen? Ska en multisjuk gammal patient som bor på
ett boende göra en operation? Vad vinner patienten på behandlingen? Vad vill patienten
själv?
Sjuksköterskorna påtalade att det har stor betydelse att ha en tydlig behandlingsplan om
vilken vård som ska ges (Berterö, 1999; Mohan, et al. 2005; Quinn, 2003). Alla ska veta
vad som är planerat för patienten, vilken information som givits och hur informationen
mottagits. Detta ställer krav på god dokumentation och att samarbetet mellan läkare och
sjuksköterskor förbättras betydligt.
Eftersom sjuksköterskor påtalar vikten av en behandlingsplan drar vi slutsatsen att det
ofta saknas en plan för varje patient. När kommunikationen med läkare är dålig och
ingen tydlig plan finns påverkas naturligtvis sjuksköterskan i sitt arbete. Genom
vårdandet kommer sjuksköterskan nära patienten och alla beslut som tas av läkare
påverkar i längden hur relationen med patient och anhöriga blir. Att vårda en patient där
behandlingen ej är klart uttalad upplevs som svårt.
15
I vår studie framkommer att läkare och sjuksköterskor har olika syn på vilken vård som
ska ges och svårigheter att fatta beslut förekommer. Sjuksköterskor vill påbörja palliativ
vård, men läkare vill ge ännu en botande behandling (Lowden, 1998; Löfmark, et al.
2007). I beslutsfattandet poängteras att det krävs tid, reflektion och personlig mognad
(Löfmark, et al. 2007). I Kuuppelomäki & Lauris studie (1998) framkommer att läkare
och sjuksköterskor pratar lite med varandra om patientens behandling. Sjuksköterskor
upplever ofta att patienten tvingas genomgå undersökningar i onödan. Läkare har lättare
att ordinera än att låta bli. I Wallerstedt och Andershed (2007) beskrivs att läkare
prioriterar andra arbetsuppgifter istället för att prata med patient och anhöriga. Som
sjuksköterska behöver man upprepade gånger påtala för läkaren behovet av samtal och
kanske fatta beslut om att avsluta behandling. Vårdandet handlar mycket om att
behandla, behandla, behandla… vilket skapar frustration hos sjuksköterskor (Ibid.).
Sjuksköterskor blir påverkade av att tvingas ge en behandling till patienten som man
själv inte tror på. Vad är det som gör att läkare och sjuksköterskor tycker så olika om
detta? Våra tankar är att vi har olika professioner och ser på patienten på olika sätt. Som
läkare fostras man in i en skola att bota och behandla och ser utifrån
sjukdomsperspektiv. Sjuksköterskor etablerar relationer till patienten i vårdandet och
kommer mer nära. Det är sjuksköterskan som vårdar patienten efter behandling och ser
det som patienten genomlider. Livsvärldsperspektivet kommer fram tydligt i
sjuksköterskans tankar och man vill att patientens tid ska tas tillvara. Sjuksköterskan vill
ge känslomässigt stöd till patient och anhöriga och bedömer det som betydelsefullt.
Enligt Brian Lowden (1998) beskriver läkare palliativ vård i termer av symtomkontroll,
och sjuksköterskor går istället in i termer av känslomässigt stöd. Båda dessa aspekter
behöver beaktas för att ge god vård enligt vår åsikt. En öppen diskussion mellan läkare
och sjuksköterskor behövs.
Det finns funderingar hos sjuksköterskor om hur ärlig man kan vara utan att ta ifrån
patienten hoppet (Sandgren, et al. 2006). Även hos läkare finns det en rädsla att
cancerbeskedet ska ta ifrån patienten hoppet (Fallowfield, et al. 1998). I hoppet ligger
livsvilja och kraft och vårdandet bör ske i tro, hopp och kärlek. I vårdandet bör
sjuksköterskan medvetet sträva efter att bevara patientens hopp genom att t.ex. ge
patienten nya perspektiv och nya möjligheter i den förändrade situationen (Eriksson,
1987). Enligt Beck-Friis & Strang (2005) förändras hoppet i takt med att
sjukdomsbilden förändras. Vår erfarenhet är att patienter ofta ställer frågor och söker
bekräftelse om t.ex. hur lång tid har jag kvar? Kommer jag att uppleva en sommar till?
Visst kommer den här behandlingen att göra mig bättre? De söker något hopp i dessa
frågor samtidigt som de vill se vår reaktion på om hoppet är realistiskt eller ej. Det är
svårt att bemöta dessa frågor men samtidigt tror vi det är betydelsefullt för patienten att
få möjlighet att ställa dessa frågor. Det är ett sätt för patienten att bearbeta sin situation
och på så sätt förändra hoppet.
Arbetet på en allmän vårdavdelning innebär slitningar för sjuksköterskan mellan olika
patienter med olika behov (Wallerstedt & Andershed, 2007). Det upplevs också svårt att
inte kunna erbjuda en lugn miljö för patienten, enkelrum och tid till patient och anhöriga
(Mohan, et al. 2005). I vår studie framkommer det att sjuksköterskor upplever slitningar
mellan den tid man vill ge till patienten med cancer och alla övriga arbetsuppgifter på
16
avdelningen (Mohan, 2005; Quinn, 2003). Detta framkommer också i andra studier
(Thompson, McClement & Daeninck, 2006; Wallerstedt & Andershed, 2007) att just
tidsbristen på vårdavdelningen är svår. Att tvingas prioritera och vid akuta situationer
eller många hemgångar prioriteras patienter med cancer ner. Vad ska man lägga sin tid
och energi på? Detta stämmer väl överens med vår egen erfarenhet, att ständigt ha ett
dåligt samvete för att cancerpatienterna kommer i skymundan. Det är alltid någonting
”viktigt” som måste göras/åtgärdas först. Att vårda cancerpatienter berör oss
sjuksköterskor djupt. Vi upplever ofta en känsla av att inte räcka till.
I de kvalitativa artiklar vi studerat framkommer att sjuksköterskor upplever att tid är en
bristvara inom cancervården (Botti, et al., 2006; Mohan, et al., 2005; Quinn, 2003).
Även McCaughan och Parahoo (2002) kommer i sin kvantitativa studie fram till att
sjuksköterskor upplever att det finns begränsat med tid till att ge cancerpatienter en
holistisk vård. Sjuksköterskor känner sig många gånger frustrerade för att de inte har tid
till varje patient i den utsträckningen de vill. Det finns alltid tid till att ge patienten
fysisk/medicinsk vård, men tiden räcker inte till när det gäller att ge psykosocialt stöd.
Är man som patient inneliggande på sjukhus så är det för att få någon undersökning,
behandling och/eller medicinskt problem åtgärdat. Tyngdpunkten ligger då på ett
medicinskt plan. Som sjuksköterska ser man patienten som mer än ett medicinskt
problem som behöver åtgärdas. Man vill ge stöd, uppmuntran och försöka vara nära
patienten. Sjuksköterskor ställer ofta väldigt höga krav på sig själva, kanske ibland för
höga krav.
En god kommunikation är en förutsättning för att skapa en bra relation till patienten
(Berterö, 1999). Relationen mellan patient och sjuksköterska är en viktig del av
vårdandet. Beröring, fysisk eller psykisk, ingår som en del i den vårdande relationen.
Att våga beröra eller vidröra och att visa att man själv blir berörd stärker relationen
(Wiklund, 2003). Enligt Berterö (1999) blandas vårdandet med fysiskt och
känslomässig vård samman. Vårdandet innebär en aktiv aspekt som involverar att
assistera och serva patienten. Det är också en attitydaspekt som innefattar kognitiv,
känslomässig och moralisk faktor. Viktigt med uppmärksamhet, erkännande och respekt
för patient och anhöriga. Sjuksköterskan försöker se till både patientens och anhörigas
behov.
Att skapa en god relation handlar om att våga komma nära och etablera ett förtroende
hos patienten. Det handlar om att våga ge av sig själv. Att möta patienten och bara
finnas där, utan att ha alla svar. Vår upplevelse är att det inte alltid är svar patienten vill
ha utan tid och bekräftelse. Att komma nära väcker mycket känslor hos sjuksköterskor.
Balansgången är svår, att ge av sig själv utan att dras med alltför mycket. Mycket ligger
på ett personligt plan, det krävs mognad och personlig erfarenhet. Vår erfarenhet från en
kirurgisk vårdavdelning är att det krävs av sjuksköterskor att de är effektiva, rationella
och klarar av att fatta snabba beslut. Samtidigt ska de ha kompetens till att etablera en
god relation och kunna prata om svåra ämnen. Sjuksköterskor slits mellan dessa
ytterligheter.
Det är relationen till patienter som ger sjuksköterskan känslan av att det hon gör är
meningsfullt, man får mycket tillbaka på ett personligt plan (Berterö, 1999). Denna
känsla av meningsfullhet gör det möjligt för sjuksköterskor att orka fortsätta arbeta
17
inom cancervården. De uppfattar sitt arbete som värdefullt och får en personlig insikt
om vad livet kan handla om, både liv och död. Men även om man får mycket tillbaka så
är vår erfarenhet att det ändå krävs mer för att orka arbeta med patienter med cancer i
längden. Arbetskamraterna och klimatet på arbetsplatsen har stor betydelse för att man
ska klara av att arbeta inom cancervården. Vår personliga erfarenhet är att ett öppet
klimat på arbetsplatsen är en förutsättning för att orka med. Att prestigelöst kunna
diskutera svåra situationer med sina arbetskamrater är lika betydelsefullt som att kunna
ha roligt tillsammans.
Berterö (1999), Mohan, et al. (2002), och Quinn (2003) påtalar att sjuksköterskor som
arbetar med cancervård behöver stöd och tid för reflektion. I deras studier framkom det
att det inte var på alla avdelningar det fanns formellt stöd att få. Istället söker
sjuksköterskor ofta informellt stöd hos varandra. För att kunna utveckla vården och få
en ännu högre arbetstillfredsställelse så krävs det att sjuksköterskor får tid för reflektion
i högre utsträckning i framtiden. Vi anser att det måste finnas utrymme i dagens
sjukvård att också se till att personalen mår bra. För när du mår bra, kan du också ge en
bra vård.
Betydelse för vårdandet
För att förbättra vården av patienten med cancer inom slutenvården är följande viktigt:
•
•
•
•
Upprätta en gemensam behandlingsplan för varje patient så att alla vet vad som
gäller.
Ha en öppen dialog och ett förbättrat samarbete mellan läkare och
sjuksköterskor.
Låta cancervården få ta tid.
Ge personalen tid till reflektion.
Behandlingsplanen bör utformas av läkare och sjuksköterskor tillsammans. I planen bör
den medicinska planeringen framgå. Det är viktigt att det dokumenteras väl vilken
information som är given, hur mycket patienten tagit till sig och vad den fortsatta
planeringen är. Sjuksköterskor har en viktig roll i upprättandet genom att få in
omvårdnadsperspektivet. Hur ställer patienten sig till framtiden? Vilka funderingar eller
planer har patienten? Vilka hinder möter patienten i vardagen? Lika viktigt som det är
för sjuksköterskan att känna till den medicinska behandlingen är det för läkaren att
förstå patientens situation. Här krävs det en öppen dialog och ett nära samarbete mellan
yrkeskategorierna.
Förståelse måste finnas för att arbetet med cancerpatienter tar tid. Det bör avsättas tid
till reflektion på avdelningarna, helst med alla yrkeskategorier tillsammans. Genom att
reflektera lär man sig hantera svåra situationer och lär sig av erfarenheten. Får man tid
till reflektion och samtal så stärks man i sin yrkesroll och svetsas samman som grupp.
Detta leder till att man utvecklas som människa och har lättare för att klara av arbetet
med cancerpatienter.
18
REFERENSER
Beck-Friis, B., & Strang, P (red). (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber AB.
Berterö, C. (1999). Caring for and about cancer patients: identifying the meaning of the
phenomenon ”caring” through narratives. Cancer Nursing, 22(6), 414-420.
Bolmsjö, Å., Nilstun, T., & Löfmark, R. (2007). From cure to palliation: agreement,
timing, and decision making within the staff. American Journal of Hospice &
Palliative Medicine. 24(5), 366-370.
Botti, M., Endacott, R., Watts, R., Cairns, J., Lewis, K., & Kenny, A. (2006). Barriers in
Providing Support for Patients With Cancer. Cancer Nursing, 29, 309-316.
Cullberg, J. (1994). Dynamisk psykiatri. Värnamo: Natur och Kultur.
Dunniece, U., & Slevin, E. (2000). Nurses´ experiences of being present with a patient
receiving a diagnosis of cancer. Journal of advanced Nursing, 32(3), 611-618.
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB.
Evans, D. (2003). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data
synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
Fallowfield, L., Lipkin, M., & Hall, A. (1998). Teaching senior oncologists
communication skills: results from phase 1 of a comprehensive longitudinal program
in the United Kingdom. Journal of Clinical Oncology, 16, 1961-1968.
Friberg, F.(red.). (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Danmark: Studentlitteratur.
Kaasa, S.(red.).(2001). Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur.
Kuuppelomäki, M., & Lauri, S. (1998). Ethical dilemmas in the care of patients with
incurable cancer. Nursing Ethics, 5(4), 283-293.
Lowden, B. (1998). Introducing palliative care: health professionals´ perceptions.
International Journal of Palliative Nursing, 4(3), 135-142.
Löfmark,R., Nilstun, & T., Ågren Bolmsjö, I. (2007). From cure to palliation: concept,
decision and acceptance. Journal of Medical Ethics, 33, 685-688.
Lughton, J.(2002). Communicating with dying people and their relatives. Padstow,
Cornwall: TJ Intenational Ltd.
19
McCaughan, E., & Parahoo, K. (2000). Medical and surgical nurses´ perceptions of
their level of competence and educational needs in caring for patients with cancer.
Journal of Clinical Nursing, 9, 420-428.
Mohan, S., Wilkes, L.M., Ogunsiji, O., & Walker, A. (2005). Caring for patients with
cancer in non-specialist wards: the nurse experience. European Journal of cancer care,
14, 256-263)
Monat, A., & Lazarus, R. (1991). Stress and coping (tredje upplagan). New York:
Columbia University Press.
Nationalencyklopedin, Hämtad 2008-11-26 från http://NE.se
Plante, A., & Bouchard, L. (1995). Occupational stress, burnout, and professional
support in nurses working with dying patients. Omega: Journal of Death & Dying,
2, 93-109.
Quinn, B. (2003). Exploring nurses´ experiences of supporting a cancer patient in their
search for meaning. European Journal of Oncology Nursing,7(3), 164-171.
Ronaldson, S., & Devery, K. (2001). The experience of transition to palliative care
services: perspectives of patients and nurses. International Journal of Palliative
Nursing, 7(4), 171-177.
Sandgren, A., Thulesius, H., Fridlund, B., & Petersson, K. (2006). Striving for
Emotional Survival in Palliative Cancer Nursing. Qualitative Health Research, 16,
79-96.
Schofield, P., Carey, M., Love, A., Nehill, C., & Wein, S. (2006). “Would you like to
talk about your future treatment options?” discussing the transition from curative
cancer treatment to palliative care. Palliative Medicine, 20, 397-406.
Socialdepartementet (1982). Hälso-och sjukvårdslag (1982:763). Hämtad 2008-11-26
från http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19820763.htm
Socialstyrelsen (2005a). Cancer i siffror. Populärvetenskapliga fakta om cancer – dess
förekomst, bot och dödlighet. Hämtad 2008-11-26 från
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/20F814EA-945C-43A2-9D43F1394A80694B/8233/rev_20051255.pdf
Socialstyrelsen (2005b). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska (2005-1051). Hämtad 2008-11-26 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D1780CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
Statens offentliga utredningar (1995). Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Hämtad
2008-11-26 från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25124
20
Thompson, G., McClement, S., & Daeninck, P. (2005). Nurses´ perceptions of quality
end-of-life care on an acute medical ward. Journal of advanced Nursing, 53(2), 169177.
Volker, D., Kahn, D., & Penticuff, J. (2004). Patient Control and End-of-Life Care Part
11: The Patient Perspective. Oncology nursing Forum, 31(5), 954-960.
Wallerstedt, B., & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special
palliative care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavian
Journal Caring Science, (21), 32-40.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
WHO (2002). Definition av palliative vård 2002. Hämtad 2008-11-26 från
http://www.nrpv.se/pages/589.asp?menuID=257&menuColor=%2399CC00
21
BILAGA
ÖVERSIKT AV ANALYSERADE ARTIKLAR
Titel
1. Titel
Nurses´
experiences of
being present
with a patient
receiving a
diagnosis of
cancer.
Perspektiv
Problem
syfte
Sjuksköterske
perpektiv
Fenomenologisk
Syftet med
studien är att
beskriva hur
sjuksköterskor
upplever det att
vara närvarande
när en patient får
en cancerdiagnos
(första beskedet,
recidiv eller
terminal cancer).
Deskriptiv,
Kvalitativ ansats,
Semistruktuerade
intervjuer.
6 intervjuer.
Resultatet indelas i 7 olika
tema.
Sjuksköterske
perspektiv
Fenomenologisk
Syftet med
studien är att
beskriva och
undersöka hur
sjuksköterskor
upplever det att
stödja cancerpatienten i
hans/hennes
sökande efter
mening. Målet är
att skapa
kunskap och
medvetenhet om
sjuksköterskans
upplevelser.
Tolkande
fenomenologi
utifrån Heideggers
”lived experience”.
11 intervjuer med
precisa frågor.
Indelning i olika teman.
Författare:
Dunniece, Una
Slevin, Eamonn
och Metod
Tidskrift:
Journal of
Advanced
Nursing
Sep 2000, vol.32
issue 3, p611-618
Årtal:
2000
2. Titel
Exploring nurses´
experiences of
supporting a
cancer patient in
their search for
meaning
Författare:
Quinn, Barry
Tidskrift:
European Journal
of Oncology
Nursing
7(3), 164-171
Årtal:
2003
22
Resultat
1. Tänk om det var jag?
2 Väcker känslor av olika
slag
Urval:
3 Att vara närvarande
-minst 1.5 års
4. Komma närmare
patienten
erfarenhet
- avdelningssk
5.Hur cancerbeskedet
- ha erfarenhet av att avslöjas för patienten.
vara med vid info6.Tidens betydelse
givning
7.Lära sig genom
reflektion
Studien är gjord på
kirurgavdelningar i
Nordirland.
Urval:
Inbjöd ssk för
intervju på 6
vårdavdelningar.
Studien är gjord på
en benmärgstransplantationsenhet och
en medicinsk/
onkologisk avd. i
London.
1. Ssk värderar sin egen
erfarenhet.
2. Förstå sökandet efter
mening
3. Tid
4. Relationen
5. Vårdandet och
sjuksköterskans
skicklighet/färdighet.
6. Upplevelser av
svårigheter och behov av
stöd.
Titel
Perspektiv
Problem och
syfte
Metod
Resultat
3.Titel:
Barriers in
providing
psychosocial
support for
patients with
cancer.
Vårdvetenskap,
Sjuksköterske
perspektiv
Syftet med
studien är att
beskriva
sjuksköterskans
uppfattning av
vad som är
viktigt för att ge
god psykosocial
vård till
hematologpatienter.
Deskriptiv,
kvalitativ ansats
Resultatet indelas i 5
teman
Urval:
15 erfarna
sjuksköterskor (>3
år) utvaldes. Delades
in i 2 fokusgrupper
och intervjuades
tillsammans.
1. När är rätt tid att
prata?
2. Bygga relationer.
3. Dras med
känslomässigt.
4. Ge stöd under
patientens ”resa”.
5. Svårigheter i
kommunikationen.
Författare:
Botti, Mari
Endacott, Ruth
Watts Rosemary
Cairns Julie
Lewis Katrina
Kenny Amanda
Studien är gjord på
en onkolog/
hematolog och
benmärgstransplantationsavdelning i
Victoria, Australien.
Tidskrift:
Cancer Nursing
29(4), 309-316
Årtal:
2006
4.Titel:
Striving for
emotional
survival in
palliative cancer
nursing
Författare:
Sandgren, Anna
Thulesius, Hans
Fridlund, Bengt
Petersson, Kerstin
Sjuksköterske
perspektiv
Grounded
theori
Syftet med
studien är att
studera vad som
berör och
påverkar
sjuksköterskor
som arbetar med
palliativa
cancerpatienter i
sjukhusmiljö.
Hur hanterar de
arbetet?
Tidskrift:
Qualitative Health
research
16(1) 79-96
Årtal:
2006
23
Utgår från grounded
theori och applicerar
detta i studien.
Kvalitativ ansats.
Ssk motiveras av att
de bryr sig mycket om
patient och anhöriga.
Upplever känslomässigt jobbigt men
Urval:
även positiv påverkan.
46 ssk intervjuades Försöker klara av
som arbetat på
arbetet genom att söka
onkolog/ kirurgavd. samtal, stöd och att
i Lund. Resultatet
reflektera själv.
jämförs med infor- Utifrån detta bildades
mella intervjuer på grounded theori och
minnesanteckningar går in i olika begrepp.
och om grounded
En modell och relation
theori.
mellan känslomässig
Frågor:
kompetens och tiden
-Hur är det att vårda -Emotionell shielding
cancerpatienter?
-Professionell
- Hur handskas du
Shielding
med svåra
-Cold Shielding
situationer?
- Känslomässigt
-Vilket stöd får du? bearbetande
-begrundande
Titel
Perspektiv
5. Titel:
Caring for
patients with
cancer in nonspecialis wards:
the nurse
experience
Sjuksköterske Syftet med
perspektiv
studien är att
studera
sjuksköterskans
upplevelse av att
vårda cancerpatienter inom
allmänna
vårdavdelningar.
Författare:
Mohan, S
Wilkes, L.M
Ogunsiji, O
Walker, A
Problem
syfte
och Metod
Tidskrift:
European Journal
of Cancer Care
14, 256-263
Urval:
50 Frågeformulär
skickades ut till 4
vårdavdelningar,
med 25 svar som
resultat.
Gick sedan ut och
informerade på
avdelningen och
erbjöd att få
intervjua ssk. 5
intervjuer gjordes.
Allt sammanställdes
ihop.
6 olika teman
framkom under
studien.
1. Att vårda
cancerpatienter väcker
starka känslor hos ssk.
2. Tidsbrist.
3. Kunskapsbrist inom
cancervård.
4. Familjestöd.
5. Olämplig miljö.
6. Att vårda patienter
som inte accepterar
sin cancerdiagnos.
Undersökningen är
gjord på 4 allmänna
vårdavdelningar i
Australien.
Årtal:
2005
6. Titel:
Caring for and
about cancer
patients:
Identifying the
meaning of the
phenomen
“caring” through
narratives.
Kvalitativ,
deskriptiv.
Resultat
Sjuksköterske
perspektiv
Fenomenologisk,
hermeneutisk
Syftet är att
identifiera ”the
meaning of
caring” så som
det upplevs och
uttrycks av
sjuksköterskor
som arbetar med
patienter som
har cancer.
Författare:
Berterö, Carina
Tidskrift:
Cancer Nursing
Årtal:
1999
24
Kvalitativ.
Fenomenologisk,
hermeneutisk enl.
Rexoeur.
Urval:
Information gick ut
till avdelningen och
intresserade fick
skriva upp sig för
intervju.
10 intervjuer
genomfördes.
Med öppna frågor.
Försökte hitta mönster
och gemensamma
teman i berättelserna.
Huvudtema:
Att utveckla och
bibehålla en hjälpande
och tröstande relation.
Underteama:
1. Skapa en interaktion med patient och
anhöriga.
2. Agera för att
tillfredsställa behoven
Undersökningen är hos patient/anhöriga.
gjord på hematolog- 3. Känner frustration i
onkolog- och
vårdandet.
lungavdelningar i
4. Påverkan av
Sverige.
tidsaspekten.
5. Utvecklas själv och
få insikt.
25
