MRSA – en typ av
multiresistenta bakterier
I ett odlingsprov från dig har man funnit bakterier som är
motståndskraftiga mot vissa antibiotikapreparat, så kallad
MRSA.
Vad är MRSA?
MRSA betyder meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Staphylococcus aureus (S. aureus) är bakterier som normalt förekommer på huden och på slemhinnor hos en stor del av befolkningen.
Av den vuxna befolkningen är 80 % tidvis bärare av s. aureus och
cirka 20 % är ständiga bärare av bakterien i näsan. Det är vanligt att
vara bärare av dessa bakterier utan att vara sjuk, men de kan ibland
orsaka sårinfektioner, bölder eller andra allvarligare infektioner.
Bakterien ”trivs” dock speciellt bra när huden är skadad eller det
finns främmande material som till exempel en urinkateter.
Skillnaden mellan vanliga S. aureus och MRSA är att MRSA är
motståndskraftig (resistent) mot vissa typer av antibiotika, vilket gör
att en eventuell infektion med MRSA kan vara svårare att behandla.
Om du bär på MRSA utan att vara sjuk ska du inte behandlas.
Hur smittar MRSA?
En person som är bärare av MRSA smittar sällan andra. Om man
har sår, eksem eller hudinfektioner ökar dock risken att smitta
andra. Då säger man att man har riskfaktorer. Till riskfaktorerna
räknas även om man har kateter eller stomi. Vid dessa områden
samlas det ofta mycket bakterier.
Både vanliga stafylokocker och MRSA kan spridas i samband med
vård på sjukhus, särskilt boende eller andra sjukvårdsinstitutioner.
Smittspridning förekommer även i samhället.
MRSA är mycket vanligt i sjukvården i många andra länder. Därför
är smittorisken vid sjukvårdskontakt utomlands större.
Vad ska man tänka på som bärare av MRSA?
Du ska alltid vara noggrann med din handhygien.
Tänk på att använda egen handduk och egna toalettartiklar.
Om du har sår eller eksem ska du även undvika fysisk aktivitet i
offentliga träningsmiljöer.
Om du har riskfaktorer, tänk på att:
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • •
w w w. 1 1 7 7 . s e / B l e k i n g e
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Patientinformation
Infektions- och hudkliniken
Blekingesjukhuset, Karlskrona
MRSA-ansvarig sjuksköterska:
telefon 0455-73 10 67.
Riskfaktorer:
• Sår
• Eksem
• Hudinfektioner
• Urinkateter
• Stomi
Du kan läsa mer om MRSA
på 1177.se. Sök på MRSA i
sökrutan.
Vänd!
• • • • • •
LTB150022
Förhållningsregler enligt smittskyddslagen
MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och du är
skyldig att följa de rekommendationer och förhållningsregler
som din läkare ger dig samt att komma på de besök för kontrollprover som din läkare bokar in.
Du måste medverka i smittspårning och berätta om din MRSAsmitta när du får sjukvård, tandvård eller medicinsk fotvård.
Det är önskvärt att man väntar med ingrepp såsom piercing,
tatuering, massage eller liknande tills man inte har några risk­
faktorer.
Kan man bli av MRSA?
Ja. Om du under ett år har fått minst tre negativa odlingar och
inte har några riskfaktorer kan läkaren avskriva fortsatta kontroller och förhållningsregler. Hur lång tid detta tar är mycket
individuellt.
Barn i skola eller förskola
Barn kan vara i förskolan och delta i alla aktiviteter så länge de
inte har riskfaktorer. Vid förekomst av riskfaktorer ska barnet
i allmänhet vara hemma. Man har ingen informationsplikt till
förskolans personal.
För barn i skolan är det inga restriktioner förutom de individuellt givna förhållningsreglerna. I samråd med behandlande läkare
bedöms om och eventuellt vem som ska informera skolhälsovården. Övrig personal inom skolan behöver inte informeras.
Det är vårdnadshavarens ansvar att förhållningsreglerna följs.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
• Duscha istället för att bada i badkar eller bassäng.
• Täck över eventuella sår med förband och byt förband om
det vätskar igenom.
• Har du kateter så bär den under kläderna.
• Tvätta alltid händerna efter att du har varit i kontakt med
kateter eller sår.
Om du tänker på ovanstående kan du umgås som vanligt med
andra människor.
