Multiresistenta
bakterier
Elisabeth Persson Flodman,
hygiensjuksköterska
Resistenta bakterier
• Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier?
Resistenta bakterier
• MRSA
• VRE
• ESBL
Staphyloccous aureus
Hudbakterie
Sårinfektioner, bölder
Infektion i skelett, leder
Sepsis
Minst 50 % (fler bland
sjukvårdspersonal) av alla
friska individer är bärare av s.
aureus i näsöppningen
MRSA
Meticillinresistenta
staphylococcus aureus
• MRSA har utvecklat resistens (motståndskraft) mot de
penicilliner och penicillinliknande antibiotika
(betalaktamantibiotika) som vanligen används mot
stafylokockinfektioner
• MRSA har blivit ett av de största vårdhygieniska problemen
runt om i världen
• MRSA finns numera som en del av "normalfloran" på
sjukhus i många länder i Europa och andra delar av världen
med undantag av de nordiska länderna och Holland.
Stafylokoccus aureus resistent mot Meticillin
(MRSA)
•
•
•
•
•
Svårbehandlade infektioner
Kommer från händer, kläder, föremål
Sår/ eksem/ katetrar- ökad smittrisk
Bärarskap
Anmälnings- och smittspårningspliktig
MRSA i Europa 2014
Andel positiva (MRSA) odlingar i Europa 2014
Riskfaktorer
• Sår
• Hudskador
• Eksem
• Katetrar
• Dränage
• KAD
• Långvarig och
återkommande
antibiotikabehandling
• Smittvägen ÄR
direkt och indirekt
kontaktsmitta.
ESBL- Extended Spectrum Beta- Lactamase
•
•
•
•
•
•
•
Enzym som fäster på tarmbakterier
Klebsiella pneumoiae är vanligast, där efter E. coli
Svårbehandlade infektioner
Bärarskap
Anmälningspliktig för laboratorier enligt
smittskyddslagen till smittskyddsläkaren i landstinget
samt till Folkhälsomyndigheten
Utbrott på Akademiska sjukhuset åren 2005- 2007 av
ESBL- bildande Klebsiella pneumoniae.
Smittvägen: fekal-oral smittväg,
ESBL, Klebsiella pneumoniae, i Europa 2014
VRE
Vancomycinresistenta enterokocker
•
•
•
•
Enterokocker är en allt vanligare orsak till vårdrelaterade
infektioner urinvägsinfektioner, sårinfektioner och sepsis.
Kan orsaka infektion eller kolonisation av främmande
material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och
proteser.
Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen till
smittskyddsläkaren i landstinget samt till
Folkhälsomyndigheten. Även smittspårningspliktig.
Smittvägen: fekal - oral
VRE i Europa 2014
Miljö som smittkälla
Odling positiv för VRE
Odling negativ för VRE
Smittfri-förklaring?
• MRSA
• Socialstyrelsens rekommendationer
• 3 negativa odlingar med minst 1 år mellan första och sista odlingen
• ansvarig läkare bedömer i samråd med smittskyddsläkaren
• ESBL och VRE
• nej
Vad kan vi göra?
• Mål: att förebygga spridning inom vård och omsorg.
• Hur: Bryta smittvägar - Basala hygienrutiner!!!
• Screening, smittspårning, uppföljning
Vi får veta efteråt
…därför måste vi tänka före
• Alla är tänkbart smittade
• man kan vara bärare utan symtom...
• Alla är tänkbart mottagliga
• Enkla rutiner för ALLA personalkategorier
Risker för personal?
Resistenta tarmbakterier:
• Personal sällan koloniserad
• Egen normalflora skyddar bra
• Kan störas vid antibiotikabehandling
• Basala hygienrutiner gott skydd
• Ingen provtagning om man inte varit patient enligt
screeningprogrammet
Provtagning personal
• MRSA:
•
•
•
•
arbetat på sjukhus eller varit patient utomlands sista 6 månaderna
vårdpersonal som har MRSA i familjen
vid nyupptäckt vårdtagare - personal med hudlesioner
spridning på vårdenhet - SME och vårdhygien avgör
Personal med MRSA
• Smittsamheten bedöms från fall till fall
• Hel hud och välinformerad= låg smittsamhet
• Infektionsmottagningen handlägger
Du skall undvika att vårda vårdtagare
med MRSA:
•Om du har:
•eksem
•sår
•andra kroniska
hudlesioner
Varför ska vi vara rädda för resistenta
bakterier?
Infektionskänsliga patienter
• I vården finns många personer som på grund av sin sjukdom och
behandling är extra känsliga för smitta
Nyopererad
Transplanterad
Cancerpatient
