Multiresistenta bakterier (MRB)
 Information på PA dagar
13 mars 2013
 Kia Karlman
Hygienöverläkare
Norrbottens läns landsting
Antibiotika
 Enorma medicinska
vinster
Minskad sjuklighet och
dödlighet i bakteriella
infektioner

Förutsättning för modern
sjukvård :
Avancerad kirurgi
Cancerbehandling
Transplantationer
Neonatalvård
Cars, 2006
Multiresistenta bakterier
 Det syns inte vilka patienter
som är bärare
 Bästa skyddet är basala
hygienrutiner som alltid
tillämpas
Gula stafylokocker
- staphylococcus aureus
En del av normalfloran
hos friska
- var tredje person bär
dem i näsan
- var tionde person bär dem
på huden
Staphyloccocus aureus
orsakar våra vanligaste infektioner
Sårinfektion
Böld/abcess
Led- och
skelettinfektion
Methicillinresistenta
Staphyloccocus aureus
(MRSA)
MRSA är motståndskraftiga mot alla
penicilliner, även s.k. stafylokockpenicilliner
Många MRSA är resistenta också mot ett
flertal andra antibiotika
Meticillin Resistenta Staphylococcus
Aureus = MRSA
 Kontrollodling av patient som läggs in på avd:
vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt till
annan MRSA patient
 Odling från: näsöppning, svalg, perineum
sår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage
 I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten i
enpatientrum
 Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas
 Allmänfarlig sjukdom enligt SmL
Vårdrelaterad MRSA
 Äldre patienter
 Operationssår,
trycksår, bensår
 Urinkateter
 Infarter
 Multisjuka
 Antibiotikabehandlade
MRSA och personal
 Kontrollodling av nyanställd eller personal som
återgår i tjänst efter att ha arbetat eller
behandlats på sjukhus utomlands inom senaste
sex mån- detta gäller även vikarier och
studerande
 Vid smittspårning
 Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår,
eksem, paronykier)
 Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas på
arbetsgivarens bekostnad
Samhällsförvärvad
MRSA
Unga, friska personer utan riskfaktorer
Bölder och finnar
Stammarna fäster lätt på huden
Sprids med hud-hudkontakt,
handdukar etc.
 Ex. i omklädningsrum, gym, brottare




ESBL bildande bakterier
 Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiella
som producerar Extended Spektrum Beta
Lactamases (ESBL)
 Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika
 Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhället
och på sjukhus
 Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utan
symtom
 Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner
 Information om handhygien
ESBL
 Spridning sker genom kontaktsmitta , faekal-oral
Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeceseller urininkontinens, dränage, stomi, kateter,sår
 Vårdas på enkelrum med egen toalett
 Diarre´fri patient täckta sår och utan läckage får
vara i gemensamma utrymmen på avdelningen
 Inga restriktioner för personal som är bärare (ej
sår eller eksem)
 Basala hygienrutiner tillämpas strikt
Vancomycinresistenta enterokocker =
VRE
 Enterokocker ingår i tarmfloran
 Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekaloralt via kontaminerade händer, föremål eller
utrustning
 Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit
 Störst risk för svårt sjuka och
immunsupprimerade patienter på IVA, neonatal,
transplantation, hematolog och dialysavd
 Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK,
dränage eller nedsatt immunitet
Vårdtagare
Även en vårdtagare med MRSA
har rätt till en vård med
värdighet…
Multiresistenta bakterier finns
Tack för
uppmärksamheten
Kia
Susanne
Multiresistenta bakterier (MRB)
 Vården får inte förhindras eller fördröjas vid
misstänkt eller fastställt bärarskap
 Liten risk för personal som följer basala
hygienrutiner
 omfattas av SmL anmälningsplikt BD 2012:
 MRSA : 30 fall
 VRE: 1 fall
 ESBL: 105 fall
Fem smutsiga små fingrar
efter tvåltvätt
Efter handdesinfektion
armband
ringar
 Tack för er
uppmärksamhet !