Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier (MRB)
 Information till
observatörer 19 oktober
2011
 Kia Karlman
Hygienöverläkare
Norrbottens läns landsting
Indirekt kontaktsmitta
 Smitta överförs från en
person till en annan
via händer, kläder eller
föremål (utrustning,
sängbord,
dörrhandtag) som är
förorenade med
smittämnen från t.ex.
sår, luftvägar, urin,
avföring, kräkning,
blod.
Droppsmitta
 Hosta, nysningar,
kräkningar och
diarréer ger en dusch
av stora tunga droppar
som inte når längre än
någon meter
(”armlängds avstånd”)
innan de faller ner
 Droppsmitta ska inte
förväxlas med
luftburen smitta!
Luftkontaktsmitta
 Luftburna
bakteriebärande
partiklar som
sedimenterat på ytor
och föremål kan ge
upphov till indirekt
kontaktsmitta
Livsmedelsburen smitta
 Livsmedel (vatten) som
kontaminerats med
smittämnen (bakterier,
virus eller parasiter )
Insektsburen smitta
 Inget stort vårdhygieniskt
problem i Sverige
 Ex: malaria, harpest
Mag-tarm smitta
 Tarmsmitta – innebär
att smittämnen som
utsöndras med
tarminnehållet når
munnen indirekt, t.ex.
via händer eller
livsmedel
Blodburen smitta
 Smittämnet överförs till blodet
via blod eller slemhinna
 Direkt sker detta via sexuell
kontakt eller genom
kontaminerade blodprodukter
 Indirekt genom
stick/skärskador, injektioner
och kontaminerade handskar,
men även via kontaminerade
invasiva läkemedel
Antibiotika
 Enorma medicinska
vinster
Minskad sjuklighet och
dödlighet i bakteriella
infektioner

Förutsättning för modern
sjukvård :
Avancerad kirurgi
Cancerbehandling
Transplantationer
Neonatalvård
Cars, 2006
Multiresistenta bakterier
 Det syns inte vilka patienter
som är bärare
 Bästa skyddet är basala
hygienrutiner som alltid
tillämpas
Basala hygienrutiner
Handdesinfektion
Gula stafylokocker
- staphylococcus aureus
En del av normalfloran
hos friska
- var tredje person bär
dem i näsan
- var tionde person bär dem
på huden
Staphyloccocus aureus
orsakar våra vanligaste infektioner
Sårinfektion
Böld/abcess
Led- och
skelettinfektion
Methicillinresistenta
Staphyloccocus aureus
(MRSA)
MRSA är motståndskraftiga mot alla
penicilliner, även s.k. stafylokockpenicilliner
Många MRSA är resistenta också mot ett
flertal andra antibiotika
Meticillin Resistenta Staphylococcus
Aureus = MRSA
 Kontrollodling av patient som läggs in på avd:
vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt till
annan MRSA patient
 Odling från: näsöppning, svalg, perineum
sår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage
 I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten i
enpatientrum
 Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas
 Allmänfarlig sjukdom enligt SmL
Vårdrelaterad MRSA
 Äldre patienter
 Operationssår,
trycksår, bensår
 Urinkateter
 Infarter
 Multisjuka
 Antibiotikabehandlade
För fest - ej för vård
Vård av patient med MRSA I
 Enpatientrum med egen toalett och dusch
 Basala hygienrutiner alltid (handdesinfektion,
handskar, engångsplastförkläde)
 Tvätt och avfall : påsen tillsluts på rummet, läggs
i tvätt/avfallssäcken
 Besök: kontakt med anhöriga , besökande får
inte vistas i kök, dagrum eller andra
gemensamma lokaler
 Patient och besökare information om handhygien
Vård av patient med MRSA II
 Riskfaktorer för smittspridning : sår ,eksem
 Helst engångsmaterial
 Patientbundna hjälpmedel (BT, termometer mm)
 Personal med hudlesioner får inte vårda pat
 Måltid på vårdrum – handdesinfektion
 Vid utskrivning till annan enhet : information
 Vid återinläggning : kontrollodling + enpatientrum
Vård av patient med MRSA III
 Daglig städning : Informera lokalvårdaren. Ytor
förorenade med smittsamt material och
kroppsvätskor avtorkas med ytdesinfektion =
punktdesinfektion av vårdpersonalen – i övrigt
städning med allrengöringsmedel.
Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter
användning
 Utstädning av rum: Noggrann utstädning med 1%
Virkon . Oanvänt engångsmaterial kastas
Vårdtagare
Även en vårdtagare med MRSA
har rätt till en vård med
värdighet…
Samhällsförvärvad
MRSA
Unga, friska personer utan riskfaktorer
Bölder och finnar
Stammarna fäster lätt på huden
Sprids med hud-hudkontakt,
handdukar etc.
 Ex. i omklädningsrum, gym, brottare




MRSA och personal
 Kontrollodling av nyanställd eller personal som
återgår i tjänst efter att ha arbetat eller
behandlats på sjukhus utomlands inom senaste
sex mån- detta gäller även vikarier och
studerande
 Vid smittspårning
 Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår,
eksem, paronykier)
 Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas på
arbetsgivarens bekostnad
Multiresistenta bakterier finns
Gastroenterit
SoS FS 2007:19
Först handtvätt, sedan
torka händerna noga,
därefter handdesinfektion
ESBL bildande bakterier
 Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiella
som producerar Extended Spektrum Beta
Lactamases (ESBL)
 Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika
 Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhället
och på sjukhus
 Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utan
symtom
 Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner
 Information om handhygien
Vancomycinresistenta enterokocker =
VRE
 Enterokocker ingår i tarmfloran
 Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekaloralt via kontaminerade händer, föremål eller
utrustning
 Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit
 Störst risk för svårt sjuka och
immunsupprimerade patienter på IVA, neonatal,
transplantation, hematolog och dialysavd
 Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK,
dränage eller nedsatt immunitet
Vård av patient med ESBL / VRE I
 Basala hygienrutiner tillämpas strikt
 Spridning sker genom kontaktsmitta /faekal-oral
 Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeceseller urininkontinens, dränage, stomi, kateter, sår
 Vårdas på enpatientrum med egen toalett
 Diarre´fri patient / täckta sår och utan läckage får
vara i gemensamma utrymmen på avdelningen
 Patient serveras i matsal - handdesinfektion
Vård av patient med ESBL / VRE II
 Personal som vårdar patienter med diarre´ ska
inte hantera livsmedel
 Tvätt och avfall : förslut påse på rummet ,lägg i
säck, kraftigt nedsmutsad tvätt m faeces =
smittförande tvätt
 Punktdesinfektion
 Helst engångsmaterial - annars patientbundet
 Besökare får ej vistas i kök eller gemensamma
utrymmen- information om handhygien
Vård av patient med ESBL/ VRE III
 Daglig städning : Informera lokalvårdare.
Desinfektera tagytor med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel. Golv med rengöringsmedel
 Slutstädning: Alla ytor med 1% Virkon
 Kontakta vårdhygien inför ev. operation
 Patient som delat rum med MRB positiv patient
bör inte vårdas i samma rum som patient som
inte exponerats
 Dokumentation i journalen
 Tack för er
uppmärksamhet !