Frågor och svar

2005-05-24
Frågor och svar
De svar som ges utgår från bestämmelserna i tobakslagen (1993:581, ändring: 2004:485),
tobaksförordningen (2001:312, ändring: 2004:972) med förarbeten (regeringens proposition
2003/04:65, Rökfria serveringsmiljöer). På några få punkter ger Statens folkhälsoinstitut
ytterligare kommentarer, vilket då framgår av texten.
Varför införs rökfria serveringar?
Att utsättas för andras tobaksrök, s.k. passiv rökning, medför risker för hälsan. De som arbetar i
restauranger och andra serveringsställen har varit utsatta för större hälsorisker än andra grupper,
eftersom de arbetat i rökiga lokaler. Önskan om förbättrat skydd för arbetstagarnas hälsa är det
främsta skälet till att rökning nu förbjuds i serveringslokalerna.
Ett bidragande skäl till förbudet är att man vill öka tillgängligheten till restauranger och andra
serveringsställen för exempelvis allergiker, astmatiker eller personer med känsliga luftrör.
Ytterligare ett skäl till förbudet är att man är angelägen om att ungdomar skall få bättre tillgång
till rökfria miljöer, som exempelvis rökfria kaféer.
Hur har lagen ändrats för att göra serveringar rökfria?
Riksdagen har beslutat om ändringar i tobakslagen (1993:581). Denna lag innehåller sedan
tidigare, i 2 §, ett förbud mot rökning i vissa uppräknade lokaler. Paragrafen har ändrats
(2004:485) så att en ny punkt (punkt 5) har införts. I 2 § anges således numera att:
”Rökning är förbjuden
…
5. i restauranger och på andra serveringsställen, utom när servering sker utomhus.
…”
I övrigt är 2 § oförändrad i sak.. De tidigare punkterna 5 och 6 har dock fått ändrat nummer (till 6
och 7). Det tidigare sista stycket i 2 § (där det angavs att restauranger och andra serveringsställen
inte omfattades av paragrafens bestämmelser) har utgått.
Dessutom stryks det tidigare andra stycket i 4 § tobakslagen, där det fanns regler om rökning i
serveringslokaler. Vidare görs ändringar i 6 § tobakslagen så att det öppnas en möjlighet att
inrätta rökrum i serveringslokaler.
Hänvisningar till tobakslagen i det följande avser dess nya lydelse (2004:485).
Regeringen har också beslutat om en ändring i tobaksförordningen (2001:312). Ändringen
(2004:972) innebär att en ny paragraf (5 §) införs med föreskrifter om hur rökrummen skall
utformas.
”5 § Sådana rum som avses i 6 § andra stycket tobakslagen (1993:581) skall
vara så utformade och ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av serveringsstället.”
När börjar rökförbudet gälla?
Ändringarna (2004:485) i tobakslagen träder i kraft den 1 juni 2005. Fram till dess gäller de äldre
bestämmelserna.
Vad menas med serveringsställe?
Rökförbudet gäller alla lokaler inomhus där man i näringsverksamhet serverar mat och/eller
dryck, och där det ges möjlighet till förtäring på stället. Även biutrymmen dit besökarna har
tillträde (vestibuler, trappor, separata rum med dansgolv, hissar, toaletter m.m.) omfattas av
rökförbudet. Exempel på serveringsställen som omfattas av förbudet är restauranger, matsalar,
barer, pubar, diskotek, kaféer, konditorier, kantiner m.m.
Med näringsverksamhet avses normalt en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och
självständigt. Om exempelvis en ideell förening i sina lokaler anordnar en tillställning där man
tillhandahåller förtäring till självkostnadspris, torde det inte röra sig om näringsverksamhet,
varför rökförbudet inte torde gälla. Om däremot den ideella föreningen driver ett kafé eller
liknande där det arbetar serveringspersonal, torde förbudet gälla. Detta gäller även om verksamheten är av tillfällig art. Man bör beakta att rökförbud kan gälla i föreningslokaler till följd av
andra bestämmelser i tobakslagen (i första hand 2 § 6 och 7), t.ex. vid en offentlig tillställning.
Omfattar förbudet även ställen utan serveringstillstånd?
Tobakslagens definition av begreppet serveringsställe är inte kopplad till bestämmelserna i annan
lagstiftning (t.ex. alkohollagen eller livsmedelslagen). Rökförbudet gäller alltså även för
serveringsställen som inte har tillstånd att servera alkoholdrycker, t.ex. kaféer.
Det nya rökförbudet i 2 § 5 omfattar inte serveringar som inrymda i lokaler som regleras av 2 § 14 i tobakslagen. I dessa lokaler (skolor, hälso- och sjukvårdslokaler m.m.) gäller sedan tidigare
rökförbud. Begränsade möjligheter att tillåta rökning ges dock i 6 § tobakslagen.
Vad gäller för lokaler där man säljer mat eller dryck utan möjlighet till förtäring på
stället?
Tobakslagens bestämmelser om serveringsställen tar inte sikte på lokaler där man endast säljer
färdiglagad mat för avhämtning. Rökförbud gäller ändå normalt i detta slags lokaler till följd av
bestämmelsen i tobakslagen 2 § 7. (Därutöver gäller, enligt Livsmedelsverkets föreskrifter och
allmänna råd om livsmedelslokaler, 18 § SLVFS 1996:6, att tobaksrökning är förbjuden i alla till
livsmedelslokal hörande utrymmen utom serveringslokal och personalrum).
Bestämmelserna om serveringsställen gäller dock så snart det ges tillfälle till förtäring på stället,
även när möjligheterna till detta är begränsade. Bestämmelserna gäller även ställen som inte har
servering som huvudverksamhet. Om exempelvis ett bageri främst säljer varor som inte skall
konsumeras i bageriet, men har platser där förtäring kan ske, omfattas bageriet av rökförbudet
enligt 2 § 5. I andra fall torde lokalen, som anförts ovan, ändå omfattas av rökförbud till följd av
andra bestämmelser i tobakslagen resp. livsmedelslagstiftningen.
Får man röka på dansgolvet?
Rökförbudet gäller alla utrymmen i serveringslokalerna dit gästerna har tillträde, även sådana
utrymmen där ingen servering sker. Rökning är alltså förbjuden även i utrymmen som hör till
serveringsstället, som vestibuler, foajéer, separat rum med dansgolv, korridorer, trappor, hissar,
toaletter och andra biutrymmen. Rökförbudet gäller med andra ord på hela serveringsstället även
om servering endast förekommer i en avskild del av verksamheten.
Får man röka i en hotellobby eller teaterfoajé?
Om ingen servering sker resp. ingen förtäring tillåts i en hotellobbyn eller teaterfoajé, och om
lokalen inte heller ansluter till en serveringsställe resp. inte utgör den mest naturliga entrén till ett
sådant, omfattas den av 2 § 7 i tobakslagen. Det innebär att rökning är förbjuden. (Det finns dock
möjlighet att avsätta en del av lokalen för rökning, jfr första stycket, 6 § tobakslagen).
Om däremot mat eller dryck kan serveras i en lobby eller foajé, kommer även denna att omfattas
av rökförbudet i 2 § 5. Detsamma gäller om förtäring är tillåten i ett sådant utrymme och det
ligger i anslutning till en serveringslokal. Om en foajé utgör ingång till både ett hotell och en
restaurang, kommer den likaså att omfattas av rökförbudet (i synnerhet om den utgör den enda
eller mest naturliga entrén till restaurangen). Astmatiker och andra personer som är känsliga för
tobaksrök måste ges reell möjlighet att besöka restaurangen.
Får man röka i baren?
Rökförbudet gäller för hela serveringsstället, alltså även vid en bardisk. Det krävs inte att
serveringen sker vid bord, utan även lokaler som saknar sittplatser omfattas av förbudet.
Gäller rökförbudet även en servering som endast är öppen för medlemmar i en förening
eller liknande?
Det kommande rökförbudet gäller i samtliga lokaler där man säljer mat eller dryck för förtäring
på stället, utom i rent privata sammanhang. Ett föreningsarrangemang kan inte anses som privat
om medlemskap kan lösas i entrén eller genom anmälan på annat sätt med syfte att besöka
serveringslokalen i fråga. Det krävs alltså att det är en förening i egentlig mening för att inte
rökförbudet skall gälla. Om en förening e.d. abonnerar en restaurang eller annat serveringsställe
där rökning är förbjuden upphör inte rökförbudet att gälla under den tid som stället abonneras.
Vad gäller vid uthyrning till slutna sällskap och klubbar?
Rökförbudet gäller för serveringsställen även när de abonneras eller på annat sätt används av eller
hyrs ut till slutna sällskap. Exempelvis i en s.k. cigarrklubb, där mat eller dryck serveras, kan
själva cigarrökningen således endast tillåtas i ett rökrum.
Vad gäller för bingolokaler och liknande?
Om någon servering inte bedrivs, omfattas bingohallar och liknande av 2 § 6 och 7 i tobakslagen.
Det innebär att rökning är förbjuden. (Det finns dock möjlighet att avsätta en del av lokalen för
rökning, jfr 6 § första stycket tobakslagen).
Om däremot mat eller dryck serveras för förtäring på stället, så omfattas även bingohallar och
liknande av rökförbudet i 2 § 5. Det gäller även om serveringen inte sker i själva bingolokalen
utan endast i ett anslutande utrymme. Förbudet gäller även övriga biutrymmen som hallar eller
foajéer. Rökning kan endast ske i ett eventuellt rökrum, där dock varken servering eller bingospel
får äga rum.
Gäller rökförbudet även i serveringar inom studentnationer och kårer?
Det avgörande kriteriet för att förbudet skall gälla är att serveringen sker i näringsverksamhet.
Det avgörande för om servering sker i näringsverksamhet är inte ägande- eller driftsformen utan
verksamhetens karaktär. Om serveringen sker med stöd av ett tillstånd att servera alkoholdrycker
torde det typiskt sett vara fråga om näringsverksamhet, detta trots att verksamheten kan vara
befriad från moms eller andra skatter och avgifter.
Gäller rökförbudet på hotellrum som har rumsservice?
I tobakslagen regleras rökning på serveringar resp. på hotellrum i skilda bestämmelser.
Rökförbudet för serveringar återfinns i 2 § 5, medan 4 § stadgar att rökning skall vara förbjuden i
ett antal gästrum på hotell. Eftersom dessa lokaler har skilda regleringar gäller inte rökförbudet i
2 § 5 för hotellrum. Ett hotellrum blir inte serveringsställe i lagens mening därför att servering
tillfälligtvis kan ske där via roomservice.
Gäller rökförbudet om man bedriver servering i en bostad?
Tobakslagens bestämmelser om rökning gäller inte vid privata arrangemang i bostäder. Det
förekommer dock att t.ex. slott och herrgårdar som är privatbostäder även används i
näringsverksamhet som serveringslokaler. I sådant fall blir tobakslagens bestämmelser om
serveringslokaler tillämpligt varför rökförbudet gäller då serveringverksamhet pågår.
Var får serveringspersonalen röka?
De nya reglerna gäller för serveringsställen (inkl. biutrymmen). De omfattar däremot inte de
utrymmen i restauranger och liknande som enbart är avsedda för personalen (personalrum,
omklädningsrum, o. dyl.). Här gäller i stället 8 § tobakslagen, som stadgar att arbetsgivaren
svarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den lokal där han är
verksam. Tillsynen över att bestämmelserna i 8 § följs, utövas av Arbetsmiljöverket som också
kan ge närmare anvisningar och råd om tillämpningen.
Ytterligare bestämmelser som påverkar rökreglerna i restauranger o.dyl. finns i
livsmedelslagstiftningen. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om
livsmedelslokaler (SLVFS 1996:6) är tobaksrökning förbjuden i alla till livsmedelslokal hörande
utrymmen utom serveringslokal och personalrum (18 §). Rökning är med andra ord förbjuden i
diskrum, kök, m.m.
Frågan om var serveringspersonalen kan röka, är en arbetsledningsfråga som får lösas med
beaktande av dessa regler. Arbetsgivare och arbetstagare bör gemensamt kunna komma överens
om vad som skall gälla.
Får man röka i ett serveringstält?
Rökförbudet gäller även för serveringsställen av mer tillfälligt slag, exempelvis tält och liknande
utrymmen med väggar och tak. Det saknar betydelse om installationen är fast eller provisorisk.
Får man röka på uteserveringar?
Rökförbudet gäller inte vid servering utomhus. Någon närmare definition av innebörden i detta
återfinns inte i förarbetena till lagändringen. Statens folkhälsoinstitut lämnar dock följande
kommentarer.
Rökförbudet gäller vid servering inomhus, dvs. i lokaler som omges av tak och väggar på alla
sidor. Det saknar betydelse om tak eller väggar har en mer tillfällig karaktär, t.ex. glas eller
tältduk (rökförbudet gäller således även i serveringstält). Även t.ex. en inglasad veranda är
således en inomhuslokal. En inomhusservering blir heller inte en uteservering endast genom att
man exempelvis sommartid öppnar en glasvägg ut emot gatan.
Samtidigt kan en uteservering självfallet vara försedd med olika slag av avbalkningar och vindeller regnskydd. I gränsfall får en bedömning göras i det enskilda fallet.
Sådana bedömningar bör ske utifrån rökförbudets huvudsyfte, nämligen att skydda personal mot
passiv rökning. Om regn- och vindskydd och liknande anordningar har en utformning som gör att
området i fråga får en luftgenomströmning som motsvarar utomhusmiljöer, är detta ett argument
för att det rör sig om servering utomhus i lagens mening. Tobaksröken bör alltså vädras bort
naturligt och inte stanna kvar inom serveringsområdet.
Kan man ha ”rökruta” på en uteservering även då den skall vara utrymd i enlighet med
reglerna i ett serveringstillstånd för alkoholdrycker?
Ja – om tillståndsmyndigheten, dvs. kommunen går med på det. Alkohollagen stadgar att ett
serveringsställe med tillstånd skall vara utrymt senast 30 min. efter serveringstidens utgång. På en
uteservering ska ofta serveringen upphöra tidigare än i restaurangen i övrigt. Detta för att minska
störningsrisken för närboende. Framför allt tillämpas detta på serveringsställen som ligger i
gatumiljö eller i ett bostadsområde. Avsikten är att det inte ska förekomma någon
serveringsverksamhet på uteserveringen och inte heller några gäster som kan störa kringboende
efter en viss tidpunkt även om serveringsstället i övrigt fortsätter att ha öppet.
Den utrymningstid som stadgas i lagen gäller serveringsstället som helhet – inte delar av
serveringsstället. Regeln om utrymningstid brukar dock tillämpas även på uteserveringar så att
den ska vara utrymd 30 min. efter serveringstidens utgång utan att det anges särskilt i
serveringstillståndet. Eftersom utrymningen av delar av serveringsstället (dvs. uteserveringen i
detta fall) inte regleras i alkohollagen kan kommunen avgöra saken. Det är således upp till
kommunen att avgöra om gäster ska få uppehålla sig på uteserveringen för att röka även efter att
serveringen är avslutad där. Detta kan vara rimligt eftersom rökning är tillåten under
serveringstiden och alltid på trottoaren utanför uteserveringen. Om kommunen medger att gäster
uppehåller sig på uteserveringen för att röka innebär detta inte att gäster får ta drycker med sig
dit.
Finns det några serveringar som inte omfattas av de nya reglerna?
Det nya rökförbudet i 2 § 5 omfattar inte serveringar som inrymda i lokaler som regleras av 2 § 14 i tobakslagen. I dessa lokaler (skolor, hälso- och sjukvårdslokaler, gemensamhetsutrymmen i
särskilda boenden m.m.) gäller sedan tidigare rökförbud. Begränsade möjligheter att tillåta
rökning ges dock i 6 § tobakslagen.
Måste det finnas rökrum?
Nej, det finns inte någon skyldighet att inrätta rökrum. Tobakslagen ger dock, i 6 § andra stycket,
en möjlighet att tillåta rökning i separata rökrum.
Vilka krav ställs på rökrum?
Rökning får tillåtas i separata rum (dvs. avgränsade utrymmen med tak och väggar) som särskilt
har avsatts för rökning. Rökrummen skall, enligt regeringens föreskrift, vara så utformade och
ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av serveringsstället (5 § tobaksförordningen,
2004:972).
”5 § Sådana rum som avses i 6 § andra stycket tobakslagen (1993:581) skall
vara så utformade och ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av serveringsstället.”
Rökrummen skall vara belägna så att besökare inte behöver passera genom dem för att nå andra
delar av lokalen. Man kan således inte tillåta rökning i t.ex. en foajé eller passage. Arbetstagare
skall endast tillfälligtvis behöva vistas i rummen när rökning pågår. Ett rökrum får endast utgöra
en mindre del av serveringsställets yta. Rökrummens yta bör inte överstiga 25 procent av den del
av serveringsställets yta till vilken gästerna har tillträde. Rökrummen bör dock inte heller vara
alltför små. Rökrummen får inte utgöra hela avdelningar på serveringsstället. Avsikten är att
rökrummen endast skall användas vid rökning. Det innebär att rökburar, som är vanliga på många
arbetsplatser, inte uppfyller de krav som gäller för serveringsställen
Det torde, enligt Statens folkhälsoinstituts bedömning, generellt vara olämpligt om ett rökrum är
mindre än 10 m2.
Då man bedömer vilken rumstorlek som krävs för ett visst antal förväntade samtidiga besökare,
kan Arbetsmiljöverkets allmänna råd beträffande väntrum tjäna som vägledning Här sägs att ” vid
överslagsberäkning av utrymme för väntrum kan antas att det fordras ca 1 m2 golvyta per person”
(Allmänt råd till 113 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS
2000:42).
Rökrummen skall vara så utformade och ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av
serveringsstället (5 § tobaksförordningen, 2004:972). Enligt Statens folkhälsoinstituts bedömning
innebär detta för det första att det måsta handla om ett rum med tak, omgivet av väggar på alla
sidor. Dörren till rökrummet bör normalt hållas stängd och inte kunna ersättas med ett draperi
eller liknande. Vidare bör ventilationen skapa ett undertryck (s.k. fläktstyrd frånluft) i rökrummet
så att luftflödet går från de rökfria utrymmena in i rökrummet när dörren öppnas, och inte
tvärtom. Luften från rökrummet får inte återföras till de rökfria utrymmena. Detta bör gälla även
om det finns installationer för luftrening, värmeväxling o.dyl.
När rökrum inrättas bör vägledning hämtas från normala bestämmelser om luftkvalitet och
ventilation. Således bör 24-28 §§, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning,
AFS 2000:42, kunna tillämpas. I allmänna råd till 24-26 §§ i AFS 2000:42 anger
Arbetsmiljöverket följande: ” I lokaler där tobaksrökning förekommer behöver frånluftsflödet
normalt uppgå till minst 20 l/s och person. Rum som är särskilt avsett för rökning bör ha separat
frånluft om ventilationssystemet utformning medför risk för att rök sprids till rökfria lokaler.”
Motsvarande vägledning ges även i tillämpliga delar av avsnitt 6:2 i Boverkets byggregler, BFS
2002:19, BBR 10.
Får man äta eller dricka i ett rökrum?
Servering får inte bedrivas i rökrummen. Mat eller dryck får inte föras med in i ett rökrum.
Annan liknande verksamhet, t.ex. spelverksamhet och underhållning, får heller inte bedrivas i
rökrummen..
Förbudet mot annan verksamhet (än rökning) i rökrummet gäller inte sådan verksamhet som har
direkt samband med rummets funktion. Det är t.ex. tillåtet att tillhandahålla vattenpipa i
rökrummet. Det är däremot inte, som påpekats ovan, tillåtet med t.ex. spel eller underhållning.
Personal skall endast tillfälligtvis behöva gå in i rökrummet, t.ex. för att plocka undan.
Kan personal tvingas att gå in i rökrummet när det röks där?
Arbetstagare skall inte vara tvungna att vistas i ett rökrum under den tid då rökning pågår, annat
än tillfälligtvis. Det kan finnas anledning för arbetstagarna att tillfälligt behöva gå in i
rökrummet, t.ex. för att tömma askkoppar eller plocka undan. Vakter eller annan personal kan
behöva ingripa om bråk skulle uppstå i rökrummet.
Statens folkhälsoinstitut bedömer att det i många fall kan finnas behov av anordningar, t.ex. en
glasruta, som gör det möjligt för personal att ha uppsikt över rökrummet utan att gå in i det.
Räcker det med en ”rökbur” med luftrenare?
Regeringen anför i den av riksdagen antagna propositionen att det inte skall var möjligt för
serveringsställen att endast inrätta s.k. rökburar. Eftersom sådana rökburar generellt anses vara
för små, kan man dra slutsatsen att ett rökrum bör vara någorlunda väl tilltaget, bl.a. med tanke på
serveringsställets storlek, besöksfrekvens m.m. Rökrum får inte omfatta mer än 25 procent av den
del av serveringsställets yta till vilken gästerna har tillträde.
Samtidigt får rökrummen heller inte vara för små. Det torde, enligt Statens folkhälsoinstituts
bedömning, generellt vara olämpligt om ett rökrum är mindre än 10 m2.
Då man bedömer vilken rumstorlek som krävs för ett visst antal förväntade samtidiga besökare,
kan Arbetsmiljöverkets allmänna råd beträffande väntrum tjäna som vägledning Här sägs att ” vid
överslagsberäkning av utrymme för väntrum kan antas att det fordras ca 1 m2 golvyta per person”
(Allmänt råd till 113 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS
2000:42).
Rökrummen skall vara så utformade och ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av
serveringsstället (5 § tobaksförordningen, 2004:972). Enligt Statens folkhälsoinstituts bedömning
innebär detta för det första att det måsta handla om ett rum med tak, omgivet av väggar på alla
sidor. Dörren till rökrummet bör normalt hållas stängd och inte kunna ersättas med ett draperi
eller liknande. Vidare bör ventilationen skapa ett undertryck (s.k. fläktstyrd frånluft) i rökrummet
så att luftflödet går från de rökfria utrymmena in i rökrummet när dörren öppnas, och inte
tvärtom. Luften från rökrummet får inte återföras till de rökfria utrymmena. Detta bör gälla även
om det finns installationer för luftrening, värmeväxling o.dyl.
När rökrum inrättas bör vägledning hämtas från normala bestämmelser om luftkvalitet och
ventilation. Således bör 24-28 §§, i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning,
AFS 2000:42, kunna tillämpas. I allmänna råd till 24-26 §§ i AFS 2000:42 anger
Arbetsmiljöverket följande: ” I lokaler där tobaksrökning förekommer behöver frånluftsflödet
normalt uppgå till minst 20 l/s och person. Rum som är särskilt avsett för rökning bör ha separat
frånluft om ventilationssystemet utformning medför risk för att rök sprids till rökfria lokaler.”
Motsvarande vägledning ges även i tillämpliga delar av avsnitt 6:2 i Boverkets byggregler, BFS
2002:19, BBR 10.
Vem har ansvaret för att rökförbudet upprätthålls?
Den som är ägare till eller den som disponerar serveringsstället är ansvarig för att rökförbudet
upprätthålls. Det är rimligt att förvänta att den som är ansvarig för att upprätthålla förbudet vidtar
åtgärder till stöd för detta. Exempel på sådana åtgärder är
- Att det finns tydlig information till besökare, t.ex. med skyltar, om rökförbudet.
-
Att det inte finns framställda askkoppar och andra föremål som kan ge gäster intrycket att
rökning är tillåten.
Att de anställda har kunskap om rökförbudet, såväl rörande motiven till förbudet som hur
det är avsett att tillämpas.
Att det finns en policy för hur personal skall agera om rökförbudet överträds.
Vad händer om någon röker där det är förbjudet?
Den som är ägare till eller den som disponerar serveringsstället är ansvarig för att rökförbudet
upprätthålls. I första hand bör ägaren eller dennes personal upplysa om rökförbudet och skälen till
det, samt uppmana vederbörande att sluta röka, alternativt att röka utomhus eller i eventuellt
befintligt rökrum.
I allmänhet torde det vara tillräckligt med information och tillsägelser för att bestämmelserna om
rökfria serveringsmiljöer skall respekteras. Den som trots upprepade tillsägelser fortsätter att röka
där det är förbjudet, får avvisas. Det är den som är ansvarig för serveringsstället eller dennes
representant som avgör om avvisning skall ske.
Tobakslagens bestämmelser ger inte någon befogenhet att använda våld. Om bråk eller
handgemäng skulle uppstå kan det vara befogat att tillkalla ordningsvakter eller polis.
Vad händer om en restaurangägare tillåter rökning i strid mot lagen?
Det är den som är ägare till eller den som disponerar stället som svarar för att tobakslagens
bestämmelser följs. Om en restaurangägare inte upprätthåller rökförbudet har
tillsynsmyndigheten, på motsvarande sätt som gäller i övrigt vid tillämpningen av tobakslagen,
rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs för att rökförbudet skall följas.
Tillsynsmyndigheten har möjlighet att i beslutet om föreläggande eller förbud sätta ut vite.
Vid upprepad underlåtenhet att upprätthålla rökförbudet i miljöer med serveringstillstånd, torde
återkallelse av tillstånden kunna komma i fråga. En återkallelse av ett serveringstillstånd får dock
i detta sammanhang ses som en yttersta konsekvens som kan bli aktuell endast i undantagsfall.
Om en restaurangägare aktivt tillåter rökning i serveringen, underlåter att vidta de åtgärder som
rimligen kan förväntas av honom när det gäller att upprätthålla rökförbudet och vägrar att vidta
rättelser trots upprepade förelägganden/förbud från kommunen (i synnerhet om dessa kvarstår
efter prövning i högre instans), torde serveringstillståndet kunna återkallas med stöd av 7 kap 19
§ 4, alkohollagen. En av de förutsättningar för serveringstillstånd som anges i 7 kap 7 § andra
stycket alkohollagen, nämligen att vederbörande skall vara laglydig, kan då inte längre sägas
föreligga.
Vem skall kontrollera att rökförbudet efterlevs?
Den omedelbara tillsynen över att rökförbudet på serveringsställen upprätthålls vilar på
kommunen.
Vad skall tillsynsmyndigheterna göra?
Tillsynsarbetet bör i första hand inriktas på information och rådgivning. Den kommunala
tillsynen bedrivs normalt i form av inspektioner m.m. I tillsynsarbetet bör granskas att personalen
har god kännedom om bestämmelserna på området och att rökförbudet på serveringsställena
efterlevs av såväl personal som gäster. Vidare bör det kontrolleras att rök inte sprider sig utanför
eventuella rökrum samt att dessa är belägna så att besökare inte behöver passera genom dem för
att nå andra delar av lokalen.
Om någon inte upprätthåller bestämmelserna om rökförbud på serveringsställen har en
tillsynsmyndighet, på motsvarande sätt som gäller i övrigt vid tillämpningen av tobakslagen, rätt
att meddela de förelägganden och förbud som behövs för att rökförbudet skall följas.
Tillsynsmyndigheten har möjlighet att i beslutet om föreläggande eller förbud sätta ut vite.
Länsstyrelsen utövar den regionala tillsynen inom länet. Tillsynen innebär bl.a. att länsstyrelsen
skall följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd. Vidare
bör länsstyrelserna främja samarbetet mellan olika tillsynsmyndigheter och mellan
tillsynsmyndigheter och andra samhällsorgan.