16 Handlingsplan för våld i nära relationer

Sida
TJÄNSTEUTLÅTANDE
1 (1)
Datum
Diarienr
2017-03-06
IFN 2016/00548- 1.3.2
Sociala nämndernas förvaltning
Stefan Lundin
Epost: [email protected]
Individ- och familjenämnden
Kopia till
Samtliga utförare
Myndighetskontor
Handlingsplan för kvinnofrid, mot våld i nära relationer
Förslag till beslut
Individ- och familjenämnden beslutar att anta handlingsplanen för kvinnofrid
och mot våld i nära relationer.
Ärendebeskrivning
De sociala nämndernas handlingsplanför att bekämpa mäns våld mot kvinnor
antogs i september 2014. Sociala nämndernas förvaltning har utarbetat ett
förslag till ny handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer.
Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt och samlat
arbete mot våld i nära relationer. I det arbetet ingår att särskilt
uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld.
Handlingsplanen ska säkerställa att de får stöd och hjälp. Våldet ska
förebyggas och upprepning ska förhindras. Kompetensen ska öka inom
socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och genomföras i enlighet
med lagstiftning och styrdokument. Insatserna i handlingsplanen vänder sig
till offer, förövare och barn som upplevt våld.
BILAGA
1
2017-02-15
Individ och familjenämnden
Bilaga till handlingsplan för kvinnofrid, mot våld i
nära relationer 2017-2019
Bilagan innehåller underlag med indikatorer och källor för hur handlingsplanens
inriktningsmål följs upp. Ingångsvärdena är från 2016 om inte annat år anges.
Inriktningsmål: Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot
våld i nära relationer
Målgrupp
Föräldrar
Alla
Indikator
Antal genomförda
föräldrautbildningar och antal
pappor som deltar
Antal opinionsbildande
aktiviteter
Resultat
Källa
Familjecentrum
Kommunikationsstrateg
Samordnare
Inriktningsmål: Ingen man/kvinna eller barn skall utsättas för våld i nära
relationer
Målgrupp
Elever i år 7
och 9
Indikator
Har någon av dina föräldrar
knuffat, slagit eller använt
annat våld mot dig eller dina
syskon
Elever i år 7
och 9
Har det hänt att någon av
dina föräldrar knuffat, slagit
eller använt annat våld mot
den andra föräldern
Barn 0-12 år
Antal mottagna
våldsrelaterade
aktualiseringar
Resultat
År 7:
6 % P och 8
% Fl
År 9:
9 % P och 10
% Fl (2014)
År 7: 2 % P
och 4 % Fl
År 9: 4 % P
och 6 % Fl
(2014)
692
491 (2015)
Källa
Enkät Liv och hälsa
Region
Västmanland
Enkät Liv och hälsa
Region
Västmanland
Procapita
Följekort
Organisationsnr: 212000-2080
Postadress
Västerås stad
Sociala nämndernas förvaltning
721 87 Västerås
Kontaktcenter
021-39 00 00
Webbplats
www.vasteras.se
E-post
[email protected]
VÄSTERÅS STAD
2
Ungdomar
13-20 år
Barn 0-18 år
Barn 0-18 år
Barn 0-18 år
Barn 0-18
Vuxna
kvinnor
Vuxna män
Vuxna
kvinnor
Vuxna
kvinnor
Vuxna
kvinnor
Barn och
vuxna
Barn och
vuxna
Barn 0-18
(pojke/flicka)
(0-6, 7-14,
15-17 år)
Antal mottagna
våldsrelaterade
aktualiseringar
Antalet mottagna
anmälningar om barn i åldern
0-18 år som befaras ha
bevittnat våld i nära relation
(våldsmiljö)
Antalet mottagna
anmälningar om befarade
sexuella övergrepp mot barn
0-18 år
Antalet mottagna
anmälningar om befarad
misshandel av barn 0-18 år
Antal ärenden Barnahus
214
144 (2015)
Procapita
Följekort
609
Procapita
17
Procapita
267
Procapita
259
Nya, pågående och avslutade
ärenden centrum mot våld
(CMV/kvinna)
Nya, pågående och avslutade
ärenden centrum mot våld
(CMV/man)
Polisanmälningar gällande
misshandel mot kvinnor enl.
brottsbalken (BRB) 3 kap §§
5-6/100 000 invånare
Polisanmälningar gällande
grov kvinnofridskränkning
enl. BRB 4 kap § 4 a /100 000
invånare
Polisanmälningar gällande
våldtäkt mot kvinnor inomhus
enl. brottsbalken (BRB) 6
kap/100 000 invånare
Polisanmälningar gällande
sexuellt utnyttjande enl.
brottsbalken (BRB) 6 kap §
3/100 000 invånare
Polisanmälningar gällande
olaga förföljelse enl.
brottsbalken (BRB) 4 kap § 4
b/100 000 invånare
Polisanmälningar gällande
misshandel av barn enl.
brottsbalken (BRB) 3 kap §§
5-6/100 000 invånare
538 nya
295
avslutade
65 nya
6 avslutade
Årlig verksamhetsuppföljning
Öppenvård
Årlig verksamhetsuppföljning
Öppenvård
Årlig verksamhetsuppföljning
Öppenvård
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
112 (2015)
9 (2015)
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
30 (2015)
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
33 (2015)
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
4 (2015)
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
F 0-6 år =8
P 0-6 år =19
F 7-14 år
=14
P 7-14 år =
38
F 15-17 år
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
VÄSTERÅS STAD
3
Barn 0-18
(under/över
15 år)
Barn 0-18
(under/över
15 år)
Polisanmälningar gällande
våldtäkt mot barn enl.
brottsbalken (BRB) 6 kap. §
4/100 000 invånare
Polisanmälningar gällande
sexuellt ofredande mot barn
enl. brottsbalken (BRB) 6 kap.
§ 8 /100 000 invånare
=19
P 15-17 år
=15
(2015)
8 över 15
7 under 15
(2015)
9 över 15 år
17 under 15
år
(2015)
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
Brottsförebyggande
rådet (BRÅ)
Inriktningsmål: Alla män, kvinnor och barn ska veta vat man kan vända sig för att
få stöd om de utsätts för väld eller utsätter andra för våld
Målgrupp
Alla
Utsatta
grupper
Indikator
Ny och uppdaterad hemsida som
uppfyller kraven i öppna
jämförelser
Antal genomförda
kommunikationsinsatser
Resultat
Källa
Hemsida
Öppna jämförelser
Samordnaren
Kommunikationsstrateg
Inriktningsmål: Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas
av personal med rätt kompetens
Målgrupp
CMV
VIR
CMV
VIR
SNF
Indikator
Centrum mot våld i nära
relationer (CMV) och teamet mot
våld i nära relationer (VIR)
använder och kan beskriva ett
specialiserat arbetssätt.
CMV och VIR har metoder för
och följer upp effekter av utfört
stöd
En plan för kompetensutveckling
för sociala nämndernas
förvaltnings (SNF) personal är
upprättad
Resultat
Källa
Årlig verksamhetsuppföljning
Årlig verksamhetsuppföljning
Samordnaren
Myndighetschef
1/8
Sociala nämndernas förvaltning
Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
2017-2019
1. BAKGRUND
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället och
folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje persons
mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste sätten att
motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom samhället stora
summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de flesta fall är kvinnor
och barn. Även för männen har våldet allvarliga konsekvenser.
Västerås stad arbetar aktivt för att motverka våld i nära relationer. Bland annat pågår
ett omfattande förebyggande arbete. Inom staden finns också flera verksamheter om
arbetar särskilt med insatser kring våld i nära relationer.
Nämnderna har beslutat att följa upp och revidera den handlingsplan om att bekämpa
våld i nära relationer som antogs och beslutades gemensamt i september 2014 av
individ- och familjenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och
äldrenämnden. Nämnderna vill genom detta ytterligare förstärka och intensifiera
arbetet inom detta viktiga område.
2. VISION, SYFTE, INRIKTNINGSMÅL OCH MÅLGRUPPER
2.1. Vision
Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn utsättas för våld i
nära relation.
2.2. Syfte
Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt
arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor som
utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och upprepning ska
förhindras.
2.3. Inriktningsmål
 Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära
relationer.
 Ingen man, kvinna eller barn skall utsättas för våld i nära relationer.
 Alla kvinnor, män och barn skall veta vart de ska vända sig för att få stöd ifall de
utsätts för våld eller utsätter andra för våld.
 Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal
med rätt kompetens.
2/8
2.4. Målgrupper
 Kvinnor/män och barn som utsatts för våld i nära relation
 Barn som upplevt våld av närstående vuxna
 Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående
3. INLEDNING
I FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter(1948) anges att varje individ föds fri med
lika värde. Det innebär att varje person har rätt till sin kroppsliga integritet.
1993 antog också FN:s generalförsamling en deklaration om avskaffande av våld mot
kvinnor. Med våld menas enligt deklarationen varje könsbetingad våldshandling som
resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk eller psykisk skada eller lidande
för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig
det sker offentligt eller privat.
Våld i nära relationer har blivit en viktig fråga för det offentliga samhället. Våld i nära
relationer är ytterst ett jämställdhetsproblem. I regeringens fjärde jämställdhetsmål tas
upp att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Våld drabbar inte enbart kvinnor, även
män och inte minst barnen drabbas. Våldet ger allvarliga konsekvenser i samhället,
både hälsomässigt, socialt, ekonomiskt och juridiskt.
Arbetet mot våld i nära relationer kräver ett samarbete mellan flera olika aktörer.
Den som utsätts för våld kan till exempel behöva stöd av socialtjänst, hälso-och
sjukvård, polis, åklagare, domstol, skatteverket, försäkringskassan, kriminalvård och
skola. Även ideella organisationer är viktiga aktörer i detta sammanhang.
4. VÅLD I NÄRA RELATIONER
Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld och
psykiskt våld. Det kan t ex handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså förekommer
ekonomiskt våld som kan handla om att kontrollera den andres ekonomi eller att
förstöra materiella tillgångar. Vidare är försummelse är en form av våld som riktar sig
mot personer med funktionsnedsättning och/eller äldre personer, som är i behov av
omsorg. Även hedersrelaterat våld eller förtryck räknas som våld i nära relationer.
Med nära relationer menar vi personer som den våldsutsatte är beroende av såsom
partner, expartner, egna barn, syskon. Avseende hedersvåld ingår även släktingar i
begreppet nära relationer.
4.1. Orsaker till våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett mångfacetterat samhällsproblem som därför har många
orsaker. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är bristen på jämställdhet och
ekonomisk jämlikhet. Världshälsoorganisationen (WHO) använder sig av den s.k.
ekologiska förklaringsmodellen, se bild nedan.
3/8
I
Rel
Relati
S
I
I den ekologiska förklaringsmodellen ses orsaken till våld i nära relationer som beroende av maktordningar
på olika nivåer. De är sinsemellan beroende av varandra.
På individnivå påverkas individen av det hen har med sig av våld under uppväxt,
pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Individen lever i en relation där olika
maktförhållanden finns såsom kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning,
ålder och socioekonomisbakgrund. Dessa faktorer har stor betydelse för om våld
uppstår. Samhället legitimerar en syn på frågor som jämställdhet, könsroller,
sexualitet, vad maskulinitet är, och inte minst hur vi ser på våld och kontroll.
I de strukturella faktorerna ingår övergripande normer och värderingar som uttrycks i
lagar och ekonomiska förutsättningar. Ett exempel på detta är bristen på bostäder,
som försvårar uppbrott ur en relation präglad av våld. För att framgångsrikt kunna
bekämpa våld i nära relationer krävs det insatser på flera nivåer. Det är viktigt att förstå
att våldsutövarens våld kan leda till en våldsspiral där kvinnor och barn involveras.
4.2. Omfattningen av våld i nära relationer
Det konstateras att antalet anmälningar till polisen om våld mot kvinnor till väldigt liten
del speglar verkligheten, då mörkertalet är stort. Beräkningar uppger att högst 20 %
gör en polisanmälan om att hen har blivit utsatt för våld. Anledningen till att så få
anmäler våldet är dels att man inte upplever den som tillräckligt allvarlig, dels att man
inte har tilltro till rättsprocessen.
Under 2014 kom det in 86 anmälningar om grov kvinnofridskränkning till polisen i
Västmanland. Samma år inkom 520 anmälningar om misshandel mot kvinna av känd
man. Sett över hela landet (2012) har 2,5 % av kvinnorna och 1,2 % av männen blivit
utsatta för fysiskt våld av sin partner eller expartner. Översatt till Västerås skulle det
innebära att ca 1 250 kvinnor och ca 600 män under senaste året upplevt fysiskt våld av
sin partner eller expartner.
5. Särskilt utsatta grupper
Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är en
person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I och
med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör det
svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet.
4/8
Våldsutövaren är i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks
ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet och oftast utan insyn
av utomstående. Det grova våldet utförs i regel av en man, men även i samkönade
relationer förekommer våld.
Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och
riskerar därmed att bli särskilt utsatta.
5.1. Våld i hederns namn
Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar och män
också kan bli utsatta. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att
bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis männen i
kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar, men även kvinnor i
kollektivet medverkar vid våld. Homo, bi och transsexuella personer (HBTQ) är extra
utsatta. Begreppet våld i hederns namn är vedertaget och beskriver en företeelse. Det
kan missleda tankar om att det kan vara hedervärt att utöva våld. Däremot
förekommer inte begreppet som förmildrande omständighet i svensk lagstiftning.
5.2. Barn som utsätts och upplevt våld
Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då leva
i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för direkt våld av
en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin omvärld. Till detta
kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på fritiden. Det är därför extra
viktigt att samhället både förebygger och tidigt upptäcker våld samt ger barn det stöd
de är i behov av.
5.3. Kvinnor med missbruksproblem
Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika
omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor
av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel
de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som
missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, vilket kan osynliggöra den
misshandel som kvinnan utsätts för. Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med
övergreppen.
5.4. Kvinnor med utländsk bakgrund
Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd risk
att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som kommit till
Sverige ett antal åt före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya hemland och
kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon kan få av samhället
med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit som anhörig till en man
boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon separerar innan hon fått
permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt utsatta.
5/8
5.5. Ensamstående mammor
Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är inte
ovanligt att våldet även fortsätter efter uppbrottet från den våldsutövande mannen
och kanske till och med trappas upp.
Många gånger ställs dessa mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut
om pappans rätt till umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld
utfört av barnens pappa.
5.6. Personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen
kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av sjukdomar, olycksfall och skador
eller vara medfödd. Funktionsnedsättning påverkar individen på flera olika sätt.
På grund av funktionsnedsättningens kan personen vara beroende av hjälp och stöd
från andra. Beroendet är en faktor i sig som ökar risken för utsatthet. Övergrepp kan
vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det kan även vara
försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg. Möjligheten att be om hjälp
kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen.
5.7. Äldre
Våld i nära relation förekommer även bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så ökar
också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella
övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att
äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna
tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och
sjukvårdkontakter eller hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är
ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att
personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att
söka hjälp.
5.8. Anhörigvårdare
En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är anhöriga
som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och personer med
funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta krav både utifrån
och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående. Ibland ett alldeles för tungt
uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam och vill varken prata om det eller
söka hjälp. Det kan också vara så, att det är den närstående som får vård som är
våldsam mot den anhörige, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
5.9. Personer i samkönade relationer
Partnervåld är mer vanligt i samkönade relationer i jämförelse med heterosexuella
relationer. De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem
mindre benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocialstress
att vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som inte
har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och personal kan ha
svårare att hantera detta våld.
6/8
5.10. Våldsutövare
Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är högst medveten om
samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan för att bli
lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet behöver
samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare.
6. ANSVAR OCH ORGANISATION
Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt ansvar
som hela samhället har ett ansvar för. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter,
kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har särskilt ansvar för
att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av kvinnojourerna är
viktiga aktörer.
I det våldpreventiva arbetet blir behovet av arbetet över förvaltningsgränserna
speciellt tydligt. Ifall målen skall nås behövs att det utvecklas ett forum där det finns ett
övergripande perspektiv och ansvar för att förebygga våld i nära relationer och våld
överhuvudtaget.
6.1. Kommunens ansvar
Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 § har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de
människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller för
både våldsutsatta och barn som antingen har upplevt våld eller själva blivit
våldsutsatta.
En viktig del i arbetet mot våld är att förebygga att våld uppstår där Västerås Stad
bedriver ett omfattande förebyggande arbete. Allt arbete har dock inte som primär
uppgift att förebygga våld, men är av stor betydelse i arbetet att motverka våld.
Det är av central betydelse att socialtjänsten och övriga förvaltningar som skola och
förebyggande verksamheter har ett aktivt samarbete för att motverka alla former av
våld och att det arbetet fortsätter och utvecklas. Även de ideella organisationerna gör
här ett viktigt arbete.
Västerås Stad är största arbetsgivaren i Västmanland med ca 10 000 medarbetare. Av
dessa är det flera som lever i en relation där det förekommer våld, våld som påverkar
individen i sitt sätt att fungera på arbetet.
Arbetsplatsen kan vara platsen där den våldsutsatte kan bli uppmärksammad och få
hjälp. Det är därför viktigt att bygga upp kompetens hos chefer så att de vet hur de
skall agera när en medarbetare utsätts för våld eller vågar fråga vid
rehabiliteringssamtal eller när man upplever att en medarbetare inte mår bra.
7/8
7. PÅGÅENDE INITIATIV OCH ARBETEN
7.1. Lokala samverkansgruppen
Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås stad
som arbetar med att motverka våld. Dessa är landstinget, polisen, kriminalvården och
ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta information och kunna samla in
uppgifter om olika utvecklingsbehov och föra upp till den regionala gruppen.
7.2. Regionalt
Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt det
fjärde jämställhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor,
män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig intigritet. I målet
inkluderas våld mot kvinnor, barn och män i nära relationer, våld i samkönade
relationer, samt människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Länsstyrelsen
har också ansvaret för upprättande av en länsstrategi avseende mäns våld mot kvinnor
2017 – 2020.
Regeringen gav Länsstyrelsen i uppdrag att på strategisk nivå vara den som hade ansvar
för att stärka samverkan och samordna arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Särskilt
betonades att arbeta med förebyggande insatser mot våld och förtryck i hederns
namn, samt att underlätta implementeringen av nationell kunskap och stimulera ett
långsiktigt utvecklingsarbete i länet.
7.3. Regional chefsgrupp
Denna grupp består av chefer på en sådan nivå att de har en beslutanderätt. Uppgiften
är att förebygga våld och att leda det regionala arbetet. De kan ge de lokala
samverkansgrupperna uppgifter att utföra.
Gruppen består av en representant från länsstyrelsen, polisen, åklagarmyndigheten,
kriminalvården, landstinget, 3-4 representanter från socialtjänsten inom länets
kommuner, varav en är från Västerås, samt en representant från Centrum för regional
utveckling, tidigare Västmanlands kommuner och landsting (VKL).
7.4. Nationellt
På nationellt plan har det tagits flera initiativ i arbetet mot våld i nära relationer och
våld i hederns namn. Det råder politisk samstämmighet kring vikten av att bekämpa
mäns våld i nära relationer. Regeringar har därför satsat ansenliga belopp på detta
arbete. Under perioden 2011-2014 satsade dåvarande regering cirka 220 miljoner
kr/år. 2012 beslutades om att utse en nationell samordnare mot våld i nära relationer,
Carin Götblad. I juli 2014 kom hon med sina förslag om hur arbetet mot våld i nära
relationer ska bedrivas.
I februari 2014 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå en
nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot
kvinnor ska upphöra. I juni 2015 var slutbetänkandet klart och det har därefter varit
ute på remiss. I förslaget betonas bland annat våldspreventivt arbete, kompetens och
forskning, ett proaktivt och likvärdigt och samordnat rättsväsende.
8/8
Förslaget lyfter också fram vikten av skydd, stöd och behandling för kvinnor, män,
flickor och pojkar utsatta för våld i nära relationer samt säkra insatser för pojkar och
män som utövar våld mot flickor och kvinnor. Arbetet med mäns våld mot kvinnor
utgör delmål sex i regeringens skrivelse kring jämställdhet (makt, mål och myndighet
2016/17:10) som lades fram i december 2016.
8. STYRDOKUMENT
Socialtjänstlagen 5 kap 11 §
Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4
Brottsoffer och deras närstående – Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp,
Socialstyrelsens vägledning 2012
Handbok våld om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära
relationer 2015
Länsstrategi Mäns våld mot kvinnor 2016-2018
Metodstöd när personer befinner sig utomlands eller riskerar att föras utomlands mot
sin vilja Länsstyrelsen Västmanland 2015
Mål, makt och myndighet, Regeringens skrivelse 2016/17:10
Våld i nära relationer – en folkhälsofråga Betänkande av Nationella samordnaren mot
våld i nära relationer SOU 2014:49
Jämställdhetsutredningen SOU 2014:06 samt bilaga del 1 Män och jämställdhet
Samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Länsstyrelsen Västmanland 2015
Västerås stads Handbok mot hedersvåld och förtryck 2016
FN internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
(artikel 16) 2005
FN konvention om barns rättigheter 1989
CHECKLISTA
FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA
NÄMNDERNA I VÄSTERÅS
Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en
bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om
barnets rättigheter.
Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet
som en bilaga. Se till att du som handläggare planerar in dialogen med barn/unga i din
arbetsprocess och att du skaffar dig en smidig rutin för hur du når barn och unga.
Nämnd: Individ- och familjenämnden
Ärende: Handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra
barn/ungdomar?
X
Ja
□ Nej
Motivera svaret:
Handlingsplanen handlar dels om hur vi ska förbättra vårt arbete med våldsutsatta,
våldsutövare och barn som lever i familjer med våld och/ eller själva blir utsatta för
våld.
2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
X
Ja
□ Nej
Motivera svaret:
I handlingsplanen tas upp hur vi ska arbeta för att förbättra livsvillkoren för barn som
lever i våldsmiljö.
3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?
□ Ja
X
Nej
Motivera svaret:
Handläggaren har tagit kontakt med gruppledarna för VIVA grupperna(som arbetar
med barn som lever med våld) för att få träffa barn som är berörda av våld i hemmet.
Tyvärr var barnen för små för att en intervju skulle vara lämplig. Däremot har
utredaren träffat VIVA gruppledarna för att höra deras uppfattning om hur barnen
upplever det arbete vi gör för att hjälpa barn och höra deras åsikter.
Det ofta barnen påtalar, är att de vill att våldsutövaren i flesta fall pappan ska få hjälp.
Flera uttalar att de inte vill träffa pappa om han inte först blir snäll. Flera uttrycker att
pappan ska ta ansvar inte bortförklara våldet han har brukat mot barnets mamma. För
barnen är det viktigt att få gå i VIVA grupp och få prata med andra barn om sina
upplevelser.
2017-02-15
Dnr:
2016/00157-NF
2016/00548-IFN
2016/00272-ÄN
Handlingsplan
För kvinnofrid
och
mot våld i nära relationer
2017-2019
Sociala nämndernas förvaltning
721 87 Västerås
021-39 00 00 • www.vasteras.se
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
Inledning
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället
och folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje
persons mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste
sätten att motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom
samhället stora summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de
flesta fall är kvinnor och barn. Även för männen har våldet allvarliga
konsekvenser.
Mot den bakgrunden har äldrenämnden, nämnden för personer med
funktionsnedsättning samt individ- och familjenämnden gemensamt beslutat om
denna handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Planen
omfattar åtaganden och aktiviteter inom nämndernas verksamhetsområden.
Handlingslanen utgår ytterst från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
och alla människors lika värde. Planen utgår också från FN:s beslut om att
medlemsländerna ska arbeta för jämställdhet och bekämpandet av våld mot
kvinnor och barn. Planen tar även avstamp i regeringens fjärde jämställdhetsmål,
att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och har utformats med hänsyn till 5 kap. 11
§ socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i
nära relationer (SOSFS 2014:4)
Vision, syfte, målgrupper och inriktningsmål
VISION
Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn ska utsättas
för våld i nära relation.
SYFTE
Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt
arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor
som utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och
upprepning ska förhindras.
MÅLGRUPPER



Kvinnor/män och barn som utsatts för våld i nära relationer
Barn som upplevt våld av närstående vuxna
Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående
2
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
INRIKTNINGSMÅL




Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära
relationer
Ingen man, kvinna eller barn ska utsättas för våld i nära relationer
Alla kvinnor, män och barn ska veta vart de ska vända sig för att få stöd
ifall de utsätts för våld eller utsätter andra för våld i nära relationer
Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av
personal med rätt kompetens
Vad är våld i nära relationer?
Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld
och psykiskt våld som kan handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså
förekommer ekonomiskt våld som kan rikta sig dels mot att kontrollera den
andres ekonomi, dels att förstöra materiella tillgångar. Även försummelse är en
form av våld som kan riktas mot personer med funktionsnedsättning och/eller
äldre personer, som är i behov av omsorg. Till våld i nära relationer räknas också
hedersrelaterat våld eller förtryck.
Med nära relationer menas att våldet utövas av en eller flera personer som den
våldsutsatte är beroende av, t.ex. partner, expartner, egna barn, syskon, föräldrar
eller inom hedersvåld även av släktingar.
Orsaker till våld
Våld i nära relationer är ett mångfaceterat samhällsproblem. Därför finns det
många orsaker till våldet. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är dock
bristen på jämställdhet och ekonomisk jämlikhet.
På individnivå påverkar vad hen har med sig av våld under uppväxten, t.ex.
pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Av betydelse är också om individen lever i
en relation där olika maktförhållanden finns som kön, etnicitet, sexuell läggning,
funktionsnedsättning, ålder m.m. Därutöver har samhället en stark påverkan
genom att legitimera en syn på jämställdhet, könsroller, maskulinitet och
sexualitet liksom en syn på våld och kontroll. Även strukturer i samhället inverkar,
t.ex. bostadsbristen som gör det svårt för utsatta att hitta eget boende samt olika
ekonmiska förutsättningar för olika grupper.
Mot denna bakgrund måste samhället sätta in insatser på flera nivåer för att
bekämpa våld i nära relationer.
3
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
Särskilt utsatta grupper
Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är
en person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I
och med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör
det svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet. Våldsutövaren är
därför i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks
ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet utan insyn av
utomstående. Våld utförs av både män och kvinnor, men det grova och
upprepade våldet är det männen som bär ansvar för.
Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och
riskerar därmed att bli särskilt utsatta.
VÅLD I HEDERNS NAMN
Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar
och män utsätts. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att
bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis
männen i kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar.
Homo, bi, och transsexuella personer (HBTQ) är extra utsatta. Begreppet våld i
hederns namn är vedertaget och beskriver en företeelse. Det kan missleda tankar
om att det kan vara hedervärt att utöva våld. Däremot förekommer inte
begreppet som förmildrande omständighet i svensk lagstiftning.
BARN SOM UTSATTS FÖR ELLER UPPLEVT VÅLD
Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då
leva i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för
direkt våld av en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin
omvärld. Till detta kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på
fritiden. Det är därför extra viktigt att samhället både förebygger och tidigt
upptäcker våld samt ger barn det stöd de är i behov av.
KVINNOR MED MISSBRUKSPROBLEM
Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har
olika omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte
sällan känslor av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga
i den misshandel de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram
misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer
våldsamma, vilket kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för.
Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med övergreppen.
4
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
KVINNOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND
Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd
risk att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som
kommit till Sverige ett antal år före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya
hemland och kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon
kan få av samhället med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit
som anhörig till en man boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon
separerar innan hon fått permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt
utsatta.
ENSAMSTÅENDE MAMMOR
Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är
inte ovanligt att våldet fortsätter även efter uppbrottet från den våldsutövande
mannen och kanske till och med trappas upp. Ibland ställs också ensamstående
mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut om pappans rätt till
umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld utfört av
barnens pappa.
PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp.
Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av
sjukdomar, olycksfall och skador eller vara medfödd. Funktionsnedsättning
påverkar individen på flera olika sätt.
På grund av funktionsnedsättningen kan personen vara beroende av hjälp och
stöd från andra. Beroendet är en faktor som i sig ökar risken för utsatthet.
Övergrepp kan vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det
kan även vara försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg.
Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av
funktionsnedsättningen.
ÄLDRE
Våld i nära relation är inte ovanligt bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så
ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och
sexuella övergrepp kan äldre även utsättas för försummelse. Det kan handla om
vanvård, att inte få hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering
eller att sakna tillgång till telefon. Det kan också vara att inte få hjälp med
myndighetskontakter eller hot om försämringar vad gäller vård och omsorg. Våld
mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan
också göra att personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av
information och att söka hjälp.
5
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
ANHÖRIGVÅRDARE
En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är
anhöriga som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och
personer med funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta
krav både utifrån och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående.
Ibland ett alldeles för tungt uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam
och vill varken prata om det eller söka hjälp.
Det kan också vara den närstående som får vård som är våldsam mot den
anhörige på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
PERSONER I SAMKÖNADE RELATIONER
Partnervåld är lika vanligt i samkönade relationer som i heterosexuella relationer.
De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem mindre
benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocial stress att
vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som
inte har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och
personal kan ha svårare att hantera detta våld.
VÅLDSUTÖVARE
Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är ofta högst medveten
om samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan
för att bli lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet
behöver samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare.
Ansvar och organisation
Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt
ansvar för hela samhället. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter,
kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har ett särskilt
ansvar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av
kvinnojourerna är viktiga aktörer. Centralt är att myndigheter och andra aktörer
samverkar och tillsammans verkar för att förebygga och bekämpa våld i nära
relationer och våld överlag.
KOMMUNENS ANSVAR
Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 § har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att
de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det
gäller för både våldsutsatta, våldsutövare och barn som har antingen upplevt våld
eller själva blivit våldsutsatta.
En viktig del i arbetet mot våld i nära relationer är att förebygga att våld uppstår.
Västerås stad bedriver därför ett omfattande förebyggande arbete för att
6
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
motverka våld i stort. I det ingår bl.a. att fortsätta utveckla samarbetet med andra
förvaltningar som t.ex. stöd fritid och entreprenad (SFE). Även de ideella
organisationerna bidrar här med ett mycket viktigt arbete.
Västerås stad har cirka 10 000 anställda. Av dessa är det ett antal som lever i en
relation där det förekommer våld, vilket påverkar individens förutsättningar att
fungera på arbetet och medför både kostnader och lidande. Det är därför viktigt
att bygga upp kompetens hos chefer att upptäcka och agera när en medarbetare
utsätts för våld i nära relationer.
ÅKLAGARMYNDIGHETENS ANSVAR
Våld i nära relationer rubriceras som misshandel och faller under allmänt åtal.
Åklagaren ansvarar för förundersökning och beslutar om det finns skäl för
anhållan. Inom tre dagar från anhållandet måste åklagaren framställa om
häktningsförhandling till tingsrätten. Häktningsförhandling ska hållas inom fyra
dagar från anhållandet. Åklagarmyndigheten fattar även beslut om åtal ska
väckas eller inte samt beslutar om kontaktförbud (tidigare besöksförbud).
POLISENS ANSVAR
Polisanmälan kan göras av den som utsatts för våld, men även av andra som polis,
socialtjänst, skolan, grannar, anhöriga eller vänner. När ett misshandelsbrott
anmäls görs en förundersökning. Polisens har ett länsövergripande ansvar för
brottsoffer och personsäkerhetsarbete. De gör hot- och riskbedömning för utsatta
kvinnor. Polisen ansvarar också för uppföljning av de kvinnor som omfattas av
kontaktförbud och trygghetslarm.
KRIMINALVÅRDENS ANSVAR
Män som är dömda för brott i nära relation har möjlighet att delta i
kriminalvårdens behandlingsprogram. För personer som är dömda för våldsbrott
mot kvinnor erbjuds möjligheter att delta i programmen både på anstalter med
specialplatser för målgrupperna och i frivård. För att skydda brottsoffer och
förhindra återfall i brott har Kriminalvården brottsofferslussar vars uppdrag är att
belysa brottsoffrets utsatthet och behov inför anstaltens beslut, exempelvis inför
permissioner och besökstillstånd men även för att erbjuda möjlighet till
konstruktiva möten mellan förövare och offer.
SKATTEVERKETS ANSVAR
Hos skatteverket kan enskilda som behöver skydda sin adress på grund av hot och
trakasserier ansöka om sekretessmarkering och/eller så kallad kvarskrivning.
Kvarskrivning innebär att personen är folkbokförd på den gamla adressen trots
flyttning.
7
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
LANDSTINGETS ANSVAR
Hälso- och sjukvårdens har ett ansvar att upptäcka och identifiera våld i nära
relationer. Hela sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för
våld, exempelvis akutvården, kvinnokliniken, folktandvården, psykiatrin,
mödravården och familjeläkarmottagningarna. Sjukvårdens personal har ansvar
för att känna igen och förstå våldet samt att erbjuda kvinnor, män och barn stöd
och behandling.
FRIVILLIGORGANISATIONERNAS ROLL OCH ÅTAGANDE
Flera föreningar bedriver ideell verksamhet som ger hjälp och stöd till
misshandlade och utsatta kvinnor och flickor. De kan till exempel erbjuda
stödjande och rådgivande samtal, skyddat boende och stöd i kontakten med
myndigheter. Vissa föreningar arbetar även med samkönade relationer. Flera av
förenigarna är flerspråkliga.
Brottsofferjouren i Västerås är en ideell organisation som ger information och
stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren ger stöd inför
rättegång, svarar på frågor om skadestånd samt har stödpersons- och
vittnesstödsverksamhet.
Pågående arbete
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås
stad som arbetar med att motverka våld, samt landstinget, polisen,
kriminalvården och ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta
information och samla in uppgifter om olika utvecklingsbehov.
REGIONALT I LÄNET
Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt
det fjärde jämställhetspolitiska delmålet. Målet innebär att mäns våld mot kvinnor
ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig intigritet. Den regionala planen har följande
insatsområden.
 Stärkt och utvecklad samverkan.
 Förbättrad kunskap om våld i Västmanland.
 Förbättrad upptäckt av våldsutsatta.
 Bevarad och höjd kompetensnivå hos berörda myndigheter och ideella
föreningar.
 Utvecklat och stärkt stöd, vård och behandling.
 Öka lättilgänglig information.
 Hedersrelaterat våld och förtryck.
 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
8
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
Länsstyrelsen har ansvaret för upprättandet av en länsstrategi mäns våld mot
kvinnor 2017 – 2020.
NATIONELLT
På nationellt plan har flera initiativ tagits mot våld i nära relationer och stor
politisk enighet råder i frågan. Staten har även avsatt stora belopp till arbetet mot
våld.
Arbetet med mäns våld mot kvinnor utgör delmål sex i regeringens skrivelse kring
jämställdhet (makt, mål och myndighet 2016/17:10) som lades fram i december
2016. Den betonar bland annat det våldspreventiva arbetet och behovet av att
arbeta på aggregerad nivå.
Uppföljning av handlingsplanen
Planen är antagen av de sociala nämnderna för perioden 2017 till och med 2019.
En delrapport ska lämnas 2017-11-30 och en slutrapport ska finnas klar senast
2018-10-15. Ansvarig för rapporteringen är Sociala nämndernas förvaltning.
Insatsområden till handlingsplanen för kvinnofrid och mot våld
i nära relationer, 2017-2019
Inriktningsmål: Västerås Stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot
våld i nära relationer
Åtagande
Aktiviteter
Ansvarig
När
Jämställdheten
Föräldrautbildningar
Familjecentrum
2017mellan män och
ska genomföras för
Förvaltningen för stöd
2019
kvinnor ska
att öka mäns
fritid och entreprenad
stärkas
deltagande i sina
(SFE)
barns uppväxt
Ett särskilt
opinionsarbete kring
jämställdhet ska
genomföras
9
Samordnaren och
kommunikationsstrateg
20172019
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
Inriktningsmål: Ingen kvinna/man eller barn skall utsättas för våld i nära
relationer
Åtagande
Aktivitet
Ansvarig
När
Våld i nära
Västerås stads och
Samordnaren
2017-2019
relationer ska
andra relevanta
minska
aktörers insatser ska
organiseras och
samordnas för att
åstadkomma ett
samlat, kraftfullt och
effektivt arbete mot
våld i nära relationer
Nyanlända flyktingar
ska få information om
jämställdhet och
mänskliga rättigheter
genom projektet om
förstäkt
samhällsorientering
Enheten
Samhällsorientering
och vägledning inom
Förvaltningen för stöd
fritid och entreprenad
(SFE)
2017-2019
Äldre och
personer med
funktionsnedsättning ska
kunna erhålla
stöd och skydd
Stöd och skydd som
är särskilt anpassat
för äldre och
personer med
funktionsnedsättning
som är utsatta för
våld i nära relationer
ska tas fram
Samordnaren och
enhetschefer inom
sociala nämndernas
förvaltning (SNF)
2017-2019
Barn i våldsmiljö
och/eller
våldsutsatta ska
erhålla det stöd
de är i behov av
Insatserna av
Centrum mot våld i
nära relationer
(CMV), Våldsteamet
(VIR) och socialkontor
Barn och ungdom ska
kartläggas och
utvecklas
Samordnaren och
berörda enhetschefer
2017-2019
Samordnaren
2017-2019
Barn som själva är Kommunens
våldsutövande ska samverkan med
erhålla det stöd
projektet Here4you
10
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
de är i behov av
ska utvecklas
Inriktningsmål: Alla män, kvinnor och barn ska veta vart man kan vända sig för
att få stöd om de utsätts för våld eller utsätter andra för våld
Åtagande
Aktiviteter
Ansvarig
När
Alla Västeråsare Ny hemsida om våld Samordnaren och
2017-2019
ska ha tillgång
i nära relationer
kommunikationsstrateg
till lättåtkomlig
som uppfyller alla
och relevant
kraven i öppna
information om jämförelser ska tas
våld i nära
fram
relationer
En särskild
kommunikationsinsats till utsatta
grupper ska
genomföras
Samordnaren och
kommunikationsstrateg
2017-2019
Inriktningsål: Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av
personal med rätt kompetens
Åtagande
Aktiviteter
Ansvarig
När
Våldsutsatta,
Centrum mot våld i
Samordnaren och
2017-2019
våldsutövare och
nära relationer (CMV)
enhetscheferna för
barn som
och Teamet mot våld i
CMV och VIR
upplever eller
nära relationer (VIR)
utsätts för våld
ska erbjuda och
ska kunna få stöd utveckla ett
från en
specialiserat arbetssätt.
verksamhet med
De ska också etablera
specialiserad
och utveckla metoder
kompetens inom
för att kunna följa upp
området med
effekter av det stöd
målet att de
som ges
bättre ska kunna
hantera sin
situation
Våldsutsatta,
våldsutövare och
barn som
upplever eller
En plan för
kompetensutveckling
av (SNF) sociala
nämndernas
11
Samordnaren och
myndighetschef
SNF
2017-2019
VÄSTERÅS STAD
Handlingsplan
2017-02-15
utsätts för våld
ska mötas av
kunnig personal i
berörda
verksamheter
Våldsutövare ska
erbjudas stöd
omedelbart när
våldet har
upptäckts
förvaltnings personal
ska tas fram och
genomföras
Arbetet med att ställa
krav på och följa upp
utförarnas kompetens
inom våld i nära
relationer ska
utvecklas. Ett särskilt
fokus ska vara
verksamheter för äldre
och personer med
funktions nedsättning
Strateger vid
sociala nämndernas
förvaltning (SNF)
2017-2019
Polis, Centrum mot
våld i nära relationer
(CMV) och andra
aktörer ska utveckla ett
arbetssätt för att
snabbt kunna erbjuda
stöd vid upptäckt av
våldsutövande
Samordnaren
2017-2019
12
1/8
Sociala nämndernas förvaltning
Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
2017-2019
1. BAKGRUND
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar hela samhället och
folkhälsan samtidigt som det är ett allvarligt brott och en kränkning av varje persons
mänskliga rättigheter och lika värde. Våld är vidare ett av de allvarligaste sätten att
motverka jämställdhet. Våld i nära relationer kostar dessutom samhället stora
summor, men framför allt drabbar det de våldsutsatta som i de flesta fall är kvinnor
och barn. Även för männen har våldet allvarliga konsekvenser.
Västerås stad arbetar aktivt för att motverka våld i nära relationer. Bland annat pågår
ett omfattande förebyggande arbete. Inom staden finns också flera verksamheter om
arbetar särskilt med insatser kring våld i nära relationer.
Nämnderna har beslutat att följa upp och revidera den handlingsplan om att bekämpa
våld i nära relationer som antogs och beslutades gemensamt i september 2014 av
individ- och familjenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och
äldrenämnden. Nämnderna vill genom detta ytterligare förstärka och intensifiera
arbetet inom detta viktiga område.
2. VISION, SYFTE, INRIKTNINGSMÅL OCH MÅLGRUPPER
2.1. Vision
Visionen för Västerås stads arbete är att ingen kvinna, man eller barn utsättas för våld i
nära relation.
2.2. Syfte
Syftet med handlingsplanen är att åstadkomma ett kraftfullt, samlat och effektivt
arbete mot våld i nära relationer. I det ingår att särskilt uppmärksamma kvinnor som
utsätts för våld och barn som upplevt våld. Våldet ska förebyggas och upprepning ska
förhindras.
2.3. Inriktningsmål
 Västerås stad ska ha ett systematiskt förebyggande arbete mot våld i nära
relationer.
 Ingen man, kvinna eller barn skall utsättas för våld i nära relationer.
 Alla kvinnor, män och barn skall veta vart de ska vända sig för att få stöd ifall de
utsätts för våld eller utsätter andra för våld.
 Den som utsätts för eller utövar våld i nära relationer ska mötas av personal
med rätt kompetens.
2/8
2.4. Målgrupper



Kvinnor/män som utsatts för våld i nära relation
Barn som upplevt våld av närstående vuxna
Män/kvinnor/barn som utövat våld mot närstående
3. INLEDNING
I FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter(1948) anges att varje individ föds fri med
lika värde. Det innebär att varje person har rätt till sin kroppsliga integritet.
1993 antog också FN:s generalförsamling en deklaration om avskaffande av våld mot
kvinnor. Med våld menas enligt deklarationen varje könsbetingad våldshandling som
resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk eller psykisk skada eller lidande
för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig
det sker offentligt eller privat.
Våld i nära relationer har blivit en viktig fråga för det offentliga samhället. Våld i nära
relationer är ytterst ett jämställdhetsproblem. I regeringens fjärde jämställdhetsmål tas
upp att mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Våld drabbar inte enbart kvinnor, även
män och inte minst barnen drabbas. Våldet ger allvarliga konsekvenser i samhället,
både hälsomässigt, socialt, ekonomiskt och juridiskt.
Arbetet mot våld i nära relationer kräver ett samarbete mellan flera olika aktörer.
Den som utsätts för våld kan till exempel behöva stöd av socialtjänst, hälso-och
sjukvård, polis, åklagare, domstol, skatteverket, försäkringskassan, kriminalvård och
skola. Även ideella organisationer är viktiga aktörer i detta sammanhang.
4. VÅLD I NÄRA RELATIONER
Med våld i nära relationer avses inte enbart fysiskt våld utan även sexuellt våld och
psykiskt våld. Det kan t ex handla om kränkningar, hot och kontroll. Likaså förekommer
ekonomiskt våld som kan handla om att kontrollera den andres ekonomi eller att
förstöra materiella tillgångar. Vidare är försummelse är en form av våld som riktar sig
mot personer med funktionsnedsättning och/eller äldre personer, som är i behov av
omsorg. Även hedersrelaterat våld eller förtryck räknas som våld i nära relationer.
Med nära relationer menar vi personer som den våldsutsatte är beroende av såsom
partner, expartner, egna barn, syskon. Avseende hedersvåld ingår även släktingar i
begreppet nära relationer.
4.1. Orsaker till våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett mångfacetterat samhällsproblem som därför har många
orsaker. Några av de viktigaste bakgrundsfaktorerna är bristen på jämställdhet och
ekonomisk jämlikhet. WHO använder sig av den s.k. ekologiska förklaringsmodellen, se
bild nedan.
3/8
I
Rel
Relati
S
I
I den ekologiska förklaringsmodellen ses orsaken till våld i nära relationer som beroende av maktordningar
på olika nivåer. De är sinsemellan beroende av varandra.
På individnivå påverkas individen av det hen har med sig av våld under uppväxt,
pågående missbruk eller psykisk ohälsa. Individen lever i en relation där olika
maktförhållanden finns såsom kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning,
ålder och socioekonomisbakgrund. Dessa faktorer har stor betydelse för om våld
uppstår. Samhället legitimerar en syn på frågor som jämställdhet, könsroller,
sexualitet, vad maskulinitet är, och inte minst hur vi ser på våld och kontroll.
I de strukturella faktorerna ingår övergripande normer och värderingar som uttrycks i
lagar och ekonomiska förutsättningar. Ett exempel på detta är bristen på bostäder,
som försvårar uppbrott ur en relation präglad av våld. För att framgångsrikt kunna
bekämpa våld i nära relationer krävs det insatser på flera nivåer. Det är viktigt att förstå
att våldsutövarens våld kan leda till en våldsspiral där kvinnor och barn involveras.
4.2. Omfattningen av våld i nära relationer
Det konstateras att antalet anmälningar till polisen om våld mot kvinnor till väldigt liten
del speglar verkligheten, då mörkertalet är stort. Beräkningar uppger att högst 20 %
gör en polisanmälan om att hen har blivit utsatt för våld. Anledningen till att så få
anmäler våldet är dels att man inte upplever den som tillräckligt allvarlig, dels att man
inte har tilltro till rättsprocessen.
Under 2014 kom det in 86 anmälningar om grov kvinnofridskränkning till polisen i
Västmanland. Samma år inkom 520 anmälningar om misshandel mot kvinna av känd
man. Sett över hela landet (2012) har 2,5 % av kvinnorna och 1,2 % av männen blivit
utsatta för fysiskt våld av sin partner eller expartner. Översatt till Västerås skulle det
innebära att ca 1 250 kvinnor och ca 600 män under senaste året upplevt fysiskt våld av
sin partner eller expartner.
5. Särskilt utsatta grupper
Våld i nära relationer skiljer sig från annan våldsbrottslighet, då våldsutövaren är en
person den utsatte lever tillsammans med eller är beroende av på annat sätt. I och
med att det är en nära relation så finns ett känslomässigt beroende som gör det
svårare för den utsatte att bryta upp från förhållandet.
4/8
Våldsutövaren är i en stark maktposition i förhållande till den utsatte, vilket förstärks
ytterligare av att våldet oftast är kontrollerat och sker i hemmet och oftast utan insyn
av utomstående. Det grova våldet utförs i regel av en man, men även i samkönade
relationer förekommer våld.
Vissa grupper befinner sig i ett starkare beroendeförhållande av olika orsaker och
riskerar därmed att bli särskilt utsatta.
5.1. Våld i hederns namn
Våld i hederns namn utförs vanligtvis mot en kvinna i familjen, även om pojkar och män
också kan bli utsatta. Ett skäl kan vara att kvinnan riskerar familjens heder genom att
bryta kollektivets normer, speciellt kring oskuld och kyskhet. Det är vanligtvis männen i
kollektivet som utför våldet, ofta en broder eller andra släktingar, men även kvinnor i
kollektivet medverkar vid våld. HBTQ personer är extra utsatta.
5.2. Barn som upplevt våld
Att vara barn innebär i sig att man är starkt beroende av de vuxnas omsorg. Att då leva
i en familj där man som barn upplever våld och kanske själv blir utsatt för direkt våld av
en förälder eller annan närstående, skadar barnets tillit till sin omvärld. Till detta
kommer att barn ofta även upplever våld i skolan och på fritiden. Det är därför extra
viktigt att samhället både förebygger och tidigt upptäcker våld samt ger barn det stöd
de är i behov av.
5.3.Kvinnor med missbruksproblem
Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika
omfattning och konsekvenser. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor
av skuld och skam. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel
de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som
missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, vilket kan osynliggöra den
misshandel som kvinnan utsätts för. Missbruket kan också vara ett sätt att stå ut med
övergreppen.
5.4. Kvinnor med utländsk bakgrund
Kvinnor och flickor som kommer från en stark patriarkal tradition löper en förhöjd risk
att utsättas för våld. Ofta kan de komma som anhöriga till mannen, som kommit till
Sverige ett antal åt före kvinnan. Kvinnan har då få kontakter i sitt nya hemland och
kan lätt bli isolerad. Hon kan ha sämre kunskap om vilken hjälp hon kan få av samhället
med en ökad risk för våld som följd. Även kvinnor som kommit som anhörig till en man
boende i Sverige och som riskerar utvisning om hon separerar innan hon fått
permanent uppehållstillstånd tillhör denna grupp särskilt utsatta.
5.5. Ensamstående mammor
Ensamstående mammor är en av de grupper som utsätts för mycket våld. Det är inte
ovanligt att våldet även fortsätter efter uppbrottet från den våldsutövande mannen
och kanske till och med trappas upp.
5/8
Många gånger ställs dessa mammor inför det svåra valet att fullfölja ett domstolsbeslut
om pappans rätt till umgänge, trots att hon har utsatts för våld och barnen upplevt våld
utfört av barnens pappa.
5.6. Personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen
kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, orsakad av sjukdomar, olycksfall och skador
eller vara medfödd. Funktionsnedsättning påverkar individen på flera olika sätt.
På grund av funktionsnedsättningens kan personen vara beroende av hjälp och stöd
från andra. Beroendet är en faktor i sig som ökar risken för utsatthet. Övergrepp kan
vara fysiska, psykiska, sexuella, ekonomiska och materiella. Det kan även vara
försummelse i form av uteblivet stöd, vård och omsorg. Möjligheten att be om hjälp
kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen.
5.7. Äldre
Våld i nära relation förekommer även bland äldre. Om beroendet av hjälp ökar så ökar
också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella
övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att
äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna
tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och
sjukvårdkontakter eller hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är
ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att
personen är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att
söka hjälp.
5.8. Anhörigvårdare
En grupp där det förekommer våld och som inte alltid uppmärksammas är anhöriga
som ger vård och stöd till en närstående, både när det gäller äldre och personer med
funktionsnedsättning. Anhöriga som ger vård och stöd känner ofta krav både utifrån
och på sig själva att klara av att ta hand om sin närstående. Ibland ett alldeles för tungt
uppdrag med våld som följd. Många känner stor skam och vill varken prata om det eller
söka hjälp. Det kan också vara så, att det är den närstående som får vård som är
våldsam mot den anhörige, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
5.9. Personer i samkönade relationer
Partnervåld är mer vanligt i samkönade relationer i jämförelse med heterosexuella
relationer. De möter också ofta oförståelse från majoritetssamhället, vilket gör dem
mindre benägna att söka den hjälp samhället erbjuder. Det utgör en psykosocialstress
att vara en minoritet, vilket i sig kan öka risken för våld, speciellt för personer som inte
har kommit ut med sin sexuella läggning. Våldet ser annorlunda ut och personal kan ha
svårare att hantera detta våld.
5.10. Våldsutövare
Även den som utövar våld lever med utsatthet. Personen är högst medveten om
samhällets syn på våld i nära relationer. Skammen tillsammans med rädslan för att bli
lagförd utgör ett hinder för många att söka hjälp. För att minska våldet behöver
samhället bli bättre på att nå och motivera våldsutövare.
6/8
6. ANSVAR OCH ORGANISATION
Arbetet mot våld i nära relationer och våld i hederns namn är ett gemensamt ansvar
som hela samhället har ett ansvar för. Polis, åklagare, brottsoffermyndigheter,
kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har särskilt ansvar för
att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även civilsamhället i form av kvinnojourerna är
viktiga aktörer.
I det våldpreventiva arbetet blir behovet av arbetet över förvaltningsgränserna
speciellt tydligt. Ifall målen skall nås behövs att det utvecklas ett forum där det finns ett
övergripande perspektiv och ansvar för att förebygga våld i nära relationer och våld
överhuvudtaget.
6.1. Kommunens ansvar
Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 § har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de
människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller för
både våldsutsatta och barn som antingen har upplevt våld eller själva blivit
våldsutsatta.
En viktig del i arbetet mot våld är att förebygga att våld uppstår där Västerås Stad
bedriver ett omfattande förebyggande arbete. Allt arbete har dock inte som primär
uppgift att förebygga våld, men är av stor betydelse i arbetet att motverka våld.
Det är av central betydelse att socialtjänsten och övriga förvaltningar som skola och
förebyggande verksamheter har ett aktivt samarbete för att motverka alla former av
våld och att det arbetet fortsätter och utvecklas. Även de ideella organisationerna gör
här ett viktigt arbete.
Västerås Stad är största arbetsgivaren i Västmanland med ca 10 000 medarbetare. Av
dessa är det flera som lever i en relation där det förekommer våld, våld som påverkar
individen i sitt sätt att fungera på arbetet.
Arbetsplatsen kan vara platsen där den våldsutsatte kan bli uppmärksammad och få
hjälp. Det är därför viktigt att bygga upp kompetens hos chefer så att de vet hur de
skall agera när en medarbetare utsätts för våld eller vågar fråga vid
rehabiliteringssamtal eller när man upplever att en medarbetare inte mår bra.
7/8
7. PÅGÅENDE INITIATIV OCH ARBETEN
7.1. Lokala samverkansgruppen
Den lokala gruppen består av representanter från de olika enheter inom Västerås stad
som arbetar med att motverka våld. Dessa är landstinget, polisen, kriminalvården och
ideella organisationer. Syftet är att samverka, utbyta information och kunna samla in
uppgifter om olika utvecklingsbehov och föra upp till den regionala gruppen.
7.2. Regionalt
Länsstyrelsen har av regering fått i uppdrag att leda det regionala arbetet enligt det
fjärde jämställhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor,
män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig intigritet. I målet
inkluderas våld mot kvinnor, barn och män i nära relationer, våld i samkönade
relationer, samt människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Länsstyrelsen
har också ansvaret för upprättande av en länsstrategi avseende mäns våld mot kvinnor
2017 – 2020.
Regeringen gav länsstyrelsen i uppdrag att på strategisk nivå vara den som hade ansvar
för att stärka samverkan och samordna arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Särskilt
betonades att arbeta med förebyggande insatser mot våld och förtryck i hederns
namn, samt att underlätta implementeringen av nationell kunskap och stimulera ett
långsiktigt utvecklingsarbete i länet.
7.3. Regional chefsgrupp
Denna grupp består av chefer på en sådan nivå att de har en beslutanderätt. Uppgiften
är att förebygga våld och att leda det regionala arbetet. De kan ge de lokala
samverkansgrupperna uppgifter att utföra.
Gruppen består av en representant från länsstyrelsen, polisen, åklagarmyndigheten,
kriminalvården, landstinget, 3-4 representanter från socialtjänsten inom länets
kommuner, varav en är från Västerås, samt en representant från Västmanlands
kommuner och landsting (VKL).
7.4. Nationellt
På nationellt plan har det tagits flera initiativ i arbetet mot våld i nära relationer och
våld i hederns namn. Det råder politisk samstämmighet kring vikten av att bekämpa
mäns våld i nära relationer. Regeringar har därför satsat ansenliga belopp på detta
arbete. Under perioden 2011-2014 satsade dåvarande regering cirka 220 miljoner
kr/år. 2012 beslutades om att utse en nationell samordnare mot våld i nära relationer,
Carin Götblad. I juli 2014 kom hon med sina förslag om hur arbetet mot våld i nära
relationer ska bedrivas.
I februari 2014 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå en
nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot
kvinnor ska upphöra. I juni 2015 var slutbetänkandet klart och det har därefter varit
ute på remiss. I förslaget betonas bland annat våldspreventivt arbete, kompetens och
forskning, ett proaktivt och likvärdigt och samordnat rättsväsende.
8/8
Förslaget lyfter också fram vikten av skydd, stöd och behandling för kvinnor, män,
flickor och pojkar utsatta för våld i nära relationer samt säkra insatser för pojkar och
män som utövar våld mot flickor och kvinnor. Förslaget behandlas nu av regeringen
och någon form av beslut kan väntas under hösten 2016.
8. STYRDOKUMENT
Socialtjänstlagen 5 kap 11 §
Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4
Brottsoffer och deras närstående – Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp,
Socialstyrelsens vägledning 2012
Handbok våld om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära
relationer 2015
Länsstrategi Mäns våld mot kvinnor 2016-2018
Metodstöd när personer befinner sig utomlands eller riskerar att föras utomlands mot
sin vilja Länsstyrelsen Västmanland 2015
Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
2016
Våld i nära relationer – en folkhälsofråga Betänkande av Nationella samordnaren mot
våld i nära relationer SOU 2014:49
Jämställdhetsutredningen SOU 2014:06 samt bilaga del 1 Män och jämställdhet
Samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Länsstyrelsen Västmanland 2015
Västerås stads Handbok mot hedersvåld och förtryck 2016
FN internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
(artikel 16) 2005
FN konvention om barns rättigheter 1989
Dnr
Statistik över våld i nära relationer i Västerås Stad
Bakgrund
I Västerås stads handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer 2017-2019, är ett av de
åtagande som ges att våld i nära relationer ska minska. I samband med att handlingsplanen togs upp
påtalade individ och familjenämnden behovet av indikatorer och ingångsvärden för att veta om
våldet verkligen minskar. Ärendet återremitterades med uppdrag till förvaltningen att ta fram
underlag om vad som var möjligt att mäta.
Ett sätt att få en uppfattning om våldets omfång är att göra en s.k. prevalensundersökning. Det
innebär att man låter ett antal Västeråsare svara på frågor om hur mycket och vilket våld de har varit
utsatta för. En sådan undersökning innebär en hel del arbete och kostar ca 100 000 -150 000 kr att
genomföra. Den kräver en viss svarsfrekvens för att kunna påvisa ett tillförlitligt resultat. Det finns
några kommuner i Sverige som har gjort en sådan, bl.a. Stockholm, Gävle och Gotland. Förutom att
dessa kommuner har fått kunskap om våldets omfång i deras kommun, har man också fått en bild av
vilka grupper som är mest våldsutsatta och fått ett material att använda i arbetet med att sprida
kunskap i kommunen. Ett annat sätt att få en uppfattning av våldets omfattning är att lägga samman,
analysera och göra bedömningar utifrån befintlig nationell och lokal statistik.
Statistik baserad på polisanmälningar kvinnor
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i uppgift att forska kring kriminalitet och att ta fram statistik
kring hur omfattande kriminaliteteten är i Sverige. En statistik som BRÅ för är hur stort antal
anmälningar till polisen om brott som görs.
Ett problem med denna statistik är att anmälningsbenägenheten beroende på typ av brott skiljer sig
starkt åt. Viljan att anmäla exempelvis ett inbrott eller grov skadegörelse är hög, medan brott om
våld i en nära relation är mycket låg. Vissa undersökningar uppskattar anmälningsbenägenheten till
ca 5 procent. Därför har utredaren försökt att ta fram statistik för en längre tidsperiod för att se om
det går se några mönster. Utredaren hr även jämfört med andra kommuner i vårt närområde;
Uppsala och Örebro för att se om det utifrån det går se mönster.
Misshandel mot kvinnor BRB 3kap §§ 5-6 /100000 invånare i Västerås, Uppsala och
Örebro 2008-2015
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
189
167
127
103
160
127
104
150
127
114
162
118
110
172
164
122
125
94
94
Västerås
112
109
Uppsala
Örebro
år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015
1
Dnr
Kommentar: Under sex år har antalet anmälningar i Västerås minskat från 127 år 2009 till 112 2015.
En minskning med ca 12 procent. Örebro som ligger på klart högre nivå har en liten minskning skett,
medan i Uppsala har en ökning p ca 10 procent. Orsaken till minskningen av antalet polisanmälningar
i Västerås är svår att ha en uppfattning om, huruvida det beror på en faktisk minskning av våldet eller
att en minskad vilja att anmäla att man blivit utsatt för våld av en närstående.
Grov kvinnofridskränkning/100000 invånare BRB 4:4a§ Västerås, Uppsala och Örebro
2006-2014
60
50
51
45
45
40
10
44
39
33
30
20
43
22
Uppsala
33
9
30
27
24
23
15
11
9
Västerås
Örebro
19
17
12
40
7
9
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Kommentar: Antalet anmälningar minskar starkt i alla tre kommunerna. Orsaken till detta vet vi inte
säkert. Det vi vet är att antalet lagförda för grov kvinnofridskränkning också har minskat. Ifall de
kvinnor som är utsatta för upprepade kränkningar och misshandel ser, att anmälningar inte leder till
fällande domar, så är det logiskt att tilltron till rättsväsendet sviktar och därmed skulle kunna förklara
att antalet anmälningar minskar. Det finns inget som tydligt visar på en minskad frekvens av grov
kvinnofridskränkning.
2
Dnr
Våldtäckt mot kvinnor inomhus BRB 6 kap /100000 invånare i Västerås, Uppsala och
Örebro 2007-2015
80
72
70
63
60
50
49
43
40
30
20
33
36
43
Uppsala
44
Västerås
38
32
34
32
34
30
28
30
Örebro
23
21
10
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kommentar: Antalet våldtäckter i Västerås har nästan varit oförändrat, men har under perioden
svängt flera gånger. I och med att antalet anmälningar är lägre än jämfört med misshandel, så kan
enskilda faktorer ha starkare påverkan. Våldtäckt av en person i en nära relation är ofta förvirrande
för brottsoffret (kvinnan) och sker utan vittnen, vilket starkt påverkar benägenheten att anmäla.
Varför det varierar så stort från år till år är svårförklarat.
Sexuellt utnyttjande BRB 6 kap § 3/100000 invånare i Västerås, Uppsala och Örebro
2014-2015
60
56
50
40
36
30
35
33
Uppsala
Västerås
Örebro
20
10
0
1
2013
2014
2015
Kommentar: Brottet sexuellt utnyttjande är nytt from 2013. Tidsperioden är för kort för att uttala
sig något om framtida utveckling. Med sexuellt utnyttjande menas att förövaren utnyttjar en persons
3
Dnr
beroende ställning för sina egna sexuella syften. Beroendeställningen kan bestå i att offret är barn,
men även vuxen kan befinna sig i ett tillstånd/ situation där personen inte kan skydda sig själv.
Olaga förföljelse BRB 4 kap § 4B/100000 invånare i Västerås, Uppsala och Örebro 20112014
14
12
12
10
10
8
Uppsala
7
Västerås
6
Örebro
4
2
4
3
3
2
0
2011
2012
2013
4
0
2014
Kommentar: Olaga förföljelse är en relativt ny brottsrubricering som inkluderar inte bara stalking,
utan en samling av flera olagliga beteenden som hot, olaga tvång, brott mot kontaktförbud,
kränkande fotografering, sexuellt ofredande, misshandel, hemfridsbrott m.m. Syftet är att kunna
döma någon som genom flera sätt kränker en person.
Det är små numerärer och brottsrubriceringen är relativt okänd för gemene man och har inte
använts av de rättsvårdande myndigheterna hitintills speciellt aktivt, ännu. Däremot tas det i media
inte så sällan upp situationer där brottsrubriceringen skulle kunna vara olaga förföljelse. Det är därför
osäkert om det verkligen har skett en minskning, statistiken omfattar dessutom bara fyra år.
Statistik baserad på polisanmälningar barn
Anmälningar om brott mot barn kommer oftast från socialtjänsten efter att de i sin tur fått anmälan
från olika myndigheter (skolan, sjukvård med flera) som i sin tur har anmälningsskyldighet till
socialtjänsten enligt 11 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Ökningar/minskningar av anmälningar av brott mot
barn kan i högre grad än för vuxna spegla en faktisk förändring, då socialtjänstens benägenhet att
anmäla brott mot barn kan uppfattas som mer stabil under tid. Det finns dock andra faktorer som
kan påverka antalet anmälningar om brott mot barn, som vilken benägenhet de som ska anmäla till
socialtjänsten om barn i fara, verkligen gör det.
4
Dnr
Misshandel mot barn BRB 3 kap §§ 5-6/100000 invånare i Västerås 2007-2015
60
57
51
50
Flicka 0-6 år
40
38
36
38
34
30
Flicka 7-14 år
28
27
Pojke 7-14 år
25
Flicka 15 -17 år
20
15
15
Pojke 15-17 år
12
10
11
10
6
0
Pojke 0-6 år
8
8
2
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Kommentar: Åldersgruppen 7-14 år och speciellt pojkar, är den åldersgrupp som det görs flest
polisanmälningar om brott mot barn. Över tid så visar förändringarna på en ökning för alla utom
flickor 7-14 år. Utredaren har även gjort en jämförelse med Uppsala och Örebro. Även i de
kommunerna kan man se en försiktig ökning. Västerås har generellt lite fler anmälningar än Uppsala
och Örebro. Frågan är om ökningen speglar en ökning i antalet barn som utsätts för våld?
Våldtäckt mot barn BRB 6 kap § 4 /100000 invånare i Västerås 2007-2015
25
21
20
21
16
15
14
13
10
5
11
9
10
9
10
Västerås barn under 15 år
14
11
Västerås barn 15-17 år
10
8
6
8
7
4
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kommentar: Det man kan se är att yngre barn är mer utsatta än de äldre. I båda bland yngre och
äldre barn är flickor klart mer utsatta. Bland äldre pojkar är det bara enstaka pojkar som är utsatta.
Bland de yngre barnen är tendensen svagt minskande medan yngre svagt ökande. I jämförelse med
Uppsala och Örebro har Västerås något högre siffror, men inga större skillnader, även där är mindre
barn mer utsatta än de äldre barnen.
Då det är relativt små numerärer är det svårt att veta vad de förändringar man kan se beror på.
5
Dnr
Sexuellt ofredande mot barn BRB 6 kap § 8 /100000 invånare Västerås 2007-2015
35
31
30
27
25
20
15
19
17
18
17
17
Västerås barn under 15 år
Västerås barn 15-17 år
10
10
8
5
17
10
8
11
9
8
9
4
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kommentar: Med sexuellt ofredande menas att utnyttja ett barn i sexuellt syfte, det handlar
vanligtvis om posering.
Åter är det de yngsta barnen som är mest utsatta. För de yngre barnen är det ingen ökning och för de
äldre är det från 2008 och framåt en minskning, men numerären är liten och det är svårt att dra
några slutsatser utifrån detta material. Omfattningen av sexuellt ofredande mot barn i Uppsala och
Örebro är ungefär densamma som I Västerås.
Underlag, nyckeltal och statistik som inhämtas från verksamheterna och ur
verksamhetsystem
Från verksamheterna CMV/kvinna (centrum mot våld), CMV/man samt Barnahus inhämtas uppgifter
om antal ärenden under året uppdelat på ålder och kön. Antal nya, pågående och avslutade ärenden
under året. Om det varit ärenden med biståndsbeslut eller uppdrag utan biståndsbeslut. Antal och
andel som fullföljt planerad insats respektive avbrutit planering. Antal och andel som efter avslutad
insats uppger en tydlig eller stor förbättring av sin förmåga att hantera sin situation eller de problem
som föranledde insatsen samt genomsnittlig tid för insatsen. Antal uppdrag som planerat/akut
krisstöd utfört. I nämndens följekort redovisas antalet våldrelaterade aktualiseringar fördelade på
barn och ungdomar.
6
CHECKLISTA
FÖR KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER FÖR DE SOCIALA
NÄMNDERNA I VÄSTERÅS
Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en
bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om
barnets rättigheter.
Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet
som en bilaga. Se till att du som handläggare planerar in dialogen med barn/unga i din
arbetsprocess och att du skaffar dig en smidig rutin för hur du når barn och unga.
Nämnd: Individ- och familjenämnden
Ärende: Handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer
1. Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra
barn/ungdomar?
X
Ja
□ Nej
Motivera svaret:
Handlingsplanen handlar dels om hur vi ska förbättra vårt arbete med våldsutsatta,
våldsutövare och barn som lever i familjer med våld och/ eller själva blir utsatta för
våld.
2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
X
Ja
□ Nej
Motivera svaret:
I handlingsplanen tas upp hur vi ska arbeta för att förbättra livsvillkoren för barn som
lever i våldsmiljö.
3. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?
□ Ja
X
Nej
Motivera svaret:
Handläggaren har tagit kontakt med gruppledarna för VIVA grupperna(som arbetar
med barn som lever med våld) för att få träffa barn som är berörda av våld i hemmet.
Tyvärr var barnen för små för att en intervju skulle vara lämplig. Däremot har
utredaren träffat VIVA gruppledarna för att höra deras uppfattning om hur barnen
upplever det arbete vi gör för att hjälpa barn och höra deras åsikter.
Det ofta barnen påtalar, är att de vill att våldsutövaren i flesta fall pappan ska få hjälp.
Flera uttalar att de inte vill träffa pappa om han inte först blir snäll. Flera uttrycker att
pappan ska ta ansvar inte bortförklara våldet han har brukat mot barnets mamma. För
barnen är det viktigt att få gå i VIVA grupp och få prata med andra barn om sina
upplevelser.