Examensarbete i geologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Karaktär på skånsk vulkanism i jura
Carita Augustsson
I centrala Skåne finns det rester av fler än ett hundra vulkaner. De var aktiva för mer än 170
miljoner år sedan, under första delen av tidsperioden jura. På några ställen finns det kvar lite
av det material som vulkanerna spottade ut. Det är inte lava, utan millimeter- till
centimeterstora fragment av pimpsten, så kallade lapilli, som har kastats upp en bit i luften,
ungefär 1200°C varma. Under luftfärden hann de svalna något. Efter avsättningen har
materialet bildat bergarten lapillituff. Det har skett genom att varma vattenlösningar har
cirkulerat i sedimentet och avsatt bland annat mineralet kalcit, som ett cement.
Lapillituffen har undersökts, för att ta reda på den vulkaniska karaktär som rådde under jura,
och för att få en inblick i hur landskapet kan ha sett ut. Olika metoder har använts. Bland
annat har jag mikroskoperat, för att se vilka mineral som finns i lapillituffen och för att titta på
bergartens strukturer. Dessa studier har kompletterats med att undersöka bergartens
magnetiska egenskaper, med så kallad paleomagnetism. Alla bergarter innehåller små
mängder magnetiska mineral. Den magnetiska riktning som mineralen får vid avsvalning
under 580°C, kan mätas i en känslig detektor. Genom att stegvis upphetta bergartsprov och
mäta riktningen efter varje upphettning, kan man få reda på vid vilken temperatur materialet
föll ner på marken efter sin luftfärd.
Undersökningarna visar att materialet kastades ut från vulkanerna med en mild explosivitet,
som gjorde att materialet slungades upp några hundra meter i luften, för att därefter landa nära
vulkanerna. Denna typ av vulkanism kallas för stromboli-vulkanism, namngivet efter den
italienska vulkanen Stromboli. De vulkaner som bildas av strombolivulkanism (så kallade
scoriakoner), blir sällan högre än ett par hundra meter. De förekommer ofta många
tillsammans, med bara någon kilometers mellanrum och dominerar ofta hela landskap,
tillsammans med materialet de har kastat ut. Under tidig jura var Skåne delvis ett grunt hav,
med långa havsarmar, som flikade sig in i landskapet. De flesta av vulkanerna har troligen
stått på land, men nära ett hav.
Swedish official title: Lapillituff som bevis för underjurassisk vulkanism av
strombolikaraktär i Skåne
Series: Examensarbete i Geologi vid Lunds Universitet
Number in series: 109
Swedish credits: 20p
E-mail address of first author: [email protected]
Supervisor: Per-Gunnar Andréasson, Anders Ahlberg, Geology
Submission date/time: 5/26/1999
Examensarbete i geologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Lapilli Tuff as Evidence of Lower Jurassic Strombolian Volcanism in
Scania, southern Sweden
Carita Augustsson
Geology, Mineralogy and Petrology / Historical Geology and Paleontology
Spring 1999
Abstract in English
Central Scania, southern Sweden, is penetrated by more than one hundred basaltic volcanic
necks of Jurassic age. Pyroclastics, related to the volcanic necks, has been investigated to
reveal the volcanic environment, and the eruptive character required to produce the
pyroclastics. In this study a strombolian volcanic character is suggested, due to textural and
petrographical evidence. Magnetic data support this interpretation, with indications of some
reworking of the pyroclastics. The sediment, a lapilli tuff, is clay altered due to early
diagenetic processes, but traces of palagonite reveal the former basaltic composition of the
lapillituff. The volcanoes were part of a monogenetic volcanic field and deposition of the
pyroclastic sediment took place in a terrestial environment, close to oceanic water.
Abstract in Swedish
Lapillituff som bevis för underjurassisk vulkanism av
strombolikaraktär i Skåne
I centrala Skåne finns fler än ett hundra tidigjurassiska vulkankupper av basalt. Pyroklastiskt
material, som har ett samband med kupperna, har undersökts för att ge ledtrådar till den
vulkaniska miljö, och karaktären på de utbrott, som det pyroklastiska materialet skapades av. I
denna studie föreslås vulkanism av strombolityp, med hänvisning till petrografiska och
strukturella bevis. Magnetiska undersökningar, som indikerar en viss omlagring av
pyroklastikan, ger stöd till tolkningen. Sedimentet, en lapillituff, har leromvandlats
diagenetiskt, men spår av palagonit avslöjar dess ursprungliga basaltiska sammansättningen.
Vulkanerna skapade ett monogenetiskt vulkanfält. Avsättningen skedde i en terrestrisk miljö,
med närhet till havsvatten.
