FRGA 3

2009
FRÅGA 3
Modellsvar
Vilka är de strukturer och mekanismer som ansluter sig till kärlväxternas vattenupptagning
och –transport ?
A.
5p
Kärlväxterna upptar vatten från marken med sina rötter; vattenväxter får vatten genom hela sin yta.
Rothår eller svamprot ökar rötternas vattenabsorberande yta.
B.
8p
Mängden av lösliga ämnen i växtens cellsaft är större än i markvätskan som omger rötterna. Vatten
tränger in i rotens celler osmotiskt genom den halvgenomsläppliga cellmembranen, från en mera
utspädd, mot en mera koncentrerad vätska. Vattnet rör sig osmotiskt mot rotens inre delar och också
till cellerna i bladet. För vattenupptagning till rotens celler behövs ingen energi.
C.
3p
Eftersom det finns sparsamt av näringsämnen i marken, måste växten ta upp mera vatten än vad den
behöver och avdunsta den överflödiga delen.
D.
7p
Kärlväxterna har en specifik ledningsvävnad för ämnestransport, ledningssträngar.
Ledningssträngarna går från roten, genom stammen och förgrenar sig till bladnerver. I
ledningssträngarna finns det en veddel (xylem) och sildel (floem). Vattnet färdas i veddelens långa,
döda kärl (trakéer) eller i trakeider hos barrträd.
E.
7p
Vattnets stigning i växten sker främst genom en sugkraft som uppkommer via avdunstningen. Detta
kräver ingen energi. Den inbördes dragningskraften mellan vattenmolekylerna, kohesionen, binder
molekylerna till varandra till långa ”pelare”. Då vatten avdunstar från pelarens övre ända, förflyttar
sig molekylraden uppåt och en ny molekyl kan anslutas till pelarens nedre ända. Ifall pelaren bryts,
förhindras vattnets färd till stjälken. Kapillärkraften som uppkommer i kärlen underlättar vattnets
stigning.
F.
4p
Även rottrycket inverkar på vattenstigningen. Rottrycket har betydelse i sådana förhållanden där
sugkraften som uppkommer via klyvöppningarnas funktion inte fungerar, t.ex. på våren för träd och
buskar utan blad, eller i förhållanden då luftfuktigheten är mycket stor (guttationsfenomenet).
G.
6p
Huvuddelen av vattnet avgår via klyvöppningarna, en del rakt genom ytvävnaden. Växten reglerar
sin vattenavdunstning med hjälp av klyvöppningarna, genom att stänga eller öppna dem via
läppcellerna.
H.
4p
Växter anpassade till torra förhållanden har strukturer som förhindrar avdunstning, såsom
klyvöppningar som finns i gropar eller som är skyddade av hår, eller så har växterna små blad med
vax- eller hårbeklädd yta.
Hos växter anpassade till salta förhållanden hålls växternas cellsaft mera koncentrerad, så att
vattenupptagningen till cellerna möjliggörs.
Logik och förståelighet
TOTALT 48 p
4p