Laboration i kemi och biologi
Vilket socker föredrar
jästen?
Kolhydrater är vår viktigaste energikälla. De kommer oftast från växtriket, men det finns
även kolhydrater som kommer från djurriket, t.ex. laktos (mjölksocker). Kolhydraterna
bryts ner i kroppen till enkla sockerarter, t.ex. glukos. Glukos är en viktig energikälla för
cellerna och lagras i levern i form av glykogen. Hjärnan använder glukos, som bränsle, ca
100 – 120 gram/dag. Kroppen förbrukar olika kolhydrater med varierande hastighet. I den
här laborationen ska du testa vilken kolhydrat som jästceller kan bryta ner snabbast.
Jäst bryter till viss del ner kolhydrater anaerobt (utan tillgång till syre), se formel:
C6H12O6
2C2H5OH + 2CO2 (g)
Du ska mäta bildad mängd koldioxid när du ”matar” jästen med olika monosackarider,
disackarider och polysackarider.
Säkerhet
Laborationen är icke-riskfylld.
Del 1
Material
Kemikaler
Lösningar (20%) av t.ex:
• Monosackarider: glukos (dextros), fruktos (fruktsocker)
• Disackarider: sackaros (rörsocker, vanligt socker)
• Polysackarider: stärkelse och ev. cellulosa (papper)
50% jästsuspension (50 g jäst och 50 cm3 vatten)
små E-kolvar (en per kolhydrat)
ballonger (lika många som antal kolvar)
vattenbad 40-44 0C
Utförande
1. Välj vilka kolhydrater du vill testa. För varje sockerart hälls 20 cm3 (alt 5 cm3) av
kolhydratlösningen och 10 cm3av jästsuspensionen i en E-kolv (alt. provrör).
2. Trä en ballong över mynningarna. Ställ i vattenbad. Mät tiden det tar för ballongen att
fyllas med koldioxid eller mät diametern på ballongen efter en viss tid. Använd sackaros
som referenslösning.
3.Hur kan du testa att ballongen innehåller koldioxid?
Resultat och
utvärdering
Skriv rapport: Försök ge en förklaring till dina resultat!
Laborationen har utarbetats av
Kemilärarnas resurscentrum, 2014.
Projektet genomförs med stöd av Skolverket,
se www.bioresurs.uu.se/Vuxenwebben
Till Läraren
Glukos, fruktos och sackaros fermenterar (jäser) bra. Stärkelse fermenterar inte lika bra.
Cellulosa går inte alls, eller mycket långsamt. Vissa jäststammar fungerar om stärkelsen
bryts ner till maltos. De har högre maltasaktivitet än ”vanlig” jäst.
Frystorkad jäst går att använda, men behöver ”väckas upp” i lite högre temperatur. Läs på
förpackningen.
Koldioxid påvisas med kalkvatten.
Förslag till variation av laborationen
Mängd strösocker
Variera mängden strösocker (5g, 10g, 20g och 40g). 20 g fungerar bäst. Om man tar för
mycket blir sockerhalten för hög och vatten dras ur jästcellerna och de dör(försvagas).
Temperaturens inverkan
Studera hur jästen fungerar vid olika temperaturer och samma halt strösocker (20g ). Välj
isvatten (mycket långsamt), rumstemperatur (långsamt), 370C (bäst) och 700C (för högt,
proteinerna denatureras).
Variera mängd jästceller
Jämför frystorkad jäst, vanlig jäst och jäst för söta degar. Denna labb kan man använda som
introduktion till diskussion om Glykemiskt index (GI).
Trommers prov – påvisande av socker
Teori: Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett vanligt sätt i skolan är att utföra
Trommers prov. Man brukar säga att provet visar på enkla sockerarter, men det gäller för reducerande socker; dvs socker som kan bilda aldehyd- eller ketogrupp vid oxidering. Trommers prov har fått namn efter den tyske 1800-talskemisten Karl August Trommer.
Riskbedömning: Natriumhydroxid är frätande, iakttag viss försiktighet. Tänk på att varmt
glas ser likadant ut som kallt glas En riskbedömning ges av undervisande lärare
Material: Olika sockerarter som glukos, fruktos, laktos, maltos, sackaros, stärkelse.
Natriumhydroxidlösning, NaOH (1-2 mol/dm3) kopparsulfat, CuSO4(1 mol/dm3) provrör, bägare som vattenbad för rören, värmeplatta (alt, brännare och trefot), märkpenna,
pipetter.
Utförande:
1.Häll vatten i bägaren och värm vattnet.
2.Ta lite socker som du vill testa och lös upp i vatten (ca 1 cm i ett provrör. Glöm inte att
märka provrören.
3.Tillsätt 5 droppar kopparsulfatlösning till varje provrör tills lösningen antar en turkos
färg.
4.Tillsätt natriumhydroxidlösning till varje provrör tills färgen blir mörkt himmelsblå.
5.Ställ rören i vattenbadet och notera färgomslag.
Om provlösningen innehåller en reducerande sockerart försvinner den blå färgen och en
roströd färg bildas. Beroende på halt och sockerart, skiftar färgen från grönt till rött. Reducerande socker är halvacetaler med en gömd aldehyd- eller ketofunktion som blir tillgänglig
när man löser sockret i vatten. I lösningen finns basiska kopparjoner (Cu2+) som gör lösningen blå och när den reduceras (till Cu+) av aldehyden bli lösningen röd.
Laborationen har utarbetats av
Kemilärarnas resurscentrum, 2014.
Projektet genomförs med stöd av Skolverket,
se www.bioresurs.uu.se/Vuxenwebben
