Ålderism
Rapport om attityder som utgår från en människas
ålder
Vesla Hult SPF
Anna-Lill Johnsson SPRF
Gunnar Korsfeldt SPF
Kerstin Lagberg SKPF
Kerstin Liljeroos RPG
Leila Luomala EFF
Laila Rothmaier PRO
Ann-Marie Skantz SPRF
Inger Carlsson SKPF
2015-01-21
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund
Syfte
Problemformulering
Definition
Metod
Analys och resultat
Avslutande diskussion
Bilagor
1 Enkät
2 Teori
3 Referenser/litteratur
Bakgrund
Kommunala pensionärsrådet, KPR, har kommunstyrelsens uppdrag att
vara samrådsorgan i frågor som gäller äldre. Rådet skall vara en
mötesplats för representanter från pensionärsorganisationerna och
företrädare från Eskilstuna kommun. Rådet är rådgivande, men inte
beslutande, ska verka för att pensionärernas intressen och önskemål
beaktas.
En arbetsgrupp med representanter från pensionärsorganisationerna fick
våren 2013 i uppdrag av KPR att undersöka fördomar och attityder som
utgår från en människas ålder 75 år och äldre.
Syfte
Eftersom åldrandet är en process som de flesta får gå igenom är det
viktigt att studera den, vi har den gemensamt.
- Vi vill att äldre människors livssituation uppmärksammas.
- Vi vill också att tendenser till diskriminering påtalas.
- Vi har därför undersökt attityder mot äldre.
Problemformulering
Antalet äldre ökar. Vi har valt att i en enkätundersökning belysa vilka
föreställningar och attityder som finns om äldre. Bilaga 1
Definition
Forskare har undersökt attityder till äldre och utvecklat begreppet
ålderism för att beskriva inställningen till äldre. Definition på ålderism
enligt Lars Andersson (2008) professor i gerontologi ”Fördomar eller
stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som
kan leda till diskriminering.”.
Butler (1969) var den första att formulera begreppet ålderism. Han
menade att man kan jämställa ålderism med rasism och sexism.
Schaies(1993) förklarar att åldern skapar restriktiva beteenden och
hämmar möjligheter till utveckling. Den givna rollen är byggd på
förväntningar som åldergruppen har och som segregerar unga och äldre
till ”vi och dom.”
Forskare har teorier om bakgrunden till ålderism, i första hand om den
som gäller äldre. Se bilaga 2 och 3.
Metod
I vår undersökning har ett antal personer tillhörande tre grupper tagit
ställning till nitton ogrundade påståenden om människor som är över
75 år.
Antal svarande är
- 40 kommunfullmäktigeledamöter,
- 40 gymnasieelever i årskurs tre fördelat på :
Naturvetenskapsprogrammet, Rinnmansskolan, Eskilstuna
Omvårdnadsprogrammet, Thomasgymnasiet, Strängnäs
- 98 svar från gruppen 65 år och äldre.
Vår enkät är inte vetenskaplig men ger underlag till samtal om
åldrandet. Materialet ger ändå en inblick i vad de olika grupperna anser
och tror om äldre.
Analys och resultat
Vi ser en tendens i att gymnasieeleverna anser att äldregruppen är negativa till förändringar.
Vi ser en tendens i att gymnasieeleven anser att äldre är bakåtstävande i sitt sätt att tänka.
Vi ser en tendens att kommunfullmäktige och äldregruppen inte instämmer i påståendet.
Gymnasieeleverna instämmer delvis.
Vi ser en tendens att kommunfullmäktige, gymnasieeleverna och äldregruppen instämmer
delvis i att äldre talar helst om sig själva.
Vi ser en tendens att kommunfullmäktigeledamöterna, gymnasieeleverna och äldregruppen
anser att äldre har svårt att ta till sig ny teknik.
Vi ser en tendens att kommunfullmäktigeledamöterna, gymnasieeleverna och äldregruppen
anser att äldre är empatiska när det gäller andra.
Vi ser en tendens att kommunfullmäktigeledamöterna, gymnasieeleverna och äldregruppen
anser att pengar betyder mycket för äldre.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna är tveksamma till att det är givande att samtala med
äldre.
Vi ser en tendens att många äldre är tveksamma till påståendet att man blir harmonisk och
trygg när man blir äldre.
Vi ser en tendens att äldre vågar säga vad man tycker är gemensamt för alla tre grupperna
Vi ser en tendens att samtliga grupper uppfattar att äldre är lugna och harmoniska.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna anser att den kronologiska åldern har betydelse.
Vi ser en tendens att samtliga grupper anser att behov av kultur och samhällsevenemang
generellt ökar hos äldre.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna och äldregruppen är tveksamma till påståendet att
åldrandet betyder trygghet och harmoni i livet.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna och äldregruppen anser att äldre förlorar förmågan
att bestämma och fatta beslut.
Vi ser en tendens att samtliga grupper instämmer att kunskap, kompetens och specifik
utbildning behövs för personal inom vård och omsorg.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna inte tror att pensionärerna kan tillföra kunskap och
erfarenhet inom vård och omsorg.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna inte anser att den äldre generationen är en tillgång
vid beslutsprocessen.
Vi ser en tendens att gymnasieeleverna inte anser att äldre är en tillgång i arbetslivet och
samhället
Avslutande diskussion
I vår undersökning har ett antal personer tillhörande tre grupper tagit
ställning till 19 ogrundade påståenden om människor över 75 år.
Gymnasieelever, kommunfullmäktigeledamöter och ett antal äldre i
respektive pensionärsorganisationer.
Till skillnad från de övriga grupperna är det svårt att definiera begreppet äldre. Betydelsen av ordet gammal har förändrats. Tidigare såg
man individens fysiska och mentala förmåga som avgörande men idag
är det den kronologiska åldern som gäller. Vad man menar med att vara
gammal växlar inte bara över tid utan också mellan kulturer.
I vår tid är pensioneringen en viktig tröskel. Vi förlorar vår yrkesroll och
därmed status och därmed makt att göra oss hörda och påverka.
Äldregruppen innefattar människor med varierande egenskaper och
erfarenheter. Ändå finns det i vårt samhälle fördomsfulla attityder som
bestämmer uppfattningen att många äldre har liknande egenskaper och
syn på tillvaron. Det finns, menar forskare, åldersbaserade stereotyper i
vår kultur, som vi växer in i och kan ha med oss när vi blir äldre.
Vi hoppas att enkäten blir underlag för en diskussion som kan medvetandegöra inställningen till äldre människor.
-Hur speglar enkäten äldres syn på äldre?
-Undviker äldre att identifiera sig med äldregruppen för att den är en
lågvärderad grupp?
-Känner sig äldre -tvungna- att spela med i äldrerollen?
-Tror äldre att andra äldre är harmoniska?
-Vad tror äldre om andra äldres kompetens?
-Hur speglar enkäten ungas syn på äldre?
-Representerar de ungas syn samhällets syn på äldre?
-Hur speglas politiskt engagerades syn på äldre?
Varje tolkning av enkäten blir osäker. Vi vet t.ex. inte hur våra tre
grupper hade tagit ställning om det gällt personer i medelåldern. Vi kan
inte göra jämförelser annat än mellan våra tre grupper. Vi måste också
fråga oss hur representativa våra grupper är.
När det gäller kompetens och förmåga anser äldre att de är en tillgång
vid beslutsprocessen och en tillgång i arbetslivet i motsats till den unga
gruppen, som är tveksamma till detta. Samma tendens framkommer vid
påståendet om den kronologiska ålderns betydelse för intellektuell
förmåga. Äldre anser att faktorn är närmast betydelselös.
De äldre som tagit ställning i enkäten anser inte att de tillhör en lågvärderad grupp. De är kanske inte representativa. Flertalet är
föreningsaktiva. Det har betydelse när det gäller möjligheterna att bevara
en god självkänsla.
Fördelar med åldrandet och positiva egenskaper hos äldre lyfts sällan
fram. Varför?
Orsaken kan vara att vi äldre sällan uttrycker åldrandets goda sidor. Den
roll vi är tilldelade tillåter kanske inte det.
I enkäten framkommer klart att de tre grupperna anser att äldre är lugna
och harmoniska. När påståendet formuleras så att det handlar om
framtiden, vad innebär det att bli äldre, speglas den oro många känner
inför att bli ”gammal”. Varför?
En ökad säkerhet och oberoende av andra syns i att äldre ofta instämmer
och delvis instämmer i att man vågar säga vad man tycker. Äldre, en
fjärdedel av samtliga väljare, representeras av 2.5 % av riksdagens
ledamöter. Det speglar hur liten betydelse äldre har i vårt samhälle. Den
kompetens och kunskap som äldre har tas inte tillvara. Äldre behövs i
samhällsdebatten!
Det är utan tvekan så att ledamöterna i kommunfullmäktige markant
skiljer sig från övriga grupper. De är mer positiva i sin bedömning vilket
bör kunna stå för en mindre fördomsfull inställning till äldre. De är mer
realistiska i sin syn därför att de har arbetat politiskt på lika villkor med
äldre. I en politisk församling har alla, oberoende av ålder, lika stort
inflytande.
Ungas inställning till äldre, som den speglas i enkäten, är negativ.
Är det ålderismen i samhället som uttrycks?
”Fördomar om äldre blir till fördomar i vårt framtida jag.”
I media är det alltid så att unga har en dominerande roll och får
representera hela befolkningen.
- Vad kan vi göra genom våra pensionärsorganisationer som gör att
äldre ses som en tillgång i samhället?
- Låt äldre bli synliga!
- Ordna mötesplatser mellan generationer.
För många äldre innebär åldrandet frihet och nya möjligheter till
utveckling. Det bör ge goda signaler för yngre och minska oron för att bli
gammal.
Enkät
Bil. 1
KPR kommunala pensionärsrådet har givit en arbetsgrupp i uppdrag att
undersöka vilka föreställningar/attityder vi har om äldre människor
(75+).
Denna enkät innebär bl.a. en kartläggning om föreställningar/attityder
till äldre människor(75+).
Vi hoppas att du vill medverka genom att fylla i enkäten. Resultatet av
enkäten kan ge en grund för samtal om äldres livssituation och ge
impulser till yngre att se livet i ett större perspektiv.
Obs! Stryk under svarsalternativet. Endast ett svarsalternativ avges.
Tack för din medverkan.
Attityder till äldre (75+)
1. Äldre är negativa till förändringar.
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
2. Äldre är bakåtsträvande i sitt sätt att tänka
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
3. Äldre intresserar sig sällan för samhällsfrågor
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
4. Äldre talar helst om sig själva
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
5. Äldre tar inte till sig ny teknik
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
6. Äldre är sällan empatiska när det gäller andra
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
7. Pengar betyder mycket för äldre.
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
8. Det är givande att samtala med äldre
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
9. Att bli äldre innebär att man blir harmonisk och trygg
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
10. Att bli äldre innebär att man vågar säga vad man tycker
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
11. Äldre är lugna och harmoniska
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
12. Den kronologiska åldern har ingen betydelse för en persons
intellektuella förmåga
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
13. Behovet av kultur och andra samhällsevenemang ökar hos äldre
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
14. Att bli äldre innebär mer trygghet och harmoni i livet.
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
15. Förmåga att bestämma och fatta beslut minskar hos äldre
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
16. Kunskap, kompetens, specifik utbildning behövs för personal inom
vård och omsorg
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
17. Nyblivna pensionärer kan tillföra kunskap/erfarenhet inom vård och
omsorg
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
18. Den äldre generationen är en tillgång vid beslutsprocessen
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
19. Äldre är en tillgång i arbetslivet och samhället
Instämmer
Instämmer delvis
Instämmer inte
Teorier om ålderism.
Bil. 2
Forskare har teorier om bakgrunden till ålderism, i första hand om den
som gäller äldre.
Med utgångspunkt från den litteraturstudie som ingår i referenserna kan
man förenklat beskriva sådana teorier.
I ett historiskt perspektiv dog människor av sjukdomar, svält, våld och
olyckor. I vår tid förknippas döden med åldrandet.
Genom ett test har man kunnat visa att fler ord kring död framkommer
då texter om äldre läses eller bilder på äldre visas. Deltagarna har varit
omedvetna om detta.
Kontakten med äldre människor kan omedvetet väcka tankar om död.
För icke-äldre är mental skicklighet, fysisk skönhet, arbetsproduktivitet,
kompetens, snabbhet osv egenskaper som ger socialt värde och självkänsla genom den kultur som skapas. Kulturen, prestationerna ger
trygghet och möjlighet att förneka vår dödlighet.
Föreställningen om att åldrandet leder till en förlust av goda egenskaper
och därmed till en meningslös tillvaro utan försvar, kan leda till
existentiell ångest.
Följden kan bli att man omedvetet undviker kontakter med äldre, att
man bortser eller utesluter äldre i sociala sammanhang.
En annan teori, som är lättare att ta till sig, handlar om att äldre har
förlikat sig med sin dödlighet och berikas av denna insikt. Äldre behöver
inte prestera för att hävda sitt värde eller självkänsla.
”Teorin om gerotranscendensen uttrycker ett nytt och mer
hoppingivande sätt att förstå utvecklingen genom livet och fram mot
ålderdomens vishet.
Enligt den empiriskt förankrade teorin erfar individen som utvecklas på
detta sätt en rad förändringar på vägen mot denna mognad och
vishetförändringar som inte sällan misstolkas i negativa termer av yngre
och medelålders människor. Hit hör omdefinitioner av det egna jaget,
tid, rum, liv och död. Man får nya insikter i fundamentala existentiella
frågor.” Lars Tornstam
Eftersom endast äldre kan uppleva den mognad och livsåskådning
åldrandet ger finns en risk för att de missuppfattas och felbehandlas.
Den sociala identitetsteorin framhåller att det har betydelse för
personens identitet och självbild att kunna känna stolthet över den
åldersgrupp man tillhör.
Man har utvecklat testskalor för att kunna undersöka hur medlemmar i
en åldersgrupp värderar medlemmarna i den egna gruppen jämfört med
medlemmar i andra grupper. Äldre skiljer sig från andra genom att i
mindre grad identifiera sig med den egna gruppen. Äldre har själva del
av de negativa föreställningar unga har om äldregruppen.
De tre teorierna bidrar med olika perspektiv för att resonera om
ålderism: genom rädsla för att åldras och dö, att äldre kan vara
annorlunda än icke-äldre något som icke-äldre inte kan förstå då de inte
upplevt det och den sista teorin beskriver hur stor betydelse den egna
åldersgruppen kan ha för ens identitet.
Referenser/litteraturstudier
Bil. 3
I HOPE I DIE BEFORE I GET OLD
En kvantitativ studie av gymnasieelevers attityder gentemot äldre
Maria Andersson
Helene Andersson
Malmö Högskola Hälsa och Samhälle
ÅLDERISM EN LITTERATURSTUDIE
Jessica Lindqvist
Malmö högskola Fakulteten för Hälsa och Samhälle
****************************************************************
Referenslitteratur:
Ålderism 2008
Lars Andersson, professor i gerontologi
Gerotranscendens – det positiva åldrandet
Lars Tornstam, professor i sociologi
