Projektledare
Michael Berliner
0480-450134
Datum
08
20090120
TIA
Till och I Arbete
Verksamhetsrapport
Projekt TIA
20080601-20081231
TIA │ Arbetsmarknadsenheten
Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar
Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected]
2 (4)
Organisation
Tia är ett samverkansprojekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län. Huvudman för projektet är
Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun.
Syfte med Projektet
Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella
funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings och sysselsättnings situation. Extra
fokus skall läggas på gruppen unga kvinnor som är en extra utsatt grupp.
Samverkan
Samverkan sker i arbetsgruppen där en person från varje samverkanspart träffas på Tia var tredje vecka
för att aktualisera ärenden och fortlöpande göra uppföljningar av pågående ärenden. I arbetsgruppen
ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och
Landstingets Habilitering. Arbetsgruppen har stor betydelse då tid och kunskap från respektive
myndighet tillförs projektet.
Mål
1) att sammanlagt minst 60 personer ska aktualiseras för samverkan vilket innebär
*15 år 1
*17 år 2
*18 år 3
2) Minst 40% dvs totalt 24 personer ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd utifrån sitt
arbetsutbud, på hel- eller deltid.
Att FINNA och FÅ arbete är ett mål för verksamheten
3) Att BEHÅLLA arbete varaktigt är utmaningen och den bärande idén i Samverkan. Målet är att
90% är kvar i arbete fortfarande efter tre år.
4) Ambitionen är att 70% inom 12 månader från aktualisering i samverkan ska ha kommit i arbete
alternativt ha bedömts och påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot
arbete.
Strategier för hur personer som inte uppnår dessa förutsättningar ska avslutas mot annan
sysselsättning ska utarbetas.
Projektstart
I juni 2008 startade projekt TIA. Personal, lokaler och viss del av verksamheten övertogs från Aktiva.
Inledningsvis avslutades gamla Aktiva ärenden samtidigt som ny ärenden kom in. Under hösten
flyttades verksamheten till mer funktions riktiga lokaler i Falkenbergshuset. Under augusti träffades
arbetsgruppen för första gången i Tia.
Personalresurser
Tia har för närvarande tre heltidstjänster, en projektledare och två handledare (1 kvinna och 1 man).
Personalen har rekryterats direkt från Aktiva.
3 (4)
Arbetsmetoder.
Deltagarens första kontakt för att utredas om man står till arbetsmarknadens förfogande sker på
respektive myndighet som i sin tur aktualiserar/remitterar ärendet till Tias arbetsgrupp.
Arbetet med deltagarna är indelat i fyra steg: kartläggning, arbetsträning, arbetsprövning och avslut. Där
kartläggning och arbetsträning främst sker inom Tias lokaler och arbetsprövning främst sker ute på
företag.
Fortlöpande under arbetets gång redovisas utvecklingen i arbetsgruppen som träffas var tredje vecka.
Resultat
From 080601 tom 081231 (7 månader) har arbetsgruppen träffats 7 gånger. Totalt har 15 personer,
fördelat på 8 män och 7 kvinnor aktualiserats till Tia med en ålderfördelning mellan 20 och 50 år.
Av dessa har:
- 3 aktualiserats av Socialförvaltningen via AF
- 1 aktualiserats av Socialförvaltningen via Invandrarservice
- 6 aktualiserats av Arbetsförmedlingen
- 5 aktualiserats av Försäkringskassan
Av dessa:
- Kartläggs 3 personer på Tia (2 män, 1 kvinna)
- Arbetstränar 2 personer på Tia (1 man, 1 kvinna)
- Arbetsprövar 3 personer på företag (1 man, 2 kvinnor)
- Har 6 personer avslutats med anställning (4 män 2 kvinnor)
- Har 1 person avslutats med föräldrapenning.
081231 är 4 personer aktualiserade för kölista
Av dem som har fått en anställning arbetar 2 personer 100% och 4 personer arbetar 75% varav 3 fyller
ut sin inkomst med aktivitets/sjukersättning om 25%.
Försöksverksamhet
På TIA bedrivs en försöksverksamhet som vill visa på en alternativ arbetsmarknad.
I verksamheten utförs tjänster till privata företag och kommunen mot marknadsmässig ersättning. I
vissa fall hyrs personer ut till företag. Personer ur målgruppen anställs i verksamheten och ersättningen
för tjänsterna skall täcka deras löner, bilar och andra kringkostnader. Fördelen med sådan verksamhet
är att personer som i dagsläget, med en normal arbetsledning, inte står till arbetsmarknadens förfogande
här kan få sina behov tillgodosedda och under dessa förhållanden ha en arbetsförmåga. Man kan också
få en möjlighet att träna sig på att ha en anställning med allt vad det innebär. Dessutom har det visat sig
att den privata arbetsmarknaden ofta är tveksamma till anställning pga. arbetsgivaransvaret och
eventuella höga sjukfrånvarokostnader, då kan uthyrning vara ett alternativ. För närvarande är 16
personer
(9 män, 7 kvinnor) anställda i denna verksamhet.
4 (4)
Övrigt
Det krävs mycket arrangemang kring personerna för att de ska kunna stå till arbetsmarknadens
förfogande. Det gäller att få hela livssituationen att fungera med barn, familj, ekonomi och logistik.
Många i målgruppen har ingen eller liten insikt i möjligheterna/skyldigheterna när man stannar hemma
pga egen eller anhörigs sjukdom. Många har inte heller förståelse för det egna ansvaret att se till att hålla
sig frisk eller kravet på att ta de kontakter som behövs för att få hjälp att bli frisk. Man vet inte heller
vart man ska vända sig för att få rätt hjälp och står sällan på sig i kontakter med myndigheter.
För att få möjlighet till en initierad ingång till sjukvården har två läkarkontakter knutits till projektet, en
allmänläkare och en psykiatriker. Dessa har varit till stor hjälp i bedömningen av omfattningen av
personers arbetsförmåga och möjligheter till att förändra omfattningen.
Analys
För närvarande är resultaten väl i linje med uppställda mål.
Framtida resultat är avhängigt vilken nivå deltagare står på. Det finns tendenser gällande personer med
intellektuella funktionshinder. Under skolgången får man valmöjligheter och kan påverka mycket själv,
detta är oftast inte kompatibelt med arbetsmarknaden. Vidare söks Aktivitetsersättning direkt efter
skolgången i hög grad vilket ofta resulterar i ett passivt bidragsberoende och därmed ger en lön inte
samma motivation till arbete.
Man kan konstatera att lönebidraget inte räcker fullt ut som verktyg så att dessa personer blir gångbara
på arbetsmarknaden. Normal arbetsledning räcker inte och vid sjukfrånvaro tas oftast en fullbetald in
vilket drastiskt ökar kostnaderna. Lönestegringen följer fackliga avtal vilket får till påföljd att det blir allt
svårare att leva upp till de höjda kostnaderna m.m.
Vardagslivet blir alltmer komplicerat. Myndighetskontakter, sjukvård, strukturen på privatekonomi, vara
en bra förälder, att inte ta fel beslut m.m. är frågor som markant har ökat behovet av stöd från
omgivningen.
