Miljöhälsorapport 2005
MHR 2005
Bakgrund och syfte
• Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade
ohälsan i Sverige.
• Underlag för prioriteringar och beslut inom miljöoch folkhälsoområdet.
• En del av uppföljningen, utvärderingen och
revideringen av de nationella miljömålen.
• Bidra med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer.
MHR 2005
Barns miljö och hälsa,
en nationell enkätstudie
• Miljöhälsoenkät till föräldrar
med barn i åldern 8 månader,
4 år och 12 år, i hela landet
• Urvalet var jämt fördelat i landets
21 län + förstärkt i 10 län
• Utskick av formulär fördelat över år 2003
• Ca 40 000 fick formuläret, ungefär 30 000
svarade – 71% svarsfrekvens
MHR 2005
Miljöhälsorapport 2005 – innehåll
Barns hälsa i dagen samhälle
Skillnader mellan barn och vuxna
Sjukdomar och rapporterad livskvalitet
Påverkan på foster, nerv- och hormonsystem
Cancer
Allergi
Miljöfaktorer – exponering
Inne – ”inneluften”, radon, tobaksrök
Ute – ”uteluften”, UV, EMF
Buller – ute och inne
Metaller och organiska ämnen
MHR 2005
Ca 27 respektive 29 % av de 4- och 12-åriga barnen
hade någon form av pågående allergisjukdom
MHR 2005
Mindre besvär efter exponering för pälsdjur
än väntat, men mer för nickel
Rapporterade
besvär av
födoämnen
MHR 2005
Mer astma
och luftvägsbesvär
vid pälsdjurskontakt
bland 12-åriga barn
i Norrland
Luftvägsbesvär
vid pälsdjurskontakt (%)
MHR 2005
Få föräldrar
röker inomhus
i närheten av
sina barn, men
ändå . . . .
MHR 2005
Relativt många
barn med astma
eller pälsdjursallergi har pälsdjur i hemmet
MHR 2005
Barn upplever dofter som obehagligt –
exponeringar för dofter senaste månaden (12 år)
MHR 2005
Vartannat 12-årigt barn med astma får inom loppet
av en månad astmabesvär av lukter eller andras dofter
MHR 2005
Allergisjukdomar bland barn – sammanfattning
Drygt vart fjärde barn har någon pågående allergisjukdom
Vad är vanligast:
- bland de små: födoämnesallergi, eksem, förkylningsutlöst astma
- bland de större: allergisnuva, astma och kontakteksem
blir vanligare
Barn med allergisnuva har astmabesvär som ännu ej
diagnostiserats som astma
Barn med astma och pälsdjursallergi exponeras i hemmet
och i skolan för allergen och dofter som underhåller deras
sjukdom och som i värsta fall kan försämra denna
MHR 2005
Inomhusmiljö
• Passiv rökning
• Fukt- och mögelskador
• Radon
• Buller – inne och ute
MHR 2005
Andel barn som
bor tillsammans
med förälder
eller annan
person som
röker dagligen
inomhus
MHR 2005
Passiv rökning
15% av alla barn har någon förälder som röker dagligen
vilket orsakar
• Drygt 500 fall årligen av upprepade
öroninflammationer hos barn upp till 2 år
• Drygt 500 fall årligen av småbarnsastma
hos barn upp till 4 år
• Enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd årligen
MHR 2005
Andel bostäder med rapporterade
fukt-/mögelskador och/eller
kondens/dålig luft
MHR 2005
Fukt- och mögelskador i bostaden
Nära 20% av alla barn bor i bostäder med rapporterade
synliga fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt
• Mer än 1000 barn årligen i åldrarna upp till 4 år
beräknas få astmasymtom till följd av
fukt-/mögelskador och/eller mögellukt i bostäder
MHR 2005
Radon i bostaden
Ca 200 000 barn beräknas bo i hus med radonhalter
som överstiger 200 Bq/m3
• Radon i bostäder orsakar ca 400 lungcancerfall
årligen men det är osäkert hur radonexponering
i barndomen påverkar risken att utveckla lungcancer
senare i livet
MHR 2005
Viktiga hälsoeffekter av buller
• Försämrad hörsel
• Öronsusningar (tinnitus)
• Sömnstörningar
• Försämrad inlärning
• Försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal
MHR 2005
Belägenheten
av barns
bostäder
gentemot olika
bullerkällor
MHR 2005
Bullerstörningar
hos barn boende
i ”bullerhus” och
”ej bullerhus”
MHR 2005
Rapporterade bullerbesvär
hos 12-åriga barn
• 3–4% anger att de ofta eller alltid har öronsusningar
• Ca 3% har svårt att somna flera gånger i veckan
p.g.a. buller
• Ca 1% vaknar flera gånger i veckan p.g.a. buller
• 24% anger obehag av ljud i eller nära
skola/fritidshem
• 4% känner obehag av trafikbuller i eller nära hemmet
MHR 2005
Andel ungdomar
15–20 år som
bedömer
att ljudnivån är
för hög i olika
musiklokaler
MHR 2005
Inomhusmiljön – sammanfattning
Barn utsätts för buller och föroreningar inomhus
som bidrar till besvär och ohälsa, både i bostaden
och i förskolan och skolan
Det behövs kraftfulla insatser om
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
ska uppnås.
MHR 2005
Luftföroreningar är komplexa blandningar
Från:
Vägtrafik
Sjötrafik
Arbetsmaskiner
Uppvärmning
Industri
Andra länder
Partiklar:
PM10
PM2,5
Ultrafina
Sot
PAH
Gaser & Ångor:
Kvävedioxid
Ozon
Bensen
Svaveldioxid
Kolmonoxid
MHR 2005
Luftföroreningar från förbränning minskade
under 90-talet. Har minskningen upphört?
PM10 och ozon
minskar inte!
MHR 2005
Barns exponering
• Barnfamiljer bor nära trafik
• Barn vistas mycket i trafikmiljöer
• Barn exponeras inte mer
för att de är små (korta)
MHR 2005
Barnfamiljer bor ofta vid trafikerade gator
Vart tionde barns sovrum mot en trafikerad gata
Vistas mycket i trafikmiljöer (BMHE 03)
• 40% färdas minst 5 km per vardag
• Äldre barn färdas mer än yngre
– 19% av 12-åringarna minst 16 km
• Kortare sträckor i storstäderna, längre
i övriga landet
MHR 2005
12-åringar mer
besvärade av
avgaser än andra
luftföroreningar
utomhus
Barns exponering för luftföroreningar
• Troligen ungefär som vuxna, möjligen något större
• Barns exponering för PM2,5 uppskattas till i
genomsnitt ca 15 µg/m³ i hela Sverige
– På landsbygden 7-12 µg/m³
– Tätort: + 2 µg/m³
– Trafikläge: + 5 µg/m³
Är barn mer känsliga?
• Barn andas in mer luft per kilo kroppsvikt
• Barn är inte ”små vuxna”
– Avgiftningssystemen utvecklas
– Luftvägarna utvecklas
• Vissa sjukdomar mer vanliga hos barn
Luftföroreningar – sammanfattning
• Barn utsätts för luftföroreningar som vuxna eller mer
• Barns luftvägar utvecklas och är särskilt känsliga
• Luftföroreningar i Svenska nivåer ökar troligen risken för
– Övre luftvägsinfektion
– Besvär från nedre luftvägarna
– Sämre lungfunktion
Miljökvalitetsmålet Frisk luft är inte uppnått
MHR 2005
Metaller och organiska ämnen – några
ämnen som tas upp i rapporten
• Dioxin, PCB
• Bromerade
flamskyddsmedel
• Ftalater
• Alkylfenoler
• Akrylamid
•
•
•
•
•
Kvicksilver
Kadmium
Arsenik
Koppar
Bly
MHR 2005
Vilka hälsoeffekter?
• Hjärnans tidiga utveckling
– Inlärning, IQ, motorik, beteende
• Hormonstörning
– Fertilitet, missbildningar, cancer
• Njurskador
• Benskörhet
• Cancer
MHR 2005
Foster och barn
Riskbedömningar av dessa ämnen beaktar
oftast barns speciella utsatthet
• Foster och barn är känsligare än vuxna!
• Barn är ofta högre exponerade än vuxna!
MHR 2005
Fisk
• Dioxin, PCB – Strömming o vildfångad lax, från Östersjön m.m.
• Kvicksilver – Insjöfisk, stora havsfiskar
• Kostråd:
– Gravida och ammande kvinnor
– Även för barn, speciellt flickor
• Intag av insjöfisk ca 1 gång/vecka:
– 3% av barn, 1% av kvinnor
• Intag av strömming ca 1 gång/månad:
– 5% av barn, 3% av kvinnor
• Välutbildade kvinnor har bättre kunskap om kostråden
• Glöm inte att fisk i sig är nyttig mat!
MHR 2005
Amning
• Dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel
i modersmjölken!
• Ammade barn högst exponerade!
• Fördelarna med amning överväger!
• Modersmjölksersättning: andra kemikalier t.ex.
arsenik (från dricksvattnet), kadmium (från soja)
och plastkemikalier från flaskor!
MHR 2005
Små marginaler – stor osäkerhet!
• Små marginaler mellan exponering och risknivåer
– Dioxin, PCB, kvicksilver, kadmium, bly
• Stor osäkerhet om exponering och/eller risknivåer
– Bromerade flamskyddsmedel, ftalater, alkylfenoler,
akrylamid, arsenik, koppar
MHR 2005
Miljömålet – Giftfri miljö
• Dioxin, PCB, kvicksilver och kadmium
- gamla synder
• Viktigt att följa tidstrender
• Förbättra riskbedömningar
Lång tid innan intentionerna med
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppfyllas
- men det finns positiva exempel!
