förskoleklass/grundskola/fritidshem

Datum
2015-08-03
Läroplansuppdrag – Förskoleklass (förskoleklass/grundskola/fritidshem)
Skola
Läsår
Ljungbyholmsskolan
2015/2016
Förvaltningschef
Rektor
Thomas Tryggvesson
Claes Lindmark
Underskrift
Underskrift
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Mål
Ljungbyholmsskolan utmärker sig för att vara en skola med hög måluppfyllelse, trygg och trivsam där elever
upplever stor lust att lära. Elever och vårdnadshavare är mycket nöjda.
Åtgärder
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet – se skolans årshjul
Resultat
2.1 Normer och värden
Mål
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Åtgärder
Vi har två elevråd på skolan, ett för de yngre eleverna och ett för de äldre. Varje elevråd föregås av klassråd där
lärarna tillsammans med eleverna under demokratiska former diskuterar aktuella frågor. Vi genomför elevenkät
varje läsår där skolans Trygghetsgrupp analyserar resultaten. Lärarna genomför också en riskbedömning
tillsammans med sina elever. Trygghetsgruppen ansvarar för skolans likabehandlingsplan och att vi har
fungerande rutiner för att komma tillrätta med alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Fortbildningsinsatser: Barnkonventionen (Susann Swärd), ledarskap (Urban Hansson) och nätmobbning (Andreas
Glingfors).
Resultat
2.2 Kunskaper
Mål
Barns språkutveckling (Gem lp)
Barns språkutveckling är ett tydligt utvecklingsområde för Södermöre. Språk och lärande hänger
oupplösligt samman och grunderna läggs i många fall i förskolan. I läroplansuppdraget ligger att varje
barn ska utveckla ett nyanserat talspråk, ord och begrepp samt utveckla sitt intresse för det skrivna
språket.
Kreativitet och lust att lära (gem lp)
I många studier tydliggörs kopplingen mellan skolprestationer och elevernas motivation att lära i skolan.
Motivation skapas i ett socialt samspel, i relationer mellan människor och är beroende av sammanhang,
specifika händelser och känslor
Fastställt av
SÖDERMÖRE KOMMUNDDELSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK
Dokumentansvarig
Kommundelschef Thomas Tryggvesson
Datum
2012-08-23
Utvecklingsledare Ann-Christine Kittel-Olsson 1 (6)
2 (6)
Matematikutveckling (gem lp)
Matematiken utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska
matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och
problemlösande aktivitet
som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen.
Resultaten inom området matematik behöver utvecklas i kommundelens skolor. En treårig satsning
2015-2017 genomförs genom etablerandet av en ny utvecklingstjänst med fokus på
matematikutveckling i hela kommundelen.
Åtgärder
Språkutveckling
Vi arbetar efter Bornholmsmodellen - en väg till skriftspråket, omfattar en del teoretiska begrepp som hör till
språklig medvetenhet. Dessutom ingår drygt 60 språklekar.
Vi använder material som spel, ljudbrickor, språkstimulerande spel och samtalskort, korsord mm. Varje dag har vi
högläsning eller berättelser. På morgonsamlingarna har vi mycket tid för samtal. Vi använder tecken som stöd.
Det finns alltid böcker tillgängliga för barnen. Vi har tillgång till bibliotek på skolan som vi besöker regelbundet.
Skrivmaterial, papper och pennor finns alltid framme. Vi sjunger och tränar ramsor med barnen. Barnen får en
egen skrivbok att skriva bokstäver, ord, meningar eller berättelser i, allt efter sin egen förmåga.
Vi deltar i Lässurr i ett samarbete med biblioteket.
Ett Lässurrs-barn är 6 år och går i förskoleklass. Under några vårveckor får barnet ett tätt möte med en särskild
bilderbok, dess författare och/eller illustratör och bokens innehåll. Det hela avslutas med stor Bok-fest på
biblioteket eller i skolan. Barnet får då sitt alldeles egna och signerade exemplar av den bok man jobbat med.
Vi har läsveckor tillsammans med åk 1-3 vid 2 tillfällen varje läsår. Bokstavsplanscher finns uppsatta.
IT- stöd
I-pad med språkstimulerande spel. Dator med skrivprogram finns i verksamheten.
Matematikutveckling
Vi arbetar laborativt, undersökande och reflekterande. Vi använder oss av matematikspel, kortlekar, knappar,
tärningar, sudoku, lekpengar, kassaapparat etc. Vi jobbar med klassificering och mönster. Vi skapar miljöer som
uppmuntrar barnen att leka matematik, som t ex. Kafé Kringlan, affär och bank. Vi samtalar dagligen kring
matematik och har gemensamma övningar på samlingar. Vi jobbar med statistik då vi bl. a. gör stapeldiagram
över frukter på fruktstunden eller över tappade tänder. Vardagsmatematik som t ex. bakning. Talraden finns
uppsatt i klassrummen.
Vi genomför en matematikdiagnos med hjälp av Diamant - ett diagnosmaterial som kan användas som stöd för
att bedöma elevers kunskaper i matematik. Detta gör vi både på HT och VT.
Vi deltar i Kängurutävlingen i mars. Kängurutävlingen är en internationell matematiktävling för skolelever på
olika nivåer. Tävlingen arrangeras av organisationen Kangourou Sans Frontières för att stimulera intresset för
matematik. Tävlingen består av ett 50 minuters prov med flervalsfrågor. I Sverige arrangeras tävlingen av
Kungliga Vetenskapsakademin tillsammans med Nationellt centrum för matematikutbildning. Tävlingen är alltid
den tredje torsdagen i mars
Vi genomför ytterligare en diagnos för att följa barnens utveckling Förstå och använda tal - Samtal, laborativt
arbete, undersökningar av tal och gemensamma diskussioner är viktiga inslag i det arbetssätt som
rekommenderas.
Vi följer planen som finns i läromedlet Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen - Boken innehåller såväl en
konkret handledning med tematiskt ordnade aktiviteter som teoriavsnitt om hur barn utvecklar sin förståelse för tal
och räkning.
IT- stöd
I-pad med matematikspel.
Övrigt
Förskoleklassen deltar i matematikfördjupningsprojekt tillsammans med åk 1-3.
3 (6)
Naturorienterade ämnen
Vi har utedag en dag i veckan då vi går till Skolskogen, slingan, ängen eller en promenad i samhället. Vissa
gånger arbetar vi med vårt temaområde i skogen. Andra gånger upptäcker vi naturen (växter, djur, årstider, väder
mm). Vid varje tillfälle finns tid för lek för att skapa en lust att var i naturen. Vi genomför experiment, t.ex. med
vatten.
Teknik
I skapanderummet finns alltid olika material framme som barnen kan skapa och konstruera med. Det finns tillgång
till byggmaterial som kaplastavar, klossar, lego, plusplus mm.
IT- stöd
I-pad. Dator finns i verksamheten.
Övrigt. I år har vi haft Nobel/uppfinningar som tema. Barnen har fått fundera, göra ritningar och bygga egna
uppfinningar och konstruktioner. I samverkan med åk 1 har vi arbetat med bygg och konstruktion på olika sätt.
Temaarbeten
Vi arbetar tematiskt med alla våra arbetsområden. Här följer några exempel:
- Jag själv
- Hösten
- Vårt Ljungbyholm
- Uppfinningar
- Året runt
- Bokstavslandet
- Matematiktema
Vi arbetar i mindre grupper om 6-7 elever tillsammans med en lärare. Vi arbetar med hela kroppen, alla sinnen
och alla ämnesområden. Varje temaområde startar med någon form av upptakt, t ex. ett studiebesök, teater eller
film. Därefter arbetar vi under några veckor och avslutar med någon form av redovisning. Vi stämmer av under
temats gång och utvärderar efteråt tillsammans med eleverna.
Leken
Vi lägger stor vikt vid den styrda och den fria leken. Vi finns till hands för att stötta barnens lek, och hjälpa dem att
föra den framåt. Vi erbjuder barnen ett varierande lekmaterial och olika miljöer som stimulerar till nya funderingar,
upptäckter, färdigheter och kunskaper. Vi leker många olika styrda lekar.
Rörelse
Vi har idrott i idrottshallen en gång i veckan. Där har vi olika aktiviteter och lekar som tränar barnens motorik,
samarbetsförmåga, kroppsuppfattning och kondition. Vi vill skapa en glädje och vana i att röra på sig. Vi använder
oss av Röris på våra samlingar. Röris och Mini-Röris har tagits fram av Friskis och svettis för att hjälpa vuxna att
få in rörelse som en naturlig och lättillgänglig del av barns vardag.
Vi går promenader i samhället och en dag i veckan har vi utedag. Vi har organiserade lekar på utevistelsen och
förutom de fasta lekredskapen på skolgården finns det i leklådan leksaker som lockar till rörelse, så som bollar,
hopprep, styltor och racketar. Vi har friluftsdagar en gång per termin tillsammans med åk 1-3. På hösten har vi en
friidrottsdag och på våren går vi till Holmen.
Musik
Vi sjunger tillsammans, lyssnar på musik och använder rytminstrument. Vi har även skapat enkla instrument. Vi
provar olika danser och sånglekar. Ett par gånger per termin övar vi in sånger i mentorsgrupperna och uppträder
för varandra.
Bild
Vi använder oss av bildskapande både tvådimensionellt och tredimensionellt. Barnen får prova många olika
material och tekniker. Barnen har alltid tillgång till skapandematerial och får skapa både fritt och lärarlett.
Drama
Vi pedagoger brukar dramatisera sagor för barnen och de får även själva dramatisera för varandra. Vi leker
dramalekar. Vi har utklädningskläder och miljöer som uppmuntrar till rollek.
Resultat
4 (6)
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Mål
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Eleverna ska
ges inflytande över utbildningen.
Åtgärder
Vi har två elevråd på skolan, ett för de yngre eleverna och ett för de äldre. Varje elevrådsmöte föregås av klassråd
där lärarna tillsammans med eleverna under demokratiska former diskuterar aktuella frågor. När lärarna
presenterar nya arbetsområden/teman ska det ske i dialog med eleverna, där eleverna har möjlighet att påverka
arbetssätt och redovisningsformer. Efter genomfört arbetsområde/tema ska en utvärdering ske tillsammans med
eleverna.
Inför utvecklingssamtal strävar lärarna att genomföra ett enskilt samtal med varje elev.
Vi samlar barnen innan skoldagens slut för en reflektionsstund tillsammans, där vi pratar om vad vi gjort under
dagen och vad vi har lärt oss. Vi frågar barnen i början på höstterminen vad de vill lära sig under året, detta följer
vi upp på vårterminen och ser om det har blivit så. Vi börjar alltid varje nytt tema med att ta reda på barnens
förkunskaper och intresse för ämnet. Vi frågar vad de skulle vilja lära sig och bygger upp temat efter det. Vi
utvärderar alltid varje avslutat tema tillsammans med barnen.
Resultat
2.4 Skola och hem
Mål
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga
förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Åtgärder
Läraren ansvarar för ett bra samarbete med vårdnadshavare. Vi använder den rutin som finns upprättad kring
föräldramöten i skolan. ”Lära känna”-samtal genomförs på höstterminen och utvecklingssamtal på vårterminen.
Via mejl eller veckobrev håller läraren regelbunden kontakt med vårdnadshavare. Skolan har ett Föräldraråd där
föräldrarna har möjlighet att möta skolledningen vid två tillfällen varje termin, alla är välkomna. Skolans hemsida
ska innehålla aktuell information. Förskoleklassens blogg
Fritidshemsverksamhet
De barn som är kvar efter kl. 12.00 ingår i förskoleklassens fritidshemsverksamhet.
Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att möjliggöra för föräldrar att förena
föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevers utveckling och
lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter
och social gemenskap.
På fritids erbjuder vi olika aktiviteter under veckan som innebandy, 10 minuter tecken, utelekar, olika skapande
aktiviteter och ”allsång på Smaragden”. Vi har mycket tid till egen lek både ute och inne. Det pågående temat
under förskoleklasstid fortsätter i någon form oftast på fritids.
Resultat
2.5 Övergång och samverkan
Mål
Lära av varandra (Gem lp)
Ambitionen är att lära av varandra och andra. Genom att på olika sätt ta till sig goda exempel kan verksamheten
utvecklas på ett positivt sätt. Södermöre kommundels alla förskolor, fritidshem och skolor ansvarar för att lyfta
fram goda exempel och därigenom inspirera till utvecklingsarbete.
Röda tråden (Gem lp)
Den röda tråden förutsätter rektorer och förskolechefer som vill och tar ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar
på läroplansuppdraget. Utmärkande är ett dynamiskt samarbete i rektorsgruppen och att rektorerna involveras i
och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommundelen. ”Horisontell” helhet:
När barnen i Södermöre sammanstrålar i årskurs 7 ska de ha en likvärdig grund att stå på. ”Vertikal” helhet:
Konstruktiva överlämningar mellan lärare, vid stadieövergångar och mellan förskolor/skolor. Överlämning sker
5 (6)
mellan samtliga enheter med ”eleven i centrum” samt använder återkopplingen för skolutveckling.
Åtgärder
1. Identifiera, revidera och tydliggöra rutiner och utvecklingsområden som bidrar till att barn i årskurs 7 har en mer
likvärdig grund att stå på. (förskola-6)
2. Vidareutveckla och revidera rutiner för återkoppling mellan enheter när barn och elever avlämnas.
Åtgärder
3. Vi samverkar med årskurs 1 vid 4 tillfällen på våren och 4 tillfällen på hösten. Förskoleklassens lärare
planerar höstterminen, då håller vi till i Röda skolan. Skolans lärare planerar vårterminen, då håller vi till
i Gula skolan. Barnen får under dessa perioder prova fyra olika aktiviteter. Den ena terminen är
arbetsområdet teknik, den andra terminen laborativ matematik.
4. Samverkan med förskolan sker i första under vårterminen då de blivande förskoleklassbarnen besöker skolan
vid några tillfällen. Särskilt program upprättas.
Övrigt. Tillsammans med skolan genomför vi läsveckor och temaveckor.
Resultat
2.6 Skolan och omvärlden
Mål
Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna
framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och har kännedom om möjligheter
till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Åtgärder
Vi har haft ”vårt Ljungbyholm” som temaområde. Då gick vi promenader i samhället och tittade på olika
samhällsfunktioner och byggnader. Barnen har tillsammans med sina familjer pratat om vad Ljungbyholm betyder
för dem. Vi har varit på olika studiebesök i arbetsgrupperna. I början av läsåret går vi ett par rundor på
skolområdet och tittar på olika funktioner som kök, bibliotek, ledning, skolhälsovård mm.
Resultat
2.7 Bedömning och betyg
Mål
KF:s mål
Andelen elever som har godkänt i samtliga ämnen ska öka och Kalmar kommun ska vara bäst bland liknande
kommuner.
Södermöres mål:
Andelen elever som har uppnått kunskapskraven ska öka och Södermöre kommundel ska vara bäst bland liknande
jämförbara kommuner.
KF:s mål
Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och Kalmar ska vara bäst bland liknande kommuner.
Södermöres mål:
Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och Södermöre kommundel ska vara bäst bland liknande
kommuner.
Åtgärder
All pedagogisk verksamhet i förskolass syftar till ökad måluppfyllelse.
Resultat
2.8 Rektorns ansvar
Mål
Att omsätta Södermöre kommundelsnämnds utbildningspolitiska vision i verksamheterna. Som pedagogiska
ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten
6 (6)
som helhet inriktas mot de nationella målen.
Åtgärder
Rektor skapar en organisation med behöriga lärare.
Genomför klasskonferenser varje termin och följer upp kunskapsutvecklingen för alla elever.
Ansvarar för att alla elever får rätt stöd och hjälp, bland annat genom att skolan arbetar efter rutinen
"stödprocessen för elevens måluppfyllelse i skolan".
Ansvarar för lärarnas kompetensutveckling.
Ansvarar för att skolan har en fungerande Elevhälsaorganisation.
Genom Föräldrarådet informera och diskutera skolans uppdrag och verksamhet.
Resultat