2014-04-03
Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland
Basfakta
Officiellt namn: Förbundsrepubliken Tyskland
Huvudstad: Berlin
Språk: tyska, samt danska, sorbiska, frisiska, romani och lågtyska (minoritetsoch regionalspråk)
Yta: 357 104 km2
Folkmängd: 82 miljoner
Födelsetal: I genomsnitt föds 1,37 barn/kvinna
Religion: Romersk-katolsk 33 procent, evangelisk-luthersk 33 procent,
muslimsk 4 procent samt övriga eller inte anslutna 28,3 procent, därav 108 000
judar.
Statsskick: Federal förbundsrepublik
Statschef: Förbundspresident Joachim Gauck
Regeringschef: Förbundskansler Dr. Angela Merkel (CDU)
Vice regeringschef: Sigmar Gabriel (SPD)
Utrikesminister: Frank-Walter Steinmeier (SPD)
Regeringspartier: CDU/CSU i koalition med SPD
Oppositionspartier: FDP, Die Linke, Bündnis 90/Die Grünen
Parlament: Tvåkammarsystem bestående av Förbundsdagen (Bundestag) med
620 platser och Förbundsrådet (Bundesrat) i vilket de 16 förbundsländerna är
representerade med 3 till 6 röster beroende på storlek, sammanlagt 69 röster.
Partier i parlamentet (efter valet 2013): Kristdemokratiska Christlich
Demokratische Union (CDU) och bayerska systerpartiet Christlich Soziale
Union (CSU) har tillsammans 311 mandat, socialdemokratiska
Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD) har 193 mandat, vänsterpartiet
Die Linke har 64 mandat och miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen har 63
mandat.
Senaste allmänna val: 22 september 2013
Nästa allmänna val: Hösten 2017
Valuta: 1 euro = 100 cent
BNP: 2 738 miljarder euro (2013)
BNP/capita: 33 346 euro (2013)
BNP-tillväxt: +0,4 procent (2013)
Inflation: 1,4 procent (december 2013)
2
Viktigaste handelspartners: Viktigaste exportmarknader är Frankrike 100
miljarder euro, USA 88 miljarder euro och Storbritannien 76 miljarder euro
(2013). Sverige låg 2013 på 15:e plats med cirka 21 miljarder euro. Viktigaste
importländer är Nederländerna med 89 miljarder euro, Kina 74 miljarder euro
och Frankrike med 64 miljarder euro (2013). Sverige ligger på 17:e plats med
14 miljarder euro. Tyskland är Sveriges största handelspartner (se vidare under
Förbindelser med Sverige).
Varuexport: 1 094 miljarder euro (2013)
Varuimport: 895 miljarder euro (2013)
Viktigaste exportprodukter: 1. Bilar och bildelar, 2. Maskiner, 3. Kemiska
produkter, 4. Databehandlingsutrustning samt elektriska och optiska
produkter, 5. Elektronisk utrustning (2013)
Budgetunderskott: -0,1 procent (2013)
Statsskuld: 81 procent av BNP (2013)
Bytesbalans: +206 miljarder euro (2012)
Bistånd: 6,3 miljarder euro (2013)
Arbetslöshet: Arbetslösheten är 7,1 procent (mars 2014). I de förbundsländer
som tidigare tillhörde Östtyskland är arbetslösheten alltjämt högre (+3
procent) än i de västra förbundsländerna.
Energikällor: Tysklands energiproduktion domineras av olja, kol och
naturgas, vilka tillsammans sörjer för drygt två tredjedelar av
energikonsumtionen. Inkluderas vattenkraft svarar förnybara bränslen
(förutom vatten, till exempel vind- och solkraft) för en dryg tiondel av
konsumtionen. Kärnkraft svarar för en femtedel. Efter kärnkraftskatastrofen i
Japan 2011 beslutade Tyskland att kärnkraften ska avskaffas helt till 2022.
Mycket stora satsningar på förnybar energi planeras.
Kort historik
Tyskland är som modern nationalstat relativt ungt, ett enat tyskt kejsardöme
grundades först 1871. Efter nederlaget i första världskriget utropades Tyskland
den 9 november 1918 till republik. Den så kallade Weimarrepubliken kom att
kännetecknas av partisplittring och svaga regeringar. Den världsekonomiska
krisen 1929 innebar att massarbetslöshet och fattigdom bredde ut sig i landet,
vilket bidrog till Hitlers maktövertagande 1933. Den 1 september 1939 utbröt
andra världskriget.
Den 8 maj 1945 kapitulerade de tyska trupperna. Vid krigsuppgörelsen
förlorade Tyskland betydande delar av sitt territorium. Såväl Tyskland som
staden Berlin delades mellan de allierade (USA, Storbritannien, Frankrike och
Sovjetunionen) i fyra ockupationszoner. 1949 delades landet i två separata
stater. Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades Västtyskland,
Förbundsrepubliken Tyskland (BRD), och av den sovjetiska zonen bildades
Östtyskland, Tyska demokratiska republiken (DDR). Även Berlin delades upp i
Västberlin respektive Östberlin. I Västtyskland blev Bonn huvudstad och i
Östtyskland blev Berlin (öst) huvudstad.
3
Västtyskland formades till en marknadsekonomisk demokrati som bland annat
med ekonomisk hjälp från USA, den så kallade Marshallplanen, växte till en
ekonomisk stormakt. 1951 bildade Västtyskland tillsammans med Frankrike,
Italien och Beneluxländerna Europeiska kol- och stålgemenskapen och 1957
grundade samma länder den Europeiska ekonomiska gemenskapen. 1955 gick
Västtyskland med i Nato.
I Östtyskland omvandlades ekonomin efter sovjetisk modell, jordbruket
kollektiviserades och staten tog kontroll över industrin. Landet inlemmades i
det kommunistiska Östeuropa och kom före 1950 att ingå i den ekonomiska
samarbetsorganisationen COMECON. 1955 trädde Östtyskland även in i
Warszawapaktens försvarssamarbete.
För att stoppa en stor utflyttning till Västtyskland byggde Östtyskland
Berlinmuren med start den 13 augusti 1961. Muren, som delade Berlin i två
delar, utestängde tillsammans med den mot väst stängda landgränsen
östtyskarna effektivt från omvärlden under 28 år, tills dess att muren började
rivas den 9 november 1989. Året därpå undertecknade USA, Storbritannien,
Frankrike och Sovjetunionen samt de två tyska staterna ett fördrag om ett enat
Tyskland. DDR upphörde att existera den 3 oktober 1990 och landet uppgick i
Förbundsrepubliken Tyskland.
Statsskick
Tyskland var länge splittrat i olika furstendömen och även den moderna
förbundsrepubliken är decentraliserad genom sin federala struktur. Landet är
en förbundsstat bestående av 16 förbundsländer (delstater)1, vilka har egna
författningar, parlament och regeringar. Förbundsländerna har vittgående
lagstiftningsbefogenheter i fråga om kulturpolitik, skolväsen, socialpolitik,
polisväsen och delstatsfinanser.
Statsöverhuvud i Tyskland är förbundspresidenten som väljs indirekt på fem år
av ett valkollegium. Omval kan ske en gång. Förbundspresidentens uppgifter är
främst representativa. Den formella utnämningen av förbundskanslern görs av
presidenten. Parlamentet består av två kamrar: förbundsdagen och
förbundsrådet.
Den direktvalda förbundsdagen utses vart fjärde år genom en kombination av
majoritetsval och proportionella val. Antalet ledamöter i förbundsdagen
förändrar sig något mellan mandatperioderna på grund av utjämningsmandat.
För närvarande sitter 631 ledamöter i förbundsdagen. Förbundskanslern väljs
1
Baden-Württemberg, Bayern, Berlin, Brandenburg, Bremen, Hamburg, Hessen,
Mecklenburg-Vorpommern, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland,
Sachsen, Sachsen-Anhalt, Schleswig-Holstein och Thüringen
4
av förbundsdagen och är ansvarig inför denna. Förbundsdagen kan avsätta
förbundskanslern genom konstruktivt misstroendevotum, vilket innebär att det
måste finnas en majoritet för en ny förbundskansler.
Förbundsrådet har 69 ledamöter vilka utses av delstatsregeringarna. De olika
förbundsländerna (delstaterna) har mellan tre och sex röster i förbundsrådet
beroende på invånarantal. Rådets uppgift är att tillvarata förbundsländernas
intressen i förhållande till förbundsregeringen. I förbundsrådet godkänns de
lagar som berör förbundsländernas kompetensområden.
En särskild federal författningsdomstol, med säte i Karlsruhe, övervakar
lagstiftningen. Domstolen prövar att de lagar som stiftas inte strider mot
grundlagen och fungerar även som besvärsinstans för den som anser att den
offentliga makten kränkt rättigheter som garanteras i författningen.
Författningsdomstolen består av två avdelningar med vardera åtta domare som
tjänstgör i tolv år. Dessa väljs av förbundsdagen och förbundsrådet. Förutom
den federala författningsdomstolen finns författningsdomstolar i varje
förbundsland.
Inrikespolitik
Sedan valet till förbundsdagen den 22 september 2013 utgör CDU/CSU den
största parlamentariska gruppen i förbundsdagen med tillsammans 41,5
procent av andrarösterna. CDI/CSU:s tidigare koalitionsparti FDP
misslyckades med 4,8 procent att nå upp till 5-procentspärren och förlorade
därmed sin plats i förbundsdagen2 . CDU/CSU bildade istället
regeringskoalition med SPD. Regeringen i sin helhet:
Angela Merkel (CDU)
Förbundskansler
Peter Altmaier (CDU)
Samordningsminister
Sigmar Gabriel (SPD)
Vice regeringschef, närings- och
energiminister
Frank-Walter Steinmeier (SPD)
Utrikesminister
Michael Roth (SPD)
Europaminister
Ursula von der Leyen (CDU)
Försvarsminister
Wolfgang Schäuble (CDU)
Finansminister
Thomas de Maizière (CDU)
Inrikesminister
_________________________
2
Vänsterpartiet Die Linke fick i valet den 22 september 8,6 procent, miljöpartiet Bündnis
90/Die Grünen 8,4 procent. Det EU-skeptiska partiet Alternative für Deutschland (AfD) fick
4,7 procent och missade därmed med knapp marginal en plats i förbundsdagen.
5
Aydan Özoguz (SPD)
Integrationsminister
Andrea Nahles (SPD)
Arbetsmarknads- och
socialminister
Christian Schmidt (CSU)
Jordbruksminister
Manuela Schwesig (SPD)
Minister för familje-, äldre-,
kvinno- och ungdomsfrågor
Hermann Gröhe (CDU)
Hälsominister
Alexander Dobrindt (CSU)
Kommunikations- och
IT-minister
Barbara Hendricks (SPD)
Miljöminister
Johanna Wanka (CDU)
Utbildningsminister
Gerd Müller (CSU)
Biståndsminister
Nästa val till förbundsdagen äger rum i hösten 2017.
Tysklands EU-politik
Tyskland är i kraft av sin storlek ett av EU:s viktigaste länder. EU ses som en
naturlig del av tysk identitet. Tysklands EU-politik överensstämmer med
Sveriges vad gäller till exempel en restriktiv syn på EU:s budget. Tyskland är
stor nettobidragsgivare till EU-budgeten. En annan fråga där stor samsyn råder
med Sverige är kampen mot klimatförändringar. Den för Tyskland kanske
viktigaste EU-frågan på senare tid har varit skuldkrisen inom eurozonen och
det ekonomiska stödet till de krisdrabbande länderna.
Synen på EU:s fortsatta utvidgning, i synnerhet vad gäller Turkiet, är mer
splittrad än i Sverige.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Tysklands stödjer en utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och
försvarspolitik. Tysklands utrikes- och säkerhetspolitik är förankrad i det aktiva
engagemanget i FN, OSSE, EU och Nato. Utifrån historiska och geografiska
säkerhetspolitiska hänsyn månar Tyskland särskilt om goda relationer med
USA, Frankrike, Polen och Israel, med vilka Tyskland har ett nära bilateralt
samarbete på olika plan. Den tidigare nära relationen till Ryssland har under
senare år försämrats.
Efter återföreningen 1990 utvecklade Tyskland successivt sitt deltagande i
internationella fredsfrämjande insatser. Deltagandet av tyska trupper i
fredsbevarande insatser på Balkan på 1990-talet markerade en brytpunkt.
Tyskland deltar i dag med militär och civil personal i en rad internationella
insatser, bland annat i Afghanistan, Kosovo och utanför Somalias kust.
6
Förbundsregeringen har uttryckt en ambition att utöka Tysklands
internationella engagemang på det säkerhetspolitiska området.
Tyskland är internationellt drivande ifråga om nedrustning och
rustningskontroll, inte minst vad beträffar icke-spridning av kärnvapen.
Tyskland var medlem i FN:s säkerhetsråd under perioden 2011-2012 och man
kandiderar på lång sikt för en permanent plats i ett framtida, reformerat
säkerhetråd. Tyskland deltar, jämte säkerhetsrådets permanenta medlemmar
och EU:s höga representant, i samtal med Iran om nukleära program.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Tyskland har en världsledande exportindustri och den fjärde största ekonomin
i världen efter USA, Kina och Japan (2013). Ekonomin är högt utvecklad i
kraft av den stora inhemska marknaden och det stora skiktet av mellanstora
företag, vilka i många hänseenden utgör ryggraden i den tyska ekonomin.
Den tunga industrin är lokaliserad till Ruhr-området i nordvästra delen av
landet. Hamburg med omnejd är centrum för handel och media, Frankfurt är
den finansiella knutpunkten medan Berlin präglas av handel, media,
administration och bioteknik. Bilindustrin och annan högteknologi är
huvudsakligen förlagda till södra och västra Tyskland.
Det första årtiondet efter återföreningen 1990 var den ekonomiska
utvecklingen tämligen blygsam. Efter ekonomisk stagnation under de första
åren på 2000-talet började från 2004 en konjunkturuppgång som dock fick ett
plötsligt slut till följd av den ekonomiska krisen i slutet av 2008. 2009 ledde
krisen till en minskning av BNP på fem procent. Under 2010 inledde Tyskland
en stark ekonomisk återhämtning som till betydande del drevs av stark
exporttillväxt. En fortsatt robust tillväxt med stark export sågs under 2011,
men exportkonjunkturen har mattas av något. Under 2013 drevs tillväxten
främst av den inhemska efterfrågan.
Den totala offentliga budgeten, det vill säga budgeten för stat, förbundsländer,
kommuner och socialförsäkringssystemet sammantaget, visade 2008 för första
gången sedan återföreningen ett överskott. Vidtagna konjunkturåtgärder för att
möta den ekonomiska krisen ledde till ett budgetunderskott på drygt tre
procent under krisåret 2009. För att begränsa den framtida skuldsättningen
beslutade man 2009 att skriva in en så kallad skuldbroms. Enligt denna får
statens strukturella underskott vara högst 0,35 procent i relation till BNP. För
delstaterna gäller att de måste ha en balanserad budget senast 2020. Denna
regel har bidragit till en balanserad budget 2013.
Tyskland är världens näst största varuexportör efter Kina, med ett exportvärde
på knappt 52 procent av BNP (2013). Den ekonomiska krisen slog mycket hårt
7
mot den tyska exportindustrin vilket år 2009 innebar en total exportminskning
på 18 procent. Efter 2010 ökade exporten kraftigt igen och 2011 överskreds
för första gången biljongränsen för tysk export, som under 2013 uppgick till ett
värde av 1 094 miljarder euro. Framöver väntas dock exporttillväxten minska
igen, mycket på grund av euroländeras minskade köpkraft. De europeiska
länderna och USA är de största mottagarländerna av den tyska exporten, som
domineras av fordon, maskiner och kemiska varor.
Förbindelser med Sverige
Kontakterna mellan Sverige och Tyskland är omfattande. Svenska och tyska
statsråd besöker regelbundet varandra. Det regionala samarbetet är väl utbyggt,
främst mellan södra Sverige och norra Tyskland. En svensk-tysk
regeringskommission finns för att vid behov dryfta frågor och problem av
bilateral karaktär.
Tyskland är Sveriges största handelspartner. Den svenska varuexporten till
Tyskland utgör omkring 10 procent av den totala exporten, medan
varuimporten uppgår till cirka 17 procent av den totala importen. 2013 uppgick
den svenska exporten till Tyskland till 109,4 miljarder kronor, vilket är en
minskning med fem procent jämfört med 2012. Importen från Tyskland
uppgick till 181,5 miljarder kronor (2013), vilket är en minskning med sex
procent.
De viktigaste svenska exportvarorna till Tyskland är papper och pappersmassa,
maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon
och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik.
Flera svenska företag har en marknadsledande position i Tyskland, till exempel
Vattenfall, SCA och Stora Enso samtidigt som Tyskland utgör den största
marknaden för vissa svenska företag som Ikea och H&M. Sammanlagt finns
runt 700 svenska dotterbolag i Tyskland. I Sverige finns cirka 800 tyska
dotterbolag.
Inom det försvarspolitiska området har Sverige och Tyskland ett långvarigt
samarbete och ett omfattande besöksutbyte. Detta har på senare år förstärkts
genom samarbetet inom ramen för ett flertal internationella insatser,
exempelvis på Balkan, i Afghanistan, utanför Libanons kust och även i
samband med EU-insatsen i Kongo. Stabssamtal, besök och samarbetsmöten
på olika nivåer genomförs regelbundet. Utbytet inom utbildningsområdet är
betydande, särskilt helikopterutbildning. Det nära samarbetet i internationella
insatser bidrar också till den ständigt ökande breddningen av
samarbetsområden. Inom försvarsmaterialområdet har länderna sedan länge ett
väl upparbetat samarbete som har lett till ett stort antal ömsesidiga leveranser
till respektive försvarsmakt.
8
De tysk-svenska kulturrelationerna är av tradition nära. För hundra år sedan
reste många svenskar till Tyskland för att inhämta tysk kultur samtidigt som
tyska var det första främmande språket i svenska skolor. Intresset för Tyskland
har ökat efter återföreningen samtidigt som intresset i Tyskland ökat för de
skandinaviska länderna. Svensk skönlitteratur har en bred publik i Tyskland, till
exempel P.O. Enqvist och Lars Gustafsson. Svenska deckarförfattare som
Henning Mankell och Stieg Larsson är mycket populära. Astrid Lindgren är
dock den i särklass mest lästa svenska författaren. Svenska artister,
operastjärnor och dirigenter är verksamma i landet och svensk pop-, rock- och
jazzmusik har rönt stora framgångar. Många svenska konstnärer arbetar
dessutom i Berlin.
Sverige representeras i Tyskland av Sveriges ambassad i Berlin. Ambassadör
sedan oktober 2010 är Staffan Carlsson. Sverige har tolv honorärkonsulat runt
om i Tyskland. Business Sweden har ett handelskontor i Berlin. Svenska
Handelskammaren finns i Düsseldorf och representanter för
Handelskammaren finns i sju regioner. Visit Sweden har kontor i Hamburg.
Tyskland representeras i Sverige av Förbundsrepubliken Tysklands ambassad i
Stockholm. Sedan september 2014 är Michael Bock Tysklands ambassadör.
Tyskland har nio honorärkonsulat runt om i Sverige.
