Våga fråga om sex

Våga fråga om sex
Metoder för att inkludera sexualitet inom socialtjänsten
Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom
Sociala resursförvaltningen i Malmö stad och i
samverkan med Region Skåne.
Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från
statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra
smittsamma sjukdomar, som syftar till att nå
målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och
vissa andar sjukdomar. (Prop, 2005/06:60)
Unga risktagande 2013-2015
Anette Grander
Tryckt hos Holmbergs, 2014
version 1.0
malmo.se/sexuellhalsa
skane.se/folkhalsa
Innehållsförteckning
Bakgrund - Kapitel 1
SRHR och rätten till sexuell hälsa - Kapitel 2
Att arbeta med sexualitet - Kapitel 3
Förhållningssätt - Kapitel 4
Policy och riktlinjer - Kapitel 5
Tips på aktörer att hänvisa till - Kapitel 6
Litteratur & Övrigt - Kapitel 7
Inledning
Enligt socialtjänstlagen skall alla behandlas lika, oavsett ursprung, funktionalitet, ålder, kön eller sexuell läggning. Det betyder att handläggare
behöver möta varje individ, öppet lyssna på de problem personen
beskriver och titta på hens livsvillkor. Socionomer har en unik kompetens
att se individen både på en intrapsykisk nivå, på gruppnivå och på ett
samhällsplan vilket gör det möjligt att i ett framgångsrikt socialt arbete
möta människan i en helhetssituation där även frågan om sexuell hälsa
och ohälsa bör ingå.
Många som jobbar inom socialtjänsten känner en osäkerhet inför att ta
upp och samtala kring frågor som rör sexualitet. Istället för att ställa frågor
för att utforska klienters sexuella hälsa så undviker personalen dessa frågor.
Denna tystnad och osynliggörande kan skada klienten.
Som yrkesverksamma kan vi aldrig kringgå frågan om sexualitet.
Oberoende av skälet till klienters kontakt med socialtjänsten kommer vi att
gripa in i våra klienters sexualitet. Det är alltid viktigt att lyfta frågor kring
sexuell hälsa och/eller sexualitet i utredningssamtal. Individer behöver
synliggöras som sexuella i mötet med samhällets insatser. Detta inte minst
utifrån att social utsatthet korrelerar med sexuell ohälsa. Socialtjänsten
bör ge tydliga uppdrag för vård, behandling och stödkontakter, även runt
frågor som berör sexualiteten annars finns risken att dessa behov ej blir
tillgodosedda.
Anledningen till anställda i socialtjänstens osäkerhet är att frågor runt
sexualitet fortfarande inte är prioriterade inom utbildningen till socionomer eller i vidareutbildningar. Det sociala arbetet tenderar därför att osynliggöra människors sexualitet. Malmö stad och Region Skåne har genom
projektet Unga risktagande därför gjort en unik satsning på att ta fram ett
metodmaterial för utredare och handläggare inom socialtjänsten för att ge
möjlighet till en ökad professionalisering på området. Förhoppningen är
att detta material skall höja medvetenheten och kompetensen om sexuell
hälsa och motivera till fortsatt utvecklingsarbete på området.
Suzann Larsdotter
Auktoriserad socionom och auktoriserad sexolog
Bakgrund
kapitel 1
”Och vems ansvar är det att verkligen fånga upp det, att se till att ungarna får den informationen som de behöver? För jag tänker att med mer
information och kunskap minskar man risktagandet. Jag anser att det är
vi som har det yttersta ansvaret inom socialtjänsten. Med det sagt tycker
jag inte att vi måste ge informationen men vi måste se till att den ges av
någon. Detta gör vi dock inte. För att vi ska kunna göra det behöver vi bli
säkrare på vad och vilken information som ska ges”.
Socialsekreterare i Skåne
Bakgrund
Socialtjänsten har ett övergripande uppdrag att stödja, hjälpa och
skydda utsatta grupper i samhället. I enlighet med socialtjänstlagen
har socialtjänsten huvudansvaret för insatser mot bland annat sex mot
ersättning, sexuella övergrepp, våld i nära relation samt hedersrelaterat
våld och förtryck. I socialtjänstlagen nämns också speciellt utsatta grupper, exempelvis personer med alkohol- eller narkotikamissbruk, personer
med fysiska eller psykiska funktionshinder, ungdomar och unga vuxna
samt migranter.
Malmökommissionen har nyligen lagt fram sin slutrapport Malmös väg
till en hållbar framtid (2013) där de sätter malmöbornas rätt till god hälsa
i centrum för arbetet med att skapa ett socialt hållbart Malmö. Enligt
kommissionen utgör hälsa en av de viktigaste förutsättningarna för en
persons utveckling, exempelvis genom arbete, utbildning och sociala
relationer. I begreppet god hälsa inkluderas också den sexuella hälsan.
Sexualitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper, men
kan också påverka hälsan negativt. Sexualitet och sexuell hälsa är ofta
närvarande i socialt arbete och kan ta sitt uttryck i klienters funderingar
kring relationer, sexuell läggning eller könsuttryck, sin egna sexuella
hälsa eller förväntningar på samhälleliga normer, värderingar eller sexuell
utsatthet.
Att ha möjlighet till en god sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig
rättighet. I praktiken kan denna rättighet innebära allt ifrån information
och kunskap om säkrare sex, tillgång till hiv- och klamydiatester och
säker mödravård till rådgivning, behandling och stödjande samtal kring
sexuell risktutsatthet. Läs gärna mer under fliken SRHR om du vill har
mer information kring vad sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
innebär.
Rapporter och undersökningar från bland annat Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällsfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) visar att
ungas fysiska och psykiska ohälsa ökar i Sverige. Samtidigt visar studier
på att unga som har varit i kontakt med socialtjänsten utifrån exempelvis institutionsplaceringar, är mer sexuellt risktagande än andra. Forskaren Malin Lindroth bekräftar detta då hon i sin avhandling Utsatthet och
sexuell hälsa- en studie om unga på statliga ungdomshem (2013) skriver
att unga som har varit föremål för socialtjänstens insatser tillhör en av de
mest utsatta grupperna i samhället. Trots detta saknas det forskning och
kunskap kring hur socialtjänsten arbetar med sexualitet och sexuell hälsa
kopplat till unga som är sexuellt riskutsatta.
Mot bakgrund av denna kunskapsbrist initierades projektet Unga risktagande inom Malmö stads verksamhet Sexuell hälsa i samverkan med
Region Skåne i augusti 2013.
Projektet syftar till att utveckla socialtjänstens arbete med ungdomar
och unga vuxna kopplat till sexualitet och sexuell hälsa. Som ett led i
detta arbete genomfördes en kartläggning av socialtjänstens arbete i
Malmö stad och Hörby kommun gällande sexualitet och sexuell hälsa.
Kartläggningen bestod av en enkät- och intervjuundersökning och
genererade ett högt svarsdeltagande (68%) bland yrkesverksamma
i ett flertal olika verksamheter inom Malmös och Hörbys socialtjänst.
Kartläggningen visade på att majoriteten av de yrkesverksamma
upplever att arbetet med sexualitet är relevant för deras arbete inom
socialtjänsten men att de inte arbetar med frågan i tillräckligt hög
utsträckning. Orsakerna till att frågor kring sexualitet inte inkluderas
inom socialtjänstens arbete ansågs bland annat vara kunskapsbrist,
otillräcklig samverkan, upplevd otrygghet, otillräckligt förankrade
riktlinjer och styrdokument samt brist på verktyg och arbetsmetoder.
Resultaten från kartläggningen ligger till grund för projektet Unga
risktagandes fortsatta arbete med att utveckla socialtjänstens arbete
med sexualitet och sexuell hälsa.
Att ha möjlighet till en god sexuell och
reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet.
Under hösten och vintern 2014/2015 erbjöds yrkesverksamma inom
socialtjänsten i Malmö stad och Hörby kommun ett flertal heldagsutbildningar med varierande teman såsom migration och sexualitet, normkritiskt förhållningssätt, missbruk och sexualitet, hiv-kunskap och sex
mot ersättning. Mot bakgrund av att majoriteten av de yrkesverksamma
uttryckt ett behov av samtalsunderlag och verktyg för det fortsatta
arbetet med sexualitet har även projektet tagit fram detta metodmaterial.
Metodmaterialet har tagits fram med förhoppningen om att de viktiga
frågorna kring sexualitet och rätten till en god sexuell hälsa kan leva
vidare, diskuteras och fortsätta att utvecklas.
Tanken med materialet är att det ska ge yrkesverksamma inom
samtliga verksamheter inom socialtjänsten praktiska råd och konkreta
tips på hur man i mötet med klienter kan inkludera frågor kring
sexualitet och sexuell hälsa. Fokus ligger på grundläggande kunskaper
och att inspirera till att inkludera frågor kring sexualitet
i samtal med klienter och med kollegor på arbetsplatsen. För fördjupad
kunskap om arbetsmetoder, riktlinjer och arbetsområden hänvisar vi
till litteraturen som är listad längst bak i materialet. Vår förhoppning är
att det ska vara ett levande och användbart material där ni som yrkesverksamma har möjliget att själva välja vilka skrivningar, rapporter eller
riktlinjer som ska ingå i materialet. I materialet använder vi yrkesdefinitionen socialsekreterare för att beskriva den yrkesgrupp som vi vänder
oss till. Vi är emellertid medvetna om att även andra yrkesgrupper
såsom familjehemssekreterare, socialrådgivare, barnsekreterare och
utredare ingår i socialtjänstens verksamhet. Dessa yrkesgrupper kan
naturligtvis också använda sig av materialet i sitt arbete.
Rätten till sexuell hälsa
kapitel 2
SRHR och Rätten till sexuell hälsa
SRHR är en förkortning för samlingsbegreppet sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter. Inom begreppet ryms fyra grundfaktorer; sexualitet, reproduktion, hälsa och rättigheter. För att kunna förstå och prata
om SRHR som samlingsbegrepp och hur dess faktorer interagerar med
varandra i begrepp som sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv
hälsa och reproduktiva rättigheter är det viktigt med en förståelse för
vad de fyra grundfaktorerna eller elementen innebär.
”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det
gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en
aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter.
Sexualitet är inte synonym med samlag, den handlar inte om huruvida
vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska
liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet, Sexualitet
är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt,
värme och närhet: den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor
samt att röra vid varandra.
Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa”.
WHO, World Health Organization (2002).
”Sexualitet är en integrerad del
av varje människas personlighet”
Vad är sexualitet?
Frågan kring hur sexualitet och sexuell hälsa ska definieras är ständigt
aktuell. Viktigt att ta i beaktande är att normer kring sexualitet ofta är
närvarande och påverkar vårt sätt att förhålla oss och prata kring frågor
gällande sexualitet och sexuell hälsa. Sexualitet handlar om mer än kroppen och fysiska handlingar och bör ses som en integrerad del av samhället. Världshälsoorganisationens (WHO´s) definition av sexualitet och
sexuell hälsa fokuserar på möjligheten att arbeta hälsofrämjande och
inkluderande med frågor som berör sexualitet:
Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att olika personer ska uppleva
sig som innehavare av god hälsa varierar och är ytterst individuellt. En
persons upplevelse av god hälsa stämmer inte nödvändigtvis in på en
annans definition av detsamma. Det som trots allt kan sägas vara gemensamma faktorer sammanfattas i Världshälsoorganisationens (WHO)
definition av sexuell hälsa.
“Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt, och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, det är inte endast frånvaro av sjukdom,
dysfunktion eller svaghet.
Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och
sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella
erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld.
För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste människors sexuella
rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas”.
WHO, World Health Organization (2002)
Sexualitet är en livslång och central aspekt i människors liv och innefattar sex, könsidentitet, könsuttryck, könsroller, sexuell läggning, eroticism,
njutning, intimitet och fortplantning. Sexualitet upplevs och uttrycks
genom tankar, fantasier, önskningar, begär, tro, attityder, värderingar,
praktiker, roller och relationer. Även om sexualitet kan inkludera alla
dessa dimensioner så är det inte alltid alla av dem som upplevs eller
uttrycks. Sexualitet påverkas även av biologiska, psykologiska, sociala,
ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, juridiska, historiska, religiösa och
andliga faktorers interagerande .
Reproduktion
Reproduktion är ett annat ord för fortplantning. I en SRHR-kontext innefattar detta begrepp alla aspekter av att få barn, såväl som förhindrande
av oönskade graviditeter. Detta kan innebära olika metoder för befruktning (till exempel IVF och inseminering), preventivmedel, havandeskap
och förlossning. De rent fysiska aspekterna är nära sammankopplade
med mera känslomässiga sådana, som exempelvis frivillig och ofrivillig
barnlöshet och förmåga eller oförmåga att få barn.
Rättigheter
Att någonting är en mänsklig rättighet innebär att den aktuella bestämmelsen återfinns i en internationell FN-konvention som har trätt i kraft.
Det finns en mängd olika ämnesbaserade FN-konventioner för mänskliga rättigheter, till exempel Internationell konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter, Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och Konvention om barnets rättigheter. För att vi i
Sverige ska kunna åberopa rättigheterna inom en konvention krävs att
Sverige har ratificerat den aktuella konventionen. Med detta menas att
staten har skrivit under konventionen och gjort dess bestämmelser till
svensk lag.
Mänskliga rättigheter kan ses som statens förpliktelser gentemot dess
medborgare och/eller människor som befinner sig på dess territorium.
Förpliktelserna kan vara negativa eller positiva. Negativa förpliktelser
innebär att staten avhåller sig från att göra någonting, till exempel
utsätta någon för godtyckliga eller olagliga ingripanden i deras privatliv.
Positiva förpliktelser innebär att staten har en skyldighet att aktivt göra
något för sina medborgare som till exempel att införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar.
Sexualitet, reproduktion, hälsa och
rättigheter i kombination
SRHR kan bäst förstås utifrån ett holistiskt perspektiv, det vill säga att
helheten är större än summan av beståndsdelarna. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är inte enbart sexualitet, reproduktion, hälsa
och rättigheter samlat under ett paraply. Var för sig utgör dessa element
delar av samlingsbegreppet SRHR, men kan också stå i direkt relation till
varandra genom begrepp som sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter.
Sexuell och reproduktiv hälsa
Med utgångspunkt i WHO:s definition av hälsa innebär sexuell och
reproduktiv hälsa inte enbart frånvaro av negativa aspekter och sjukdom inom denna kontext. Arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa
bör därför inte enbart fokusera på skadliga beteenden och behandling
av negativa konsekvenser och tillstånd som hiv/STI, sexuella övergrepp,
oönskade graviditeter eller könsstympning.
För att faktiskt uppnå det tillstånd av komplett fysiskt, mentalt och
socialt välmående som hälsa innebär måste även sexualitetens och
reproduktionens positiva sidor främjas. Sexuell hälsa kräver ett positivt
och respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer liksom möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, fria från
tvång, diskriminering och våld.
En god sexuell och reproduktiv hälsa kan förutom detta innebära
möjligheten att ha och få tillgång till tillräcklig kunskap för att kunna
fatta informerade beslut, möjlighet att bejaka sin sexualitet och sexuella
identitet utan skuld och skam, kunna skydda sig från och få behandling
för sexuell ohälsa genom exempelvis preventivmedel och vård och att
slippa utsättas för trakasserier. När sexualitet får vara en källa till njutning
och välmående blir det en faktor som bidrar till en god allmänhälsa.
Sexuella och reproduktiva rättigheter
Det finns i dagsläget inte en av FN formulerad internationell konvention
som samlar sexuella och reproduktiva rättigheter. Däremot har World
Association for Sexual Health (WAS) arbetat fram en deklaration för
sexuella rättigheter som kopplar dessa till etablerade mänskliga rättigheter som återfinns i gällande FN-konventioner. Sexuella rättigheter är
med andra ord mänskliga rättigheter relaterade till sexualitet. Utgångspunkten för de sexuella och reproduktiva rättigheterna är att de gäller
för alla. Ingen åtskillnad får göras baserat på etnicitet, hudfärg, kön, språk,
religion, politisk eller annan åsikt, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller annan status, inkluderat funktionsnedsättning, ålder,
nationalitet, äktenskaplig och familjemässig status, sexuell läggning och
könsidentitet, hälsostatus, hemvist, ekonomisk och social situation.
Som exempel på sexuella och reproduktiva rättigheter kan nämnas
rätten till högsta uppnåeliga nivå av hälsa och välmående relaterat till
sexualitet, rätten till vetenskapligt korrekt och förståbar information om
sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter från olika källor, rätten
till omfattande sexualundervisning som ska vara åldersadekvat, baserad
på mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och ha en positiv
inställning till sexualitet och njutning.
Utövandet av sexuella och reproduktiva rättigheter kräver, liksom utövandet av övriga mänskliga rättigheter, en respekt för andras rättigheter.
Tillgodogörandet av sexuella
och reproduktiva rättigheter
Grundläggande faktorer för att kunna tillgodogöra sig sina sexuella och
reproduktiva rättigheter och uppnå högsta möjliga nivå av hälsa och
välmående relaterat till sexualitet är information och tillgänglighet. För
att personer ska kunna fatta goda beslut om sin sexualitet och reproduktion behöver de information och kunskap. Dels om sina rättigheter
och skyldigheter, men också åldersadekvat fakta rörande till exempel
sexuella praktiker, preventivmedel och relationer utifrån en positiv och
normkritisk syn på sexualitet. Tillgängligheten gäller dels information: att
ha tillgång till vetenskapligt korrekt information, framförd eller formulerad på ett sätt som går att ta till sig och förstå, men också att ha tillgång
till vårdinstanser och sakkunniga inom sexualitet och reproduktion.
Att arbeta med sexualitet
kapitel 3
Att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa
Inom socialtjänsten finns det många områden och frågor som rör
sexualitet och sexuell hälsa. Det kan bland annat handla om en ansökan
om behandling för sitt alkoholmissbruk, en anmälan om missförhållanden i en barnfamilj eller utredningssamtal med en klient som har behov
av stöd kring sin erfarenhet av sexuellt våld. I utrednings- och uppföljningssammanhang ställs det ett flertal frågor kring bland annat fysisk
och psykisk hälsa, självkänsla, känslo- och beteendemässig utveckling,
uppväxtvillkor och familjeförhållanden. I flertalet av dessa områden kan
frågor om sexualitet inkluderas trots att själva anmälan/ansökan inte tar
upp ett specifikt sexuellt problem. Eftersom sexualitet är en integrerad
del i alla människors liv och vardag, och berör mellanmänskliga relationer kan klienters hälsa, förutsättningar och behov främjas om de får stöd
även i frågor som rör sexualitet.
För att säkerställa att klienternas behov av tillsyn, stöd och omsorg blir
tillgodosedda är en grundlig social utredning central där man som
socialsekreterare uppmärksammar klientens totala och sammanhängande sociala situation med syfte att öka insatsens (som exempelvis
boende, tillsyn och omsorg) tillgänglighet och kvalitet. Socialstyrelsen
slår fast i sitt utbildningsmaterial kring sex mot ersättning (2011) att i
socialtjänstens arbete med att ta reda på den enskildes behov och ge
förslag på adekvata insatser krävs en helhetsbedömning för att inte
frågor om sexuellt risktagande ska förbises till förmån för annan problematik. I samband med att du som socialsekreterare utreder din
klients behov är det relevant att även definiera de begränsningar som
eventuellt förekommer för klienternas möjlighet till god sexuell hälsa.
Genom att ställa frågor kring sexualitet och sexuell hälsa kan du som
socialsekreterare uppmärksamma tecken på sexuell ohälsa och se till
att klienten får tillgång till adekvat stöd eller behandling.
”Jag tycker nog att det fattas kunskap hos oss. Vi är inte så mycket på konkret plan nere i dessa
frågr så jag tror att man missar att ställa dem i ärenden om jag ska vara riktigt ärlig. Så jag kan
nog ändå säga att det finns nog mycket vi missar”.
Socialsekreterare i Skåne
Att arbeta med sexualitet handlar dock om mer än att uppmärksamma
risktutsattet och problematik. Det handlar också om att arbeta hälsofrämjande och stärka klienterna i deras sexuella hälsa och rättigheter.
Det kan exempelvis innebära att du förmedlar kunskap om hbtq-personers rättigheter, fakta om hiv/STI (Sexual transmittet infections) eller ger
klienten möjlighet att ställa frågor kring sexuell exploatering på nätet.
Frågor och samtal kring sexualitet och sexuell hälsa kan och bör integreras i befintliga rutiner, styrdokument och arbetsmetoder.
”Nu pratar vi nästan enbart om det när vi pratar om sexuella övergrepp. Och då handlar det om
barn och ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Så inte så mycket om förövare och
inte heller om sexualitet i positiv bemärkelse”.
Socialsekreterare i Skåne
För att hålla dialogen kring sexualitet och sexuell hälsa levande i
personalgruppen listar vi tips på frågor som kan vara bra att ta upp
i samband med exempelvis personalmöten och arbetsplatsmöten:
•
I vilka situationer möter vi sexualitet i vårt arbete?
•
Hur lyfter vi frågor kring sexualitet i vår verksamhet?
•
Vilka forum finns det i vår verksamhet där vi kan lyfta frågor kring sexualitet?
•
Vilka aktörer kan vi samverka med kring frågor som berör sexualitet?
•
Var kan vi söka kunskap och stöd kring frågor som rör sexualitet?
•
Hur gör vi när någon har ett svårt ärende där frågor kring sexualitet är centrala, till exempel
sexuellt våld eller sex mot ersättning?
•
Hur involverar vi våra klienter i arbetet kring sexualitet?
•
Hur säkrar vi den enskildes integritet när vi pratar om klientens sexualitet eller sexuella hälsa?
•
Vad innebär det att arbeta normkritiskt i vår verksamhet?
•
Hur arbetar vi på vår arbetsplats kring de sexuella rättigheterna enligt WAS.
Tips
•
Undersök vilka insatser/verksamheter som finns i ditt landsting eller
hos andra aktörer i din kommun för att stödja klienter med behov
av stöd eller behandling för sexuell risktutsatthet eller annan sexuell
problematik.
•
Kontakta frivilligorganisationer såsom RFSL, RFSU och Noaks ark och ta
reda på hur ni kan samverka kring ert arbete kring sexualitet. Det kan
exempelvis handla om material, handledning i enskilda ärenden eller
föreläsningar.
Bekväm och trygg personal
I projektets genomförda kartläggning framgick det att yrkesverksamma
inom socialtjänsten ofta känner en otrygghet kring att samtala om
frågor som handlar om sexualitet. Denna otrygghet kan ses som en av
de främsta anledningarna till att frågorna väljs bort i utrednings- och
uppföljningssammanhang inom socialtjänsten. Om du som socialsekreterare är trygg i att möta eller att ta upp frågor kring sexualitet i samtal
med din klient blir det också lättare att förmedla kunskap och ge stöd
till klienten. Detta i sin tur innebär att det även blir lättare för de du
möter att våga ställa frågor och vara öppen med sina upplevelser och
erfarenheter. I RFSUs och SiS (Statens Instutionsstyrelse)
metodmaterial Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete (2010)
formuleras använd-bara tips på hur man som yrkesverksam kan öka
sin egen trygghet:
•
Reflektera över dina egna känslor, behov och möjligheter att
få stöd i ditt arbete med sexualitet. Var kan du få stöd/handledning kring frågor som rör sexualitet och när känner du dig
bekväm och trygg med att ta upp frågor kring sexualitet?
•
Skaffa dig mer kunskap om sexualitet genom att exempelvis
ta reda på hur hiv/STI överförs, hur ser ungas sexualitet ut, hur
ser sambandet mellan missbruk och sexualitet ut, hur påverkar migrationsprocessen sexualiteten och vart kan du hänvisa
dina klienter vidare för stöd och behandling. Viktigt att tänka
på är att du inte behöver bli en expert på sexualitet men att
det kan vara bra med grundläggande kunskaper inom området.
•
Undersök vilka metoder och strategier det finns att tillgå för
att arbeta med frågor som rör sexualitet. Det kan exempelvis
vara motiverande eller lösningsfokuserade samtal eller
Plissit-modellen som beskrivs närmre längre fram i detta
material.
•
Ta reda på om det finns användbara frågor i de formulär och
kartläggningsinstrument som din verksamhet använder sig av
i utrednings- och uppföljningsarbetet. Se vidare nedan gällande ADAD, ASI och BBIC.
•
Ta reda på om det finns särskilda styrdokument eller handlingsplaner som reglerar arbetet med sexuell hälsa på din
arbetsplats. Inom Malmö stad har man exempelvis tagit fram
en strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell
hälsa. På vilket sätt kan dessa styrdokument vara till stöd i ditt
arbete med sexualitet?
”Och det är faktiskt ungdomar som är i jäkligt utsatta situationer och ändå tror jag att vi är rätt
dåliga på att prata om det i utredningar till exempel. Man hoppar gärna över de frågorna. Ja
kanske att man själv känner sig osäker och så. Nej, jag tror nog det behövs att vi blir mer bekväma här att prata om det för att man ska våga lyfta in det i utredningssamtal till exempel”.
”Jag upplever att vi aldrig pratar med våra ungdomar om detta. Med varandra pratar vi ibland
och i så fall på fikaraster och på vissa möten. Vad vi kommer fram till då är att alla saknar rutiner
och verktyg för att ta upp de här ämnena. Och eftersom vi inte har det, väljer ingen att göra det”.
Socialsekreterare i Skåne
Våga fråga
För personal inom socialtjänsten är det sällan uppenbart att klienterna
de möter är sexuellt riskutsatta eller risktagande. Vanligen ligger fokus på
samtalen i stället på mer uppenbara och akuta frågor såsom missbruk,
boende eller ekonomi. Om inte de yrkesverksamma känner sig bekväma
med att ställa frågor kring sexualitet kan det innebära att fokus hamnar
på andra delar av den enskildes problematik, exempelvis missbruk.
I projektets kartläggning framkom det emellertid att ett flertal av de
yrkesverksamma upplever att sexuell risktutsatthet, exempelvis försäljning av sexuella tjänster ofta hänger ihop med andra problemområden som exempelvis missbruk och betonade vikten av att göra
en helhetsbedömning.
I både kartläggningsinstrumentet ASI ( Addition Serverity Index) och det
standardiserade intervjuformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) ingår frågor som handlar om sexualitet och sexuell hälsa. Många
yrkesverksamma använder dessa formulär som stöd och verktyg när
frågor kring exempelvis sex mot ersättning eller sexuella övergrepp ställs
till klienten. Om du som socialsekreterare upplever att frågorna inte är
tillräckligt djupgående eller inte fångar upp ett visst område du är intres-
serad av att utreda vidare, finns det möjlighet att komplettera
med frågor som finns i BBICs (Barns Behov i Centrum) formulär Samtal
med placerade barn. Även om Samtal med placerade barn framför allt
är inriktat på samtal med klienter som är placerade på HVB (Hem för
vård och boende) eller i familjehem är frågorna relevanta även i andra
utrednings- eller uppföljningssammanhang. Där finns ett flertal frågor
som berör områden som exempelvis säkrare sex och preventivmedel,
sexuella övergrepp och relationer.
I samtal med unga är det också viktigt att undvika svåra ord samt ord
som få unga vanligtvis skulle använda själva. Få unga skulle exempelvis
svara ja på frågan om de har prostituerat sig medan fler skulle svara ja
på frågan om de någon gång fått något i utbyte för sex. Det samma
gäller för sexuell exploatering där få unga skulle svara ja på frågan om
de har exploaterats i barnpornografi. Istället kan man välja att ställa
frågan om de någon gång funnits med i sexuella bilder eller filmer.
(Men fråga mig bara, 2009).
Vid inkommen anmälan där det framgår att det finns misstanke eller
vetskap om att en ung person är utsatt för sexuella risker är det viktigt
att vara tydlig med vad samtalet syftar till och vad du som socialsekreterare undrar över. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor ger
användbara tips på hur man bör ställa frågor kring sexuell exploatering:
•
Jag undrar om du någon gång har funnits med
i sexuella bilder?
•
Har det hänt någon gång att du har fått något i utbyte
för att ha sex?
Vidare är det viktigt att betona att inte alla anmälningar som inkommer
till socialtjänsten innehåller en specifik misstanke kring sexuell riskutsatthet. När en ung person har missbruksproblem och som därmed kan
anses vara utsatt för sexuella risker kan en ingång till samtal vara:
Tips
•
Hur får du tag på alkohol/droger?
•
Händer det att du får alkohol/droger av någon annan?
•
Händer det att någon som ger dig alkohol/droger vill ha eller
kräver att få sex i utbyte?
(Men fråga mig bara, 2009)
•
Unga väljer oftast att inte berätta om sina erfarenheter eller upplevelser om de känner att den som lyssnar inte är känslomässigt
beredd på att lyssna på det den unga har att säga. Det kan därför
vara bra att förbereda sig genom att fundera över sina egna fördomar, föreställningar och känslor kring sexualitet och sexuell hälsa.
Ett bra tips på att bli mer förberedd är att tillsammans med en eller
flera kollegor öva på att hitta ord, definitioner och förhållningssätt
som känns bekväma i samtal om sexualitet.
•
Om din klient berättar att hon/han har haft en negativ sexuell upplevelse är det viktigt att ha klientens upplevelse i fokus. Ställ följdfrågor och använd de ord som klienten väljer för att beskriva vad
som har hänt. Respektera om klienten sätter gränser för vad samtalet
ska handla om och se ut. Kategorisera inte klientens berättelse eller
erfarenheter utifrån din egen förståelse och föreställning.
•
Utgå inte från att klienten som får ersättning för sexuella handlingar
har blivit tvingad till det. Han/hon kan uppleva att handlingen var
ett eget val och att hon/hon inte är i behov av stöd eller samtal
för förändring. Att utgå ifrån att klienten blivit tvingad kan bidra till
ökade känslor av skam och stigmatisering.
Plissit-modellen
På 70-talet utvecklade psykologen Jack Annon Plissit-modellen som
används av både terapeuter, läkare, sexologer och psykologer runt om
i världen. Modellen förtydligar och konkretiserar den professionella hållningen till frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa och beskriver olika
nivåer för behandling av sexuella problem. Ofta utformas modellen
som pyramid eller en trekant som omfattar alla sexuella problem.
Den första nivån utgör den bredaste delen av trekanten och kallas
Permission to talk, tillåtelse att tala. Denna nivå handlar om att visa
klienten att det är okej att ställa frågor och att det ska kännas tryggt
att prata om sexualitet. Det kan exempelvis vara viktigt att tänka på
personalens förhållningssätt och öppenhet inför frågor som kan uppkomma men det kan också handla om att visa det i den fysiska miljön
genom affischer, broschyrer och möjlighet att prata ostört. En viktig
del är att fånga frågorna som uppkommer i samtalet med klienterna,
även de den yrkesverksamma inte har svar på. I stället för att avfärda
frågorna man inte vet svaret på kan man erbjuda stöd i att finna svaret
på den specifika frågan. På så sätt skapas en tillåtande miljö där alla
frågor är välkomna. Personalen lyssnar aktivt och kan se denna nivå som
en enkel åtgärd som kan lösa många problem. Det krävs ingen speciell
yrkesmässig kompetens för denna nivå utan tanken är att all personal
ska kunna ge tillåtelse att tala. Ett exempel på en tillåtande miljö är ett
kontor med affischer från ungdomsmottagningen, en synlig regnbågsflagga och tillgång till gratis kondomer.
Den andra nivån heter Limited Information, begränsad information och
innebär att kunna ge viss information om specifika frågor utifrån den
kompetens som finns i personalgruppen. I denna nivå är det också
viktigt att kunna hänvisa vidare till exempelvis ungdomsmottagningen
eller sjukvården i de frågor där kunskapen saknas i personalgruppen.
Stöd på denna nivå kan handla om att aktivt lyssna till frågor och behov
i förhållande till sexualitet och genom dialog bidra till att hitta möjligheter och lösningar. Samtalen kan även innebära att man genom samtal, broschyrer, rådgivning eller bilder förmedlar kunskap om kroppen,
känslor, relationer och gränssättning samt att informera om prevention
och säkrare sex.
Den tredje nivån, Specific Suggestions, specifika förslag innebär att man
som yrkesverksam ger förslag på åtgärder eller sätter igång sexologisk
behandling. På denna nivå rör man sig i gränslandet mellan rådgivning
och terapi. Här är det viktigt att ta ställning till om man som yrkesverksam har den nödvändiga terapeutiska kunskap som krävs för det aktuella problemet, eller om man bör hänvisa personen till rätt instans.
I den fjärde nivån, Intensive Therapy, fördjupad terapi bedrivs specialiserad terapi på området. Här räcker inte ordinär rådgivning utan psykoterapeutisk, medicinsk eller kirurgisk kunskap är nödvändig på denna nivå.
Plissit-modellen är ett lämpligt redskap för att dels ta reda på vilken nivå
en klient befinner sig på och dels undersöka vilken kompetens, kunskap
och erfarenhet som krävs för att kunna behandla det specifika problemet på rätt sätt.
Förhållningssätt
kapitel 4
Normer
Som vi tidigare nämnt påverkar personalens förhållningssätt och
förmåga att känna sig bekväm i samtal kring sexualitet arbetet med
sexuell hälsa samt bemötandet av klienterna. I materialet Berör sexualitet
i socialt behandlingsarbete (2010) poängteras att personalens förhållningssätt kan avgöra vilka egenskaper och vilka beteenden hos
klienterna som uppmuntras, vilka som kritiseras och vilka som osynliggörs, förbises eller misstolkas. Förhållningssätt och arbetsmetoder
grundar sig ofta i normer, föreställningar och värderingar som talar
om för oss hur vi ska agera i vissa specifika situationer i relation till
andra människor.
Normer är inte statiska utan förändras och varieras mellan olika grupper,
områden och över tid. Vi kan också förändra våra egna och andras
normer genom exempelvis reflektion, samtal och diskussioner. Normer
kan vara viktiga eftersom de styr våra beteenden och synen på oss själva
och andra. De kan också vara nödvändiga för att interaktionen mellan
människor ska fungera smidigt. Så länge vi följer normerna så märks de
sällan men när någon bryter mot en norm uppstår ofta konsekvenser för
den personen. Att bryta mot en norm kan kännas skamfyllt och bidra till
stigmatisering och osynliggörande för personen som inte passar in
i mallen.
Det är när någon bryter mot en norm som normerna synliggörs, till
exempel genom att omgivningen reagerar med tystnad, kritik eller
ignorans. Med anledning av detta kan det vara bra att reflektera kring
och vara medveten om vilka de rådande normerna är i samhället och
hos sig själv. Att vara normmedveten innebär för er som personal inom
socialtjänsten att ni ger klienterna utrymme att vara sig själva och
erbjuder en trygghet som kan innebära att klienter vågar lyfta
funderingar, frågor eller synpunkter med sin socialsekreterare.
Det finns ett flertal normer som har med sexualitet och sexuell hälsa att
göra. Nedan sammanfattar vi tre av de normer som sexualitet omgärdas
av. Utöver dessa handlar även normerna om: en sexuell partner i taget,
ingen pornografi, inga droger/alkohol, vara lagom sexuell, sex utan
funktionsnedsättning, sex inom äktenskap och jämngammal partner.
Genusnormen bidrar till att vi försöker hålla oss själva och andra
inom ramarna för vad som anses vara rätt manligt och kvinnligt
beteende och att vi därmed behandlar kvinnor och män olika.
Det kan bland annat handla om kroppsspråk, kläder, utseende,
beteende och intressen. I projektets kartläggning framgick det
att många socialsekreterare utgår ifrån att killar och män vanligtvis är förövare medan tjejer och kvinnor är offer i sexuella
sammanhang. Även att betrakta tjejer som inte sexuella och
unga killar som ”över- sexuella” är ett exempel på hur genusnormen påverkar vårt sätt att definiera och beskriva det kvinnliga respektive det manliga könet. Inom socialtjänsten är det
viktigt att vi kan möta våra klienter som individer och inte förvänta oss att de ska uppfylla samhällets könsnormer.
Heteronormen handlar om att tjejer och killar förväntas vara
olika, att man måste vara antingen tjej eller kille och att det
”normala” är att tjejer blir kära i och attraherade av killar och
tvärtom. Heteronormen är nära sammanlänkad med genusnormen och bygger på liknande föreställningar kring sexualitet
och kön. Heteronormen kan bidra till att bisexuella, homosexuella och transpersoner blir osynliggjorda, trakasserade
eller utsatta på grund av sin sexuella läggning, uttryckssätt
eller könsidentitet.
Kärleksnormen utgår ifrån att kärlek och sex alltid hör ihop vilket
bidrar till att vi skuldbelägger personer som har sex utan att ha
en relation med den man har sex med. Oftast är det tjejer som
man anser ska ha sex med en person som hon är kär i och att
en sexuell relation inte är lika önskvärd och positiv som en
relation med romantiska känslor. Normen kan också osynliggöra
de personer som önskar ha en relation utan sex.
Medvetet eller omedvetet anpassar vi oss till många normer på
sexualitetens område. Det kan leda till att vår möjlighet att vara
och njuta begränsas i onödan eller till en känsla av utanförskap
och stigmatisering för både individer eller grupper i samhället.
(Beröra sexualitet i socialt behandlingsarbete, 2010).
”Vi har ganska lätt att se tjejer som offer och ganska svårt att se dem som förövare och tvärtom med
killar, så här har vi en form av problematik som jag tror att i det vardagliga är ganska svårt att komma
åt. Man får försöka bredda sin kunskap och vara vaken för både statistik och forskning men kanske på
annat sätt också. Att vara vaken att ta in ny information och försöka tänka, vad betyder det med dem
vi möter? Vad kan jag vara beredd på, vilka frågor krävs det att jag ställer? Och det är väl det man kan
göra liksom”.
Socialsekreterare i Skåne
Normkritik
Att arbeta normkritiskt eller att ha ett normkritiskt perspektiv handlar
om att undersöka hur normer påverkar våra värderingar och vår vardag
istället för att fokusera på människor som bryter mot normerna. Ett
normkritiskt perspektiv och arbete kan bidra till att vi kan synliggöra
och förändra begränsande strukturer och normer. Ett arbete utan ett
normkritiskt perspektiv skulle istället innebära att vi försöker få enskilda
individer att passa in i den rådande mallen. Genom normkritiska
övningar, samtal och diskussioner kan vi upptäcka hur normer diskriminerar människor som inte passar in. Genom att strukturer förändras, istället för att individer anpassas, finns förutsättning för hållbar
och långsiktig förändring.
Normkritik handlar framför allt om att sätta fokus på makt och diskriminering. Om man bryter mot normer genom att exempelvis vara
transperson, synskadad eller homosexuell får det konsekvenser. Det kan
handla om allt ifrån att bli retad i skolan, inte få ett jobb man söker eller
bli utsatt för rasistiska eller homofoba hatbrott. Vad som framställs som
”normalt” ger den som uppfattas som ”normal” privilegiet att utvidga sitt
handlingsutrymme och möjligheter. Den som följer normen har makt
och utrymme att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring
av den. Det gäller såväl på person- som organisations- och samhällsnivå.
Viktigt att poängtera när man pratar om normkritik är att flera normer
samverkar och ibland motverkar varandra. Olika normer hänger ihop
med varandra i ett komplext system som går under benämningen
intersektionalitet. Eftersom det skiljer sig åt inom grupperna är det till
exempel skillnad på vilka föreställningar det finns om en vit kille som kan
gå och en vit kille som är rullstolsburen.
I allt arbete är det viktigt att undersöka hur strukturer som finns i det
egna sammanhanget ser ut och hänger ihop. På er arbetsplats kan det
exempelvis handla om att man tittar på om vissa människors ord och
mening väger tyngre än andras när beslut ska fattas. Vem eller vilka
bestämmer reglerna för vad som gäller på arbetsplatsen? Vad anses
vara rätt och fel, normalt eller onormalt? Finns det människor på arbetsplatsen som blir kränkta och eller särbehandlade? Det kan också finnas
föreställningar kring vem som kan och bör arbeta med vad, vilket kan
påverka vilka som kallas till intervju vid tillsättning av en tjänst eller vem
som uppfattas kunna ”passa in” i arbetslaget. På de arbetsplatser som
kritiskt undersöker sig själva och granskar privilegier, maktordningar och
föreställningar ökar förutsättningarna för att göra enskilda kompetensinsatser utvecklande för hela arbetsplatsen. Det kan handla om bemötande av medarbetare och klienter som man möter i sitt arbete,
rekryteringsprocesser och ledarskap. Den normkritiska analysen öppnar
upp för att ställa sig andra frågor och ifrågasätta det för givet tagna
vilket synliggör behov av att utveckla ett mer inkluderande system på
den egna arbetsplatsen.
”Jag tänker mycket kring hbt- frågor där det gäller unga som kanske kommer många gånger från ett
sammanhang där man absolut inte vågar uttrycka sin sexuella tillhörighet eller frågor ens kring det.
Och funderingar på att vi inte ens på socialtjänsten vågar ta i de här frågorna. Hur ska man då våga?
Det är svårt liksom”.
Socialsekreterare i Skåne
Normkritik kan alltså ses som ett verktyg för att skapa förändring av
strukturer. Det kan också vara en metod som används för att exempelvis
analysera material, kontorslokaler, texter och bilder. Vilka normer förmedlar vi inom socialtjänsten när vi använder oss av standardiserade
intervjuformulär där man som socialsekreterare ska ställa frågor om
pojkvän/flickvän istället för partner? Är arbetsplatsen inkluderande och
öppen för alla om kontoret ligger på femte våningen utan hiss eller om
det enbart finns möjlighet att ansöka om ledighet i samband med högtider som är rödmarkerade i den ”svenska” almanackan?
Ett normkritiskt arbetssätt handlar om att vända på perspektiven och
skapa situationer där de som ingår i diskussionen/övningen aktivt reflekterar kring egna och omgivningens förväntningar, föreställningar och
maktfördelning. I samband med arbete för likabehandling och mot diskriminering handlar ofta samtalen och övningarna om att skapa empati,
tolerans och förståelse för människor som blivit utsatta för diskriminering
och kränkningar. Det kan exempelvis handla om en diskussion kring hur
det skulle kännas för en person med mörkare hudfärg än den vita om
kollegor använde nedsättande ord som anspelar på hudfärg istället för
chokladboll.
”Jag tror också att det är viktigt att inte tvinga på någon någonting och jag tror också att man kan bli
lite etnocentrisk kring det västerländska sättet. Ja, det är så här man ska prata om sex och så. Jag tycker
det är viktigt att vara känslig, men det handlar inte bara om religionen utan det handlar om individen
man har framför sig”.
Socialsekreterare i Skåne
Detta arbetssätt innebär ett flertal risker då man ofta förutsätter att de
som ska lära sig om människor som blivit utsatta för diskriminering inte
blir utsatta själva. I samtal kring huruvida samkönade par ska kunna bli
godkända som familjehem förutsätter man oftast att gruppen består av
heterosexuella personer. Det är även en stor risk att man missar de normer och maktordningar som gör att vissa människor ses som avvikare
och andra som normala, exempelvis heteronormen.
Istället för att fokusera på de som bryter mot normerna, sätter det normkritiska perspektivet sitt fokus på normerna och hur de kan resultera i
att vissa människor ses som avvikare och andra som normala. För att
bidra till en förändring av samhället i grunden räcker det inte med att få
kunskap om hbtq-frågor eller ojämlikheten mellan män och kvinnor. Det
behövs även kunskap om hur normer och makt fungerar så att man kan
ifrågasätta varför människor diskrimineras och trakasseras.
”Det är ett extremt heteronormativt formulär. Det utgår nästan ifrån att du är i en parrelation och sen
visst det går att modifiera till att du är ensamstående och hur gör du då för att tillfredsställa dina intima
behov. Men skulle du leva i en annan konstellation liksom bigami eller så finns det inget utrymme. Eller
om du lever i en öppen relation. Alltså så det är väldigt styrt till det heteronormativa”.
Socialsekreterare i Skåne
För att öka din trygghet och för att du ska känna dig mer bekväm i att
synliggöra och lyfta frågor kring sexualitet i samtal med dina klienter
finns det några frågor du kan fundera vidare på:
•
Fundera på hur ditt förhållningssätt till sexualitet och sexuell har formats.
•
Varifrån har du fått dina källor till kunskap kring sexualitet och vad har du lärt dig
ifrån de olika källorna (till exempel skola, kompisar, internet).
•
Vad tror du att den kunskap som du har förvärvart har inneburit för din syn på sexualitet?
•
Hur påverkar ditt synsätt och värderingar kring sex, relationer och kärlek ditt arbete med
dina klienter?
•
Vad händer om en klient bryter mot en norm som rör sexualitet? Hur reagerar andra klienter eller
personer i omgivningen, du själv, dina kollegor och/eller chefer? Hur hanterar klienten
reaktionerna?
•
Hur ställer du frågor kring sexualitet och sexuell hälsa till tjejer respektive killar? Finns det en
skillnad i kroppspråk, frågans karaktär eller ordval beroende på om klienten är tjej eller kille?
•
Ställer du samma frågor kring sexualitet och sexuell hälsa till en klient som har en mycket äldre
partner? Till en som har en samkönad relation? Till en klient som missbrukar alkohol eller droger?
Till en klient som är nyanländ från Afghanistan? Varför/varför inte?
Tips
•
Använd ord, definitioner och formuleringar som är inkluderande
och inte exkluderande. Ett exempel på ett inkluderande ord är ”partner”
istället för ”pojkvän” eller ”flickvän”. Genom att använda ordet ”partner”
undviker du att förmedla heteronormen. Om du även vill undvika att
förmedla kärleksnormen kan du välja att säga” den man har sex med”
istället för pojkvän/flickvän/partner om du menar just sex och inte nödvändigtvis en relation.
Tänk på
•
att unga hbtq-personer kan ha extra svårt för att berätta om sexuell utsatthet då de kan känna en rädsla för oprofessionellt bemötande och för
att mötas av fördomar. För killar kan det vara extra svårt att berätta om
framför allt övergrepp och sexuella trakasserier då rådande könsnormer
inte betraktar män som offer utan som förövare.
Policy & riktlinjer
kapitel 5
”Jag tror att riktlinjer redan finns för detta arbete men att de inte är förankrade hos oss. Det ska
inte vara på ett APT eller någonting där man läser upp ett program. Alltså här är den och ni kan
läsa den när ni har tid. Man måste göra något mer av det. Kanske en workshop eller halvdag så
att man får arbeta och tänka till lite. För alla är så stressade så de sitter bara och väntar på att
mötena ska vara slut”.
Socialsekreterare i Skåne
I projektets kartläggning framkom det att yrkesverksamma inom socialtjänsten inte tycker det räcker med ökad kunskap och trygghet i hur
man som personal ska synliggöra och inkludera frågor om sexualitet i
mötet med klienter. Utöver dessa viktiga aspekter krävs även att arbetsplatsen kan tillhandahålla styrdokument som innehåller strategier hur
sexuell hälsa och sexualitet ska främjas. Även rutiner och riktlinjer som
reglerar arbetet gällande sexuell riskutsatthet såsom sexuella trakasserier,
övergrepp och kränkningar nämns som en viktig pusselbit för att arbetet
ska fungera tillfredsställande.
I materialet Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete (2010)
poängteras det att olika former av resurser måste finnas på en arbetsplats för att arbetet med sexuell hälsa ska underlättas. Bland annat
nämns handledare som kan ge professionellt stöd, råd och stöd från
kollegor i samband med ärendehandledning samt diskussioner om
förhållningssätt kring hur man ska hantera arbetet med sexualitet och
relationer.
Befintliga nationella, regionala och kommunala
styrdokument
I Sverige arbetar Folkhälsomyndigheten med att främja hälsa samt fästa
särskild vikt vid de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.
Folkhälsomyndigheten anger som övergripande mål för folkhälsan ”att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen” (http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/
livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/).
Vidare understryker Folkhälsomyndigheten att folkhälsa handlar om
allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre
miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Utgångspunkten för
folkhälsoarbetet i Sverige är elva övergripande målområden för folkhälsan. Som nummer åtta anges sexualitet och reproduktiv hälsa. Med
hänvisning till folkhälsopolicyn och dess skrivningar om reproduktiv
hälsa, sexuellt välbefinnande och en trygg och säker sexualitet kan man
konstatera att Folkhälsomyndigheten fäster stor vikt vid sexualitet och
sexuell hälsa som en del av folkhälsan. Detta konstaterande är av stor
betydelse för utvecklingen av individ- och familjeomsorgens arbete då
även personer som har kontakt med socialtjänsten har rätt till en god
sexuell och reproduktiv hälsa.
Region Skånes folkhälsoarbete utgår från det ovan nämnda övergripande nationella målet för svensk folkhälsopolitik. I sitt folkhälsoarbete
inkluderar Region Skåne sexuell hälsa och poängterar att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet, vilket också inkluderar rättigheten att själv bestämma
över sin egen sexualitet och kropp (Regional folkhälsostrategi för Skåne,
2010-2014).
Region Skånes övergripande styrdokument för
arbetet med sexuell hälsa, Strategi för sexuell och
reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011- 2015 lyfter
fram prioriterade grupper och strategiska arbetsområden inom området sexuell och reproduktiv
hälsa.
Målen med strategin är:
•
Att förebygga sexuellt överförbara infektioner inklusive hiv
•
Att förebygga oönskade graviditeter
•
Att förebygga sexuellt våld, könsstympning och prostitution
•
Att förebygga våld och diskriminering på grund av sexuell läggning
I strategin understryks behovet av att utveckla det förebyggande arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa och även arbetet med att
synliggöra särskilt riskutsatta grupper nämns som ett prioriterat arbetsområde. Region Skåne har i strategin valt att fokusera på fyra av den
nationella strategins sju identifierade särskilt riskutsatta grupper,
nämligen män som har sex med män, personer med injektionsmissbruk,
personer med utländsk bakgrund samt ungdomar och unga vuxna.
Därtill identifierar Region Skåne även personer utsatta för våld samt
individer med funktionshinder som särskilt riskutsatta grupper.
För att det hälsofrämjande arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa
ska vara så effektivt och framgångsrikt som möjligt understryker strategin vikten av samverkan och kunskapsutbyte mellan bland annat
hälso-sjukvården, kommunerna, frivilligorganisationerna och studentkårerna.
I projektets kartläggning är just samverkan mellan socialtjänsten och
Region Skånes aktörer något som lyfts fram som ett viktigt arbetsområde som behöver utvecklas och förbättras. Bland annat nämns
behovet av fördjupad kunskap och erfarenhet kring vilka aktörer inom
sjukvården som arbetar med sexuell hälsa, vart man som socialsekreterare kan hänvisa en klient och vad klienten kommer att mötas av
gällande provtagning, behandling och bemötande. Behovet av
samverkan gäller primärvården såväl som ungdomsmottagningar,
flyktinghälsan och specialiserade avdelningar inom SUS såsom
Kvinnokliniken, Infektionskliniken och Centrum för sexuell hälsa.
Utifrån Region Skånes strategi har konkreta handlingsplaner tagits fram
med syfte att ge en tydlig inriktning för hur arbetet med sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter ska bedrivas i Region Skåne.
(Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR),
2013-2015). Handlingsplanen innehåller specifika insatser kopplade till
strategins prioriterade grupper samt strategiska arbetsområden såsom
förebyggande arbete, tillgänglighet och jämlik vård, god kvalitet på
rådgivning och behandling, samarbete samt kunskap, forskning och
utveckling.
Exempel på planerade insatser gällande det förebyggande arbetet med
ungdomar och unga vuxna är utdelning av gratis kondomer i samverkan
med bland annat socialförvaltningarna. Gällande arbetet med nyanlända
personer nämns bland annat arbetet med att verka för att information
och vård kring sexuell och reproduktiv hälsa ges via SFI (svenska för
invandrare). Flera av de specifika insatserna kräver samverkan med bland
annat socialförvaltningarna i de skånska kommunerna.
Malmö stads styrdokument
Som komplement till de ovan nämnda nationella och regionala styrdokumenten kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och
vad arbetet kan innebära i praktiken, regleras det kommunala arbetet
med att främja sexuell hälsa av lokalt framtagna handlingsplaner och
strategier. I detta sammanhang kan nämnas Strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad år 2010-2017.
Malmö stad var 1999 en av de första kommunerna i Sverige som införde
ett program för arbetet med sexuell hälsa. I april 2010 antog kommunfullmäktige ett reviderat program för sexuell hälsa där man bland annat
konstaterar ”att sexuell och reproduktiv hälsa berör alla människor”
(Malmö stad, 2010). Vidare beskriver handlingsprogrammet att socialtjänstens övergripande uppdrag är att stödja, skydda och hjälpa utsatta
grupper i samhället. Enligt socialtjänstlagen har socialtjänsten ett särskilt
ansvar för insatser mot prostitution, könsstympning, könsrelaterat våld,
sexuella övergrepp samt hedersrelaterat våld och förtryck. Även när det
gäller STI, hiv och preventivmedel har socialtjänsten en viktig uppgift
då de ofta möter riskutsatta grupper i samhället. Enligt handlingsprogrammet är målet för individ och familjeomsorgen inom Malmö stad
att det ska finnas ett förebyggande arbete inom förvaltningarna mot
olika former av sexuellt våld, tvång och utnyttjande. För att uppnå detta
programmål nämns två åtgärder:
•
Genomgång av hur förvaltningarna arbetar med sexuellt
våld, hedersrelaterat våld och flickor som riskerar könsstympning.
•
Att utveckla förebyggande insatser mot sexuellt våld
hos unga.
Som tidigare nämnts framkommer det i intervjuer med yrkesverksamma
inom Malmö stads individ- och familjeomsorg att handlingsprogrammet
för arbetet med sexuell hälsa antingen inte är känt på arbetsplatsen eller
att det inte används i det konkreta arbetet med klienterna. Samtidigt
efterfrågas liknande styrdokument för att rutiner kring arbetet gällande
dessa frågor ska bli tydligt förankrade i arbetsgruppen.
Ytterligare ett dokument som reglerar individ- och familjeomsorgen
i Malmö stad är Planen för individ och familjeomsorgen (IoF-planen).
Denna plan är Malmö stads styrdokument för insatser, stöd och service
inom individ- och familjeomsorgen och här finns politikens intention,
inriktnings- och effektmål för individ- och familjeomsorgen i Malmö
Bland annat står det skrivet i planen att det måste finnas olika arbetssätt
och metoder som möter klientens individuella behov utifrån en evidensbaserad praktik. IoF-planen inleds med att poängtera att samhället är i
ständig förändring. Sociala, ekonomiska och tekniska förändringar erbjuder ständigt nya utmaningar. Därför måste kommunala verksamheter
kontinuerligt ompröva och utveckla sin verksamhet (Malmö stad, 2013).
Inom Malmö stad finns ett flertal riktlinjer och rutiner som reglerar
socialtjänstens arbete, med fokus på bland annat barn och unga, missbruksfrågor och försörjningsstöd. På Malmö stads intranät komin.se finns
gemensamma rutiner för ärende enligt SoL (Socialtjänstlagen) gällande
missbruk eller beroende av alkohol, droger eller läkemedel. Ärendeprocessen är utförligt beskriven i 15 steg och som en del av projektet
Unga risktagande har rutinerna reviderats enligt projektets förslag. Efter
revideringen är numera skrivningar kring sexualitet, sexuell hälsa, normkritik och tips på samverkansaktörer inkluderade i rutinerna. Ni som har
tillgång till Malmö stads intranät kan gå in på denna länk för att se hur
rutinerna ser ut: http://komin.malmo.se/Arbetsfalt-verksamheter/
Individ--familj/Arbetssatt--metoder/Missbruks--och-beroendevard/
Missbruksarende---processen.html . Arbetet med att även revidera
rutiner för barn och unga samt sexuella övergrepp är ett pågående
arbete som förhoppningsvis kommer att ge resultat under 2015.
Att skapa en policy
Som vi tidigare nämnt är sexuell hälsa och sexualitet ett ämne som
väcker känslor, tankar och funderingar hos både yrkesverksamma och
klienter. För att kunna göra ämnet talbart, tydligt och konkret kan det
krävas att arbetsplatsen tar fram en egen policy för att ytterligare underlätta arbetet med sexualitet och sexuell hälsa.
Att diskutera ämnet gemensamt i personalgruppen samt tillsammans
med chefer arbeta fram gemensamma riktlinjer är viktiga steg för att
förenkla handläggningen och mötet med sexuellt risktutsatta personer.
Viktigt att tänka på är att inkludera samtliga i personalgruppen i diskussionen kring hur arbetsplatsen ska hantera arbetet med sexuell hälsa
och sexualitet. Genom att ta del av befintliga riktlinjer och strategier som
reglerar arbetet med sexuell hälsa (exempelvis Malmö stads och Region
Skånes strategier för arbetet med sexuell hälsa) kan ni få användbara
tips på arbetsområden och målsättningar ni bör inkludera i er policy. En
gemensam policy skapar trygghet för både dig som socialsekreterare
och för de klienter ni möter på arbetsplatsen.
Följande rubriker bör ingå i en policy:
Syfte
Själva syftet med en policy är att ha ett grundmaterial för att synliggöra,
lyfta och arbeta med frågan på arbetsplatsen. I policyn är det viktigt att ni
gemensamt kommer fram till ett syfte och att detta skrivs ner. Syftet ska
vara så pass enkelt och pedagogiskt formulerat att det kan förstås av både
arbetsgruppen och människor som inte ingår i arbetsgruppen. Viktigt att
tänka på är att policyn bör vara ett levande dokument som kan revideras
och uppdateras vid behov. När ny kunskap inhämtas och nya erfarenheter
införskaffas förändras också policyns målsättningar och definitioner vilket
bör återspeglas i policyns utformande. För att policyn ska vara ett levande
dokument är det bra om några i arbetsgruppen utses som ansvariga för
revidering och uppdatering. Vid en eventuell personalomsättning ansvarar
dessa personer för att informera ny personal om policyns syfte och målsättningar.
Detta kan ingå i en syftesbeskrivning:
•
Vilka behov finns det på arbetsplatsen (till exempel att arbeta med sex
mot ersättning, människohandel, normkritiskt, sexuella övergrepp)
•
Vilka av dessa behov ska vi prioritera att arbeta med den närmsta tiden?
•
Vem är målgruppen?
•
Vad ska vi uppnå och hur påverkar detta målgruppen?
Mål
Mål ska helst vara tidsbestämda och med en tydlig ansvarsfördelning.
Det är även bra om målen är mätbara och går att följa upp en tid efter
att policyn trätt i kraft. Vilka ytterligare mål vill vi uppnå med vårt arbete?
Vilka hinder och vilka möjligheter finns det för att vi ska kunna uppnå
våra mål? För att policyn ska vara ett levande dokument är det viktigt
att målen revideras och uppdateras kontinuerligt. Det är målen som ni
använder som måttstock på hur ni arbetar med frågan på arbetsplatsen.
Målen ska vara:
•
Tidsbestämda
•
Konkreta
•
Realistiska
Definitioner
När det handlar om arbetet med sexualitet och sexuell hälsa är det
viktigt att man gemensamt diskuterar ordens betydelse innan man
formulerar själva policyn. Som vi tidigare nämnt kan arbetsgruppens
förhållningssätt och syn på sexualitet och sexuell hälsa variera från person till person. Att tänka normkritiskt är viktigt för att policyn ska vara så
inkluderande som möjligt. Det kan exempelvis vara så att ni har olika syn
på om ni ska använda er av definitionen sexarbete, sex mot ersättning
eller prostitution. I en policy kan det därför vara bra att definiera de olika
begreppen man använder sig av.
Exempel på vad som bör förklaras:
• Sexualitet
• Sexuell hälsa
• Sexuell riskutsatthet
• Sexuellt risktagande
• Sexuella övergrepp
• Prostitution/Sexarbete/Sex mot ersättning
Ansvarsområden
Vem har ansvar för att leda och följa upp arbetet? Vem gör vad och hur
ser avgränsningen ut för respektive ansvarsområde? Dessa frågor är
viktiga att diskutera och formulera svar på i en policy. För att policyn ska
kunna förankras i arbetsgruppen är det också viktigt att ta reda på vem
som har mandat att besluta om policyns förankring samt vem som bär
ansvar för de frågor som är formulerade i policyn. Även detta område är
viktigt att hålla levande och uppdatera vid behov. Personalomsättning
och förändringar i tjänstebeskrivningar kan innebära att ansvarsområdena måste kontinuerligt följas upp och uppdateras. Vem bär ansvar för
att uppföljning och revidering ska ske?
Kompetensutveckling och handledning
Lämna gärna utrymme i policyn för att diskutera behov av kompetensutveckling för personal och chefer. Behöver vi fortbilda oss på några
av områdena som policyn berör. I så fall vilka, och på vilket sätt?
I projektets kartläggning framkom det att yrkesverksamma inom
socialtjänsten efterfrågar specifik handledning i frågor gällande
sexualitet och sexuell hälsa.
På ett flertal arbetsplatser beskrivs både den befintliga ärendehandledningen och/eller processhandledingen som otillräckliga för de ärenden
som handlar om sexuell riskutsatthet eller sexuellt risktagande. Istället
efterfrågas möjligheten att konsultera sexual rådgivare eller sexologer
vid behov, genom exempelvis etablerad kontakt med RFSU eller Centrum för sexuell hälsa.
Lämna därför gärna utrymme i policyn för att undersöka vem på arbetsplatsen som har mandat att besluta om möjligheten till handledning i
ärenden som handlar om sexualitet eller sexuell hälsa.
Andra aktörer
kapitel 6
Andra aktörer att hänvisa till
Ett återkommande mönster i projektets genomförda kartläggning är
yrkesverksammas behov av ökad kunskap kring vilka aktörer och
insatser som finns att tillgå inom fältet sexualitet och sexuell hälsa.
Det kan bland annat handla om att kunna hänvisa en klient vidare för
fördjupad information och rådgivning kring en specifik fråga, behov
av testning för hiv eller erfarenhet av sexuell exploatering på nätet.
Majoriteten av yrkesverksamma inom socialtjänsten efterfrågar även
en mer etablerad samverkan med aktörer som besitter expertkunskap
på områden gällande sexualitet, exempelvis ungdomsmottagningar,
frivilligorganisationer och sjukvården.
Nedan listar vi några av de aktörer som finns i och omkring Skåne som
bedriver någon form av verksamhet gällande sexualitet och sexuell
hälsa. Listan är inte på något sätt fullständig utan vi vill uppmuntra er
att lägga till de aktörer som ni själva känner till och har eller har haft
kontakt med i ert arbete. Aktörernas kontaktuppgifter är inte inkluderade
då detta förändras över tid och snabbt blir inaktuellt och ouppdaterat.
Information om kontaktuppgifter finns på internet till samtliga aktörer.
Tänk på att det kan finnas ett värde att innan ni hänvisar en klient vidare
till en specifik organisation eller verksamhet låta klienten själv få söka
efter lämplig aktör att kontakta för sin fråga eller problem. Att på egen
hand söka efter kunskap kan stärka klientens känsla av kontroll och
självkänsla. Det kan även bidra till att klienten vågar ställa fler frågor kring
sin sexuella hälsa än vad hon/han hade gjort om du som yrkesverksam
direkt hade gett henne/honom information och kontaktuppgifter.
Frivilligorganisationer
Noaks ark
Har du frågor om hiv och andra sexuellt överförbara infektioner? Noaks
Ark svarar gärna på dina frågor då de dagligen möter människors funderingar kring hiv, sexualitet och relationer. En del av Noaks arks kontakter
har själva hiv eller lever tillsammans med någon som har hiv, andra är
oroliga för att de kommit i kontakt med hiv i sitt arbete eller privat. Noaks ark erbjuder även konsultationer och rådgivning till yrkesverksamma
inom bland annat socialtjänsten.
RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners lika rättigheter)
RFSLbedriver politisk påverkan, utbildar och informerar. RFSL driver
projekt och gör kampanjer och har också sociala och stödjande
verksamheter i gång.
RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning)
RFSU Malmös Kompetenscenter Sexualitet
RFSU är en professionell verksamhet i Skåne med spetskompetens inom
sexologi. De erbjuder rådgivning och information rörande sexualitet,
säkrare sex och sexologi, samt utbildningar och konsultationer gentemot
yrkesverksamma inom människovårdande yrken.
TRIS (Tjejers rätt i samhället)
TRIS är den första organisationen i Sverige som kartlagt omfånget och
karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med intellektuell funktionsnedsättning. Målgruppen för projektet Kompetensteam
Skåne inom TRIS är yrkesverksamma som möter personer som riskerar
att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med projektet är
att erbjuda deltagarna kostnadsfri fortbildning inom hedersrelaterat våld
och förtryck samt om unga med funktionsnedsättning som riskerar att
utsättas för hedersvåld.
Region Skåne
Centrum för sexuell hälsa- erbjuder rådgivning, testning och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar, samt preventivmedelsrådgivning
av barnmorska. På mottagningen finns möjlighet till samtalskontakt med
socionom för rådgivning och stöd i frågor som rör sexualitet. Besök på
mottagningen är tidsbokade och de flesta är gratis.
Ungdomsmottagningen finns till för unga från 12 år till dagen de fyller
23 år. Besöket hos ungdomsmottagningen kostar inget och de har tystnadsplikt. Ungdomsmottagningen finns på flera orter i Skåne och man
väljer själv var man vill gå.
Malmö stad
Kvinnofridsprogrammet
För dig som kommer i kontakt med personer som lever med våld har
Malmö stad tagit fram en rad handböcker och checklistor att arbeta
utifrån, bland annat Yrkesgemensam handbok samt ett flertal olika
checklistor för socialtjänsten gällande hedersvåld, partnervåld och barn
utsatta för hedersvåld.
Resurskatalog är ett komplement till de fyra yrkesgemensamma
handböckerna inom planen för kvinnofrid - våld i nära relationer.
Resurskatalog:
http://malmo.se/download/18.50dab45f146afe8fc2c1afa/1403682969499/
Resurskatalog+%283%29.pdf
Koncept Karin
På Koncept Karin kan klienter som varit utsatta för våld av närstående eller sexuella övergrepp och i samband med polisanmälan få socialt stöd
och få skador dokumenterade i en lugn och trygg miljö. På Koncept Karin arbetar polisens brottsutredare och Malmö stads Kriscentrum under
ett tak för att ge klienten bästa möjliga hjälp.
På Karin får klienten information om vad som händer när man utsatts
för ett brott och vilka hjälpmöjligheter som finns. I lokalerna finns även
möjlighet för personal från rättsmedicin att dokumentera yttre skador.
Kriscentrum för barn och unga
Kriscentrum ger stöd till barn och ungdomar som utsatts för misshandel
och övergrepp. Även föräldrar får hjälp. Kriscentrum hjälper barn och
ungdomar som har varit utsatta för misshandel, upplevt våld i familjen
eller utsatts för sexuella övergrepp. Dessutom erbjuds riskbedömning
och behandling för unga sexualförövare. Även föräldrarna erbjuds krissamtal och behandling. På Kriscentrum samarbetar polisen och socialtjänsten för att tillsammans hjälpa utsatta barn och ungdomar.
Familjerådgivningen
På Familjerådgivningen kan par få hjälp att finna nya möjligheter och
lösningar på problem och konflikter. Familjerådgivningen vänder sig till
vuxna som bor i Malmö och som har problem i par- eller familjerelationen. Personalen arbetar med att hjälpa till att finna nya lösningar på
problem som separation, otrohet, olikheter, konflikter, kommunikation,
känslor, sex och mina-dina barn. Samtalen handlar ofta om att stärka
relationen för att hantera övergångar i familjelivets olika skeden.
Plattform Malmö- Plattform Malmö är en samlingsplats för flera olika
sociala insatser på en och samma adress. Verksamheterna vänder sig till
ungdomar 12-21 år och deras föräldrar, till brottsutsatta i alla åldrar samt
till personer som önskar lämna kriminella nätverk. Verksamheterna är
kostnadsfria. Exempel på verksamheter inom Plattform Malmö är Chatta
med en socialarbetare, Heder, Familjeteamet, Konsultationsteamet, Maria
Malmö, Socialarbetare för ungdomar samt Stödcentrum.
MIKA Malmö, fd Råd och stödteamet sexuella tjänster (RoS)
Råd- och stödteamet vänder sig till personer som säljer, köper, byter
eller konsumerar sexuella tjänster på olika sätt. De erbjuder samtal via
mail, chatt, telefon och personliga möten, praktisk hjälp samt stöd i
kontakten med andra resurser i samhället. Anhöriga, partner eller vän,
och yrkesverksamma är också välkomna att vända sig till RoS. Personalen
arrangerar utbildningar för yrkesverksamma och kan även erbjuda konsultation och vägleding i ärenden inom socialtjänsten. När ärenden som
rör människohandel blir aktuellt i Skåne kopplas RoS in i ett tidigt skede.
Kontakten är kostnadsfri, de har tystnadsplikt och man kan välja att vara
anonym.
Samtalsmottagning
Kriscentrum Malmös samtalsmottagning vänder sig till de som lever eller
har levt i en destruktiv relation. Samtalsmottagningen erbjuder rådgivning, krisbearbetning och behandling för både offer, förövare och barn
och ungdomar som upplevt våld i hemmet eller som lever eller har levt i
en konfliktfylld familjesituation. Behandlingen är individuell.
Övrigt
Off Clinic är ett privat behandlingshem som arbetar specialiserat med
sexuella beteendeproblem och trauma/PTSD. Verksamheten har även
specialiserat sig på unga med självskadande sex. Verksamheten är inriktad mot barn och unga 0 - 25 år och deras nätverk.
Off Clinic arbetar i öppenvård över hela Sverige och har mottagning i
Malmö, Kristianstad, Göteborg och Uppsala. Behöver de unga en högre
skyddsnivå finns slutenvård för pojkar och flickor mellan 10 och 18 år
på Visslan som är beläget i norra Skåne. Off Clinic utbildar och handleder professionella på problemområdet sexuella beteendeproblem och
trauma.
Röda paraplyet är en webplats för alla som säljer sex. Här finns bland
annat fakta om hiv, sexköpslagen, kondomer, testning för hiv/STI, alkohol, droger och hur man kan sälja sex på ett mer säkert och bekvämt
sätt. Man kan maila Röda paraplyet för rådgivning och information kring
sexarbete och sin hälsa. Röda paraplyet drivs av RFSL Stockholm.
Webbadressen är rodaparaplyet.org
Umo.se är en webplats som vänder sig till alla mellan 13 och 25 år. På
UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer.
Bakom UMO står alla landsting och regioner. Till Fråga UMO kan alla
mellan 13 och 25 år ställa frågor anonymt och få ett personligt svar
från någon som jobbar på UMO eller på en ungdomsmottagning. De
yrkesgrupper som svarar på frågor är sjuksköterska, barnmorska, kurator,
läkare, psykolog eller dietist. . På Fråga UMO kan man också läsa andras
frågor och svar.
På UMO.se finns olika sorters material, som texter, filmer och bildspel.
Man kan också lyssna på sidan och välja olika textstorlek.
Litteratur & Övrigt
kapitel 7
Litteratur
Här tipsar vi om litteratur som kan vara bra att ha i åtanke när ni behöver ytterligare information,
inspiration eller kunskap kring ett specifikt område som handlar om sexualitet och sexuell hälsa.
Bemötande, mångfald och normkritik
•
Att tolka hbt. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk.
RFSL 2010
•
Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan. RFSU 2010
•
Bland horor, bockar och bögar. RFSU 2002
•
Bryt! RFSL 2012
•
En fråga om heder. Unni Wikan, Ordfront 2004
•
Får jag lov? Om kärlek och sexualitet i den nya generationen unga med
utvecklingsstörning. Löfgren-Mårtenson, L. Studentlitteratur 2005
•
Gift mot sin vilja. red Lisa Modeé, Ungdomsstyrelsen 2009
•
HBT och Heder. Råd till yrkesverksamma. RFSL och ALMA Europa 2012
•
Hon hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt
för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsen 2010
•
I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Brade, L., Engström, C., Sörensdotter, R. & Wiktorsson, P. Friends 2008
•
Jag visste när jag var tio. En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan. RFSU 2007
•
Migration och sexuell hälsa. En litteraturöversikt om sexuellt risktagande och sexuell riskutsatthet i samband med migration. Holmström, C., Stockholm: Socialstyrelsen 2011
•
Misstro. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver
förändras. RFSL 2013
•
Sex och samlevnad i en ny värld. Ett projekt för ensamkommande flyktingungdomar. LAFA,
Järva Mansmottagning och Stockholm stad 2013
•
Sexualundervisning på lättare svenska. Antirasistisk sexualundervisning i praktiken. Agnes
Dahné RFSU Göteborg 2013
•
Våga göra skillnad. En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för
hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskterar att bli gifta mot sin vilja eller som har
blivit gifta mot sin vilja. Länsstyrelsen Östergötland 2011
Kunskap om kroppen och säkrare sex
•
Fittfakta. RFSU 2010
•
Kondomhandboken. Smittskyddskåne 2013
•
Kondompraktika för män. RFSU 2004
•
Kukkunskap. RFSU 2010
•
Onanipraktika. RFSU 2009
•
Praktika för analsex. RFSU 2004
•
Praktika för klitorissex. RFSU 2009
•
Sex & sexologi. Almås, E., Oslo. Universitetsförlaget 2004
•
Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld. RFSU 2010
Socialt arbete och hiv/STI-prevention
•
Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete. RFSU och SiS 2010
•
Det är värt risken. Unga inom SiS och sexuell hälsa. Lotta Löfgren Mårtensson, Malin Linderoth och Sven Axel Månsson, Statens instuitionsstyrelse 2011
•
En annan horisont. Sexarbete och hiv/STI prevention ur ett peer- perspektiv
•
Girls on the Verge of Exploding? Voices on Sexual Abuse, Agency and Sexuality at a Youth
Detention Home. Carolin Överlien 2004
•
Hjälp jag dör! Slutrapport om sexuell exploatering av unga på internet. Ungdomsstyrelsen
2010
•
Men fråga mig bara! Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga.
Stiftelsen Allmänna Barnahuset och Ungdomsstyrelsen 2009
•
Malmös väg till ett hållbart samhälle. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommissionen för ett socialt
hållbart Malmö. 2013
•
Samtal om pornografi i skolan. RFSU 2007
•
Ses offline? Ett metodmaterial om unga, sex och internet. Ungdomsstyrelsen 2010
•
Sexualkunskap. Dahlöf, A. Utbildningsradion 2011
•
Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Socialstyrelsen 2011
•
Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga. Socialstyrelsen 2011
•
Om våld i hederns namn. Handbok för tjänstemän inom skola, socialtjänst och polis. Länsstyrelsen i Östergötland 2008
•
Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om intigritet, sexuella trakasserier och sexualbrott. BRÅ 2007
Ungas sexuella hälsa
•
Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna. Kunskap och vägledning för
hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer. Socialstyrelsen 2009
•
Konventionen om barnets rättigheter. UD 2006
•
Sex överallt, typ?! Om unga och pornografi. Löfgren-Mårtenson, L. och Månsson, S.-A. Gothia
förlag 2006
•
Ungdomars sexualitet och relationer. Magnusson, C. & Häggström- Nordin, C. Studentlitteratur 2009
•
Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Forsberg, M. Socialstyrelsen 2007
•
UngKAB09. Kunskaper, attityder och sexuella handlingar bland unga. Tikkanen, R., Abelsson, J
& Forsberg, M. Göteborgs universitet 2011
Styrdokument och strategier
•
Malmö stad., (2013) Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö stad. Malmö
•
Malmö stad., (2010-2017) Strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa i
Malmö stad. Malmö
•
Region Skåne, Kommunförbundet Skåne., (2010-2014) Regional folkhälsostrategi för Skåne.
Malmö
•
Region Skåne., (2011-2015) Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne. Malmö
•
Region Skåne., ( 2013-2015) Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
(SRHR). Malmö
•
Socialstyrelsen., (2012). Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot
hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar. Stockholm
Propositioner
•
Regeringens proposition 2009/10:60. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdoma
Referenser
•
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Malmös väg till ett hållbart samhälle. Hälsa,
välfärd och rättvisa Malmö. 2013.
•
Löfgren Mårtensson L, Linderoth M, Månsson S-A. Det är värt risken. Unga inom SiS och
sexuell hälsa. Statens institutionsstyrelse 2011.
•
Malmö stad. Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö stad. Malmö 2013.
•
Malmö stad. Strategi och handlingsprogram för arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad 20102017. Malmö 2013
•
Region Skåne, Kommunförbundet Skåne. Regional folkhälsostrategi för Skåne. Malmö 2010.
•
Region Skåne. Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne. Malmö 2011.
•
Region Skåne. Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Malmö
2011
•
RFSL. Bryt! 2012
•
RFSL. Misstro. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. 2013.
•
RFSU och Statens Institutionsstyrelse. Berör sexualitet i socialt behandlingsarbete. 2010.
•
Stiftelsen Allmänna Barnahuset och Ungdomsstyrelsen. Men fråga mig bara! Om sexuell
exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga. 2009.
•
Socialstyrelsen. Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv,
sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar. Stockholm 2012.
•
Socialstyrelsen. Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Stockholm 2011.
•
Socialstyrelsen. Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och
unga. Stockholm 2011.
•
Ungdomsstyrelsen. Hon hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. 2010
Hemsidor
•
Folkhälsomyndigheten: URL= http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ (2014-11-12)
•
World Association for Sexual Health: URL = http://www.worldsexology.org/ (2014-11-04)
•
Världshälsoorganisationen, definition av sexualitet och sexuell hälsa URL = http://www.who.
int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ (2014-11-04)
•
Världshälsoorganisationen, konstitution (1948): URL = http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/
EN/constitution-en.pdf?ua=1 (2014-11-04)
Egna anteckningar
Kontaktuppgifter till verksamheter och organisationer
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Kontaktpersoner
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Frågor att ta upp i samtal med klienter
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Frågor att ta upp på personalmöten eller APT
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Relevant metodmaterial
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Ny forskning
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Övrig litteratur
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Lagstiftning
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Anette Grander
Projektledare
Unga risktagande
Malmö stad och Region Skåne