Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län

2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
1
Förord
Denna rapport är framtagen av Samhällsmedicin, en förvaltning inom Centrum för kunskapsstyrning, med
syftet att fungera som ett faktabaserat kunskapsunderlag vid diskussioner i samband med uppstarten av en
Integrationsplattform inom Gävleborgs län. Fokus för denna rapport ligger på integration på arbetsmarknad
och sysselsättning.
Gruppen migranter, som i vardagligt tal ofta benämns som invandrare, tenderar i debatten att
homogeniseras och framställas som enhetlig. Ingenting kan vara mer vilseledande och vi hoppas att denna
rapport tydligt synliggör att ’invandrare’ är en mycket heterogen grupp där olika kategorier av migranter har
mycket skilda förutsättningar att etablera sig i samhället och arbetslivet.
Rapporten har därför ett tydligt fokus på att visa på skillnader mellan olika migrantgrupper i syfte att
klargöra var resurser i första hand behöver sättas in samt vilka grupper som utmärker sig i positiv eller
negativ bemärkelse från andra grupper. Detta fokus är inte till för att synliggöra skillnader mellan
svenskfödda och utrikesfödda personer eller för att peka ut några specifika grupper som sämre eller svårare
att arbeta med. Tvärt om tar rapporten sin utgångspunkt i den forskning som säger att förståelsen för
etableringen på arbetsmarknaden är ett multifaktoriellt fält där utrikesfödda ofta har en sämre
utgångspunkt än svenskfödda.
Det handlar dels om den diskriminering som finns på strukturell nivå i det svenska samhället, men det
handlar också om det bristande sociala kapital som många migranter har. Många arbetslösa finner helt
enkelt arbete genom personliga kontakter och här har nyetablerade grupper ett klart underläge då de inte
hunnit skaffa sig några nämnvärda kontaktnät. När det gäller utbildning visar det sig också att många
grupper av migranter har svårt att få sina utbildningar validerade och att det dessutom ibland tar lång tid att
få dem validerade. Detta är också ett problem som många ställs inför då de inte kan arbeta inom det yrke de
är utbildade för. Att inte fullt ut behärska språk och kulturella mönster kan också göra att steget in på
arbetsmarknaden, och det svenska samhället, är större för migranter än för svenskfödda.
Rapporten har därför även lyft fram dessa mer negativa sidor i syfte att synliggöra dem så att beslutsfattare
lättare kan se var handling krävs och vad som kan förväntas ge större och mindre effekter sett till den totala
mängden migranters situation på arbetsmarknaden. Vad som behöver göras, eller hur saker ska tacklas
ligger dock hos våra folkvalda att avgöra. Det är av kunskapsunderlaget dock tydligt att olika insatser
behöver riktas till olika grupper och kategorier av människor för att det ska ha störst effekt ‐ precis som
också är brukligt i de flesta andra samhällsfrågor som inbegriper satsningar på specifika grupper.
Gävle 2015‐09‐16
Katarina Wijk
Förvaltningschef Samhällsmedicin
Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
2
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
3
Inledning
Sveriges befolkning ökar, till störst del tack vare den inflytt till Sverige som vi haft under de senaste åren.
Utan inflytt till Sverige skulle vi från 1900‐talets andra hälft och framåt haft en mycket låg befolknings‐, och
sysselsättningstillväxt. (Tillväxtverket, 2013a). Utan inflytt till Sverige hade antalet personer i landet endast
ökat med ca 500 000 mellan åren 1950 och 1975, och sedan sjunkit med ca 200 000 personer fram till idag:
vi hade med andra ord varit ungefär 2,5 miljoner färre personer i Sverige idag, detta enligt beräkningar från
Arena idé (2015). Samma tendenser ses för sysselsättningstillväxten: utan inflytt till Sverige hade antalet
syselsatta endast ökat med 200 000 från år 1950 till idag. Med inflytt har vi istället 1,3 miljoner fler personer
i sysselsättning idag: den invandrade befolkningen har alltså stått för ca 85 procent av
sysselsättningsökningen i Sverige sedan 1950. Rapporten från Arena idé (2015) visar också att om vi inte
hade haft inflytt till Sverige sedan 1950 skulle Sveriges nettoförmögenhet ha varit 900 miljarder mindre och
skatten behöva vara 65 miljarder kronor högre för att kunna behålla dagens nivå på utgifter för försvar,
forskning, infrastruktur m.m. Logiken är enkel: det blir billigare* att dela välfärdskostnader mellan 10
miljoner människor än mellan 7,5 miljoner människor (Arena idé, 2015). Utan inflytt till Sverige skulle vi haft
en högre försörjningsbörda, en minskande folkmängd, en minskad arbetskraft, lägre nettoförmögenhet och
högre skattesats.
Förutom detta finns forskning som stöder att inflyttning ökar internationaliseringen och i förlängningen
handeln och tillväxten. Sverige, som är ett litet exportberoende land, gynnas av att handeln ökar med
omvärlden. I en kunskapsöversikt av Delegationen för migrationsstudier (Delmi, 2015) är slutsatsen att
utrikes födda, men även personer med utländsk bakgrund, med sina kunskaper och språkfärdigheter kan
bidra till att sänka kostnader för företag vid nyetableringar på den globala marknaden, sänka kostnader för
informationsinhämtning, sänka kostnader vid sökande efter affärspartner utomlands, och så vidare.
Dessutom kan ökad internationalisering bidra till ökad efterfrågan på produkter från andra delar av världen.
*) Investeringskostnader för exempelvis grundforskning, försvar och infrastruktur är i stor utsträckning oberoende av antalet invånare, följaktligen
blir det billigare per invånare om vi är fler att dela på dessa kostnader.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
4
Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
Begreppet ändrade innebörd hos svenska myndigheter den 31 december 2003. Tidigare räckte det med att
en förälder var född utomlands för att dennes barn skulle anses ha utländsk bakgrund (Tillväxtverket,
2013a).
Utrikes född är en något smalare kategorisering av personer med utländsk bakgrund – här ingår endast de
som är född i annat land. Olika myndigheter och olika statistikkällor använder i varierade utsträckning
antingen Utländsk bakgrund eller Utrikes född i denna rapport, som sammanställer offentlig svensk statistik,
förekommer därför båda begreppen och kategoriseringarna.
Flykting är en person som bedöms att inte kunna återvända till sitt hemland på grund av väpnad konflikt,
miljökatastrof, eller risk att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. Det är idag mycket utsatta
människor som beviljas asyl i Sverige (Arena idé, 2015).
Anhöriginvandrare är en person som beviljas uppehållstillstånd för att förenas med anhörig som redan finns
i landet och beviljats uppehållstillstånd. Anhöriginvandring är den vanligaste formen av invandring och
majoriteten är kvinnor (Tillväxtverket, 2013a).
Arbetskraftsinvandrare är en person som får uppehållstillstånd i landet för att påbörja anställning alternativt
som får tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka arbete i landet. Arbetskraftsinvandring är den näst
största gruppen bland de som söker uppehållstillstånd. Under sommarmånaderna finns toppar i statistiken
då många kommer till Sverige för tillfälliga arbetet med bl.a. bärplockning och säsongsbetonade arbeten
(Tillväxtverket, 2013a).
Integration är ett begrepp som innefattar en rad olika perspektiv. Integrationspolitiken omfattar exempelvis
frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund; samt
nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden och i samhället (Tillväxtverket, 2013a). I denna
rapport ligger fokus på integration ur ett arbetsmarknads‐ och sysselsättnings‐perspektiv: det vill säga
utifrån människors möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Här ska noteras att ha ett arbete, eller
driva ett företag, inte per automatik innebär automatik att man är integrerad i samhället. Integration är ett
begrepp som fokuserar på individens möjligheter att fullgöra plikter och tillgodogöra sig rättigheter utan att
göra avkall på sin egenart, kultur eller sin tro. Kravet på en genomgripande försvenskning kallas för
assimilation och har ingenting med integration att göra.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
5
Inledning
Migrationen under 2000‐talet är omfattande och berör många länder, men migration är långt ifrån en ny
företeelse: globalt ser vi en lång historia av att människor bryter upp och rör sig över gränser (Tillväxtverket,
2013a). Den långa perioden av emigration som började under 1800‐talet ersattes efter andra världskriget av
en växande arbetskraftsinvandring och Sverige gick från ett utvandrings‐ till ett invandringsland.
Immigrationen var vid denna tid främst från grannländerna, framför allt Finland, och expanderade senare
under 1960‐talet med immigration också från Väst‐ och Sydeuropa. Från 1970‐talet minskade
arbetskraftsinvandringen och under 1970‐och 80‐talen var invandringen till Sverige mera blygsam ‐ trots att
flyktinginvandringen från bl.a. Latinamerika, Mellanöstern och Balkan ökade. Under sista åren på 1980‐talet
och under 1990‐talet ökade flyktinginvandringen från Asien och Balkan, men totalt sett har
flyktinginvandringen endast utgjort omkring en tredjedel av all invandring mellan 1985 och 2000 (Arena idé,
2015; Tillväxtverket, 2013a). Under de senaste åren, från 2011 till 2014, har antalet flyktingar som kommer
till Sverige åter ökat, även flyktingarnas andel av den totala migrationen har ökat under dessa år. Men den
största immigrantgruppen är, och har under hela 2000‐talet varit, anknytningar det vill säga återförening av
familjer i Sverige. Tillväxtverket (2013a) lyfter i sin forskningsöversikt två trender för den globala
migrationen under senare år: den första trenden är att de som flyttar ofta är unga personer som ännu inte
har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden; ett andra mönster är att de allra flesta flyttningar sker över
korta avstånd: som exempelvis mellan grannländerna i Norden (Tillväxtverket, 2013a).
Detta avsnitt kommer bland annat att visa de senaste årens flyktingströmmar globalt och i Sverige; samt
beskriva varifrån människor som kommer till Sverige kommer ifrån och av vilken anledning. I nästkommande
avsnitt beskrivs sammansättningen av befolkningen med utländsk bakgrund som idag bor och lever i Sverige
och Gävleborgs län.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
6
Migration ur ett globalt perspektiv
FNs organ UNHCR beskriver i ett faktaunderlag (UNHCR: Global Facts and Figures, 2014) hur gruppen
flyktingar har ökat mellan 2013 och 2014 och hur närmare 19,6 miljoner människor beräknades vara på flykt
från sina hemländer på grund av exempelvis krig, väpnade konflikter, etniska rensningar mm under 2014.
Enligt UNHCR var 13,9 miljoner människor på flykt på grund av väpnade konflikter i deras hemländer. Enligt
samma rapport beräknas 51 procent av dessa flyktingar vara 18 år eller yngre.
Det framkommer även att 86 procent av alla flyktingar tas emot av så kallade utvecklingsländer, en kvot som
ökat med 13 procent de senaste 10 åren.
Förutom dessa beskrivs en annan grupp som betecknas som IDPs (internally displaced persons) vilka består
av människor på flykt från sina hem men som fortfarande befinner sig i sitt hemland. Under 2014 beräkas att
38,2 miljoner människor levde som flyktingar i sitt hemland (UNHCR: Global trends, 2014).
I tider som dessa när begrepp som massinvandring används relativt ofta är det därför befogat att sätta just
invandring till Sverige i ett större perspektiv. Figuren visar därför att 19,6 miljoner människor befinner sig på
flykt från sina hemländer men att bara 626 000 kommer in i EU‐området – en siffra som motsvarar lite mer
än tre procent av alla flyktingar i världen. Av dessa flyktingar som kommer in i EU beräknades ca 120 000
personer ha kommit till Sverige. Till Gävleborgs län kom under 2014 2390 personer av ovannämnda 120 000
personerna.
I denna första del kommer fokus att ligga på att beskriva vilka det är som kommer hit och varifrån de
kommer och först i en senare del utvecklas resonemanget om vad det betyder för regionens utbildningsnivå,
resursutnyttjande av arbetskraften mm. Här finns ett större fokus på hur det ser ut för de immigranter som
fått uppehållstillstånd och som också valt att stanna för att leva i Sverige.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
7
Ett geografiskt perspektiv
I diagrammet till vänster kan vi se mängden flyktingar som kommit från varje enskild kontinent mellan 1990
och 2014. Här blir det tydligt att flyktingarna under denna period främst kommit från den asiatiska
kontinenten (214 319 personer) tätt följda av flyktingar från den europeiska kontinenter (128 187 personer).
Flyktingar från den afrikanska kontinenten är, volymmässigt, ett relativt nytt fenomen och därför kommer
dessa flyktingar först på tredje plats åtföljda av flyktingar i kategorin övriga vilka är folkgrupper som inte har
någon egen stat (kurder, palestinier m.fl.) och till sist kommer de som flytt från Latinamerika.
Ett tidsmässigt perspektiv
I diagrammet till högerser vi hur flyktingströmmarna har förändrats över tid sedan 1990 fram till förra året
(2014). Här blir det tydligt att det främst är krig och konflikter som driver människor att söka sig till andra
länder. Exempelvis ser vi en kraftig ökning av flyktingar från Europa mellan 1992 och 1996 – en tidpunkt som
sammanfaller väl med konflikterna i före detta Jugoslavien. På liknande sätt finns en topp med flyktingar
från Asien mellan 2006‐2010 vilket sammanfaller med oroligheterna i Iran och Irak och Gulfkriget. Den
ökning som sedan kommer från 2012 och som bara ökar fram till 2014 i diagrammet sammanfaller i tid med
oroligheterna i Syrien. På samma sätt finns en ökning från Afrika sedan 2008 vilken sammanfaller med
oroligheterna i Somalia, Eritrea, Etiopien och Uganda.
Av denna anledning är det svårt att beskriva flyktingströmmar över tid på annat sätt än genom
linjediagrammet ovan – flyktingars ursprung växlar nämligen över tid och påverkas mer av vad som händer i
människors hemland än vad som händer här i Europa. Det är med andra ord krig, oroligheter och svält som
människor flyr från.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
8
Europa
Som det övre vänstra diagrammet visar så kommer majoriteten av alla flyktingar från Europa mellan 1990
och 2014 från det forna Jugoslavien och endast en mindre del kommer från Polen och Bulgarien. Här kan det
vara värt att påpeka att diagrammet endast representerar flyktingar, alla människor som kommer från
Europa av andra skäl som att studera, arbeta, söka arbete eller som förenas med släkt är exkluderade från
dessa diagram. De personer som ingår här är de som söker skydd i Sverige som flyktingar.
Latinamerika
Flyktingar från Chile dominerar bland dem som flyr från Latinamerika och därefter kommer en mindre del
flyktingar från Colombia och Kuba. Denna grupp är dock mycket liten i dagens flyktingström och har sin del
från tidigare år med oroligheter i Latinamerika.
Afrika
Flyktingströmmen från Afrika är av ett senare dato än den från Latinamerika och här är det tydligt att
ökningen flyktingar från kontinenten sammanfaller med de oroligheter som finns i regionen kring Somalia,
Etiopien och Eritrea men det kommer också flyktingar från Uganda även om denna grupp är mindre i
jämförelse med det antalet flyktingar från andra länder i Afrika.
Asien
Flyktingströmmarna från Asien representerar egentligen tre vågor av immigration, dels en mindre topp runt
1991‐1992 och sedan en andra våg mellan 2005 och 2009 samt en pågående topp från 2012. På en senare
sida syns det tydligt hur den pågående toppen består av människor från Syrien som flyr hit för asyl. Men det
totala antalet flyktingar från Asien som visades på föregående sida visar också att merparten av de flyktingar
som kommer från Asien består av människor som flytt Iran, Irak, Libanon och Afghanistan.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
9
Volymer av immigration
Det vänstra diagrammet visar inte bara den totala volymen av immigration utan visar också hur stora
andelar av olika kategorier av flyktingar som bygger upp den totala volymen på en årlig basis. En tolkning av
bilden är att den understa gröna ytan visar hur andelen människor som kommer hit för att arbeta förhåller
sig till den totala mängden immigration och på just denna punkt kan diagrammet vara delvis vilseledande då
nya regler innebär att medborgare från EU/ESS inte längre är skyldiga att anmäla att de är i landet för att
arbeta under en period av max 90 dagar (det översta lagret under den svarta linjen). Under maj 2014 slutade
Migrationsverket att registrera migranter från EU/ESS.
Den översta ytan ska därför förstås som mindre representativ sedan maj 2014 då reglerna ändrades. Den
andra ytan nedifrån visar antalet människor som kommer hit för att studera, 2010 infördes en studieavgift
för studenter utanför EU/ESS vilket också avspeglas i en minskning av studenter mellan 2010 och 2011. Den
tredje, brandgula, ytan nedifrån representerar flyktingar och här kan vi tydligt se att flyktingströmmen ökat
sedan 2011 något som kan förstås genom att oroligheter både i Asien och Afrika sammanträffar i tid. Den
fjärde och cerise ytan representerar anknytning, som också benämns som anhöriginvandring i det dagliga
talet, och den sista översta ljusgröna ytan representerar människor som kommer från EU/ESS vilket betyder
att den rimligtvis är underrapporterad sedan maj 2014.
Trender immigration
Det högre diagrammet visar egentligen samma sak som det vänstra – men på ett annat sätt. Här kan vi se att
den största kategorin av immigranter idag är anknytningar, det vill säga familjer som förenas i det nya
landet. Den andra gruppen immigranter som ökar i dagsläget är de flyktingar vi tittat närmare på innan. Den
tidigare nämnda regeländringen för medborgare från EU/ESS syns än tydligare här då kurvan dyker ganska
brant mellan 2013 och 2014. Det betyder inte att denna kategori minskat utan ska istället förstås som en
kategori som från och med 2014 inte längre kommer att vara synliga i migrationsverkets statistik.
Immigration för arbete har minskat lite varje år sedan 2012 medan studerande är på svag uppgång sedan
2012. Dessa diagram gör det tydligt att invandring som begrepp rymmer en mycket heterogen grupp som
består av allt mellan gästforskare och flyktingar.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
10
Om begreppet förstagångs uppehållstillstånd
Uppehållstillstånd ges till den som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och som sedan bedömts ha
tillräckliga skäl att bo och arbeta i landet. Dessa skäl skiljer sig åt beroende på om skälet är asyl, arbete eller
anknytning. Det förekommer dock att ansökan avslås och att personen återvänder till sitt hemland för att
söka uppehållstillstånd igen från hemlandet. Uppehållstillstånd ges även i tidsbegränsad omfattning till
arbetssökande, studenter och gästforskare, idrottsutövare med flera.
I statistiken i figuren ovan ingår inte arbetssökande, arbetskraft, studenter, idrottsutövare osv utan det är
endast sådana som sökt asyl och därför ansökt om permanent uppehållstillstånd som ingår i statistiken som
presenteras. Figuren till vänster är också begränsad till de elva vanligaste ursprungsländerna för
asylsökande.
Mellan januari och juni 2015 beviljades uppehållstillstånd, i fallande ordning, för första gången till
personer från:
1 Syrien
2 Statslös
3 Somalia
4 Afghanistan
5 Irak
6 Thailand
7 Eritrea
8 Kina
9 Iran
10 Turkiet
11 Serbien
Det står då tydligt att de flesta uppehållstillstånden gäller människor från det krigsdrabbade Syrien och att
det är anknytning som idag dominerar bland de beviljade uppehållstillstånden men att ca 3000 av dem också
är ensamkommande flyktingbarn.
Tidsintervallet är dock lite för kort för att säga någonting om könsfördelningen, men under det första
halvåret vad det fler kvinnor än män som fick uppehållstillstånd i anknytningsärenden medan
könsfördelningen är jämn i kategorin adoptivbarn, ensamkommande flyktingbarn och föräldrar till
ensamkommande flyktingbarn.
Anhöriga till arbetstagare, studenter, människor med förlängt uppehållstillstånd samt medborgare från
EU/ESS som får uppehållsrätt är samtliga exkluderade från ovanstående statistik.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
11
Figuren ovan visar på hur beviljade förstagångsuppehållstillstånd har ökat och minskat mellan människor
från olika länder under de första sex månaderna av 2015. Då detta är en mycket kort period är den känslig
för många felkällor samtidigt som den ändå i viss mån avspeglar vilka grupper som söker uppehållstillstånd.
Under det första halvåret ökade beviljade uppehållstillstånd till Etiopien vilket antagligen avspeglar en ökad
flyktingström från landet. I skrivande stund (2015‐09‐08) är det också troligt att den minskning som vi ser
från Syrien inte kommer att bestå när hela året summeras. Bilden kan också ses som någonting som
återspeglar den så kallade anknytningen och på så sätt ökar antalet uppehållstillstånd för vissa grupper som
vistats i landet en längre period och kan söka uppehållstillstånd för att återförenas.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
12
Inledning
Det är människor som skapar tillväxt och därmed är också människor en av de värdefullaste resurserna när
det gäller tillväxtskapande i ett land eller region. Skillnader mellan sammansättningar i befolkningen, som
exempelvis antal, ålder, utbildningsnivå och hälsa, påverkar tillväxt och den ekonomiska utvecklingen olika
(Tillväxtanalys, 2013).
Idag står hela Europa (med undantag för vissa geografiska områden) inför likartade problem: befolkningen
blir allt äldre och ålderssammansättningen förändras. Detta medför bland annat stora pensionsavgångar och
ett ökande omsorgsbehov. Dock finns undantag för vissa geografiska områden. Sverige har också en
åldrande befolkning och de stora barnkullarna från 1940‐talet och 1960‐talet har nått eller börjar nå
pensionsålder, och med ålder ökar också sannolikt ett ökande vård‐ och omsorgsbehov. Vid jämförelse med
våra grannländer i Norden och Europa, har Sverige dock ett förhållandevis annat utgångsläge. Danmark och
Finlands befolkning växer endast hälften så snabbt som Sveriges, och Tysklands befolkning minskar (Global
utmaning, 2015).
Detta avsnitt kommer presentera befolkningsstrukturen bland personer med utländsk bakgrund i riket och i
Gävleborgs län avseende ålderssammansättning, kön, födelseregioner, skäl till invandring. Avsnittet ger med
andra ord en bild av hur befolkningen ser ut i genomsnitt i dagsläget, i förhållande till föregående avsnitt där
inflödet beskrevs. Avsnittet syftar till att ge en grund när vi framöver i rapporten ska tolka statistik och
avsnitt som berör specifika frågor så som exempelvis arbetsmarknad och utbildning.
Avsnittet inleds, utifrån ovan beskriven demografisk utveckling, med ett resonemang kring försörjningskvot i
riket och Gävleborgs län. Här används såväl ett historiskt perspektiv, nutidsbeskrivning samt prognos för
framtiden. Prognoser är ofta relativt osäkra, speciellt om det handlar om flera år framöver. Demografiska
prognoser, som en befolkningsprognos, brukar däremot präglas av en ganska liten osäkerhet:
fertilitetsantaganden och antaganden om dödlighet är stabila över tid. Det som skapar osäkerhet är
uppskattningen av flytt‐ och flyktingströmmar. Det är i princip omöjligt att förutspå att väpnade konflikter,
naturkatastrofer, social oro eller andra händelser som ger stora befolkningsrörelser kommer att uppstå.
Något som är desto säkrare är prognoser över hur många svenskar som kommer vara i arbetsför ålder, samt
storleken på den framtida arbetskraften. Detta är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att bland annat se
vilken försörjningskvot vi kan förvänta oss i Sverige och i Gävleborgs län i framtiden (Global utmaning, 2015).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
13
Sverige har i likhet med andra länder en åldrande befolkning. Det betyder att antalet personer i arbetsför
ålder (20‐64 år) minskar i relation till resterande del av befolkningen. Detta skapar en stor utmaning för
framtidens finansiering av vår gemensamma välfärd. Ett vanligt sätt att beskriva denna utmaning är att titta
på försörjningskvoten, som är antalet personer i grupper som behöver försörjning (barn i åldrar 0‐19 år samt
äldre i åldrar 65 år och uppåt) i förhållande till antalet personer i arbetsförålder (20‐64 år)*. Resultatet visar
hur många en person i arbetsförålder måste försörja** utöver sig själv. Enkelt kan man säga att ju högre
försörjningskvot desto större press ligger på förvärvsarbetarna att producera varor och tjänster (Arena idé,
2015).
I Sverige har försörjningskvoten mellan 1970‐2015 fluktuerat runt 70, det vill säga, på 100 personer i
arbetsför ålder finns det ytterligare 70 personer som är yngre eller äldre ‐ och som ska försörjas. Figurerna
ovan bygger på en uppskattning av befolkningsutvecklingen där år 2015 det första prognosåret. Efter år
2015 kommer framförallt äldrekvoten att växa i Sverige, vilket leder till en högre försörjningskvot. Från och
med 2045 kommer äldrekvoten att vara större än yngrekvoten, vilket kan kontrasteras mot 1970‐talet då
yngrekvoten var betydligt större än äldrekvoten (detta illustreras i figurerna på nästa sida). År 2050 är
prognosen för rikets försörjningskvot 85,8 personer som ska försörjas av 100 personer i arbetsför ålder.
I Gävleborgs län har försörjningskvoten mellan åren 1970‐2015 fluktuerat med samma mönster som riket
men på en något högre nivå om 75. På senare år har försörjningskvoten stigit för att nu år 2015 ligga
omkring 80. Prognosen visar också på en fortsatt ökning tiden framöver, fram till omkring år 2040 då den
kommer att nå ett tak på cirka 93 för att sedan sjunka något fram till år 2050. Förklaringen till att Gävleborgs
län har, och fortsatt prognosticeras ha, en högre försörjningskvot än riket ligger framförallt i den högre
äldrekvoten. Gävleborgs län har en högre äldrekvot än riket, yngrekvoten är jämförbar med rikets nivå. På
nästa sida finns en figur som illustrerar hur utvecklingen sett ut mellan yngre‐ och äldrekvoten i Gävleborgs
län mellan år 1970‐2050. Redan år 2011 blev äldrekvoten större än yngrekvoten i Gävleborgs län. Detta
medför en utmaning som riket som helhet inte har i samma omfattning.
*) Ett alternativt sätt att se på försörjningskvoten är att också räkna in andelen ej sysselsatta 20‐64 år tillsammans med andelen yngre och äldre för
att se hur många personer som sysselsatta personer i arbetsförålder ska försörja. För vidare läsning och fördjupning se Timbro (2006).
**) Försörja här i den bemärkelse av hur många som försörjer ekonomin med tjänster och varor i förhållandet till hur många som konsumerar
tjänster och varor.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
14
Mot bakgrunden av den demografiska utvecklingen, med en växande grupp äldre i relation till en krympande
grupp yngre som riskerar en sned åldersfördelning i befolkningen och därmed en högre försörjningsbörda,
blir det allt viktigare att mobilsera större delar av befolkningen i arbetslivet. (Arena idé, 2015; Tillväxtverket,
2013a). Eftersom den invandrade befolkningen i hög grad är i förvärvsarbetande åldrar är den demografiska
försörjningskvoten för gruppen utrikes födda lägre jämfört med försörjningskvoten för inrikes födda eller för
den totala befolkningen det är fler personer i de förvärvsaktiva åldrarna än i de äldre och yngre åldrarna.
Utan inflytt till Sverige skulle befolkningens ålderssammansättning leda till en ökad försörjningsbörda. I den
nya befolkningsprognosen kan man se att invandringen ger en ökning av antal personer i arbetsförålder,
vilket bidrar till att försörjningskvoten i Gävleborgs län inte blir större. Utan invandring med tillskott av
personer i förvärvsaktiv ålder hade den prognostiserade försörjningskvoten varit högre. Invandringen är
därmed en möjlighet för Gävleborgs län att möta den demografiska utvecklingen och mildra effekten av den
åldrande befolkningen.
Arena idé (2015) argumenterar för att, utifrån utvecklingen av försörjningskvoten, bör invandring ses som en
möjlighet och investering, snarare än en för kostnad. En investering innebär att resurser investeras i ett
tidigt skede, men det betyder också att de investerade resurserna förväntas att ge avkastning i framtiden.
Invandringen är inte enbart en kostnad, den är mycket mer än så och framförallt komplexare än så. Istället
för att kostnadsminimera denna investering behöver den optimeras. Kostnadsminimering innebär en risk för
underinvestering, exempelvis genom sämre utbildnings‐ och arbetsmarknadsstöd för nyanlända, vilket kan
ge en lägre framtida avkastning. Det är därför viktigt att i framtiden inte dra ner på exempelvis
arbetsmarknads‐ eller utbildningsstöd, eftersom det kommer att påverka den framtida avkastningen
negativt. Snarare bör samhället optimera avkastningen genom att satsa idag för att i framtiden få en
eventuellt högre avkastning.
Gävleborgs län har en stor möjlighet att, med sin åldrande befolkning, få en positiv inströmning av personer i
arbetsför ålder. Det finns ingen motsättning på arbetsmarknaden mellan personer födda i Sverige eller
utrikes födda, en generellt väl fungerande arbetsmarknad och ett gott konjunktursläge är nyckeln till höga
sysselsättningstal oavsett individuellt ursprung. Den framtida avkastningen på investeringen kommer främst
bestämmas av det allmänna konjunktursläget och arbetsmarknaden i Gävleborgs län (Arena idé, 2015).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
15
Detta kapitel beskriver hur befolkningen ser ut i genomsnitt i nuläget, det tidigare kapitel behandlade hur
inflödet av människor ser ut till Sverige.
Det totala antalet personer med utländsk bakgrund i riket var 2,8 miljoner år 2014, vilket var en andel på
totalt cirka 28 procent av befolkningen. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten: 1,4 miljoner per kön,
vilken också ger en jämn fördelning sett till andel av befolkningen: 16,2 procent av befolkningen är utrikes
födda män, 16,7 procent är utrikes födda kvinnor. Det är också nästintill lika stora andelar mellan män och
kvinnor för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, 5,2 procent och 4,9 procent, samt för inrikes födda
med en inrikes och en utrikes född förälder, 7,4 procent och 7,1 procent.
Det totala antalet personer med utländsk bakgrund i Gävleborgs län var 52 254 år 2014, vilket var en andel
på totalt cirka 19 procent av befolkningen, det vill säga en klart lägre andel av den totala befolkningen
jämfört med riket. Andelen utrikes födda kvinnor är något högre än utrikes födda män, 11,5 procent mot
10,9 procent. Andelen inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar är 2,5 procent bland män och
2,4 procent bland kvinnor. Andelen inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder är 5,1 procent
bland män och 4,9 procent bland kvinnor. Också för dessa grupper av personer med utländsk bakgrund är
andelen lägre i länet jämfört med riket.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
16
Sett över tid så har andelen män med utländsk bakgrund ökat med cirka 7 procentenheter i länet under de
senaste decenniet, och andelen har under hela perioden varit lägre än riksgenomsnittet, en skillnad om cirka
10 procentenheter över hela perioden. Andelen män som är inrikes födda med en eller två utrikesfödda
föräldrar är förhållandevis stabilit under hela perioden. Den ökning som ses totalt sett, både för länet och för
riket, återfinns framförallt i gruppen Utrikes födda. Mönstret, och förhållandet mellan län och rike, är det
samma även bland kvinnor (se figurer nästa sida).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
17
Liksom för män (se föregående sida) har andelen kvinnor med utländsk bakgrund ökat med cirka 7
procentenheter i länet under de senaste decenniet, och andelen har under hela perioden varit lägre än
riksgenomsnittet, en skillnad om cirka 10 procentenheter. Andelen kvinnor som är inrikes födda med en
eller två utrikesfödda föräldrar är förhållandevis stabilit under hela perioden. Liksom för män återfinns den
ökning som ses totalt sett av andel kvinnor med utländsk bakgrund främst i gruppen utrikes födda, både för
länet och för riket.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
18
Figurerna ovan beskriver hur stor andel individer inom varje åldersgrupp i riket respektive Gävleborgs län
som var av utländsk bakgrund år 2014. Generellt har Gävleborgs län en lägre andel individer med utländsk
bakgrund, jämfört med riket.
I riket är andelen med utrikes födda personer dominerande för åldrar 15 år och äldre, medan både inrikes
födda med två utrikes födda föräldrar och inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder är större
i de yngre åldrarna 14 år och yngre. Den största andelen personer med utländsk bakgrund var utrikes födda
inom åldergruppen 25‐34 år: 26 procent av de utrikesfödda var av denna ålder.
I Gävleborgs län finns ett liknande mönster som för riket, med undantag för att utrikes födda personer är
vanligast i alla åldrar förutom de allra yngsta, 4 år och yngre, där inrikes födda med två utrikes födda
föräldrar och inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder är större. Även i Gävleborgs län är
den största andelen personer med utländsk bakgrund utrikes födda i åldern 25‐34 år (18 procent).
Här syns tydligt poängen som bland andra Arena idé (2015) lyfter fram, att personer som immigrerar till
Sverige ofta är i arbetsför ålder och tillhör varken yngrekvoten eller äldrekvoten som används för att räkna
ut försörjningskvoten. Det är snarare personer som, genom investeringar, kan bidra till att minska
försörjningskvoten på sikt, både i riket och i Gävleborgs län.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
19
Figurerna ovan avser utrikes födda individer enbart*. I riket kan vi se att den vanligaste födelseregionen
bland utrikes födda år 2014 är Världen exkl. EU/EFTA. Fördelningen över födelseregion skiljer också mellan
skäl för invandring; gruppen Skyddsbehövande och deras anhöriga domineras, med 97 procent respektive 96
procent, av män respektive kvinnor från Världen exkl. EU/EFTA. I gruppen Övriga utrikes födda är
fördelningen något jämnare. För män består den av 50 procent personer från Världen exkl. EU/EFTA, 30
procent från EU/EFTA exkl. Norden, samt 20 procent från Norden exkl. Sverige. För kvinnor består den av 51
procent från Världen exkl. EU/EFTA, 26 procent från EU/EFTA exkl. Norden, samt 24 procent från Norden
exkl. Sverige.
Även i detta avseende finns vissa skillnader mellan riket och Gävleborgs län. Gävleborgs län har en större
andel personer från Världen exkl. EU/EFTA och en lägre andel personer från EU/EFTA exkl. Norden. När det
gäller skäl till invandring går mönstret från riket igen; år 2014 hade 99 procent av skyddsbehövande och
deras anhöriga Världen exkl. EU/EFTA som födelseregion. Även i gruppen övriga utrikes födda var Världen
exkl. EU/EFTA största födelseregion med 50 procent för män och 53 procent för kvinnor. Skillnad mellan
länet och riket återfinns i andel personer med födelseregion Norden exkl. Sverige där Gävleborgs län har en
större andel i jämfört med riket.
*) Figuren inkluderar alltså inte alla personer med utländsk bakgrund (se sida med begreppsförklaring).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
20
Vistelsetid kan vara en bra indikation att använda för att se bland annat integrationen till arbetsmarknaden.
Figurerna ovan beskriver, utifrån födelseregion och kön, vistelsetiden i Sverige för utrikes födda bosatta i
länet respektive riket som helhet. Observera att födelseregion uppdelad efter vistelsetid också återspeglar
var i världen det just nu och på senare år, men även historiskt, pågått/pågår krig, katastrofer och social oro
som tvingat människor på flykt.
I så väl riket som länet är den vanligaste födelseregionen Världen exkl. EU/EFTA, oavsett vistelsetid.
Återigen: ett tecken på den grova kategoriseringen av födelseregioner och den stora heterogenitet som
finns inom kategorierna. I riket som helhet är andelen personer från födelseregion Världen exkl. EU/EFTA
högst bland personer med vistelsetiden mindre än 2 år: 74 procent för så väl män som kvinnor. Även bland
personer med vistelsetid 10 år är en hög andel från Världen exkl. EU/EFTA: 62 procent för män och 57
procent för kvinnor. personer inom födelseregion Norden exkl. Sverige har varit omkring fem procent för
både män och kvinnor de senaste 10 åren av vistelsetid. Utmärkande är att de personer som tillhör Norden
exkl. Sverige kom till Sverige för mer än 10 år sedan och har en andel av 21 procent män och 25 procent
kvinnor i kategorin med vistelsetid på mer än 10 år. För personer med födelseregion EU/EFTA exkl. Norden
är andelen cirka 20 procent över alla presenterade grupper av vistelsetider. Den största andelen återfinns i
vistelsetid 2‐4 år där 26 procent av männen och 23 procent av kvinnorna kommer från EU/EFTA exkl.
Norden. Lägst andel återfinns i vistelsetid på 10 år eller mer, där både män och kvinnor har 18 procent.
Även för Gävleborgs län är andel personer från födelseregion Världen exkl. EU/EFTA störst totalt sett samt
inom alla vistelsetider. personer med en vistelsetid på mindre än 2 år består till 92 procent av män och 91
procent av kvinnor från Världen exkl. EU/EFTA. Därefter blir andelen från födelseregion Världen exkl.
EU/EFTA med en ökande vistelsetid. Vid en vistelsetid på 10 år eller mer är skillnaderna mellan
födelseregionerna mindre, men består ändå av en högre andel personer från Världen exkl. EU/EFTA med 53
procent män och 50 procent kvinnor. Här finns även den största andelen personer från Norden exkl. Sverige,
med 33 procent män och 37 procent kvinnor, vilket inte är förvånande med tanke på att Sverige historiskt
hade en relativt stor arbetskraftsinvandring från bland annat Finland.
Skillnaderna mellan riket och Gävleborgs län är framförallt den generellt högre andelen personer med
födelseregion Världen exkl. EU/EFTA i Gävleborgs län. Dessutom är andelen personer med födelseregion
EU/EFTA exkl. Norden mindre i Gävleborgs län för alla vistelsetider. Andelen personer från Norden exkl.
Sverige är större i Gävleborgs län jämfört med riket.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
21
Inledning
Kunskapsutveckling har stor betydelse för bland annat ekonomisk tillväxt. Satsningar på ökat humankapital
är däremot inte bara något som gynnar ekonomin och ekonomisk utveckling, det ger också individen en
chans till utveckling och självförverkligande. Idag är behovet av ett starkt humankapital på arbetsmarknaden
en nödvändighet för att vara attraktiv och att kunna matcha de arbeten som finns på utbudssidan. När det
uppstår matchningsproblem mellan de arbetssökande och de vakanser som finns på arbetsmarknaden är det
inte sällan just humankapitalet som i någon mån inte är tillräcklig. Det kan handla om att den som är
arbetslösa inte har rätt utbildning, att relevanta erfarenheter saknas, eller att språket skapar en barriär.
Idag kan vi se att det uppstår problem för personer som kommer till Sverige: exempelvis när utbildningen
inte är den rätta; utbildning saknas; utbildning finns men är svår att validera; eller när arbetslivserfarenheter
är få eller svåra att översätta till den svenska arbetsmarknaden, etc. Tillväxtverket (2013a) påpekar att om
Sverige blir bättre på att tillvara ta på de erfarenheter och det humankapital som anländer i form av
nyanlända personer finns mycket att vinna i regional utveckling och ekonomisk tillväxt.
Det finns flera studier som visar att personer med utländsk akademisk utbildning inte ens på lång sikt
erhåller yrken i nivå med sin utbildning i Sverige. Resultaten är dessutom sämre i Sverige än i andra
jämförbara länder, exempelvis Tyskland och Australien (Tillväxtverket, 2013a). Tillväxtverket (2013a) ser det
som sannolikt att förklaringen finns i en kombination av diskriminering och arbetsgivares svårighet att
bedöma värdet av en utländsk utbildning.
Detta avsnitt kommer ge en bild av hur utbildningsnivån generellt ser ut bland utrikes födda i Gävleborgs län.
Där det är relevant kommer jämförelser mot riket att göras. Dessutom problematiseras varför utrikes födda
eller personer med utländsk bakgrund i högre utsträckning har ett arbete som man egentligen är
överkvalificerad för. Fördelningen av utbildningsnivån ses här som en indikator för humankapitalet och
avsnittet är viktig att ta med sig för förståelsen i kommande avsnittet om etablering på arbetsmarknaden.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
22
Humankapital är ett av de viktigaste grunderna för att etablera sig på arbetsmarknaden. När dagens
arbetsmarknad kräver mer av individen än tidigare sätter det större press på individen att också skaffa sig en
tillräcklig utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Generellt är arbetslösheten högre bland
personer utan en fullständig gymnasieutbildning i Sverige. Personer utan gymnasieutbildning är också en
sårbar grupp som ofta drabbas hårdare vid konjunktursvängningar på arbetsmarknaden. Även utrikes födda
och ungdomar är grupper som, historiskt, drabbats hårdare och återhämtat sig långsammare efter perioder
av ekonomisk nedgång. I en rapport från SCB (2014a) redovisas att en stor andel av de som invandrat till
Sverige under 2000‐talet har en högre utbildningsnivå jämfört med de som invandrat tidigare år. Dessutom
är utbildningsnivån för dessa högre än för den inrikes födda befolkningens. Men precis som i den inrikes
födda delen av befolkningen varierar utbildningsnivån även bland den utrikes födda delen. Faktorer som
varifrån utvandringen skett, åldersstruktur, skälen för invandring, samt vilken utbildningsstruktur som
funnits i det land individen utvandrade från, har stor betydelse för utbildningsnivån.
I figuren ovan illustreras högsta genomförda utbildningsnivå år 2014 för den utrikes födda befolkningen 16‐
74 år gammal, fördelat per kön. Figuren avser riket. Bland de utrikes födda kvinnorna 16‐74 år har den
högsta andelen, 37,4 procent, eftergymnasial utbildning. 32,6 procent av kvinnorna har gymnasial utbildning
och 23,1 procent har förgymnasial utbildning. Bland de utrikes födda männen har 35 procent gymnasial
utbildning, 33 procent har eftergymnasial utbildning och 22,9 procent har förgymnasial utbildning. För 9,1
procent av männen och 6,9 procent av kvinnorna saknas information om utbildningsnivå.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
23
Utbildningsnivån i en befolkning kan påverkas av åldersfördelningen i den samma. Figuren ovan illustrerar
därför utbildningsnivå för rikets utrikes födda befolkning, 16‐74 år, fördelat mellan sex olika åldergrupper.
Figuren visar tydliga mönster över ålder, exempelvis: ju äldre åldersgrupp, desto högre andel med gymnasial
utbildning: från strax under 30 procent bland de 16‐34 år till 40 procent eller strax där under för de 45‐74 år.
Samma trend ses också för förgymnasial utbildning, om vi bortser från den högre nivån hos de yngsta: ju
äldre åldersgrupp efter 25‐34 år, desto högre andel med gymnasial utbildning: från 17 till 31 procent.
I den yngsta åldersgruppen är förgymnasial utbildning den mest vanliga utbildningsnivån (38 procent), vilket
förefaller rimligt med tanke på deras ålder om 16‐24 år. 27 procent av de yngre har gymnasial utbildning och
för 20 procent saknas uppgift om utbildningsnivå. Detta är den åldersgrupp där det för högst andel individer
saknas uppgift om utbildningsnivå. I åldersgrupperna 25‐34 år och 35‐44 år, de åldersgrupper som vi tidigare
visat är de största grupperna i befolkningen, har majoriteten, 44 respektive 42 procent, eftergymnasial
utbildning. Även i åldergrupperna 45‐54 år och 55‐64 år har mer än en tredjedel, 37 respektive 32 procent,
eftergymnasial utbildning. I de tre äldsta åldergrupperna är gymnasial utbildning den högsta genomförda
utbildningsnivån.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
24
I figuren ovan illustreras utbildningsnivå för den utrikes födda befolkningen 25‐64 år fördelat per kön, samt
hur den har förändrats mellan tre olika tidsintervall för senaste invandringsår: år 1994 eller tidigare, år 1995‐
2004, samt år 2005‐2014. Andelen med gymnasieutbildning har minskat drastiskt mellan tidsintervallet från
1994 till 2005 och framåt. Från en total nivå på 46 procent till en total nivå på 23 procent. Samtidigt har
gruppen av individer där utbildningen är okänd ökat. Generellt kan man säga att kvinnor har något högre
utbildningsnivå än män, men både kvinnor och män följer samma nedåtgående trend i gymnasial utbildning.
Andel med eftergymnasial utbildning har ökat, mest mellan invandringsåren år 1994 eller tidigare och år
1995‐2004, både för män och kvinnor. För män som invandrade år 1994 eller tidigare är andelen med
eftergymnasial utbildning 31 procent, andelen som invandrade år 1995‐2004 eller år 2005‐2014 är högre
med 41 respektive 42 procent. För kvinnor som invandrade år 1994 eller tidigare är andelen med
eftergymnasial utbildning 36 procent, andelen som invandrade år 1995‐2004 eller år 2005‐2014 är högre
med 45 respektive 46 procent. SCB (2014:6) lyfter fram att de personer som invandrat till Sverige under
2000‐talet, generellt, har en högre utbildningsnivå jämfört med de personer som invandrat tidigare år.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
25
Figuren ovan illustrerar vilka områden som utrikes födda personer, i åldern 16‐74 år, i Sverige är utbildade
inom. I den Allmänna inriktningen ingår pedagogik, humaniora och tjänster. Inom Samhällsvetenskapen
ingår, förutom samhällsvetenskap, även juridik, handel och administration. I den Naturvetenskapliga och
tekniska inriktningen ingår även lant‐ och skogsbruk, och i Hälso‐ och sjukvård ingår även social omsorg.
Figuren avser endast gymnasial och eftergymnasial utbildning.
Det är återigen viktigt att framhålla sammansättningen i gruppen utrikes födda, som är en väldigt heterogen
grupp med personer som invandrat av olika skäl. Totalt sett är den allmänna inriktningen den vanligaste
bland de gymnasialt utbildade, vid eftergymnasial utbildning blir framförallt Naturvetenskap och teknik samt
Samhällsvetenskap vanligare. En tydlig skillnad från övriga grupper av utbildningsnivåer är att
Naturvetenskap och teknik dominerar bland utrikes födda med forskarutbildning. Även inom gruppen med
eftergymnasial utbildning längre än 3 år är naturvetenskap och teknik störst bland män, och även totalt sett.
Utbildning har stor betydelse eftersom en högre utbildning tenderar att höra ihop med en högre
förvärvsarbetarandel.
Det finns små till stora skillnader mellan könen. Generellt kan man se att män finns överrepresenterade
inom naturvetenskap och teknik, samtidigt som kvinnor är överrepresenterade inom hälso‐ och sjukvård
(som även rymmer social omsorg). Kopplat till normer mellan kvinnor och män följer detta det redan
existerande mönstret på arbetsmarknaden och samhället i stort.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
26
Som tidigare nämnts finns, enligt Tillväxtverkets (2013a) genomgång, flera studier som visar att personer
med utländsk bakgrund som har akademisk utbildning inte ens på lång sikt erhåller yrken i nivå med sin
utbildning i Sverige. Figurerna ovan jämför antal anställda personer som är utrikes födda och har
eftergymnasial utbildning och ett arbete på 3:e eller 4:e kvalifikationsnivån enligt SSYK*, i förhållande till
totalt antal anställda personer som är utrikes födda och har eftergymnasial utbildning. Det vill säga: om alla
anställda utrikes födda personer som har eftergymnasial utbildning skulle ha ett arbete som de är
kvalificerade för (3:e och 4:e kvalifikationsnivån innebär ett arbete som fordrar eftergymnasial utbildning
längre än två år) skulle denna siffra vara 100 procent. I Gävleborgs län hade år 2013 drygt hälften (61
procent av männen och 53 procent av kvinnorna) av de utrikes födda anställda personerna med
eftergymnasial utbildning ett arbete som de är kvalificerade för.
Figuren ovan till vänster visar utvecklingen över tid för den andel anställda utrikesfödda som har en
eftergymnasial utbildning med ett arbete på sin kvalificeringsnivå: för män har andelen under hela perioden
legat på en nivå omkring 54 procent, hos kvinnor ligger andelen något högre, men andelen har minskat
under perioden, från 64 till 61 procent. Även skillnaden mellan män och kvinnor har minskat över perioden,
från 12 till 8 procentenheters skillnad.
Figuren ovan till höger visar andel anställda utrikes födda personer som har eftergymnasial utbildning och
ett arbete på 3:e eller 4:e kvalifikationsnivån, fördelat per vistelsetid i Sverige. Hos såväl män som kvinnor är
andelen högst bland personer med en vistelsetid kortare än två år. Näst högst andelar återfinns hos män och
kvinnor med vistelsetider över tio år, och lägst andelar återfinns hos män och kvinnor med vistelsetid mellan
två till tio år. Figurerna ovan tar inte hänsyn till anledning till immigration, födelseregion eller ålder.
*) Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) är ett system för gruppering av individers yrken. Det som avses är de kvalifikationer som arbetet i fråga fordrar, inte de
kvalifikationer som den arbetstagare besitter som utför arbetet. Ett arbete definieras som de arbetsuppgifter och göromål som utförs av en person och kvalifikationer
definierar de kunskaper och färdigheter som fordras för att utföra detta arbete. SSYK består av fyra breda kvalifikationsnivåer:
1.
Elementär utbildning på grundskolenivå. Översatt till svenska förhållanden innebär det inga eller låga formella utbildningskrav:
2.
Utbildningar på gymnasial nivå samt eftergymnasiala utbildningar kortare än 2 år;
3.
Praktiska eller yrkesspecifika eftergymnasiala utbildningar om 2‐3 år;
4.
Teoretiska eller forskarförberedande eftergymnasiala utbildningar samt forskarutbildningar om minst 3 år, normalt 4 år eller längre.
Källa: scb.se
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
27
Inledning
I en internationell jämförelse rankas Sverige högt när det gäller utrikes föddas möjligheter på
arbetsmarknaden. Riksrevisionen (RIR 2015:17) menar också att utrikes födda har goda möjligheter på
arbetsmarknaden när det handlar om formella hinder, utbildning och skydd mot diskriminering. Trots detta
finns stora skillnader i andel etablerade mellan utrikes födda och inrikes födda personer, vilket kan visa på
svårigheter för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden samt. Internationella jämförelser visar
dessutom att Sverige har svårare än andra länder, exempelvis Tyskland, Nya Zeeland och Australien, att
integrera invandrare på arbetsmarknaden (RIR 2015:17; Tillväxtverket, 2013a).
Det är här viktigt att poängtera att gruppen utrikes födda, som ofta felaktigt ses som en homogen grupp, är
en väldigt heterogen grupp av personer. Det finns stora variationer i både sysselsättningstal och
arbetslöshetstal mellan individer med olika ursprungsland, invandringsår, kön, födelseår, etc. Individer som
kommit till Sverige innehar olika nivåer av humankapital och bär med sig erfarenheter som inte är
jämförbara med varandra.
Detta avsnitt beskriver att etablering på arbetsmarknaden är en process som påverkas av många faktorer.
Skäl för invandring har exempelvis stor betydelse. En person som anländer som en flykting har oftast svårare
att komma in på arbetsmarknaden jämfört med en arbetskraftsinvandrande person som kanske till och med
har ett arbete som väntar vid ankomst. Andra strukturella faktorer som sannolikt påverkar möjligheterna att
få arbete kan vara tid i landet, var man bosätter sig, utbildningsnivå, ålder och kön. Detta ser vi även i
Gävleborg eftersom, vilket detta avsnitt bland annat visar: sysselsättningsnivåerna varierar mellan
födelseregioner, mellan kön, och över åldrar. Det finns också stora regionala skillnader i sysselsättningsgrad
bland utrikesfödda och betydelsen av den regionala/lokala arbetsmarknadssituationen, den regionala/lokala
sysselsättningsgraden, samt det lokala/regionala företagsklimatet och företagstätheten har framkommit i
flera studier enligt Tillväxtverkets genomgång (Tillväxtverket, 2013a). Ett gott generellt arbetsmarknadsläge,
och att upprätthålla en hög och stabil sysselsättning, är vad som kan ses som de viktigaste delarna för att
förbättra etableringen på arbetsmarknaden. Detta eftersom sysselsättningsgraden hos invandrade och
inrikes födda påverkas av samma faktorer: en välfungerande ekonomi med hög sysselsättningsgrad, låg
arbetslöshet, i starka arbetsmarknadsregioner etc. är avgörande för så väl invandrade som inrikes föddas
etablering på arbetsmarknaden (Arena idé, 2015; Tillväxtverket, 2013a). Slutsatsen är att ett gynnsamt
arbetsmarknadsläge skapar en vinn‐vinn‐situation för alla grupper (Arena idé, 2015).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
28
Det finns en rad teorier och förklaringar till varför sysselsättningen för utrikes födda ligger på den nivå den
gör. Arbetsmarknadsintegreringen är en viktig utgångspunkt för att också integreras i samhället som helhet. I
denna rapport fokuserar vi på sex områden, som redogörs nedan, för att hitta teoretiska förklaringar till vad
som påverkar integrering och etablering på arbetsmarknaden.
Ekonomisk teori
Utrikes födda med lägre nivå av humankapital får svårare att hävda sig på arbetsmarknaden i Sverige som
under slutet av 1990‐talet och början av 2000‐talet började genomgå rationaliseringar där enklare
arbetsuppgifter datoriserades eller försvann helt. Därtill har delar av industrin valt att avveckla och istället
producera i delar av världen där lönekostnaden är lägre jämfört med Sverige (SOU 2010:88). Den
neoklassiska teoribildningen inom nationalekonomin fokuserar på utbud och efterfrågan, och menar att
förklaringen till utrikes föddas högre arbetslöshet finns i samspelet mellan utbud och efterfrågan på
arbetskraft (då framförallt i sektorer med lägre löner och lägre utbildningskrav). Sysselsättningen bland
utrikes födda anses därför enkelt bestämmas av hur utbredd denna sektor är på arbetsmarknaden (Massey
et al., 1993). New Economics of Labour Migration (NELM) är en teoribildning som menar att syftet med
migrationen är att skapa bättre förutsättningar för ett hushåll. Om en del av hushållet emigrerar och ökar
välståndet, delas det ökade välståndet genom internationella kapitalöverföringar (så kallade remitteringar)
tillbaka till hemlandet för att öka kvarvarande del av hushållets väldfärd. Dessa remitteringar anses idag
utgöra en större andel än vad som skickas som internationellt bistånd (Hedberg och Malmberg, 2008).
Teoribildningen NELM kan också ses som en kritik mot det neoklassiska antagandet om den
nyttomaximerande individen (Stark och Bloom, 1985).
Push and pull är en annan teori som starkt kopplas till skäl för invandring. Om individen immigrerar med pull‐
incitament menas det att individen söker bättre levnadsvillkor och ett bättre arbete. Om individen
immigrerar med push‐incitament menas att individen egentligen tvingats att immigrera på grund av
exempelvis krig eller andra sociala svårigheter. Detta påverkar integreringen till arbetsmarknaden (Lee,
1966).
Den uppdelade arbetsmarknaden
Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering (IFAU) visar att det finns en segregering på den svenska
arbetsmarknaden där utrikes födda oftare arbetar med andra utrikes födda, och att detta påverkar bland
annat lönerna negativt (IFAU, 2007). En arbetsmarknad uppdelad i två delar med en övre del där
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
29
anställningsvillkoren är trygga, lönerna högre, arbetsmiljön bättre, och bättre sociala villkor existerar för
individer med högre humankapital, samt en nedre del med låglönearbeten utan speciella krav, dålig
arbetsmiljö, och låga löner. Orsakerna till att en uppdelad arbetsmarknad uppstår i detta fall är att
arbetsgivare har svårt att attrahera inhemsk arbetskraft till låglönearbeten, vilket då blir en direkt ingång för
utrikes födda (Västra Götalandsregionen, 2014).
Till detta kan Löfströms (2005) argument om att den svenska arbetsmarknaden är den mest könsuppdelade i
världen läggas. Trots att Sverige, enligt Världsbanken, hade en av de högsta andelarna kvinnor i
arbetskraften år 2013, är arbetsmarknaden starkt könssegregerad. När utrikes födda kvinnor har lägre
arbetskraftsdeltagande jämfört med män, skapas dubbla trösklar för kvinnor som dessutom, utöver den
uppdelade arbetsmarknaden efter etnicitet, även måste förhålla sig till en könsuppdelad arbetsmarknad
(SOU 2012:9). Den könsuppdelade arbetsmarknaden är främst ett uttryck för normer och fördomar om
kvinnor och män, det resulterar i att kvinnor inte har tillträde till samma arbeten som män, och omvänt.
Infrastruktur
På senare år har Sverige haft en generell bostadsbrist i starka arbetsmarknadsregioner, främst i
storstadsregionerna där även den sociala segregationen vuxit på bostadsmarknaden. Om invandringen ses
som en investering som behöver optimeras skulle sannolikt avkastningen öka om fler bostäder inom starka
arbetsmarknadsregioner skulle byggas (Arena idé, 2015).
Det kan också handla om avstånd till arbetsplatser, vilka i Sverige ofta finns i stadskärnorna. Utrikes födda
(återigen en grov generalisering med stor variation inom gruppen) bor generellt relativt långt från
stadskärnorna. Detta i kombination med sämre tillgång till kollektivtrafik och ett lägre bilinnehav kan
resultera i en högre arbetslöshetsgrad (Moretti, 2012). I ett Sverige med bostadsbrist i framförallt
storstadsregionerna finns möjlighet för närliggande regioner att, med en väl fungerande och utbyggd
infrastruktur som minskar avstånden på den nationella arbetsmarknaden, erbjuda boendelösningar med
pendlingsavstånd till arbetsplatsen.
Humankapital
Humankapitalet hos en individ innebär exempelvis utbildning, arbetslivserfarenhet, färdigheter, samt alla
andra kompetenser, det vill säga faktorer på utbudssida. Därtill finns andra egenskaper och erfarenheter
som kan räknas in som humankapital, exempelvis egenskaper som har betydelse för individens produktivitet
på arbetsmarknaden. Även beslutet att flytta till ett annat land kan anses vara en investering i humankapital
direkt eller indirekt genom eventuella barn (Becker, 1957; Mincer, 1974). För utrikes födda innebär en
flytt/flykt till annat land att deras befintliga humankapital ofta minskar på grund av språkliga barriärer i det
nya landet, en långsam valideringsprocess av tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet, samt av att
individen under processen arbetar för länge inom ett yrke som hen är överkvalificerad för (SOU 2012:9). På
senare år har forskningen visat att högre utbildning bland utrikes födda ökar sannolikheten att ingå i
sysselsättningen. Sannolikheten är dessutom större vid utbildningar som har en yrkesinriktning, vilket
förklaras av att valideringen blir enklare jämfört med samma process för teoretiska utbildningar. Det finns
också stöd för att utbildningsavkastningen är generellt lägre för utrikes födda även om högsta utbildningen
är genomförd i Sverige. Detta leder i sin tur till att incitamenten för högre utbildning minskar (Dahlstedt och
Bevelander, 2010; Petersson, 2014).
Inom humankapital ingår även socialt kapital (se även Sociala nätverk och kontakter nedan). Det sociala
kapitalet är viktigt för att snabbt kunna integreras på arbetsmarkanden. Generellt har utrikes födda ett
ganska lågt socialt kapital, men det finns självklart stora variationer inom gruppen. En högre utbildning
(humankapital) korrelerar ofta med ett stort socialt kapital (Bethoui, 2007).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
30
Sociala nätverk och kontakter
När en person emigrerar till ett annat land är det inte bara humankapitalet som drabbas, det sociala
kapitalet i form av sociala nätverk och kontakter försämras och börjar ofta om på noll. Detta har många
orsaker, men den främsta anledningen är språket som i början är ett hinder från att knyta viktiga kontakter
och att nätverka. Bristen på nätverk blir påtaglig på den svenska arbetsmarknaden där en stor andel av
vakanserna förmedlas genom personliga kontakter (Olli Segendorf, 2005). Idag ses socialt kapital, eller social
kompetens, som en ”informell kvalifikation”, vilket gör att en anställningsprocess är öppen för subjektiv
bedömning från arbetsgivarens sida. Arbetsgivarens preferenser, antaganden och/eller fördomar om olika
individer kan därför spela en betydande roll i fråga om lämplighet. Därför, även om humankapitalet är det
rätta, är det inte säkert att individen i fråga anses uppfylla den sociala kompetens som informellt krävs.
Petersson (2014) menar att dagens forskning om sociala nätverk och kontakter för utrikes födda på
arbetsmarknaden egentligen kan ses som en förlängning av diskriminering, där diskrimingering är en formell
kontext av ojämlikhet medan studier om sociala nätverk placerar utrikes födda i en informell kontext av
ojämlikhet. Samtidigt visade Bethoui (2007) genom en enkätstudie att utrikes födda som använder sig av
något nätverk ökar sannolikheten att integreras på arbetsmarknaden i högre utsträckning. Men även att den
generella kvalitén på utrikes föddas informella nätverk är ganska låg.
Diskriminering
Större delen av alla diskrimineringsteorier på arbetsmarknaden har sitt ursprung i arbetet av Becker (1957),
där etnisk diskriminering tidigt lyftes fram. De senaste decennierna har diskriminering på grund av kön fått
allt större plats. Oftast delas diskrimineringsteorin in preferensbaserad diskriminering och statistisk
diskriminering.
Den preferensbaserade diskrimineringen fokuserar på att det finns givna preferenser/fördomar hos
arbetsgivare vilket gör att vissa grupper eller individer tenderar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden.
Därmed kan egenskaper som är irrelevanta för produktiviteten, som exempelvis kön, ålder, klass, etnicitet,
politiska åsikter och sexuell läggning, vara avgörande om gruppen eller individen diskrimineras eller inte
(Cain, 1986; Arena idé, 2015). Omfattningen av preferensbaserad diskriminering är svår att avgöra, men
Sjögren och Zenou (2007) menar att den är signifikant på arbetsmarknaden. Statistisk diskriminering har som
utgångspunkt att det finns bristande information, svårigheter eller höga kostnader att tillgå information om
en individs produktivitet. I detta fall att en arbetsgivare väljer bort en utrikes född arbetssökande för att
kostnaden att ta reda på den riktiga kompetensen blir för stor (Arena idé, 2015).
En rad studier (se bland annat Arai et al., 2011; IFAU, 2012); Petersson, 2014) visar att diskrimineringen på
svensk arbetsmarknad är betydande, det är dock svårt att avgöra hur omfattande diskrimineringen är
eftersom resultat i studier ofta över‐/underskattar diskrimingeringen. Men bland annat namnet verkar ha
betydelse där personer med ett utländskklingande namn (speciellt från Mellanöstern) i mindre utsträckning
blir kallade till anställningsintervjuer. I en rapport från IFAU (2012) visades att även religiöstillhörighet är en
källa till diskriminering.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
31
Födelseregionen har betydelse för etablering på arbetsmarknaden genom att det ofta gör att humankapital
som individen förvärvat ser olika ut, samt hur detta humankapital riskerar att minska genom en flytt/flykt till
Sverige. Även om indelningen av födelseregion ovan är mycket grov och mixar ihop personer som har olika
egenskaper till en och samma grupp som om de vore homogen, ger den ändå viss indikation på
födelseregionens betydelse.
Figurerna ovan beskriver andelen utrikes födda förvärvsarbetare efter födelseregion och kön år 2013 i riket
och Gävleborgs län. I riket är andelen utrikes födda förvärvsarbetare från födelseregion Norden exkl. Sverige
64,5 procent för män och 68,4 procent för kvinnor. Personer från EU/EFTA exkl. Norden är 66,6 procent av
männen förvärvsarbetare medan 61,1 procent av kvinnorna är förvärvsarbetare. Lägst andel
förvärvsarbetare bland utrikes födda finns inom gruppen från Världen exkl. EU/EFTA, där 59 procent av
männen och 50,5 procent av kvinnorna förvärvsarbetar. Gävleborgs län har en högre förvärvsfrekvens
jämfört med riket när det handlar om personer från Norden exkl. Sverige, 73,7 procent för män och 70,6
procent för kvinnor. Andelen förvärvsarbetande män inom gruppen EU/EFTA exkl. Norden är 65,6 procent,
medan kvinnorna har en andel på 62,1 procent. Precis som för riket finns den lägsta andelen
förvärvsarbetare bland utrikes födda inom Världen exkl. EU/EFTA, både bland män och kvinnor. Totalt
förvärvsarbetade 46,7 procent av männen och 39,6 procent av kvinnorna, vilket är nivåer betydligt lägre än i
riket som helhet.
Sett över tid har det dock inte alltid varit någon större skillnad mellan riket och Gävleborgs län för gruppen
Världen exkl. EU/EFTA. Vid slutet av 1990‐talet var skillnaden mycket liten, men från år 2000 och framåt har
Gävleborgs län haft en annorlunda utveckling jämfört med riket i helhet: kurvan för Gävleborgs län minskade
från år 2000 medan rikets kurva fortsatte att växa. Därefter, innan finanskrisen år 2008, skedde en
minskning av andel förvärvsarbetande i Gävleborgs län samtidigt som kurvan för riket planades ut.
Finanskrisen från år 2008 skapade sedan en varaktigt lägre andel utrikes födda förvärvsarbetande i
Gävleborgs län jämfört med riket, men med viss återhämtning senaste åren.
När kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens jämfört med män kan det vara en indikation på att kvinnor tar ett
större ansvar för det obetalda hushållsarbetet, är föräldraledig i högre utsträckning (i hela befolkningen 74
procent för kvinnor mot 26 procent för män år 2014 enligt SCB (2014b)), och så vidare. Allt detta är faktorer
som kan påverka andelen förvärvsarbetande kvinnor negativt. Det kan också indikera diskriminering på
grund av kön och utländsk bakgrund, som tidigare beskrivits i teoriavsnitt.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
32
Svårigheten för, eller tiden för, etableringen på arbetsmarknaden påverkas dock av många faktorer: en
sådan är vistelsetid i Sverige. En tänkbar hypotes är att när vistelsetiden ökar, ökar också
anställningsbarheten för individen: humankapitalet och det sociala kapitalet hinner byggas upp på nytt i nya
miljöer och kontakter i nya sociala nätverk kan knytas.
I figurerna ovan beskrivs andelen utrikes födda förvärvsarbetande efter vistelsetid i riket och i Gävleborgs
län. Trenden är densamma i både länet och riket med ökande andel förvärvsarbetande med ökande
vistelsetid, men Gävleborgs län har generellt en lägre andel utrikes födda som förvärvsarbetare, totalt sett
cirka 50 procent, jämfört med rikets nivå om 58 procent. Det är igen viktigt att komma ihåg den grova
indelningen som finns i kategorin utrikes födda, det är en heterogen grupp och det finns stora variationer
inom gruppen. I gruppen utrikes födda ingår exempelvis både arbetskraftsinvandring och flyktingar, två
grupper som skulle kategoriseras mycket olika utifrån pull‐ respektive push‐teorin, vilket får stora
konsekvenser för både integration och etablering på arbetsmarknaden.
Över tid har andelen utrikes födda förvärvsarbetare i Gävleborgs län med en vistelsetid under 10 år
fluktuerat över åren 1997‐2013. Endast personer med en vistelsetid över 10 år har haft en förhållandevis
tydlig trend uppåt med högre andelar förvärvsarbetande. Alla vistelsetidsgrupper har en nedgång i och med
finanskrisen i slutet av 2000‐talets första decennium, men finanskrisen verkar ha påverkat personer med
vistelsetid 2‐4 år allra mest (även om nedgången började strax innan finanskrisen). Förmodligen för att
personer med vistelsetid 4‐10 år är mer etablerade, och för att personer med vistelsetid mindre än 2 år
kräver mer tid för att etablera sig.
Skillnaden mellan riket och Gävleborgs län finns för vistelsetiderna mindre än 10 år, där riket har betydligt
högre förvärvsarbetarandel inom samtliga kortare vistelsetider. Men vid vistelsetid 10 år eller mer är
Gävleborgs län ikapp, och till och med förbi, riket något. Denna bild ger ett tydligt tecken på att det finns
någon eller några faktorer som gör det svårare att som utrikes född snabbt etablera sig på arbetsmarknaden
i Gävleborgs län jämfört med riket som helhet. Istället verkar etableringen ta längre tid, för att sedan ändå
nära sig rikets nivå.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
33
När vi tittar på förvärvsarbetarandelen efter vistelsetid är det också viktigt att lyfta fram eventuella
skillnader mellan män och kvinnor. Den vänstra figuren ovan illustrerar andel utrikes födda förvärvsarbetare
efter vistelsetid och kön, och den högra figuren illustrerar samma bild men i Gävleborgs län.
I riket finns stora skillnader mellan män och kvinnor i andel förvärvsarbetare över vistelsetiderna. Generellt
är att ju kortare vistelsetid desto högre andel har män jämfört med kvinnor, men skillnaden minskar med
vistelsetiden. Vid en vistelsetid på 10 år eller mer är skillnaden nästan utraderad, i alla fall kraftigt
förminskad, till endast 1,8 procent (69,5 procent för män och 67,7 procent för kvinnor).
Även i Gävleborgs län har utrikes födda kvinnor generellt en längre etableringsprocess till arbetsmarknaden
jämfört med män. Länet följer samma mönster som riket, men med lägre nivåer för både män och kvinnor.
Vid vistelsetid på mindre än 2 år har män en förvärvsarbetarandel på 21,6 procent och kvinnor 8,5 procent.
Därefter ökar skillnaden något vid vistelsetider mellan 2‐4 år, för att sedan minska och, precis som riket,
försvinna nästan helt. Vid vistelsetid på 10 år eller mer har Gävleborgs län en förvärvsarbetarandel på 69,6
procent för män och 67,9 procent för kvinnor.
En intressant och viktig analys att göra är att titta på varför kvinnor ligger så långt efter män vid lägre
vistelsetider för att sedan ligga i nivå med männens förvärvsarbetarandel vid längre vistelsetider. Precis som
den totala skillnaden mellan riket och Gävleborgs län, där utrikes födda tenderar att ha en längre
etableringsprocess i länet, tenderar kvinnor både i länet och riket att ha en längre etableringsprocess jämfört
med män.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
34
Invandringsår är ytterligare en faktor som har stor betydelse för om personen är etablerad på
arbetsmarknaden. I figuren ovan är gruppen utrikes födda personer nedbruten till något mindre
födelseregioner än vad som visats i flera tidigare grafer – men även denna indelning innehåller såklart stora
delar heterogeniteter. Dessutom tar inte figuren någon hänsyn till hur många från varje födelseregion som
invandrat till Sverige, exempelvis är gruppen av personer från Oceanien i relation till de andra grupperna
väldigt liten till antalet. Storleken på grupperna förändras också över tid, vilket förmodligen kan härledas till
bland annat vilka konflikter eller sociala katastrofer som pågick i världen under invandringsåren.
Vissa personer med invandringsår år 1969 eller tidigare har börjat gå i pension, vilket kan vara en förklaring
till lägre andel förvärvsarbetare inom den kategorin. Därefter växer förvärvsarbetareandelen fram till
invandringsår 2000‐2009 och invandringsår 2010 och framåt. Det indikerar, på samma sätt som vistelsetid,
hur lång etableringsprocessen är för personen att ta sig in på arbetsmarknaden.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
35
Den fria rörligheten i EU innebär att alla medborgare inom EU har rätt att vistas i ett annat EU‐land upp till
tre månader utan att något särskilt tillstånd behövs mer än giltigt identitetskort och/eller pass, vilket
infördes i maj år 2014. Det gör att arbetskraftsinvandring från andra EU‐länder är mer flexibelt idag än
tidigare. För individer som är medborgare i annat land än inom EU krävs ett uppehållstillstånd för att få
arbeta inom Sveriges gränser. Under 2013 beviljades totalt 15 357 uppehållstillstånd för arbetstagare
utanför EU av Migrationsverket, samma siffra år 2014 var 12 094 uppehållstillstånd. Fram till juni 2015, har 8
989 uppehållstillstånd beviljats.
Den absolut största yrkeskategorin som kom till Sverige från länder utanför EU för att arbeta har under
första halvåret av 2015 varit gruppen medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. Denna
grupp var även störst år 2013. Förutom gruppen Övriga har även gruppen dataspecialister (år 2013 och år
2014) samt gruppen IT‐arkitekter (januari‐juni år 2015) varit stora de senaste åren.
Arbete som bärplockare är ett av de allra vanligaste enskilda yrkena i den största yrkesgruppen för år 2015.
personer som arbetar som bärplockare representeras av många olika nationaliteter, men de personer som
är anställda, till skillnad från så kallade fria plockar, kommer nästan uteslutande från Thailand. Inför
säsongen 2014 beviljades totalt 3 339 tillstånd för thailändska bärplockare, vilket gör bärplockarna till en
stor grupp i relation till de dryga 12 000 tillstånd som totalt beviljades (Arena idé, 2014).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
36
Inledning
Tillväxtverket (2013b) menar att företag som startas och drivs av personer med utländsk bakgrund är, och
alltid har varit, viktiga för tillväxten i svensk ekonomi. En viktig framgångsfaktor är exempelvis möjliga
internationella kontaktnät, som ger tillgång till marknader, kunder och underleverantörer, inte enbart till
födelseländer utan även till länder/marknader dit forna landsmän migrerat, som inrikes födda företagare
inte har samma tillgång till (Tillväxtverket, 2013b).
Teorier kring utrikes föddas företagande söktes länge i kulturella skillnader. Förklaringsmodellen var att
företagande av kulturella skäl betraktades som en mer naturlig väg till självförsörjning för vissa etniska
grupper. Senare svensk forskning har genom statistisk analys visat att individernas födelseland endast
förklarar 8‐10 procent av den totala variationen i egenföretagande (Ohlsson, Broomé och Bevelander, 2012 i
Tillväxtverket, 2013a). Med andra ord: födelseland eller etnisk tillhörighet spelar inte särskilt stor roll (8‐10
procent) för graden av företagande. Varför några väljer att bli företagare, och andra inte, förklaras mer
sannolikt om skillnader mellan individer ‐ snarare än skillnader mellan grupper (Tillväxtverket, 2013a).
Erfarenhet av företagande inom familjen kan vara en sådan skillnad mellan individer som kan vara
avgörande för varför några väljer att bli företagare. Senare teorier kring utrikes föddas företagande har
därför istället fokuserat på sociala nätverk, relationer och andra möjligheter på arbetsmarknaden. Släkt och
vänner är för många, oavsett kön, ålder och bakgrund, det viktigaste nätverket och det första steget på
vägen mot ökad kunskap om företagande (Tillväxtverket, 2013b).
Enligt Tillväxtverket (2013a) visar en stor mängd studier att utrikes födda i högre utsträckning än inrikes
födda startar företag därför att de inte får annan lämplig anställning. Förklaringsmodeller och teorier kring
utrikes föddas företagande har därför börjats formuleras som en väg ut ur arbetslöshet: något som är
framtvingat av bristen på andra alternativ. Några studier visar att en majoritet av de utrikes födda
företagsledarna har startat sitt företag efter en period av arbetslöshet vilket är ett mönster som inte
återfinns bland inrikes födda företagare. Samtidigt är överlevnadsgraden lägre bland företag med utrikes
födda företagsledare och fler utrikes födda än inrikes födda går från företagande till arbetslöshet
(Tillväxtverket, 2013a).
Detta avsnitt kommer att beskriva företagande i länet för företag som leds av personer med utländsk
bakgrund. Observera att även om avsnittet fördelar statistiken per kön, ålder och bakgrund så överlappar
dessa varandra vilket bör tas med vid tolkning av figurerna.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
37
Undersökningar från Tillväxtverket (2013b) visar att det inte är någon större skillnad mellan personer med
svensk och personer med utländsk bakgrund avseende hur stor andel av de sysselsatta som är företagare.
Som inledningsvis beskrivits är skillnader mellan individer en mer trolig anledning till varför några startar
företag och andra inte, snarare än skillnader mellan grupper av personer, baserat på exempelvis
födelseland. Samtidigt visar Tillväxtverkets (2013b) enkätundersökning Entreprenörskaps‐barometern**
också att viljan att vara företagare är större hos personer med utländsk bakgrund jämfört med personer
med svensk bakgrund. Ett av de viktigaste motiven till att bli företagare är viljan att förverkliga sina idéer och
34 procent av alla svarande i Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer uppger att de har en affärsidé,
bland personer med utländsk bakgrund är motsvarande andel 43 procent (Tillväxtverket, 2013b). Här finns
alltså potential till ökat företagande, eller med andra ord; genom högre vilja och högre andel affärsidéer
relaterat till samma nivå av företagande finns outnyttjad kapacitet av potentiella företagande.
I SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) finns information om hur många av de sysselsatta utrikes föddas
som är anställda respektive företagare. I kategorin företagare ingår också de personer som är medhjälpande
hushållsmedlem. Figuren ovan visar denna fördelning för män respektive kvinnor 20‐64 år. Omkring 46 800
utrikes födda män var företagare år 2014. Motsvarande antal bland kvinnor var 22 800. Detta motsvarar
omkring 13 respektive sju procent av de sysselsatta utrikesfödda. Eftersom AKU är en urvalsundersökning är
detta beräknade antal med en säkerhetsmarginal markerad i figuren ovan.
Av de förvärvsarbetande med utländsk bakgrund i Gävleborgs län är 10,6 procent företagare, en högre andel
av dessa är födda i annat land, en lägre andel är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. Figuren ovan till
höger visar fördelningen efter födelseland för företagare med utländsk bakgrund i Gävleborgs län. Nära 20
procent av företagare med utländsk bakgrund i Gävleborgs län har födelseland i Nordafrika eller Västasien,
17 procent i Norden utom Sverige och 15 respektive 16 procent i EU och övriga Europa. Enligt Tillväxtverket
(2013a) har företag som drivs av personer födda utanför Europa ökat kraftigt sedan 1990‐talet.
*) Stapeln avser personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, se begreppsförklaring för ”Utländsk bakgrund” på tidigare sida.
**) I Entreprenörskapsbarometern undersöks attityder kring företagande. Av 25 000 tillfrågade deltog 13 000 personer år 2012. Drygt 15 procent av
de svarande har utländsk bakgrund. I Entreprenörsskapsbarometer räknas personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige med båda
föräldrar födda utomlands räknas till gruppen personer med utländsk bakgrund.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
38
Bland de förvärvsarbetande utrikes födda männen i Gävleborgs län har andelen företagare legat på nivåer
omkring tolv procent under hela perioden 1997‐2013, med endast små fluktuationer. Bland utrikes födda
kvinnor ses en långsam men ständigt ökande trend: bland de förvärvsarbetande har andelen förtetagare
under hela perioden ökat. Ökningen är dock relativt liten, från knappa 6 procent i slutet av 1990‐talet till
dryga 7 procent de senaste fem mätåren.
Bland utrikes födda män ses en tydlig skillnad i andel företagare när andelen företagare av de
förvärvsarbetande är fördelat per vistelsetid i Sverige. Omkring tre procent av de förvärvsarbetande utrikes
födda männen i Gävleborgs län med vistelsetid under två år är företagare. Bland män med vistelsetid över
fyra år är andelen 13 procent. Bland kvinnor tycks vistelsetid inte ha samma avgörande roll, här ses istället
tendenser till motsatt trend: högsta andelen företagare finns bland kvinnor med vistelse tid om två till fyra
år, därefter sjunker andelen företagare bland de utrikes födda kvinnorna.
I Tillväxtverkets (2012) statistiksammanställning av länets operativa företagsledare med utländsk bakgrund
blir bilden något annorlunda än den ovan presenterade för utrikesfödda företagare*. Andelen män med
utländsk bakgrund i Gävleborgs län som är företagare är 14 procent, och andel kvinnor med utländsk
bakgrund som är företagare är 7 procent. Det är också skillnader mellan andel förvärvsarbetare yngre än,
eller äldre än, 30 år som är företagare: av de förvärvsarbetande med utländsk bakgrund som är 30 år och
yngre är 6 procent företagare, motsvarande andel är 12 procent bland de som är äldre än 30 år. Återigen är
det av vikt att påpeka att företagande också i hög grad påverkas av bakomliggande faktorer så som bransch,
regionala näringslivsstrukturer, arbetsmarknadsläge etc. Därför bör man vara försiktig med att dra allt för
långtgående slutsatser baserat på enbart företagsledarnas bakgrund, kön eller ålder.
*) För skillnad mellan begreppen: se sida med begreppsförklaringar.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
39
Innan vi går vidare i avsnittet är det viktigt att erinra om att födelseland eller utländsk bakgrund inte spelar
särskilt stor roll för graden av företagande – men att företagens storlek, bransch och regionala förhållanden
till stor del påverkar exempelvis tillväxtvilja: troligtvis mer än vad företagsledarens svenska eller utländska
bakgrund gör.
Tillväxtverkets studier visar att företag som drivs av utrikes födda har lägre överlevnadsgrad än andra
företag (Tillväxtverket, 2013a). Andra studier visar dessutom att skillnaderna i överlevnadsgrad är ännu mer
tydliga vid perioder av ekonomisk nedgång ‐ vilket är ännu en indikation på att fler bakomliggande faktorer,
än de som möjliga att visa här, påverkar företagandet. Figurerna ovan visar andel av de utrikes födda
företagarna i Gävleborgs län som ett år senare fortfarande är företagare. Under tidsperioden 1997‐2013 har
andelen företagare som fortfarande är företagare efter ett år legat på nivåer omkring 80 procent. Under
åren 2003‐2009 fanns vissa större fluktuationer med bland annat en kraftig nedgång mellan åren 2003‐2004
av andel utrikes födda kvinnliga företagare som fortfarande var företagare efter år. Under de senare åren
har nivåerna dock återhämtat sig tillbaka till tidigare nivåer.
Bland män är det vanligast att förtagare fortfarande är företagare också ett år senare bland de som har varit
i Sverige i tio år eller mer (84 procent). Andelen är omkring tio procentenheter lägre hos män med en
vistelsetid om två till tio år. Bland de kvinnliga företagarna finns ingen skillnad i hur stor andel som är
företagare också efter ett år mellan de som varit fyra till tio år, eller mer än tio år, i Sverige. Det finns inga
uppgifter om andel fortfarande företagare efter ett år bland män som har vistelse tid under två år, och bland
kvinnor som har vistelsetid under fyra år.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
40
Företagare med utländsk bakgrund finns representerade inom alla sektorer, med viss övervikt inom
tjänstesektorn samt branscher som handel, hotell och restaurang (Tillväxtverket, 2013b; 2015). Även inom
Gävleborgs län definieras de allra flesta (82 procent) av länets företag med företagsledare med utländsk
bakgrund som Tjänsteföretag (Tillväxtverket). Det är i länet en något högre andel kvinnliga (92 procent) och
yngre (90 procent) företagsledare med utländsk bakgrund inom tjänstesektorn, jämfört med manliga
företagsledare (78 procent) och företagsledare äldre än 30 år (81 procent).
Enligt Tillväxtverkets enkätundersökning Företagarnas villkor och verklighet* har, nationellt sett, 46 procent
av företagen inom näringsgrenen Hotell och restaurang en företagsledare med utländsk bakgrund
(Tillväxtverket, 2015). I branscherna Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster;
Transport och magasinering; samt Vård och omsorg drivs 29 procent, 21 procent, respektive 21 procent av
företagen av personer med utländsk bakgrund (Tillväxtverket, 2015).
Även en hög andel av länets företagsledare med utländsk bakgrund återfinns, enligt Tillväxtverkets
sammanställning av data från SCB:s Entreprenörskapsdatabas, inom näringsgrenen Hotell och restaurang: 32
procent. Majoriteten av dessa är födda i annat land: av företagsledarna med utländsk bakgrund födda i
Sverige återfinns endast fem procent inom näringsgrenen Hotell och restaurang. Bland kvinnliga
företagsledare med utländsk bakgrund är Annan serviceverksamhet lika vanlig näringsgren som Hotell och
restaurang (cirka 25 procent). Bland de yngre företagsledarna med utländsk bakgrund är Hotell och
restaurang istället en ännu mer vanligt förekommande näringsgren (47 procent). Flertal företagsledare med
utländsk bakgrund återfinns också inom näringsgrenarna Handel samt reparation av motorfordon och
motorcyklar (14 procent) samt Annan serviceverksamhet (11 procent).
Enligt Tillväxtverket (2013a) kan tidigare erfarenheter, samt svårighet att få tag på tillräckligt med kapital för
att driva företag i mer kapitalintensiva branscher än handel, hotell och restaurang, vara en möjlig förklaring
till denna något snedfördelande branschfördelning. I linje med detta anser en betydande andel företagare
med utländsk bakgrund i Tillväxtverkets undersökningar Företagarnas villkor och verklighet (2015) samt
Entreprenörskapsbarometern (2013b) att bristande tillgång på kapital står i vägen för företagets tillväxt och
brist på finansiering och resurser anses vara ett stort tillväxthinder för dessa företagare.
* Företagarnas villkor och verklighet är en enkätundersökning som vänder sig till småföretag med 0–49 anställda. År 2014 deltog 15 891 av 30 614
tillfrågade. I Företagarnas villkor och verklighet räknas personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige med båda föräldrar födda
utomlands räknas till gruppen personer med utländsk bakgrund.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
41
De flesta av länets företagsledare, totalt sett, har gymnasial utbildning som högsta genomförda utbildning:
54 procent. Av dessa är det en högre andel av företagsledarna med utländsk bakgrund som har
eftergymnasial utbildning (33 procent), jämfört med företagsledare med svensk bakgrund (23 procent).
Figuren ovan visar* att en högre andel av de kvinnliga företagsledarna med utländsk bakgrund har
eftergymnasial utbildning som högsta genomförda utbildning (40 procent), jämfört med de manliga
företagsledarna med utländsk bakgrund (30 procent). Det är en övervägande del av de yngre (upp till 30 år)
företagsledare med utländsk bakgrund som har endast förgymnasial utbildning, 36 procent.
Oavsett kön har majoriteten, 67 procent, av företagsledarna med utländsk bakgrund teoretiskt inriktad
utbildning. Det är särskilt de operativa företagsledarna med utländsk bakgrund födda utanför Sverige som till
övervägande det har teoretisk, och ej praktisk, utbildningsinriktning.
*) Figuren på denna sida visar andel operativa företagsledare i länet fördelat per kön och utbildningsnivå. Texten beskriver också statistik över
operativa företagsledare totalt sett, med svensk bakgrund, samt utländsk bakgrund fördelat per ålder och utbildningsinriktning, vilket inte visas i
figuren ovan. Definitionen som används är att personer med utländsk bakgrund antingen är födda utomlands, eller födda i Sverige med båda
föräldrar födda utomlands.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
42
Mer om företagande
Enligt Tillväxtverkets Företagarnas villkor och verklighet vill ungefär 70 procent av småföretagen (0‐49
anställda) i Sverige växa (Tillväxtverket, 2015). Bland företagare med utländsk bakgrund är denna andel 80
procent. Företagare med utländsk bakgrund tror också i högre utsträckning än företagare med svensk
bakgrund på ökad omsättning, ökad lönsamhet, samt ökat antal anställda på tre års sikt (Tillväxtverket,
2015). Tillväxtverkets (2013b) Entreprenörskapsbarometer visar, i linje med detta, att företagsledare med
utländsk bakgrund i hög utsträckning vill driva företag med anställda (68 procent). På samma vis svarar
företagsledare med utländsk bakgrund i högre omfattning än företagsledare med svensk bakgrund att man
vill att företagets tillväxt ska ske genom ökat antal anställda. Detta kan möjligen, åtminstone till en viss del,
förklaras av att de aktuella branscherna är relativt arbetsintensiva (Tillväxtverket, 2013a).
Företagsledare med utländsk bakgrund anger dock fler hinder för tillväxt, än vad företagsledare med svensk
bakgrund gör. Bland företagsledare med utländsk bakgrund är konkurrens från andra företag vad som till
högst andel (37 procent) anges som hinder för tillväxt. Andra stora tillväxthinder anses vara Lagar och
myndighetsregler (26 procent), Tillgång till lämplig arbetskraft (23 procent) samt Företagets lönsamhet (23
procent) (Tillväxtverket, 2015). Tillväxtverket (2013a) beskriver i sin forskningsöversikt av företagande att
utrikes födda som söker finansieringsmöjligheter i högre grad nekas detta i jämförelse med infödda
företagare. Detta trots att den nationella strategin för företagsfrämjande på lika villkor poängteras att
företagarens kön, ålder och bakgrund inte ska spela någon roll för bemötande och bedömning i samband
med rådgivning, finansiering med mera från statliga finansierade aktörer (Tillväxtverket, 2015).
På samma vis som företagsledare i Företagarnas villkor och verklighet tillfrågas vilka de största hindren för
tillväxt är, tillfrågas de också vilka de viktigaste åtgärderna för att kunna växa är. Oavsett kön, bakgrund eller
ålder rangordnas de viktigaste åtgärderna för att kunna växa på liknande vis: nya försäljningskanaler, ökad
marknadsföring, samt utveckla nya varor/tjänster anses vara de tre viktigaste åtgärderna.
Detta avsnitt har gett en bild av företagande bland personer med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
Genom de nationella studierna beskrivna ovan ges därtill indikationer om möjligt ökat företagande: genom
den vilja till att starta företag, den vilja till att få tillväxt i sitt företag via omsättning och antal anställda, de
företagsidéer, och den outnyttjade kapacitet till företagande som beskrivits för denna grupp av företagare
(Tillväxtverket 2013a; Tillväxtverket 2013b; Tillväxtverket 2015). Till detta kan läggas att små företag som
drivs av personer födda utanför Europa, generellt sett, anställer fler personer än företag som ägs av
personer födda inom Europa eller Sverige. Det är också vanligt att dessa företag anställer personer med
liknande bakgrund: ett ökat företagande hos utrikes födda bidrar därför till att minska arbetslösheten hos
andra utrikes födda (Tillväxtverket, 2013a). Dessutom, visar forskningssammanställningen gjord av
Tillväxtverket (2013a), att personer anställda i företag som drivs av landsmän är mer benägna att senare
själva starta företag: vilket ger ytterligare indikation på potentiell företagstillväxt.
Som påpekats flertal gånger i avsnittet finns ett antal bakomliggande faktorer till företagarfrekvens och
företagsledares syn på tillväxt. Bakgrund är endast en av dessa. Även företagets storlek, bransch, regionens
näringslivsstruktur, företagsklimat och konjunktur bör tas med i tolkningen av resultaten som visat här – då
de med stor rimlighet är av än större vikt än företagsledarens bakgrund.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
43
Inledning
Arbetsmarkanden handlar till stor del om matchning mellan arbete och person, vilket inte har något att göra
med hur stor andel eller hur många individer som finns att tillgå i arbetskraften. Om arbetssökande personer
inte har den kompetens eller utbildning som efterfrågas av arbetsmarknaden kommer det, trots kanske höga
arbetslöshetstal, finnas en brist på arbetskraft. Detta är tecken på att arbetsmarknaden är obalans, vilket i
slutändan påverkar ekonomin negativt. Det är rimligt att konkurrensen från andra län och från andra länder
kommer att öka i framtiden, då kommer en effektiv arbetsmarknad vara nyckeln för att möta den ökande
konkurrensen på bästa sätt. En välfungerande arbetsmarknad ser till att de arbetssökande möter det behov
och de krav som ställs på arbetskraften.
Enligt Arbetsförmedlingen (2015a) har efterfrågan på arbetskraft i Gävleborgs län ökat kraftigt inom vissa
yrken, exempelvis inom vård och utbildning, under de senaste åren. Det finns samtidigt ett upplevt
rekryteringsproblem: drygt en fjärdedel av företag i näringslivet och drygt hälften av arbetsplatser i offentlig
verksamhet anser att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens och utbildning. De upplevda
rekryteringsproblemen för företag i näringslivet är det fjärde högsta i riket, och för de offentliga
verksamheterna är det den högsta siffran på över 8 år i Gävleborgs län (Arbetsförmedlingen, 2015a).
Ett sätt att resonera om etablering på arbetsmarknaden är utifrån utbuds‐ och efterfrågefaktorer.
Utbudsfaktorer är egenskaper hos personerna själva, exempelvis: utbildningsnivå, yrkeskunskaper,
språkkunskaper och sökaktivitet. Efterfrågefaktorer är i stället egenskaper hos arbetsmarknadens,
exempelvis: arbetsmarknadsläge, näringsstruktur, förekomst av diskriminering. Insatser för förbättrad
etablering på arbetsmarknaden bör, enligt Tillväxtverket (2013a), innehålla båda perspektiven: att öka
efterfrågan på personer med utländsk bakgrund; men också stärka dessa personer på arbetsmarknaden. Det
kan därför vara av vikt att se till både utbuds‐ efterfrågefaktorer vid insatser för förbättrad etablering:
exempelvis genom att kompletterande utbildningar och yrkesorienterade språkstudier som är anpassade till
regionala behov av kompetens och arbetskraft (Arena idé, 2015; Tillväxtverket, 2013a).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
44
Figuren ovan beskriver antalet nyanmälda lediga platser, det vill säga nya platser som av arbetsgivaren
anmäls till Arbetsförmedlingen eller själv skrivs in på Platsbanken. Dessutom beskrivs antalet kvarstående
lediga platser, det vill säga platser som ej är tillsatta (ej avrapporterade). I Gävleborgs län mellan 2010‐2015
har antalet platser som är nyanmälda förändrats från cirka 14 000 till cirka 18 300, och antalet kvarstående
platser har haft en förändring från cirka 3900 till cirka 6200. Antalet platser skiljer sig mellan varje kvartal,
första kvartalet brukar innebär många tusen fler nyanmälda arbeten och sedan minska i de efterkommande
kvartalen. Detsamma gäller därför för kvarstående platser, som en konsekvens av att de nyanmälda
platserna ökar i första kvartalet blir kvarstående platser även fler under första kvartalet. Detta kan ses som
en tydlig indikation på att det finns någon form av matchningsproblem på arbetsmarknaden i Gävleborgs län,
eftersom det finns lediga platser trots relativt höga arbetslöshetssiffror jämfört med riket. För att kunna öka
tillväxten i Gävleborgs län måste bland annat matchningen förbättras och den outnyttjade arbetskraften
användas.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
45
Figurerna ovan beskriver antalet individer som är sysselsatta men som arbetar mindre än de skulle vilja och
som skulle kunnat arbeta mer den undersökta veckan. Därtill redovisas antalet arbetslösa och antalet latent
arbetssökande som står utanför arbetskraften men som hade velat och som skulle kunnat arbeta under
referensveckan (den vecka då undersökningen genomfördes). Dessutom finns en uppskattning över hur
många miljoner timmar som arbetsmarknaden och ekonomin går miste om varje vecka i och med denna
outnyttjade arbetskraft.
Figurerna indikerar ineffektivt resursutnyttjande när individer i arbetskraften som faktiskt vill arbeta mer
inte kan eller får göra det av olika anledningar. Det är samhällsekonomiskt olönsamt att delar av
arbetskraften inte deltar fast vilja och arbetskapacitet finns. Nu är det självklart inte bara dåligt rent
samhällsekonomiskt, det är viktigt att belysa att bakom arbetslöshetssiffror och bakom varje outnyttjad
timme av arbetskraft i ekonomin finns en individ som påverkas negativt på många fler sätt än rent
samhällsekonomiskt. Det handlar dock inte bara om att vilja arbeta, det handlar också om matchning på
arbetsmarknaden. Matchningen beror på väldigt många faktorer, den främsta är humankapital och då
vanligast i form av utbildning. Arbetskraften måste ha rätt utbildning för att kunna ta de arbeten som
efterfrågas, om så inte är fallet kommer vakanserna att öka trots att arbetslösheten ligger stilla. Det är också
ett scenario som är samhällsekonomiskt väldigt olönsamt för alla. En annan faktor i matchningen är det
sociala kapitalet, något som främst arbetsgivaren sätter kriterier för i sitt sökande. Alla arbetssökande som
inte passar in i kriterierna kommer sållas bort. Det sociala kapitalet är något som ständigt utvecklas hos
individen på olika sätt, språkligt, genom olika sociala nätverk och kontakter, och så vidare. Matchningen kan
också bero på var individen bor i relation till var arbetsplatsen ligger, om arbetskraften finns långt från
arbetsplatserna minskar det chanserna till att en matchning ska bli av. Om arbetskraften inte är fullt mobil
kan även det få konsekvenser som oönskade vakanser på arbetsmarkanden trots höga arbetslöshetstal, det
krävs en god infrastruktur i främst bostäder och vägar/kollektivtrafik för att detta inte ska inträffa.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
46
Efter krisen i början på 1990‐talet, då arbetslösheten bland utrikes födda ökade kraftigt, påbörjades en
markant återhämtning i slutet av 90‐talet och in på 2000‐talet. Därefter, förutom en viss försvagning i mitten
på 00‐talet, har läget förbättrats. När finanskrisen inträffade år 2008 drabbades hela arbetsmarknaden, men
framförallt redan svaga grupper så som exempelvis utrikes födda och ungdomar. Idag, när andra grupper
redan återhämtat sig till jämförbara nivåer från innan finanskrisen, har utrikes födda fortfarande höga
arbetslöshetstal, även om dessa också har förbättrats sedan åren av finanskris (Arbetsförmedlingen, 2015b;
Västra Götalandsregionen, 2014).
Arena idé (2015) visar i sin rapport att bilden av att utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad och högre
arbetslöshet per automatik leder till en kostnad för inrikes födda är felaktig. Åldersstrukturen spelar en
mycket stor roll för intäkter och utgifter för staten. Eftersom den invandrade befolkningen i hög grad är i
förvärvsarbetande åldrar är den demografiska försörjningskvoten för gruppen utrikes födda lägre än för
inrikes födda och för totalbefolkningen: det är fler personer i de förvärvsaktiva åldrarna än i de äldre och
yngre åldrarna. Detta betyder, enligt beräkningarna i rapporten, att gruppen utrikes födda kan ha en lägre
sysselsättningsgrad och ändå bidra mer som grupp till sysselsättningen än inrikes födda.
I figuren ovan kan vi se att den öppna arbetslösheten riket har minskat för personer från Norden från strax
över 10 procent år 1997, till strax under 5 procent år 2014. Detsamma gäller även för personer med
födelseregion EU/EFTA exkl. Norden; sedan år 1997 har man gått från drygt 13 procent till strax över 6
procent. För personer med födelseregion Världen exkl. EU/EFTA har den största minskningen skett, från runt
22,5 procent år 1997 till strax under 15 procent idag. Inom alla födelseregioner har trenden varit positiv,
men kurvorna har under enskilda år fluktuerat. År 2014 tenderar alla, men framförallt födelseregion Världen
exkl. EU/EFTA, att öka något. För Gävleborgs län kan vi se samma mönster som i riket, det vill säga en
minskning av antalet utrikes födda som är öppet arbetslösa, oavsett födelseregion. Gävleborgs län har dock
högre andel öppet arbetslösa generellt. Den största minskningen sedan år 1997 hittar vi bland personer mer
födelseregion Världen exkl. EU/EFTA, från cirka 26 procent till dagens cirka 20 procent, men de senast året
har kurvan åter börjat växa, vilket betyder en högre andel öppet arbetslösa. Andel öppet arbetslösa
personerer från Norden exkl. Sverige har minskat i ungefär lika stor omfattning, från strax under 10 procent
år 1997 till strax under 5 procent idag, vilket är i nivå med riket som helhet. För personer inom födelseregion
EU/EFTA exkl. Norden har nivåerna minskat från strax under 15 procent år 1997 till runt 10 procent idag.
Både de två sist nämnda födelseregionerna visar också på en uppgång det senaste året, men kurvorna är
inte alls lika branta som för födelseregion Världen exkl. EU/EFTA.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
47
Resonemanget om andel öppet arbetslösa från föregående sidan fortsätter här, men med tillägget av
skillnader mellan män och kvinnor. Figurerna ovan illustrerar andel utrikes födda män respektive kvinnor
som är öppet arbetslösa i riket respektive i Gävleborgs län år 2014. Det finns könsskillnader inom samtliga
födelseregioner. I riket var utrikes födda kvinnor i mindre utsträckning öppet arbetslösa år 2014 med 3,8
procent inom födelseregion Norden exkl. Sverige, 7 procent bland kvinnor från EU/EFTA exkl. Norden, och
13,9 procent bland kvinnor från Världen exkl. EU/EFTA. För männen var motsvarande siffra 5,4 procent
bland män med födelseregion Norden exkl. Sverige, 7,2 procent bland män med födelseregion EU/EFTA exkl.
Norden, och 14,8 procent bland män från Världen exkl. EU/EFTA.
I Gävleborgs län var andelen öppet arbetslösa kvinnor inom födelseregion Norden exkl. Sverige, 3,6 procent.
Motsvarande nivåer var 10,6 procent av kvinnorna från EU/EFTA exkl. Norden, samt 20,3 procent av
kvinnorna med födelseland i Världen exkl. EU/EFTA. För män inom födelseregion Norden exkl. Sverige var 6
procent öppet arbetslösa, bland män från EU/EFTA exkl. Norden var nivån 9,6 procent, och bland män från
Världen exkl. EU/EFTA var nivån 21,5 procent.
Skillnaderna i andel öppet arbetslösa i Gävleborgs län jämfört med riket är små för personer från Norden
exkl. Sverige. Den största skillnaden mellan länet och riket finns, för både män och kvinnor, bland de med
födelseregion Världen exkl. EU/EFTA, där Gävleborgs län har en mycket större andel öppet arbetslösa.
Det kan verka förvånande att utrikes födda kvinnor generellt verkar vara öppet arbetslösa i mindre
utsträckning jämfört med utrikes födda män. Dessa siffror måste sättas i relation till dels hur
förvärvsfrekvensen mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor skiljer sig åt, där utrikes födda män
generellt har en högre förvärvsfrekvens som presenterats tidigare. Dessutom är det intressant att titta på
andelen som ingår i arbetskraften: enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) ingick totalt 81,9 procent av
de utrikes födda männen i arbetskraften år 2013, medan endast 70,0 procent av utrikes födda kvinnor ingick
i arbetskraften. Det betyder att det skiljer så mycket som 11,9 procent mellan könen. Utrikes födda kvinnors
lägre arbetskraftsdeltagande skulle kunna betyda att få kvinnor också anmäler sig som öppet arbetslösa och
ställer sig till arbetskraftens förfogande.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
48
I Gävleborgs län var antalet öppet arbetslösa utrikes födda personer i början av år 2010 just över 3 000.
Därefter har antalet mer än fördubblats till ungefär 6 300 personer i maj 2015. Avseende utbildningsnivåer
hos öppet arbetslösa utrikes födda personer finns i riket finns två tydliga trender, mellan år 2010 och maj
2015. Den första trenden är att andelen öppet arbetslösa utrikes födda ökar bland de personer som har
förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Den andra trenden är att andelen öppet arbetslösa utrikes födda
minskar bland de personer som har gymnasial utbildning. Detta visar på att de personer som inte har
gymnasieutbildning har svårt att ta sig in på dagens arbetsmarknad, samt vikten av att ha fullgjort en
gymnasieutbildning. I figurerna ovan kan vi också konstatera att andelen öppet arbetslösa bland personer
med en förgymnasial utbilning om 9 år eller mer samt personer med eftergymnasial utbildning har legat
relativt konstant mellan år 2010 fram till idag: omkring 16‐17 procent, respektive 26‐28 procent. Trenden är
samma i riket och i Gävleborgs län men nivåerna skiljer sig åt. Andelen personer med endast en förgymnasial
utbildning kortare än 9 år är 26 procent i riket, andelen i länet är 36 procent. Andelen personer med en
förgymnasial utbildning på 9 år eller mer ligger i princip i nivå med varandra, 16 procent i riket och 18
procent i länet. När det gäller längre utbildningar har riket högre andelar både inom gymnasial utbildning (31
procent) och eftergymnasial utbildning (28 procent) jämfört med länets 26 respektive 21 procent.
Dessa trender kan bero på en mängd faktorer, bland annat arbetsmarknadens krav på individen vad gäller
humankapital, socialt kapital, och så vidare. Det kan ge en viss förklaring till en del av skillnaden mellan
exempelvis arbetslöshetstalen för personer i gruppen med en förgymnasial utbildning kortare än 9 år (som
är högre i Gävleborgs län). I stora drag kan det också handla om att efterfrågan på arbetskraften inte
matchas med utbudet av arbetskraft, det vill säga att matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare inte
fungerar effektivt vilket kan ge upphov till både arbetslöshet och arbetskraftsbrist inom olika sektorer.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
49
Tidigare i rapporten redovisades utrikes föddas förvärvsandel bland män och kvinnor. Då fanns ett mönster i
att kvinnor hade en lägre andel förvärvsarbetare i lägre vistelsetider jämfört med män, men att skillnaden
tenderade att nästan helt försvinna ju längre vistelsetiden var.
I figurerna ovan illustreras andelen utrikes födda öppet arbetslösa 20‐64 år efter vistelsetid och kön, för riket
och för Gävleborgs län. Riket har en lägre andel öppet arbetslösa med 11 procent män och 10,3 procent
kvinnor för samtliga utrikes födda, medan Gävleborgs län har 15,3 procent för män och 15,1 procent för
kvinnor. Dessutom har riket lägre andel öppet arbetslösa i vistelsetider under 10 år, jämfört med Gävleborg.
Skillnaden för personer i vistelsetiden mindre än 2 år är stor, män i riket har 17,3 procent öppet arbetslösa,
Gävleborgs län har 28,9 procent. Detsamma gäller för kvinnor som har en andel öppet arbetslösa på 18,8
procent i riket och 29,9 procent i Gävleborgs län. Därefter sjunker andelarna både i riket och i länet. Vid en
vistelsetid på 10 år eller mer har länet nästan kommit ikapp riket vad gäller kvinnors andel öppet arbetslösa
som då är 7,3 procent. För män är andelen också mycket mindre, 8,8 procent i länet, och fullt jämförbar med
rikets nivå på 8,4 procent.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
50
Figurerna ovan illustrerar efter vistelsetid hur stor andel av utrikes födda individer som var arbetslösa år
2012 men som blev förvärvsarbetare året därpå, det vill säga år 2013. Gävleborgs län ligger i genomsnitt
lägre än riket med 21,3 procent mot 28,4 procent. Det är alltså högre andel arbetslösa utrikes födda i riket
som efter ett år har arbete, jämfört med i länet. Skillnaden mellan Gävleborgs län och riket är ännu större
för personer med vistelsetid mindre än 4 år, därefter börjar Gävleborgs län närma sig riket för att, vid en
vistelsetid på mer än 10 år, ligga högre än rikssnittet. Att sannolikheten för att få ett arbete ökar med
vistelsetiden men att sannolikheten för att få ett arbete skiljer sig mellan geografiska områden, vilket kan ha
att göra med exempelvis arbetsmarknadsläge.
Inom Gävleborgs län finns det också stora skillnader mellan män och kvinnor. År 2013 blev arbetslösa män i
högre utsträckning förvärvsarbetare jämfört med kvinnor. Det gäller för alla kategorier av vistelsetid, men
särskilt för de med 4‐10 år (30,5 respektive 18,7 procent). Det går inte utifrån datat som presenteras ovan
att dra någon slutsats om utrikes födda kvinnor riskerar att utsättas för en dubbel diskriminering på
arbetsmarknaden genom koppling till normen att kvinnans roll i samhället är att, i större utsträckning än
män, utföra det obetalda hushållsarbetet, vilket då i sin tur påverkar direkt (genom viljan att faktiskt ha ett
arbete) och indirekt (genom arbetsgivarnas eventuella diskriminering) möjligheten att få ett arbete.
Sammanfattningsvis illusteras här återigen svårigheten att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det
finns barriärer, trösklar, som individen måste ta sig över i form av exempelvis språk, socialt kapital och
humankapital. Beroende på hur och varför en person invandrar till Sverige påverkar också, det är inte
orimligt att tänka sig att en person som arbetskraftsinvandrat får ett arbete relativt snabbt. Medan en
person som flyr från krig och social utsatthet har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, dels på grund av
ett minskat humankapital, men i ett första skede främst kanske för det eventuella trauma som personen fått
genomlida i sitt hemland.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
51
En individ yngre än 25 år inskriven hos Arbetsförmedlingen som någon gång under året varit arbetslös i
minst 100 sammanhängande dagar räknas som långtidsarbetslös. Motsvarande för en individ som är 25 år
eller äldre är minst sex sammanhängande månader av arbetslöshet. I figurerna ovan sätts antal
långtidsarbetslösa i förhållande till antal personer i arbetsför ålder (20‐64 år).
Figurerna ovan beskriver hur långtidsarbetslösheten varierar mellan vilken födelseregion som individen är
född i, samt hur lång vistelsetid individen har i Sverige. Generellt skiljer sig länet inte nämnvärt från riket var
gäller andelen långtidsarbetslösa utrikes födda. Andelen utrikes födda långtidsarbetslösa från Norden exkl.
Sverige var år 2014 endast 1,1 procent i riket och 0,9 procent i Gävleborgs län. Motsvarande siffra för
personer från EU/EFTA exkl. Norden var 2,1 procent i riket och 2,3 procent i Gävleborgs län. I gruppen
Världen exkl. EU/EFTA fanns den högsta långtidsarbetslösheten med 4,4 procent i riket och 4,8 procent i
Gävleborgs län. Det en viss skillnad mellan länet och riket vad gäller vistelsetid. För samtliga utrikes födda
har Gävleborg en något högre andel: 4,1 procent mot rikets 3,6 procent. Den största avvikelsen finns i
gruppen med vistelsetid på mindre än 2 år där Gävleborgs län visar upp en långtidsarbetslöshet på 8,9
procent medan riket har 7 procent. Därefter är skillnaderna små i grupperna med längre vistelsetid.
Det är svårt att ge någon förklaring till varför utrikes födda personer verkar ha det svårare att etablera sig på
arbetsmarknaden och blir långtidsarbetslösa de första två åren i Gävleborgs län jämfört med riket. Det skulle
kunna ha att göra med arbetsmarknadsläget generellt i länet, som är generellt mindre gynnsamt jämfört
riksgenomsnittet, eller sammansättningen av individerna som kommer hit jämfört med riket
(Arbetsförmedlingen, 2015a).
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
52
Figurerna ovan är en fortsättning av diskussionen från den föregående sidan, men här skiljs även kön ut.
Notera att figurerna ovan avser andel av arbetskraften (20‐64 år), inte andel av totala befolkningen. När det
gäller födelseregion är det inga större skillnader mellan könen, exempelvis har kvinnor från Norden exkl.
Sverige har en långtidsarbetslöshet om 0,7 procent och män från samma region 1,1 procent. Utöver detta är
skillnaderna ytterst små.
Utslaget på alla individer och alla vistelseår finns ingen procentuell skillnad mellan könen, utrikes födda
kvinnor och män i Gävleborgs län är långtidsarbetslösa i lika stor utsträckning år 2014. Vid hänsyn till
vistelsetid är skillnaderna högre: kvinnor har högre andel långtidsarbetslösa vid alla kategorier av
vistelsetider, förutom vistelsetid på 10 år eller mer.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
53
En långsam etableringsprocess på arbetsmarknaden är på alla sätt olönsamt samhällsekonomiskt, men det är
kanske framförallt negativt för personen eftersom det bland annat skapar en ansträngande ekonomisk
situation de första 10 vistelseåren. Den disponibla inkomsten består av alla skattefria och skattepliktiga
inkomster minus skatt och andra eventuella negativa transfereringar (som exempelvis utbetalat
underhållsbidrag och återbetalat studiemedel).
Den vänstra figuren ovan illustrerar den disponibla medianinkomsten efter födelseregion och kön för år
2013. När det gäller inkomster, där fördelningen vanligen är snedvriden, är medianvärdet oftast att föredra
eftersom många hushåll har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal har höga eller mycket höga
inkomster. Medianvärdet är det mittersta värdet i undersökningsgruppen då de observerade värdena
sorterats i stigande ordning. Medianvärdet av den disponibla inkomsten räknas ofta ut efter prisbasbeloppet
för gällande år. Prisbasbeloppet används vid beräkningar av olika förmåner eller avgifter och år 2013
motsvarade ett prisbasbelopp 44 500 SEK.
I Gävleborgs län låg den disponibla medianinkomsten, för män från Världen exkl. EU/EFTA på 142 400 SEK,
209 150 SEK för män från EU/EFTA exkl. Norden, samt 249 200 SEK för män från Norden exkl. Sverige.
Kvinnor har generellt en lägre andel inom varje födelseregion med 133 500 SEK för kvinnor från Världen
exkl. EU/EFTA, 191 350 SEK för kvinnor från EU/EFTA exkl. Norden och 213 600 SEK för kvinnor från Norden
exkl. Sverige.
I den högra figuren illustreras den disponibla medianinkomsten efter vistelsetid och kön. Den disponibla
medianinkomsten varierar över vistelsetid i Sverige. Personer födda inom Norden exkl. Sverige samt
EU/EFTA exkl. Norden har en ekonomisk standard som är betydligt högre jämfört med personer i gruppen
Världen exkl. EU/EFTA. Den disponibla medianinkomsten i prisbasbelopp skiljer sig dessutom mellan män
och kvinnor i samtliga grupper. Den disponibla medianinkomsten för män med vistelsetid 2 år eller mindre
var 80 100 SEK, 115 700 SEK med vistelsetid 2‐4 år, 142 400 SEK med vistelsetid på 4‐10 år, samt 213 600
SEK med vistelsetid på 10 år eller mer. Motsvarande för kvinnor var 66 750 SEK för vistelsetid på mindre än 2
år, 106 800 SEK för vistelsetid på 2‐4 år, 129 050 SEK för vistelsetid på 4‐10 år, samt 195 800 SEK för
vistelsetid på 10 år eller mer. Här ökar skillnaderna mellan män och kvinnor med vistelsetiden, det vill säga,
män har en snabbare växande disponibel medianinkomst jämfört med kvinnor. En av orsakerna till detta kan
vara kvinnors generellt längre tid för etablering på arbetsmarknaden, vilket ger en långsammare tillväxt i
ekonomisk standard. En del i problematiken med
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
54
att det tar längre tid för kvinnor att bli etablerade på arbetsmarknaden är att skillnaderna påverkar löner
och i slutändan också pensioner, som då generellt blir lägre jämfört med männens.
Dessa figurer som presenterats ovan kan kopplas till figurerna som tidigare visats med andel
förvärvsarbetare efter vistelsetid. När förvärvsarbetarandelen blir högre ju fler vistelseår personen har ökar
också den ekonomiska standarden för personen: när en etablering på arbetsmarknaden blir verklighet märks
det framförallt på att de ekonomiska förutsättningarna ökar.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
55
Definitionen av risk för fattigdom, även kallad relativ fattigdom eller låg ekonomisk standard, är en inkomst
efter skatt (plus eventuella transfereringar) som understiger 60 procent av den totala befolkningens
medianinkomst. Individer som lever i risk för fattigdom antas inte ha tillräckliga ekonomiska resurser eller
möjligheter att kunna leva på en nivå som anses godtagbar i samhället. Generellt är arbetslösa och individer
med lågt humankapital (främst utbildning) överrepresenterade i gruppen med inkomst under 60 procent av
medianvärdet.
Hur många individer som lever i relativ fattigdom skiljer sig bland annat mellan olika födelseregioner.
Figuren ovan illustrerar hur den relativa fattigdomen har utvecklats i Sverige mellan år 1991‐2013 fördelat
mellan fyra olika grupper av födelseregioner samt för samtliga utrikes födda. Först och främst kan vi
konstatera att den relativa fattigdomen har vuxit inom alla redovisade grupper sedan år 1991. Idag är
andelen individer i hushåll med inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten för samtliga
utrikes födda 38 procent, med en variation från 16,6 procent och till 37,7 procent beroende av
födelseregion. Lägst är andelen för födelseregion Norden exkl. Sverige, men där har utvecklingen varit
påtagande negativ sedan år 2006. För gruppen EU27 exkl. Norden skedde samma försämring runt år 2006,
men på senare år har denna grupp återhämtat sig starkt och närmat sig gruppen Norden exkl. Sverige.
Födelseregionen med högst andel personer i risk för fattigdom är Övriga länder, under perioden som
redovisas ovan har risk för fattigdomen vuxit med nästan 20 procentenheter till dagens cirka 37 procent:
mer än var tredje person från Övriga länder lever alltså i relativ fattigdom.
När det gäller vistelsetid kan vi se att risken för relativ fattigdom minskar ju längre individen bott i Sverige,
vilket skulle kunna kopplas till att individen etableras på arbetsmarknaden. För födelseregionerna Övriga
Europa och Övriga länder levde 33,4 procent respektive 50,3 procent av personerna med vistelsetid 1‐10 år i
Sverige i relativ fattigdom. Detta förbättras när vistelsetiden blir längre och av personer med vistelsetid på
21 år eller mer levde 15,8 procent respektive 19,6 procent i relativ fattigdom. Oroande är, som Tiden (2015)
skriver i en rapport, att den relativa fattigdomen ökar för utrikes födda personer som är förvärvsarbetare.
Detta härleds från att intäkten från arbetet minskat för denna grupp, det skulle i så fall innebära en
strukturell diskriminering på arbetsmarkanden där utrikes födda generellt tjänar mindre än svenskfödda.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
56
Efterord
Det är svårt att sammanfatta denna beskrivande rapport i form av någon entydig trend som dominerar i
statistiken. Tvärt om visar det sig att många av de faktorer som valts ut har en tendens att variera över tid:
och egentligen är det inte förvånande då både människor och samhälle befinner sig i ständig förändring. En
slutsats är dock ytterst tydlig, i relation till länder utanför EU och i relation till den totala andelen flyktingar i
världen har Sverige knappast någon invandring som bör beskrivas som massinvandring.
Det som sannolikt har stor inverkan på resultaten i integrationsprocessen är att det är olika kategorier av
människor som kommer hit av olika syften sett över tid. Flyktingmottagandet har, som vi visat, starka
paralleller till krigssituationer i vår omvärld och därför kommer flyktingars ursprung med stor sannolikhet
återspegla oroligheter i vår omvärld när vi ser på dessa data över tid.
Som många andra intressenter inom området har noterat så noterar även vi att immigration är en faktor
som kan hjälpa oss att hantera och minska de negativa effekterna av befolkningens ålderssammansättning.
Utan invandring skulle vår välfärd vara svår att uppehålla utan att försörjningskvoten och därmed skatterna
ökade– att människor kommer hit i arbetsför ålder bör ses som en tillgång.
Det är en utmaning, men också en möjlighet, att ta tillvara den kompetens som kommer in i landet. I vår
region finns ett behov av arbetskraft som den arbetssökande befolkningen har svårt att möta, en så kallad
låg matchningsgrad, generella satsningar på kompetenshöjande insatser tycks därför vara ett behov som
omfattar många fler än våra invandrare, men genom att underlätta validering av utbildning och satsa på
insatser som sänker tröskeln in på arbetsmarknaden skulle denna matchningsgrad också kunna öka.
När det gäller utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden står det också klart att olika grupper har
mycket olika förutsättningar att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Här finns, som vi har visat,
skillnader som kan knytas till såväl kön som födelseregion. Kvinnor har generellt svårare än män att ta sig in
på arbetsmarknaden, och det tycks gå snabbare för européer än för afrikaner att ta sig in på
arbetsmarknaden. Vi måste dock ha i åtanke att det är en dynamik mellan arbetsmarknadens behov och
arbetssökandes egenskaper som påverkar detta – det är därför svårt att tänka sig att dylika skillnader endast
kan förklaras genom att se till människorna eller strukturer på arbetsmarknaden.
Statistiken visar också att utrikes födda startar företag och att många skapar sin egen inkomst efter att de
har etablera sig i landet. Samtidigt är de, som grupp betraktad, lite fattigare än den genomsnittlige svensken
och de är ofta överkvalificerade för sina arbeten.
Rapporten föder dock fler frågor än den ger svar och det är med förhoppning om att kunna fortsätta med en
mer djuplodande analys som arbetet med denna deskriptiva rapport avslutas. Rapporten är sammanställd av
Johan Frisk, Jofen Kihlström och Emma Mårtensson, utredare vid Samhällsmedicin, Centrum för
kunskapsstyrning, Region Gävleborg.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
57
Arai, M., Bursell, M., Nekby, L., (2011). “The Reverse Gender Gap in
Ethnic Dicrimination: Employer Priors against Men and Women with
Arabic Names”, Centre Emile Bernheim, Research Institute in
Management Sciences. Working paper no. 11/027. Brussels, Belgium.
Arbetsförmedlingen, (2015a). “Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015
Gävleborgs län – Prognos för arbetsmarknaden 2015‐2016”.
Arbetsförmedlingen, Sverige.
Arbetsförmedlingen,
(2015b).
Arbetsförmedlingen, Sverige.
”Arbetsmarknadsrapport
2015”.
Arena Idé, (2015). “900 miljarder skäl att uppskatta invandring – En
analys av invandringens effekter på de offentliga finanserna i Sverige
1950‐2014” av Scocco, S., Andersson, L., F. Arena Idé, Stockholm,
Sverige.
Arena idé, (2014). ”Villkoren för utländska bärplockare säsongen 2014”
av Wingborg, M. Arena idé, Stockholm, Sverige.
Becker, G., S., (1957). The Economics of Discrimination. Chicago:
University of Chicago Press.
Behtoui, A., (2007). “The Distribution and Return of Social Capital:
Evidence from Sweden”, European Societies, No. 9:3, pp. 383‐407.
Cain, G., G., (1986). ”The Economic Analysis of Labor Market
Discrimination: A Survey”, kapitel 13 ur Handbook of Labor
Economics, Vol 1, Editor: Ashenfelter O., Layard R., Elsevier Science
Publisher, USA.
Dahlstedt, I., Bevelander, P., (2010). “General Versus Vocational
Education and Employment Integration of Immigrants in Sweden”,
Journal of Immigrant and Refugee Studies, No. 8:2, pp. 158‐192.
Delmi, (2015). “Migration och företagens internationalisering – en
kunskapsöversikt” av Hatzigeorgiou A., Lodefalk, M. Delegationen för
migrationsstudier, 2015:4. Stockholm, Sverige.
Global utmaning, (2015). #Alla behövs – en debattskrift om
invandringens positiva effekter” av Crawford, A., Norek, M. Global
utmaning, Stockholm, Sverige.
Hedberg, C., Malmberg, B., (2008). ”Den stora utmaningen:
Internationell migration i en globaliserad värld”, Underlagsrapport nr.
18 till Globaliseringsrådet, Stockholm, Sverige.
Moretti, E., (2012). The new geography of jobs. Houghton Mifflin
Harcourt, Boston, USA.
Olli Segendorf, Å., (2005). ”Job Search Strategies and Wage Effects for
Immigrants”, Swedish Institute for Social Research 65, Stockholm
university, Sweden.
Petersson, S., (2014). ”Utrikes födda på arbetsmarknaden – En
forskningsöversikt”, Stockholms universitets Linnécentrum för
integrationsstudier (SULCIS), Stockholm universitet, Sverige.
RIR 2015:17. ”Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?”,
Riksrevisionen, Sverige.
SCB, (2014a). ”Utbildningsbakgrund bland utrikes födda”. SCB 2014:6,
Stockholm, Sverige.
SCB, (2014b). ”Lathund – på tal om kvinnor och män 2014”. SCB,
Örebro, Sverige
Sjögren, A., Zenou, Y., (2007). ”Vad förklarar invandrares integration på
arbetsmarknaden?”, Integrationsverket, Sverige.
SOU 2012:9. ”Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning”.
Delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland
nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA‐
utredningen). Stockholm, Sverige.
SOU 2010:88. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden” av
Eriksson, S., ur Vägen till arbete ‐ Arbetsmarknadspolitik, utbildning
och arbetsmarknadsintegration, Bilaga 4 till Långtidsutredningen
2011.
Stark, O., Bloom, D., E., (1985). “The New Economics of Labor
Migration”, The American Economic Review, Vol. 75, No. 2, Papers
and Proceedings of the Ninety‐Seventh Annual Meeting of the
American Economic Association, pp. 173‐178.
Tiden, (2015). ”Working poor – om arbetande klass och fattigdom i
Sverige” av Stenberg, L. Tiden rapport, 2015:1. Vingåker, Sverige.
Tillväxtverket, (2015). Mångfald i näringslivet, Företagens villkor och
verklighet 2014.
Tillväxtverket, (2013a). Från ord till handling – Integration och mångfald
i ett tillväxtperspektiv.
IFAU, (2012). ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell
studie av rekryteringsprocessen” av Eriksson, S., Johansson, P.,
Langenskiöld, S. IFAU rapport 2012:13, Sverige.
Tillväxtverket, (2013b). Företagare
Entreprenörskapsbarometern.
IFAU, (2007). ”Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden
1985‐2003” av Erikson, R., Skans Nordström, O., Sjögren, A., Åslund,
O. IFAU rapport 2007:18, Sverige.
Tillväxtverket, (2012). Gävleborgs län, Statistik om företag där de
operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Datakälla: SCB:s
Entreprenörskapsdatabas.
Lee, E., S., (1966). “A Theory of Migration”, Demography, Vol. 3, No. 1,
pp. 47‐57.
Timbro, (2006). ”Alla behövs ‐ Blott arbetsmarknadspolitik skapar inga
nya jobb” av Edling, J. Timbro, Stockholm, Sverige.
Löfström, Å., (2005). “En könssegregerad arbetsmarknad: hinder för fria
val och effektiv matchning?”, Ekonomisk debatt, Vol. 8, pp. 46‐62.
Västra Götalandsregionen, (2014). ”Utrikes födda på arbetsmarknaden
– Ett kunskapsunderlag om arbetsmarknadsintegration i Västra
Götaland under 2000‐talet”, Regionutvecklingssekretariatet rapport
2014:5, Västra Götalandsregionen, Sverige.
Massey, D., S., Arango, J., Hugo, G., Kouaouci, A., Pellegrino, A., Taylor,
E., J., (1993). “Theories of International Migration: A Review and
Appraisal”, Population and Development Review, Vol. 19, No. 3, pp.
431‐466.
med
utländsk
bakgrund,
Mincer, J., (1974). Schooling, Experience and Earnings, National Bureau
of Economic Research (Human Behaviour and Social Institutions,
Edition 2), New York, USA.
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
58
2015‐09‐16, Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:5, Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län.
59